<p>I denna studie analyseras skriftspråksutvecklingen hos sex elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att klarlägga vilken roll specialpedagogiska insatser spelar för elevers skrift-språkliga utveckling. Har innehållet i stödet någon betydelse för elevernas utveckling och vad händer när stödet uteblir? Studien fokuserar på tidig kontra sen identifiering av elevernas läs- och skrivsvårigheter samt påföljande insatser. I detta sammanhang analyseras också hur dessa insatser påverkar elevernas självförtroende och motivation för skolarbetet. Resultatet tyder på att det inte främst är tidpunkten för insatserna som är det mest betydelsefulla för en positiv utveckling, utan snarare innehållet i stödet. Det är det språkliga stödet, anpassat till elevernas specifika svårigheter och utvecklingsnivå, som är den avgörande faktorn. Detta stöd bygger på träning i fonologisk medvetenhet, korrela-tionen mellan fonem och grafem, uppbygg-nad av ordförrådet och utvecklande av effektiva lässtrategier. Tidpunkten för insatserna är inte generaliserbar utan beroende av problemets art och det enskilda barnets förutsättningar. Det framkommer i studien att det skedde en positiv utveckling av läs- och skrivförmågan i samtliga fall, oavsett om de var tidiga eller sena. Det skedde även en positiv social utveckling. De tre barnen som fick sena insatser fick emellertid genomgå en period med flera negativa följdverk-ningar, men så snart de språkliga insatserna kom till stånd vändes den negativa trenden och arbetsglädjen byggdes successivt upp. Specialundervisning, där språket inte spelar någon central roll, visade sig i denna studie inte ge någon större effekt. Resultaten från studien visar på ett övertygande sätt att det är av yttersta vikt att de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter får en omsorgsfull språklig utredning gjord till exempel av logoped. Elevens problem bör utredas i grunden så att rätt hjälp kan anvisas till varje enskild elev. Det måste också finnas en koppling mellan utredningen och de pedagogiska insatserna. Studien visar även att det är viktigt att det finns tillgång till pedagoger med ändamålsenlig kompetens för att uppnå önskvärt resultat. Mycket i denna studie tyder på att tidsmarginalerna är små i barnets tidiga utveckling. Man måste därför studera tidpunkten för insatserna mera specifikt i förhållande till barnets utvecklingsnivå och problemets art för att barnet ska få hjälp på rätt nivå så att läsinlärningen blir framgångsrik. Studien understryker betydelsen av meningsfullhet, god självbild, motivation och sammanhang för eleverna.</p><p>This study investigates the development of the reading and writing ability of six pupils in danger of developing reading and writing disabilities. The purpose is to investigate the effects of remedial teaching on their reading and writing abilities. How much does the contents of the teaching matter, and what happens when remedial teaching is not forthcoming? The focus is on comparing the consequences of early vs. late discovery of the disability, and of the ensuing measures taken. The self confidence and motivation of the pupils are also analysed in this context. My results imply that the content of the remedial teaching is of greater importance to a favourable development than an early discovery. The crucial factor is the adaptation of the linguistic support to the specific problems and developmental level of each individual pupil. The support consists in developing phonological awareness, phonem-graphem correlation, vocabulary and efficient reading strategies. As for the timing, no generalised conclusions can be made. The outcome is dependent on the nature of the problem, and of the preconditions and capacities of the individual child. The study shows that there was a positive development of the reading and writing ability in all six cases, regardless of whether the discovery of the disability was early or late. There was also a positive social development. In the three cases where the remedial teaching came late, the children went through a period that had several adverse consequences, but as soon as the supportive measures were initiated the negative trend was broken, and the joy of learning developed gradually. Remedial teaching where the focus was not primarily on linguistic development did, however, seem to have little effect. This study demonstrates clearly how vital it is that children in danger of developing reading and writing disabilities are carefully examined by, e.g., a speech therapist. Their individual problems must be thoroughly investigated, so that the supportive measures can be tailored to suit their needs. Hence, the examination must be closely linked to the pedagogical efforts. The study also shows that access to pedagogues with an adequate competence is crucial to the achievement of a favourable result. There are strong indications in this study that the time windows are quite narrow in the early development of a child. The timing of the remedial teaching must be more specifically studied, and related to the developmental level and specific problems of each individual child, in order to achieve an optimal reading development. This study emphasises the importance to the pupils of relevance, a positive self image, motivation and coherence.</p>

<p>Stavning är en komplex förmåga och lite undersökt, därför var syftet med föreliggande studie att analysera stavningsförmågan hos elever i årskurs 2. Deltagarna var 86 elever, 63 med läs- och skrivsvårigheter och 23 utan läs- och skrivsvårigheter. Elevernas stavfel av nonord och riktiga ord analyserades utifrån fyra klassificeringssystem med avseende på olika feltyper. Även korrelationsberäkningar mellan stavning och andra kognitiva förmågor utfördes. Resultatet visade att de utan läs- och skrivsvårigheter presterade signifikant bättre än de med läs- och skrivsvårigheter framför allt på testet av nonord. Korrelationsberäkningarna visade att det fanns ett samband mellan stavning och läsning samt stavning och fonologi. Dessa resultat visar att gruppen med läs- och skrivsvårigheter har fonologiska brister som påverkar stavningen. Utifrån analyserna ges förslag på ett nytt felklassificeringssystem på svenska samt hur ett bra stavningstest bör vara uppbyggt för att fånga så många aspekter som möjligt av en elevs stavning. Även hur detta kan vara till nytta i logopeder och lärares verksamheter diskuteras.</p> / <p>Spelling is a complex ability and few studies have been carried out on this topic. Therefore, the purpose of the present study was to analyse the spelling ability among children in grade 2. In this study 86 pupils participated, 63 with reading difficulties and 23 with typical reading ability. The children’s misspellings of nonwords and real words were analysed using four different classification systems of misspellings. Correlations between the spelling ability and other cognitive abilities were made. Results showed that the group with typical reading ability performed significantly better than the group with reading difficulties, especially on the test of nonwords. Calculations showed correlations between spelling and reading and also between spelling and phonology. The results of the present study show that the group with reading difficulties has phonological deficits that affect their spelling. The analysis also suggests guiding principles for a new Swedish classification system of misspellings and a Swedish test of spelling ability. It also includes how the classification system and the test can be used in the work of speech therapists and teachers.</p>

Stavning är en komplex förmåga och lite undersökt, därför var syftet med föreliggande studie att analysera stavningsförmågan hos elever i årskurs 2. Deltagarna var 86 elever, 63 med läs- och skrivsvårigheter och 23 utan läs- och skrivsvårigheter. Elevernas stavfel av nonord och riktiga ord analyserades utifrån fyra klassificeringssystem med avseende på olika feltyper. Även korrelationsberäkningar mellan stavning och andra kognitiva förmågor utfördes. Resultatet visade att de utan läs- och skrivsvårigheter presterade signifikant bättre än de med läs- och skrivsvårigheter framför allt på testet av nonord. Korrelationsberäkningarna visade att det fanns ett samband mellan stavning och läsning samt stavning och fonologi. Dessa resultat visar att gruppen med läs- och skrivsvårigheter har fonologiska brister som påverkar stavningen. Utifrån analyserna ges förslag på ett nytt felklassificeringssystem på svenska samt hur ett bra stavningstest bör vara uppbyggt för att fånga så många aspekter som möjligt av en elevs stavning. Även hur detta kan vara till nytta i logopeder och lärares verksamheter diskuteras. / Spelling is a complex ability and few studies have been carried out on this topic. Therefore, the purpose of the present study was to analyse the spelling ability among children in grade 2. In this study 86 pupils participated, 63 with reading difficulties and 23 with typical reading ability. The children’s misspellings of nonwords and real words were analysed using four different classification systems of misspellings. Correlations between the spelling ability and other cognitive abilities were made. Results showed that the group with typical reading ability performed significantly better than the group with reading difficulties, especially on the test of nonwords. Calculations showed correlations between spelling and reading and also between spelling and phonology. The results of the present study show that the group with reading difficulties has phonological deficits that affect their spelling. The analysis also suggests guiding principles for a new Swedish classification system of misspellings and a Swedish test of spelling ability. It also includes how the classification system and the test can be used in the work of speech therapists and teachers.

My purpose in this paper is to study teachers' work in reading and writing in primary school and special school. I want to find out if they use the same methods, strategies and materials to help students learn to read and write. I will find out the answer to my purpose by performing two qualitative observation and two qualitative interviews. Lundberg (2010) is the researcher I relate to during my study. Through observation, I see how teachers work with students in the classroom during a lesson in the Swedish language. During the interviews, I received answers to how teachers work with language, the materials, methods and strategies they use. I found out that teachers use specific strategies when they help their students. They use a work material that is tailored to curriculum in Swedish language and it is based on the phonics method. / Mitt syfte med detta examensarbete är att undersöka lärarnas arbete i läsning och skrivning, i grundskolan och särskolan. Jag vill ta reda på vad de använder metoder, strategier och material för att eleverna ska lära sig läsa och skriva. Jag kommer att ta reda på svaret på mitt syfte genom att utföra två kvalitativa observationer och två kvalitativa intervjuer. Mitt arbete stödjer sig på forskare, framför allt på Lundberg (2010). Genom observationen fick jag se hur lärarna arbetar med eleverna i klassrummet under en lektion i svenska. Under intervjuerna fick jag svar på hur lärarna arbetar i svenska, vilka material, metoder och strategier de använder sig av. Jag fick reda på att lärarna använder sig av speciella strategier, att de inte ger eleverna svar på sina frågor direkt, utan ställer följdfrågor till eleven, för att de ska få eleverna att klara det själva. Pedagogerna använder sig av ett arbetsmaterial som är utformat utifrån kursplanen i svenska som utgår ifrån ljudningsmetoden. Samt annat material som strävar mot kursmålen.

I denna studie analyseras skriftspråksutvecklingen hos sex elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att klarlägga vilken roll specialpedagogiska insatser spelar för elevers skrift-språkliga utveckling. Har innehållet i stödet någon betydelse för elevernas utveckling och vad händer när stödet uteblir? Studien fokuserar på tidig kontra sen identifiering av elevernas läs- och skrivsvårigheter samt påföljande insatser. I detta sammanhang analyseras också hur dessa insatser påverkar elevernas självförtroende och motivation för skolarbetet. Resultatet tyder på att det inte främst är tidpunkten för insatserna som är det mest betydelsefulla för en positiv utveckling, utan snarare innehållet i stödet. Det är det språkliga stödet, anpassat till elevernas specifika svårigheter och utvecklingsnivå, som är den avgörande faktorn. Detta stöd bygger på träning i fonologisk medvetenhet, korrela-tionen mellan fonem och grafem, uppbygg-nad av ordförrådet och utvecklande av effektiva lässtrategier. Tidpunkten för insatserna är inte generaliserbar utan beroende av problemets art och det enskilda barnets förutsättningar. Det framkommer i studien att det skedde en positiv utveckling av läs- och skrivförmågan i samtliga fall, oavsett om de var tidiga eller sena. Det skedde även en positiv social utveckling. De tre barnen som fick sena insatser fick emellertid genomgå en period med flera negativa följdverk-ningar, men så snart de språkliga insatserna kom till stånd vändes den negativa trenden och arbetsglädjen byggdes successivt upp. Specialundervisning, där språket inte spelar någon central roll, visade sig i denna studie inte ge någon större effekt. Resultaten från studien visar på ett övertygande sätt att det är av yttersta vikt att de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter får en omsorgsfull språklig utredning gjord till exempel av logoped. Elevens problem bör utredas i grunden så att rätt hjälp kan anvisas till varje enskild elev. Det måste också finnas en koppling mellan utredningen och de pedagogiska insatserna. Studien visar även att det är viktigt att det finns tillgång till pedagoger med ändamålsenlig kompetens för att uppnå önskvärt resultat. Mycket i denna studie tyder på att tidsmarginalerna är små i barnets tidiga utveckling. Man måste därför studera tidpunkten för insatserna mera specifikt i förhållande till barnets utvecklingsnivå och problemets art för att barnet ska få hjälp på rätt nivå så att läsinlärningen blir framgångsrik. Studien understryker betydelsen av meningsfullhet, god självbild, motivation och sammanhang för eleverna. This study investigates the development of the reading and writing ability of six pupils in danger of developing reading and writing disabilities. The purpose is to investigate the effects of remedial teaching on their reading and writing abilities. How much does the contents of the teaching matter, and what happens when remedial teaching is not forthcoming? The focus is on comparing the consequences of early vs. late discovery of the disability, and of the ensuing measures taken. The self confidence and motivation of the pupils are also analysed in this context. My results imply that the content of the remedial teaching is of greater importance to a favourable development than an early discovery. The crucial factor is the adaptation of the linguistic support to the specific problems and developmental level of each individual pupil. The support consists in developing phonological awareness, phonem-graphem correlation, vocabulary and efficient reading strategies. As for the timing, no generalised conclusions can be made. The outcome is dependent on the nature of the problem, and of the preconditions and capacities of the individual child. The study shows that there was a positive development of the reading and writing ability in all six cases, regardless of whether the discovery of the disability was early or late. There was also a positive social development. In the three cases where the remedial teaching came late, the children went through a period that had several adverse consequences, but as soon as the supportive measures were initiated the negative trend was broken, and the joy of learning developed gradually. Remedial teaching where the focus was not primarily on linguistic development did, however, seem to have little effect. This study demonstrates clearly how vital it is that children in danger of developing reading and writing disabilities are carefully examined by, e.g., a speech therapist. Their individual problems must be thoroughly investigated, so that the supportive measures can be tailored to suit their needs. Hence, the examination must be closely linked to the pedagogical efforts. The study also shows that access to pedagogues with an adequate competence is crucial to the achievement of a favourable result. There are strong indications in this study that the time windows are quite narrow in the early development of a child. The timing of the remedial teaching must be more specifically studied, and related to the developmental level and specific problems of each individual child, in order to achieve an optimal reading development. This study emphasises the importance to the pupils of relevance, a positive self image, motivation and coherence.

Mitt övergripande syfte med denna studie är att ur ett livsvärldsperspektiv undersöka hur tre elever med läs- och skrivsvårigheter upplever användandet av IT - baserade lärverktyg. Studien vill även ta upp elevernas erfarenheter av att använda sig av IT -baserade lärverktyg i undervisningen som en del av deras lärande, ur dåtida, nutida och framtida perspektiv.   Ansatsen livsvärldsfenomenologi har legat till grund för denna studie. Den ger tillträde till att undersöka och beskriva elevers levda erfarenheter. I livsvärldsfenomenologisk ansats får jag tillträde till personers livsvärldar.   Som metod användes kvalitativ forskningsintervju. I studien visar sig detta genom att jag använde mig av en frågeguide. Mina frågor var få och mitt intresse för elevernas egna berättande var i fokus.     Eleverna beskriver att de IT -baserade lärverktygen har blivit en del av deras livsvärld. Att använda sig av dem i undervisningen ses som en naturlighet. De använder sig dagligen av någon form av IT -baserade lärverktyg. Dessa kan vara datorer, surfplattor eller smartphones. Lärarna har ökat sin kompetens vad det gäller att implementera dessa i undervisningen. I resultatet visar det sig att eleverna upplever ett behov av att använda sig av IT -baserade lärverktyg, för att utveckla sitt lärande i undervisningen. Eleverna ser nyttan med dem. / My purpose with this study is that, from a lifeworld perspective examine how three students with reading and writing difficulties experience the use of assistive technology. In this study you also learn about the students’ experience in the use of assistive technology in teaching as part of their learning from past time, present and future perspective. Lifeworld phenomenology has been the approach for this study. It provides access to investigate and describe the students’ lived experiences. The method that I used is a qualitative research interview. In the study I have used an interview guide. My questions were few and my interest in the students' own narrative was in focus.   Students describe that the assistive technology has become a part of their lifeworld. Making use of them in teaching is seen as an everyday activity. They daily use some form of assistive technology. These can be computers, tablets or smartphones. Teachers have increased their skills when it comes to implementing them in their teaching. The result shows that students feel a need to make use of assistive technology to develop their learning in teaching. They can see the profit in using them.

The aim of this study is to investigate what difficulties Swedish students with reading and writing difficulties may encounter when they write texts in English. A teaching experiment was done to see whether scaffolding, a process where the teacher shows the overall structure of e.g. a text, can help students with reading and writing difficulties improve their writing in English. Ten students in the 7th grade participated in the study, as well as four English teachers in a secondary school in Sweden. The students who participated were asked to write two texts in English. Before writing the first text, the students were told that they were going to write a fairy tale, but they were not given any other guidelines. Prior to writing the second text, two lessons of scaffolding were conducted. Then the texts were compared to see if the students had improved their ability to write in English in regards of content, spelling and genre-specific vocabulary. The results of the study show that students with reading and writing difficulties will indeed benefit from scaffolding when writing texts in English. / Syftet med den här studien är att undersöka vilka svårigheter som elever med läs- och skrivsvårigheter stöter på när de skriver texter på engelska. En undervisningsmetod influerad av scaffolding, stödstrukturer för att visa eleverna hur man t.ex. skriver en text på engelska, användes för att undersöka om elever med läs- och skrivsvårigheter kan förbättra sin förmåga att skriva på engelska. Tio elever i årskurs 7 samt fyra grundskolelärare i engelska deltog i undersökningen. Eleverna som deltog fick skriva två texter på engelska som sedan jämfördes för att ta reda på om elevernas förmåga att skriva på engelska hade förbättrats gällande innehåll, stavning och genre-specifikt språk. Innan de skrev den första texten fick eleverna enbart veta att de skulle skriva en saga. Den andra texten föregicks av två lektioner där eleverna fick stödstrukturer för att skriva en saga. Resultaten visar att det var en fördel för eleverna med läs- och skrivsvårigheter att arbeta med stödstrukturer när de skrev texter på engelska.

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare i årskurs 2 och 3 arbetar med läs- och skrivsvårigheter. Samt att undersöka vad grundskolan kan ge för resurser för att hjälpa dessa elever. Materialet till denna studie har samlats in med hjälp av den kvalitativa metoden intervju. Under intervjun har jag tagit hjälp utav en föreställningskarta. En föreställningskarta är ett redskap som skapar en lättare förståelse för respondenten. Det blir djupare svar och jag som intervjuar blir en bättre lyssnare. Jag har intervjuat fyra stycken grundskollärare från årkurs 2 och 3 samt en rektor från en grundskola. Resultaten av denna studie tyder på att lärarens kompetens, metoder och skolans resurser är av stor vikt kring elever med läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of this study is to investigate how primary school teachers in grades 2 and 3 work with pupils with reading and writing difficulties, and what resources primary school can provide to assist these students. To answer this purpose, I conducted a qualitative interview method, the performance map. This is a tool that creates a broader understanding of respondents. The answers will be more profound and the interviewer will be a better listener. I have interviewed four primary school teachers from grade 2 and 3, as well as a principal, all from the same primary school. The results of this study indicate that the teacher`s competence, reading and writing methods and school resources are of great importance when working with students who has reading and writing difficulties.

Syftet med studien är att förstå hur två gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter, på olika yrkesprogram, upplever sin undervisning i kursen Engelska 5. Följande frågeställningar har valts för att nå studiens syfte: Hur upplever eleverna att deras läs- och skrivsvårigheter påverkat deras studieresultat i kursen Engelska 5? Hur upplever eleverna att studieresultaten i kursen Engelska 5 påverkat den akademiska självbilden? Hur upplever eleverna olika bedömningspraktiker i engelskundervisningen? Studien har en kvalitativ ansats med livsberättelseintervju som metod. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologi och Amedo Giorgis femstegsmodell har tillämpats för att analysera studiens data. I resultatet framkommer att eleverna upplever att deras läs- och skrivsvårigheter har påverkat både studieresultatet i kursen Engelska 5 och den akademiska självbilden negativt. De upplever att undervisningens upplägg, med stora undervisningsgrupper, begränsat lärarstöd och inga stödinsatser, är bidragande orsaker till att de inte lyckats nå kunskapskraven i kursen Engelska 5. Eleverna upplever att den muntliga feedbacken från läraren är mest effektiv för kunskapsinhämtandet samt att strategin kamratbedömning upplevs som negativ på grund av nya gruppkonstellationer varje läsår i kursen Engelska 5. Båda elever anser att de kommer ut i ett yrke efter gymnasiestudierna oavsett om de lyckas nå kunskapskraven i kursen Engelska 5 eller ej. / The purpose of the study is to understand how two students in upper secondary school, with reading- and writing difficulties, experience their education in the course English 5. To clarify and deepen the aim of the study three questions have been used: Do the students experience that their reading- and writing difficulties have affected their academic results? In what way do the students experience that their academic results have affected their academic self-concept? How do the students experience different types of assessment? The study has a qualitative approach with life stories as a method and the theoretical frame of the study is phenomenology. Amedo Giorgi's five steps model has been used to analyze the data of the study. The results show that the students experience that their reading- and writing difficulties have affected both their academic results and their academic self-concept negatively. They experience that the structure of their lessons, with big classes, limited teacher support and no special educational support, affect their possibility to accomplish the knowledge requirements. The students experience that the oral feedback from the teacher is the most important thing to accomplish knowledge. The strategy peer review is experienced as negative due to new classes every semester in the course English 5. Both students are convinced that they will be employable after their studies regardless if they have accomplished the knowledge requirements in the course English 5 or not.

The goal of this study is to analyze a number of IEP: s in order to determine how these are constructed for students with read and write difficulties. In order to do so, I am going to analyze some action programs to determine which special educational theory that is the most common, based on the theories of Claes Nilholm. My questions are as follows: How the needs of the students receiving support are described, from a certain theoretical perspective and finally, is there an overall view that can be derived from this. For this study, I used qualitative content analysis when analyzing the IEP: s. The research showed that the most common theory used, describing both different actions and different needs, was the Categorical Perspective. A Perspective which puts the problem within the pupil itself and not as an environmental or social issue. Overall, the Categorical Perspective was also the most common perspective that could be seen throughout the action programs. Does this mean that the Categorical Perspective is generally used within schools? The study shows that there seems to be a semantic mix-up where the authors of action programs sometimes describe special adaptations, not actions, within the action programs, using a Categorical Perspective. Furthermore, there is The Dilemma Perspective that describes when there is a conflict between The Categorical and it´s counterpart, The Critical Perspective. Although this Dilemma Perspective does not show as much in the analysis, One can argue that there is always a dilemma when conflicts over resources arise.