Abstract The present study reports the results of an intervention in year two based on proven methods to enhance students decoding and reading speed. Since a slow and uncertain decoding can affect reading comprehension. I have conducted tests in two classes in year 2, in decoding, and reading comprehension. I identified 16 students who received results stanine 1 to 3 on one or both tests. These students were given further tests in listening comprehension and in decoding. A standardized test was used both as a pretest and as a posttest, measuring literally awareness, decoding of the content, form and nonsense words and RAN. Five of the students become members in the intervention group, denoted The reading club.  Four students got constitute a control group. Another four pupils lacked sufficient prerequisites for participation, and three students received too high results of decoding test for participation in the study. Should the intervention study, which lasted for 45 minutes three times a week for five weeks, enhance the students decoding skills and reading speed? After completion of the intervention I compared the results from the intervention group with the pupils from the control group and the students who normed the test. The students who participate in The Reading club enhance the reading speed compare to the control group.

Studiens syfte har varit att undersöka hur elever med diagnosen dyslexi upplever sin grundskoletid och det stöd de får och har fått för sina svårigheter under åren, samt i vilken utsträckning lärare anser sig ha tillräcklig utbildning i läs- och skrivsvårigheter. Detta arbete består av dels intervjuer med elever samt enkät med lärare. I studien är sju elever med diagnosen dyslexi intervjuade. De är idag elever i grundskolans årskurs 9. Studiens enkätundersökning, vilken riktar sig mot lärare som undervisar i årskurserna 7-9, skickades till totalt 45 lärare varav det var 30 stycken som svarade. Eleverna berättar att efter betygens införande, så ser man annorlunda på sig själv jämfört med vad man gjorde innan betygen. De säger att de har en större press på sig att leverera eftersom allt nu betygssätts. De berättar också om hur svårt det är med läsning, skrivning och stavning. Eleverna berättar också om sina hjälpmedel och andra anpassningar. De berättar att de alla känner att de måste “plugga” mycket hårdare än sina kamrater samtidigt som de anger att lärarna behöver förstå deras svårigheter bättre. Lärarenkäten visade att 24 lärare (80%) av de som svarat har utbildning som lärare i någon form, medan 6 stycken (20%) har annan utbildning som ligger utanför pedagogiken. Av alla 30 svaranden är det cirka hälften som anger att de behöver kompetensutveckling. Drygt hälften av lärarna anger att de inte har tillräckligt med utbildning i barns läs- och skrivutveckling. De som ges möjlighet till kompetensutveckling är något färre än hälften. Flertalet anger att man ser positivt på hur stödet kan se ut för lärarna. Däremot ser de inte på samarbetet i arbetslagen som odelat positivt. Mindre än hälften av lärarna anser att det finns ett samarbete. Lärarna menar också att det används och erbjuds hjälpmedel till elever med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi. Slutsatser som kan dras av denna studie är att många lärare behöver mer genuin kunskap och kompetens gällande barns läs-och skrivutveckling. Eleverna är väl medvetna om sina svårigheter och bekymrade över att de får så olika stöd.

Thesis (MPhil)--University of Stellenbosch, 2011. / ENGLISH ABSTRACT: Young learners with reading and writing difficulties cannot reach their full potential in school. Teachers, parents and illustrators of children’s books cannot assume the efficacy of illustrations as an aid in developing reading skills as a matter of course. Pierre Bourdieu’s habitus theory explains perceptual diversity. Illustrations, as varied visual contexts, can be interpreted in different ways and, therefore, also provoke different meanings. The thesis proposes that the young learner should be provided with a diversity of visual stimulants. The thesis proposes that such visual stimulants comprise multiple characterising in illustrated form. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Jong leerders met lees- en skryfprobleme kan nie hul volle potensiaal bereik nie. Onderwysers, ouers en illustreerders van kinderboeke kan nie die effektiwiteit van illustrasies as hulpmiddel in die ontwikkeling van leesvaardighede as vanselfsprekend aanvaar nie. Pierre Bourdieu se habitusteorie verduidelik perseptuele verskille in die registrasie van beeld en teks. Illustrasies, as gevarieerde visuele kontekste kan op verskillende maniere geïnterpreteer word en daarom roep dit verskillende betekenisse op. Die tesis stel voor dat die jong leerder variasies in visuele stimulante behoort te ontvang. Die tesis stel ook voor dat sodanige visuele stimulante multikarakterisering in geïllustreerde vorm behels.

The purpose of this study is to describe some students' own experiences and involvement of remedial instruction during year seven to nine in compulsory school in Sweden. My hope is that the study may contribute in possible ways of supporting students in reading and writing difficulties. The study is qualitative with a life-world approach. Data were collected through semi-structured interviews with four upper secondary school students. The study is retrospective and describes the students´ experiences and perceptions of remedial instruction. The result shows that all four students have their unique perspectives on reading and writing difficulties or dyslexia as a phenomenon. As individuals, they have positive experiences of support and individual teachers´ commitment. These students interviewed have in common an experience of struggling and fight to get their rights respected, and that this has consuming power and energy that otherwise could have been used in the learning process. / Syftet med denna studie är att beskriva några elevers egna upplevelser och deltagande av stödinsatser under svenska grundskolans årskurser sju till nio. Min förhoppning är att studien kan bidra med möjliga vägar att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är kvalitativ med en livsvärldsansats. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med fyra gymnasieelever. Studien är retroperspektiv och eleverna har sett tillbaka på sin grundskoletid och beskriver sina erfarenheter och upplevelser av det stöd de fick då. Resultatet visar att alla fyra eleverna har sitt unika perspektiv på läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som fenomen. Som individer har de positiva erfarenheter av stödinsatser och enskilda pedagogers engagemang. Gemensamt har eleverna en upplevelse av att ha fått kämpa för att få sina rättigheter tillgodosedda och att detta tagit kraft och energi som annars kunnat komma deras lärprocess till gagn.

My degree project will be about individualized education, focusing on students with readingand writing difficulties in combination with ADHD. The interest in teaching students withdifferent functional variations is large and hence my choice of subject. The purpose of thiswork is to see what methods 2 educators that teaches in a remedial class, grade 4-6, have attheir disposal to support students with reading and writing difficulties and how these methodsare applied in practice. The theoretical starting points are the socio-cultural perspective andthe low-impact pedagogy. To see how my theories, work in practice, I have chosen to observea. These were conducted in a special class with 5-6 students per occasion. In this group, thereare two teachers. In the result part of the study I analyse specific situations in order to see ifand, if so, how the teachers work in the line with the aforementioned theoretical perspectives.The low-level pedagogy has an important part in teaching and social interaction. If the pupilshave faith in the educators, they create a prerequisite for further development in the students. / Mitt examensarbete handlar om individanpassad undervisning med fokus på elever med läs-och skrivsvårigheter i kombination med ADHD. Intresset att undervisa elever med olikafunktionsvariationer är stort och därav mitt val av ämne. Syftet med detta arbete är att se vilkametoder 2 pedagogerna som undervisar en specialklass i åk 4-6, har till sitt förfogande för attstötta elever med läs- och skrivsvårigheter, samt hur dessa metoder tillämpas i praktiken. Deteoretiska utgångspunkter jag utgår från är det sociokulturella perspektivet samt denlågaffektiva pedagogiken. Det sociokulturella perspektivet utgår från Vygotskijs teori om hursamspel formar människans beteende och är ur ett individperspektiv. Lågaffektiv pedagogikär ur ett utvecklings- och neuropsykologiskt perspektiv. För att kunna se hur mina teorierfungerar i praktiken har jag valt att göra klassrumsobservationer . Observationerna utfördes ien specialklass med 5-6 elever per tillfälle. I denna grupp är det två pedagoger som bedriverundervisningen. I min resultatdel analyseras specifika situationer som utspelat sig underobservationen samt vad jag ser för kopplingar mellan pedagogernas agerande och de tidigarenämnda teorierna. Den lågaffektiva pedagogiken har en viktig roll i undervisningen och detsociala samspelet. Har eleverna tilltro till pedagogerna skapar man en förutsättning för vidareutveckling hos eleverna.

This is a research study about children who develop learning difficulties during the early years of schooling, and how teachers can help them best learn. The focus will be on learning methods, which help students with learning disabilities, learn to read. I decided to make this an international study, by comparing a Swedish teachers observation, to teachers from five different English-speaking countries (USA; England; Canada; Australia; New Zealand). I made a lot of international contacts through my work as a volunteer for Karlstad University international office, host program. Through these contacts, I got in contact with different international participants for my research study. I conducted interviews with my participants on Skype. The end result of what I learned from these interviews was very interesting and educational, especially how the different school systems function and how the teachers work with children with learning disabilities in their elementary schools. For example, most of the teachers work a lot, with sounding out letters and personalized schedules. A few of the teachers work a lot with inclusion and specialized curriculums for the students with learning disabilities, which their department of education pressed a lot on, while other teachers department of education did not. / Det här är en undersökning om barn som utvecklar inlärningssvårigheter under de tidiga skolåren och hur lärare kan hjälpa dem att lära sig bäst. Fokus kommer att vara på inlärningsmetoder som hjälper studenter med inlärningssvårigheter att lära sig läsa. Jag bestämde mig för att göra detta till en internationell studie genom att jämföra en svensk lärare erfarenheter med olika lärare från fem engelsktalande länder (USA, England, Kanada, Australien, Nya Zeeland). Jag har många internationella kontakter genom mitt arbete som volontär för Karlstads universitets internationella kontors värdprogram. Genom dessa personer kom jag i kontakt med olika internationella deltagare för min forskningsstudie. Jag genomförde intervjuer med de flesta av mina respondenter via Skype. Slutresultatet av det jag lärde mig av dessa intervjuer var mycket intressant och pedagogiskt, särskilt hur de olika skolsystemen fungerar och hur lärarna arbetar med barn med inlärningssvårigheter. Det visade sig att det fanns flera likheter men även skillnader i hur de olika lärarna arbetade med elever som hade inlärningssvårigheter, till exempel arbetar de flesta lärarna mycket med ljudträning och personliga scheman. Några av lärarna arbetade dessutom med integrering och specialiserade läroplaner för elever med inlärningssvårigheter.

Syftet med undersökningen är att jämföra hur legitimerade lärare och rektorer i två olika kommuner med olika lång erfarenhet inom yrket resonerar gällande läs- och skrivinlärning men även hur de planerar och anpassar sin undervisning för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Syftet är även att ta reda på de anpassningar som sker i klassrumsundervisningen för de elever som redan befinner sig i svårigheter med läsning och skrivning. Metoden som användes i den här undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer där två lärare och två rektorer intervjuades och spelades in. Det empiriska materialet som framkom har analyserats och delats in i tre olika teman som speglar frågorna och syftet i undersökningen. Resultaten blev att samtliga informanter hade relativt lika mål hur skolverksamheten ska fungera, men huvudresultaten som visade sig är vikten av tidig upptäckt, användning av olika metoder i undervisningen samt att de anpassningar som är bra för en del är oftast bra för alla. / The aim of this study is to compare how teachers and headmasters in two different municipals, with various experience in the school profession think and plan their education according to how to prevent reading and writing difficulties. The aim is also to study which arrangements they make to help most students and adjust their education in the classroom for those who already have writing and reading difficulties. This study uses a qualitative semi-structured interviewing method where two teachers and headmasters get interviwed and recorded. The empirical material that the interviwes resulteted in have been analysed and devided in three different themes which reflect the aim and questions of this study. The results was that all of the informants had comparatively same goals for how the school is supposed to work, but the main resultats showed the importance of an early discovery of the students which may get reading and writing difficulties, but also the different methods used in the education and the usage of arrangement that shows that if it’s good adjustments and support for some, it’s useful for everyone.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare använder sig av digitala verktyg som hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. Syftet är också att få reda på hur lärare ser på den nya läroplanen som givits ett mer digitalt innehåll. Här lyfts både fördelar och nackdelar med de digitala verktygen fram. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att få fram lärares åsikter och erfarenheter kring ämnet. Resultatet visar att lärare tycker det är bra att kunna använda sig av digitala verktyg som hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. Dock tycker sig lärare sakna en del av den kompetens som krävs för att kunna använda digitala verktyg i undervisningen. Det finns både fördelar och nackdelar med de digitala verktygen. Den största fördelen är att motivationen för elever i läs- och skrivsvårigheter ökar när de får använda ett digitalt verktyg som hjälpmedel. Den största nackdelen är att eleverna inte längre skriver med papper och penna på samma sätt som förut. / The aim of this study is to make visible how teachers use digital tools as a tool for students in reading and writing difficulties. The aim is also to find out how teachers look at the new curriculum given a more digital content. Here, both advantages and disadvantages of the digital tools are highlighted. In the survey, qualitative interviews were used to get teachers' opinions and experiences on the subject. The result shows that teachers find it useful to be able to use digital tools as a tool for students in reading and writing difficulties. However, teachers feel that they lack some of the skills needed to use digital tools in their teaching. There are both advantages and disadvantages to the digital tools. The main advantage is that the motivation for students in reading and writing difficulties increases when they use a digital tool as a tool. The biggest disadvantage is that the students no longer write with paper and pen in the same way as before.

A crescente internacionalização do ensino superior (MOROSINI, 2006) tem feito com que tanto instituições financiadoras quanto universidades pressionem pesquisadores a publicarem internacionalmente (MUELLER, 2000). Visando a aumentar a visibilidade da pesquisa local dentro do cenário acadêmico internacional (FLOWERDEW, 1999), a publicação em periódicos com alto fator de impacto geralmente ocorre em inglês, a língua franca das ciências (HÜLMBAUER et al., 2008). Entretanto, publicar em inglês, que desafia pesquisadores não nativos de inglês em geral (OLIVEIRA, ZUCOLOTTO E ALUÍSIO, 2006), é ainda mais desafiador para neófitos com pouco domínio daquela língua. Apesar de bastante estudadas no exterior, tanto do ponto de vista discente (LEKI E CARSON, 1994; CABRAL E TAVARES, 2005; LAVELLE E BUSHROW, 2007; ENE, 2014) quanto do docente (ENGLISH, 1999; PEDRA E NOCITO, 2012; CARRIÓ-PASTOR E MESTRE-MESTRE, 2014; DAVOUDI, NAFCHI E MALLAHI, 2015) ou de ambos (CASANAVE e HUBBARD, 1992; BITCHE-NER E BASTURKMEN, 2006; DONOHUE E ERLING, 2012), no Brasil, nunca foi feito um estudo que reunisse as principais dificuldades de pós-graduandos com a escrita acadêmica em inglês. Com o intuito de contribuir para o melhor conhecimento da complexidade do esforço de inserção de pesquisadores iniciantes na comunidade acadêmica global via publicação internacional, esta pesquisa de mestrado objetivou conhecer as dificuldades de pós-graduandos de uma universidade pública brasileira com a escrita acadêmica em inglês tanto na percepção discente quanto na docente e averiguar se haveria convergências ou divergências naquelas percepções. Dois questionários foram confeccionados e aplicados eletronicamente, angariando 385 participações (303 pós-graduandos e 82 professores). As análises quantitativa e qualitativa dos dados mostraram convergência nas percepções das duas maiores dificuldades de pós-graduandos (escrever um texto que soe natural em inglês e usar preposições adequadamente). Os dados não só revelaram uma crença predominantemente alinhada com uma visão tradicionalista do ensino da escrita em inglês (FERREIRA, 2007), mas também indicaram que as percepções de pós-graduandos sobre suas próprias deficiências com a escrita em inglês não eram claras. O conhecimento das dificuldades específicas de pós-graduandos com o inglês acadêmico escrito possibilitará o alinhamento das percepções de discentes e docentes, contribuindo assim para melhor orientar futuras iniciativas pedagógicas e institucionais que beneficiem tanto pós-graduandos quanto professores. / The growing internationalization of higher education (MOROSINI, 2006) has caused funding agencies and universities to put pressure on researchers to publish internationally (MUELLER, 2000). In order to increase the visibility of local research within the international academic context (FLOWERDEW, 1999), publication in high-impact factor journals usually occurs in English, the lingua franca of science (HÜLMBAUER et al., 2008). However, publishing in English challenges most non-native English speaking researchers (OLIVEIRA et al., 2006), especially junior researchers with little mastery of English. Although graduate students main difficulties have been regularly studied abroad, either from their own perspective (LEKI & CARSON, 1994; CABRAL & TAVARES, 2005; LAVELLE & BUSHROW, 2007; ENE, 2014), from their professors (ENGLISH, 1999; PEDRA & NOCITO, 2012; CARRIÓ-PASTOR & MESTRE-MESTRE, 2014; DAVOUDI, NAFCHI & MALLAHI, 2015) or from both (CASANAVE & HUBBARD, 1992; BITCHENER & BASTURKMEN, 2006; DONOHUE & ERLING, 2012), in Brazil those students perceptions of their difficulties with academic English writing had never been gathered in one single investigation before. Hoping to cast light on the complex effort involved in junior researchers indictment into global academia through international publication, this research aimed at uncovering the difficulties graduate students in a Brazilian public university face with academic writing in English. Students and professors perceptions of the formers difficulties were investigated and then compared in order to reveal points of convergence or divergence. Two questionnaires were designed and applied, yielding 385 participants (303 graduate students and 82 professors). One of the main findings of the quantitative and qualitative data analysis is that students and teachers perceptions converge regarding the students main difficulties with writing in English: writing texts that would sound natural in English and using prepositions adequately. The data not only revealed a predominant belief in the traditional teaching of English and of writing (FERREIRA, 2007), but they also indicated that students perceptions of their own writing difficulties in English were unclear. The knowledge of specific challenges to graduate writing in English will facilitate the alignment of students and professors perceptions, thus contributing to inform future pedagogical and institutional initiatives benefitting both staff and students.

<p>I denna studie analyseras skriftspråksutvecklingen hos sex elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att klarlägga vilken roll specialpedagogiska insatser spelar för elevers skrift-språkliga utveckling. Har innehållet i stödet någon betydelse för elevernas utveckling och vad händer när stödet uteblir? Studien fokuserar på tidig kontra sen identifiering av elevernas läs- och skrivsvårigheter samt påföljande insatser. I detta sammanhang analyseras också hur dessa insatser påverkar elevernas självförtroende och motivation för skolarbetet. Resultatet tyder på att det inte främst är tidpunkten för insatserna som är det mest betydelsefulla för en positiv utveckling, utan snarare innehållet i stödet. Det är det språkliga stödet, anpassat till elevernas specifika svårigheter och utvecklingsnivå, som är den avgörande faktorn. Detta stöd bygger på träning i fonologisk medvetenhet, korrela-tionen mellan fonem och grafem, uppbygg-nad av ordförrådet och utvecklande av effektiva lässtrategier. Tidpunkten för insatserna är inte generaliserbar utan beroende av problemets art och det enskilda barnets förutsättningar. Det framkommer i studien att det skedde en positiv utveckling av läs- och skrivförmågan i samtliga fall, oavsett om de var tidiga eller sena. Det skedde även en positiv social utveckling. De tre barnen som fick sena insatser fick emellertid genomgå en period med flera negativa följdverk-ningar, men så snart de språkliga insatserna kom till stånd vändes den negativa trenden och arbetsglädjen byggdes successivt upp. Specialundervisning, där språket inte spelar någon central roll, visade sig i denna studie inte ge någon större effekt. Resultaten från studien visar på ett övertygande sätt att det är av yttersta vikt att de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter får en omsorgsfull språklig utredning gjord till exempel av logoped. Elevens problem bör utredas i grunden så att rätt hjälp kan anvisas till varje enskild elev. Det måste också finnas en koppling mellan utredningen och de pedagogiska insatserna. Studien visar även att det är viktigt att det finns tillgång till pedagoger med ändamålsenlig kompetens för att uppnå önskvärt resultat. Mycket i denna studie tyder på att tidsmarginalerna är små i barnets tidiga utveckling. Man måste därför studera tidpunkten för insatserna mera specifikt i förhållande till barnets utvecklingsnivå och problemets art för att barnet ska få hjälp på rätt nivå så att läsinlärningen blir framgångsrik. Studien understryker betydelsen av meningsfullhet, god självbild, motivation och sammanhang för eleverna.</p><p>This study investigates the development of the reading and writing ability of six pupils in danger of developing reading and writing disabilities. The purpose is to investigate the effects of remedial teaching on their reading and writing abilities. How much does the contents of the teaching matter, and what happens when remedial teaching is not forthcoming? The focus is on comparing the consequences of early vs. late discovery of the disability, and of the ensuing measures taken. The self confidence and motivation of the pupils are also analysed in this context. My results imply that the content of the remedial teaching is of greater importance to a favourable development than an early discovery. The crucial factor is the adaptation of the linguistic support to the specific problems and developmental level of each individual pupil. The support consists in developing phonological awareness, phonem-graphem correlation, vocabulary and efficient reading strategies. As for the timing, no generalised conclusions can be made. The outcome is dependent on the nature of the problem, and of the preconditions and capacities of the individual child. The study shows that there was a positive development of the reading and writing ability in all six cases, regardless of whether the discovery of the disability was early or late. There was also a positive social development. In the three cases where the remedial teaching came late, the children went through a period that had several adverse consequences, but as soon as the supportive measures were initiated the negative trend was broken, and the joy of learning developed gradually. Remedial teaching where the focus was not primarily on linguistic development did, however, seem to have little effect. This study demonstrates clearly how vital it is that children in danger of developing reading and writing disabilities are carefully examined by, e.g., a speech therapist. Their individual problems must be thoroughly investigated, so that the supportive measures can be tailored to suit their needs. Hence, the examination must be closely linked to the pedagogical efforts. The study also shows that access to pedagogues with an adequate competence is crucial to the achievement of a favourable result. There are strong indications in this study that the time windows are quite narrow in the early development of a child. The timing of the remedial teaching must be more specifically studied, and related to the developmental level and specific problems of each individual child, in order to achieve an optimal reading development. This study emphasises the importance to the pupils of relevance, a positive self image, motivation and coherence.</p>