The purpose of the study is to understand, from interviews with four teachers, how they relate to students with or in reading and writing difficulties. Furthermore, the purpose is to investigate whether the teachers in the study regard students as either with reading or writing difficulties or in reading and writing difficulties. The transcribed interview answers are interpreted and analyzed based on the categories of relational and categorical approaches. There are teachers who carry on both approaches. Teachers 'approaches in these regards have consequences for teachers' practical organization of teaching. A relational approach tends to be reflected in if teachers prefer to include students in reading and writing difficulties in regular teaching, while teachers with a more categorical approach to students with reading and writing difficulties tend to advocate that these students benefit best from alternative teaching methods that involve that the students are excluded from the rest of the class and the regular teaching. From the present study it appears that two teachers assume a relational perspective, and the other two carry both a relational and a categorical perspective at the same time, one teacher leans more on one perspective with elements of the other and vice versa. The teachers in the study mention the importance of social interaction at school and how it benefits learning. Therefore, this study's analysis is rooted in the sociocultural learning theory. Overall, collected data suggest that teachers and special educators and specialist teachers need to collaborate more within the classroom framework to create an inclusive environment.

The purpose of this survey is to get more understanding of what reading and writing difficulties really mean, as well as the methods that can be used to support students with reading and writing difficulties. In order to arrive at a result, I have used two research methods, qualitative interview and observation of three teachers. The results of the survey show that most teachers work on a specific method, the Bornholm method, in their teaching and that support can develop the student's learning, but they did not have much knowledge or experience about other methods in the field. All teachers who participated in the survey con- sidered that I pad/computer is a good complement in teaching for those students with reading and writing difficulties. The result can be linked to the socio-cultural theory that says that through the support of some or some tools, all children have the opportunity to develop their thinking. Through the support that the students get, it is the language and support structure that develops the learning. / Syftet med denna undersökning är att få mer förståelse för vad läs- och skrivsvårigheter egentligen innebär för lärare och skola, samt vilka metoder man kan arbeta med för att stötta elever som har läs- och skrivsvårigheter samt på vilken grundval lärare gör sitt metodval för att arbeta språkutvecklande. För att komma fram till ett resultat har jag använt mig av två olika forskningsmetoder, kvalitativ intervju och observation av tre lärare. Resultatet i undersökningen visar på att de flesta lärare arbetar med en specifik metod, Bornholmsmetoden, i sin undervisning samt att stöttning kan utveckla elevens lärande, men att lärarna inte hade någon större kunskap eller erfarenhet om andra metoder inom området. Samtliga lärare som deltog i undersökningen ansåg att Ipad/ dator är ett bra komplement i undervisningen för de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Resultatet kan kopplas till den sociokulturella teorin som säger att via stöd av någon eller något redskap, har alla barn möjligheten att utveckla sitt tänkande. Genom stöttningen som eleverna får, är det språket och stödstrukturen som utvecklar lärandet.

A crescente internacionalização do ensino superior (MOROSINI, 2006) tem feito com que tanto instituições financiadoras quanto universidades pressionem pesquisadores a publicarem internacionalmente (MUELLER, 2000). Visando a aumentar a visibilidade da pesquisa local dentro do cenário acadêmico internacional (FLOWERDEW, 1999), a publicação em periódicos com alto fator de impacto geralmente ocorre em inglês, a língua franca das ciências (HÜLMBAUER et al., 2008). Entretanto, publicar em inglês, que desafia pesquisadores não nativos de inglês em geral (OLIVEIRA, ZUCOLOTTO E ALUÍSIO, 2006), é ainda mais desafiador para neófitos com pouco domínio daquela língua. Apesar de bastante estudadas no exterior, tanto do ponto de vista discente (LEKI E CARSON, 1994; CABRAL E TAVARES, 2005; LAVELLE E BUSHROW, 2007; ENE, 2014) quanto do docente (ENGLISH, 1999; PEDRA E NOCITO, 2012; CARRIÓ-PASTOR E MESTRE-MESTRE, 2014; DAVOUDI, NAFCHI E MALLAHI, 2015) ou de ambos (CASANAVE e HUBBARD, 1992; BITCHE-NER E BASTURKMEN, 2006; DONOHUE E ERLING, 2012), no Brasil, nunca foi feito um estudo que reunisse as principais dificuldades de pós-graduandos com a escrita acadêmica em inglês. Com o intuito de contribuir para o melhor conhecimento da complexidade do esforço de inserção de pesquisadores iniciantes na comunidade acadêmica global via publicação internacional, esta pesquisa de mestrado objetivou conhecer as dificuldades de pós-graduandos de uma universidade pública brasileira com a escrita acadêmica em inglês tanto na percepção discente quanto na docente e averiguar se haveria convergências ou divergências naquelas percepções. Dois questionários foram confeccionados e aplicados eletronicamente, angariando 385 participações (303 pós-graduandos e 82 professores). As análises quantitativa e qualitativa dos dados mostraram convergência nas percepções das duas maiores dificuldades de pós-graduandos (escrever um texto que soe natural em inglês e usar preposições adequadamente). Os dados não só revelaram uma crença predominantemente alinhada com uma visão tradicionalista do ensino da escrita em inglês (FERREIRA, 2007), mas também indicaram que as percepções de pós-graduandos sobre suas próprias deficiências com a escrita em inglês não eram claras. O conhecimento das dificuldades específicas de pós-graduandos com o inglês acadêmico escrito possibilitará o alinhamento das percepções de discentes e docentes, contribuindo assim para melhor orientar futuras iniciativas pedagógicas e institucionais que beneficiem tanto pós-graduandos quanto professores. / The growing internationalization of higher education (MOROSINI, 2006) has caused funding agencies and universities to put pressure on researchers to publish internationally (MUELLER, 2000). In order to increase the visibility of local research within the international academic context (FLOWERDEW, 1999), publication in high-impact factor journals usually occurs in English, the lingua franca of science (HÜLMBAUER et al., 2008). However, publishing in English challenges most non-native English speaking researchers (OLIVEIRA et al., 2006), especially junior researchers with little mastery of English. Although graduate students main difficulties have been regularly studied abroad, either from their own perspective (LEKI & CARSON, 1994; CABRAL & TAVARES, 2005; LAVELLE & BUSHROW, 2007; ENE, 2014), from their professors (ENGLISH, 1999; PEDRA & NOCITO, 2012; CARRIÓ-PASTOR & MESTRE-MESTRE, 2014; DAVOUDI, NAFCHI & MALLAHI, 2015) or from both (CASANAVE & HUBBARD, 1992; BITCHENER & BASTURKMEN, 2006; DONOHUE & ERLING, 2012), in Brazil those students perceptions of their difficulties with academic English writing had never been gathered in one single investigation before. Hoping to cast light on the complex effort involved in junior researchers indictment into global academia through international publication, this research aimed at uncovering the difficulties graduate students in a Brazilian public university face with academic writing in English. Students and professors perceptions of the formers difficulties were investigated and then compared in order to reveal points of convergence or divergence. Two questionnaires were designed and applied, yielding 385 participants (303 graduate students and 82 professors). One of the main findings of the quantitative and qualitative data analysis is that students and teachers perceptions converge regarding the students main difficulties with writing in English: writing texts that would sound natural in English and using prepositions adequately. The data not only revealed a predominant belief in the traditional teaching of English and of writing (FERREIRA, 2007), but they also indicated that students perceptions of their own writing difficulties in English were unclear. The knowledge of specific challenges to graduate writing in English will facilitate the alignment of students and professors perceptions, thus contributing to inform future pedagogical and institutional initiatives benefitting both staff and students.

Denna studie behandlar läs- och skrivsvårigheter och syftet är att undersöka hur några utvalda lärare förhåller sig till läs-och skrivsvårigheter samt vilka hjälpmedel och/eller läs-och skrivinlärningsmetoder de använder sig av i undervisningen för att underlätta undervisningen för de elever som har läs-och skrivsvårigheter. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Fyra lärare har intervjuats som alla är verksamma i årskurs ett till tre och arbetar på fyra olika skolor i två olika kommuner. Resultatet visar att lärare har god kompetens  och erfarenhet  av att anpassa sina lektioner utifrån de elever som har läs-och skrivsvårigheter då de utgår från deras behov, svårighetsnivå samt intressen för att stötta dem i sin läs-och skrivutveckling. Dock anser några lärare att skolorna saknar resurser. Det finns både fördelar och nackdelar med att anpassa undervisningen efter den enskilde eleven. En fördel är att elevernas motivation ökar då lärarna utgår efter deras intressen och en nackdel är att eleverna kan känna sig utanför och annorlunda om klasskamraterna ser att de får annat material. / This study deals with reading and writing difficulties, and the purpose is to examine how a couple of selected teachers relate to reading and writing difficulties and which tools and/or reading and writing learning methods they use in an education to facilitate teaching for the pupils who have reading and writing difficulties. The study was conducted by using qualitative semi-structures interviews. Four different teachers who are all active in grades one to three and they work at four different schools in two different municipalities were interviewed. The result shows that teachers have good competence and experience in adapting their lessons based on the pupils who have reading and writing difficulties based on their needs, level of difficulty and intereststo support them in their reading and writing development. Some teachers believe that the schools lack resources. There are both advantages and disadvantages of adapting the teaching to the individual pupil. One advantage is that the pupil’s motivation increases as the teacher adapts to their interests and one disadvantage is that the pupils can feel outside and different if the classmates see that they receive other material.

Denna studie undersöker hur olika professioner ser på hur lärare genom assisterande teknik kan öka delaktigheten i skolan för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer och deltagarna består av två specialpedagoger, en speciallärare, en logoped, en IT-pedagog och en forskare inom läs- och skrivsvårigheter samt assisterande teknik. Intervjuerna utgör empirin för studien, vilket har analyserats utifrån delaktighetsaspekterna tillhörighet, tillgänglighet och samhandling. Resultatet av vår analys visar att en elevs tillhörighet främst berör vilken skolform, skola eller klass hen är inskriven i men också huruvida lärare kan skapa möjligheter för en elev att uppleva tillhörighet i en grupp. Resultatet pekar också på att tillgänglighetsaspekten är en övergripande och essentiell del av en elevs delaktighet i skolan och berör bland annat hur lärare genom assisterande teknik kan erbjuda stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter att delta i undervisningen. Vidare visar resultatet att tillgänglig assisterande teknik kan möjliggöra för en elevs samhandling, eftersom tekniken kan skapa förutsättningar för eleven att kunna delta och bidra i samma aktiviteter som kamraterna. Studien drar slutsatsen att delaktighet är komplext, men att tillgänglig assisterande teknik kan bidra till att skapa delaktighet för elever i läs- och skrivsvårigheter

Syftet med den här studien är att utveckla en förståelse för, och beskriva hur lärare i statligt ägda grundskolor i Tanzania arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar till att ta reda på vilka förutsättningar grundskolelärare har för att kunna hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter och hur de arbetar för att nå det fjärde globala målet. Det fjärde globala målet är en del av Agenda 2030 och innebär att säkerställa att alla barn ska kunna lära sig att läsa, skriva och räkna innan år 2030. Metoden som används i studien är semistrukturerade intervjuer med 9 grundskolelärare och en enkät som besvaras av 18 grundskolelärare. Lärarna som deltar i studien arbetar i huvudsak i regionerna Kagera och Dar es Salaam. Den data som samlas in i samband med de semistrukturerade intervjuerna analyseras med hjälp av en tematisk analys. Enkätsvaren analyseras med hjälp av både en tematisk analys och med univariat analys. Resultatet visar på att lärarna har begränsade förutsättningar att hjälps elever med läs- och skrivsvårigheter. Till exempel har lärare i Tanzania stora klasser och brist på material. Resultatet visar också att det ibland förekommer individuell undervisning för att ge stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter men oftast sker undervisningen i helklass. Resultatet visar avslutningsvis på att lärares förutsättningar och arbetssätt får konsekvenser för eleverna. Exempelvis att de blir obehöriga att läsa vidare, de får psykiska problem och riskerar att hamna i arbetslöshet och fattigdom. Detta kan på sikt leda till en global konsekvens; att Agenda 2030 troligtvis inte uppfylls. / The aim of this study is to develop an understanding of and describe how teachers in government owned primary schools in Tanzania work with students with reading and writing difficulties. This study aims to find out what conditions primary school teachers have to help students with reading and writing difficulties and how primary school teachers work to reach the fourth global goal. The fourth global goal is a part of Agenda 2030 which means to ensure that all children should learn how to read, write and count before the year 2030. The research method that is being used in this study is semi-structured interviews with 9 primary school teachers and questionnaires answered by 18 primary school teachers. Most of the teachers that participate in this study are working in the regions of Kagera and Dar es Salaam. The data that is being collected from the interviews is analyzed by a thematic analysis. The questionnaires are analyzed by using both a thematic analysis and univariate analysis. The result shows that the teachers have limited conditions to help students with reading and writing difficulties. For example, they have a large number of students and limited resources. The result also shows that the teachers sometimes support students with reading and writing difficulties individually but that it is more common to teach all of the students at once. Finally, the result shows that teachers’ conditions and their working methods have consequences for the students with reading and writing difficulties. For example, the students cannot continue to secondary school, they get psychological problems and there is a risk that the students will face unemployment and poverty. In the long run this may cause a global consequence; that Agenda 2030 will probably not be accomplished.

Skolverket har som mål att stärka elevers digitala kompetens inom skolväsendet för att främja kunskapsutvecklingen och anser att mer forskning behövs för att se hur elever kan uppnå en hög digital kompetens. För att digitala verktyg ska kunna stötta elevers lärande behöver dessa verktyg utvärderas ur ett elevperspektiv, speciellt för elever med dyslexi som har ett stort behov av digitala verktyg för att uppnå kunskapskraven. När en elev har fått diagnosen dyslexi sätts digitala verktyg in i undervisningen i syfte att underlätta elevens svårigheter, däremot finns det lite forskning som visar på hur elever upplever digitala verktyg i deras undervisning och om de digitala verktygen verkligen stödjer eleverna i deras lärande.Syftet med studien var därför att ta reda på hur digitala verktyg kan främja lärandet för elever med dyslexi sett ur ett elevperspektiv. Genom en kvalitativ forskningsmetod och intervjuer med sex dyslektiska elever från högstadiet och gymnasiet har studien undersökt elevernas upplevelser av digitala verktyg i en skolmiljö. Resultatet från studien visade på att de flesta elever upplevde flera fördelar med digitala verktyg. Ett rättstavningsprogram bidrog till att elever kände flyt i sitt skrivande då de enkelt kunde rätta till grammatiska fel och stavfel. Genom att använda datorn som verktyg för att ta anteckningar kunde elever hänga med i skolan på ett bättre sätt. Läsförståelsen och ordförrådet förbättrades genom att lyssna på böcker med digitala verktyg. Motivationen ökade när elever kände att de utvecklades i deras lärande. Dock upplevde vissa elever även utmaningar med digitala verktyg som kunde hämma deras lärande. Röda undermarkeringar som påvisade felstavningar i ett rättstavningsprogram upplevdes som störande och negativa. Talsynteser med datoriserade röster upplevdes som svåra att förstå. Andra utmaningar som lyftes fram av eleverna var tekniska problem och brist på digital kompetens hos lärare. En lärarens kompetens för att anpassa ett digitalt stöd efter elevers olika behov ansågs som en viktig faktor för elevens lärande. / The National Agency for Education aims to strengthen students' digital competence in the school system to promote student's development of knowledge and believes that more research is needed to see how students can meet a high level of digital competence. For digital tool's ability to support students' learning, these tools need to be evaluated from a student perspective, especially for students with dyslexia who have a great need for digital tools to achieve the knowledge requirements. When a student is diagnosed with dyslexia, digital tools are used in the teaching to alleviate the student's difficulties nevertheless there is little research that shows how students experience digital tools in their education and whether the digital tools support students in their learning.The purpose of the study omitted to find out how digital tools can promote learning for students with dyslexia from a student perspective. Through a qualitative research methodand interviews with six dyslexic students from high school and high school, the study has examined students' experiences of digital tools in a school environment.The results from the study showed that most students experienced several benefits of digital tools. A spelling program helped students feel fluent in their writing because of the easiness of correct grammatical errors and spelling errors. Students could keep up with the school better by using the computer as a tool for taking notes. Reading comprehension and vocabulary were improved by listening to books with digital tools. Motivation increased when students felt that they were developing in their learning. However, some students also experienced challenges with digital tools that could hamper their learning. Students perceived red underscores that indicated misspellings in a spelling program as disruptive and negative. Students perceived speech syntheses with computerized voices as hard to understand. Other challenges highlighted by the students were technical problems and lack of digital competence in teachers. A teacher's competence to adopt digital support to students' different needs was considered a key reason for the student's learning.

Den här studien vill synliggöra elever med läs- och skrivsvårigheter och deras situation på yrkes­förberedande gymnasieprogram. Studien är baserad på kvalitativa halvstruktu­rerade intervjuer med kvinnliga elever som studerar vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet belyser det stöd och bemötande som eleverna upplever från skola, familj och kamra­ter. Ett tydligt re­sultat i denna studie är brist på information från lärare till elever om tillgängliga kompenserande hjälpmedel. I slutsatsen presenteras förslag på utvecklingsprojekt mellan be­rörda parter i skolan för att förbättra måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie är att undersöka om och när lärare implementerar tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter hos elever i årskurs 1-3, samt inom vilken tidsram dessa anpassningar sker. Studien belyser de nuvarande framgångsfaktorerna i skolor och de brister som behöver åtgärdas i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Webbenkäten från 2023 besvarades av 163 lärare och den bestod av kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultaten visar att majoriteten av respondenterna påbörjar tidiga insatser, men när insatserna sattes in varierar. Studien belyser också behovet av tydligare riktlinjer angående tidsramen för extra stöd och anpassningar samt vikten av ökad lärarkompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Respondenterna uttryckte ett behov av ytterligare utbildning inom läs- och skrivsvårigheter och NPF. Studien föreslår en revidering av skollagen med en specificerad tidsram för extra stöd och anpassningar, utökad lärarutbildning inom NPF och obligatorisk fortbildning för yrkesverksamma lärare. Studien betonar även vikten av välutbildade elevassistenter, samarbete mellan lärare, speciallärare och elevassistenter samt mindre klasser för att underlätta individanpassad undervisning. Framtida forskning kan fokusera på vårdnadshavares perspektiv, effektiviteten av olika insatser samt utforskande av tidigare identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter. / The aim of this study is to investigate when and if teachers implement early interventions for reading and writing difficulties in students in grades 1-3, as well as the timeframe within which these adjustments occur. The study highlights the current success factors in schools and the shortcomings that need to be addressed in the work with reading and writing difficulties. A total of 163 teachers participated in the study, responding to a survey with quantitative questions. Results show that the majority of respondents initiate early interventions, but the timeframe varies. The study also highlights the need for clearer guidelines regarding the timeframe for providing extra support and adjustments, and the importance of increased teacher competence in neurodevelopmental disorders. Respondents expressed a desire for further training in reading and writing difficulties and neurodevelopmental disorders. The study suggests revising school law with a specified timeframe for extra support and adjustments, expanded teacher education in neurodevelopmental disorders, and compulsory continuing education for practicing teachers. Future research could focus on the perspective of guardians, improved collaboration between teachers, special education teachers, and teaching assistants, and exploring earlier identification of students with reading and writing difficulties.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare beskriver undervisningen inom svenskämnet i grundskolans årskurs 4-6 med fokus på stöd för att utveckla läsförståelsen för elever i läs- och skrivsvårigheter genom lässtrategier. Målet är att bidra med idéer, tankar och kunskap om hur lärare kan planera sin undervisning för att stötta elevers läsförståelseutveckling. Studien fyller en kunskapslucka eftersom det finns begränsad forskning om lässtrategiundervisning för att främja läsförståelseutvecklingen för årskurserna 4-6. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, vilket betonar betydelsen av socialt samspel och stöttning, även kallad scaffolding. Fem lärare deltog i studien och har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer där de beskrivit sin undervisning om lässtrategier för elever i läs- och skrivsvårigheter. Data som samlades in analyserades sedan genom en innehållsanalys. Föreliggande studie presenterar lärarnas definitioner av begreppen läsförståelse, lässtrategier samt läs- och skrivsvårigheter. Vidare beskrivs de möjligheter och utmaningarna lärarna beskrev med lässtrategiundervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter. Resultaten tyder på att det finns samband mellan elevers medvetna val och framsteg i läsförståelseutvecklingen. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how teachers describe the teachingof Swedish in primary school grades 4-6 with focus on support for developing reading comprehension for pupils with reading and writing difficulties through reading strategies. The goal is to contribute with ideas, thoughts, and knowledge about how teachers can plan their teaching to support pupils reading comprehension development. The study fills a knowledge gap as there is limited research on reading strategy teaching to promote reading comprehension development for the grades 4-6. The study is based on the sociocultural perspective, which emphasizes the importance of social interaction and support, also known as scaffolding. Five teachers were interviewed using semi-structured interviews where they describe their teaching of reading strategies working with pupils with reading and writing difficulties. The data was analyzed usinga content analysis. The study presents the teachers’ definitions of the concepts of reading comprehension, reading strategies, and reading and writing difficulties. Furthermore, opportunities and challenges that the teachers describe using reading strategies when teachingpupils inreading and writing difficulties are highlighted. The results indicate that there are connections between pupils’ conscious choices and progress in reading comprehension development.