Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftetmed studien är att undersöka aspekter som gör digitala texter tillgängliga förutvald mottagargrupp med hjälp av principer framtagna för dessa i kombinationmed principer inom informationsdesign. Undersökningar och analyser har gjorts genom litteraturundersökning, läsbarhetsanalys, enkätundersökning, intervju och A/B test. Undersökningarna har visat på behovet av förenklat, anpassat informationsmaterial för mottagarna. Ett förslag på ett anpassat exempelmaterial för mottagarna läggs fram i slutet av rapporten.Teorier som har används i studien är läsbarhetsteorier, kommunikationsteoriersamt teorier inom grafisk formgivning och tillgänglighet för att styrka studien och dess relevans inom forskningen.

The overall purpose of the present study is to investigate experiences of adaptations and special support during the final years of school, from junior high school to high school. Part of the aim is to analyse teachers' perceptions of the support they provide in the Swedish language subject to students who have dyslexia and/or reading and writing difficulties. The other part is to establish how students with dyslexia and/or reading and writing difficulties perceive the support they receive. To achieve the aim, three semi-structured interviews were conducted with one junior high school teacher and two high school teachers, all of whom are experienced teachers in Swedish. Furthermore, three semi-structured interviews were conducted with high school students.                      The empirical evidence obtained was analysed based on Lev Vygotskij's sociocultural theory. The results show that the teachers partially agree on how they can adapt the teaching of Swedish for students with dyslexia and/or reading and writing difficulties from a socio-cultural perspective. Furthermore, the results demonstrate that the three teachers believe that they lack on-going education about dyslexia and reading and writing difficulties. The results from the interviews with the high school students show that they experience less support from teachers at high school compared to junior high school. We can conclude that Swedish teachers need more knowledge about the causes of dyslexia and other reading and writing difficulties in order to design sustainable and well-functioning support and adaptations. Another conclusion is that most of the teachers (2 out of 3) have insight into how the external conditions in the learning environment can be adapted to accommodate students’ reading and writing problems. A second conclusion drawn from the high school students' responses is that they would like more support from teachers in all subjects, not only Swedish. The final conclusion, which is considered very important, is their wish for the teachers to acknowledge and highlight their strengths instead of pointing out their weaknesses.

Syftet med arbetet är att undersöka hur språk- och skrivsvårigheter kan påverka ett ämne som SO då detta ämne lägger stor fokus på innehållet. Det är svårt att lära sig och förstå ett innehåll i en text om du måste lägga största fokuset på att ens kunna läsa texten. För att komma fram till ett resultat har vi valt ut artiklar och använt oss av äldre forskning utifrån dem. Vi har valt ut 8 forskningsartiklar samt avhandlingar och böcker som vi arbetat med. Vi har använt oss av både internationell forskning samt svensk forskning i våra valda artiklar.

Den aktuella studien lyfter fram hur elever i behov av extra stöd utvecklar sitt skrivande med hjälp av digitala verktyg. Digitala verktyg är en del av undervisningen idag och blir ständigt en mer omfattande del eftersom digitaliseringen i samhället kontinuerligt utvecklas. Tidigare har digitala verktyg använts som ett hjälpmedel för elever med skrivsvårigheter och därför är det väsentligt att undersöka hur stöttningen ser ut idag när samhället utvecklats och tillgången ökat. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med lärare och specialpedagoger samt tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin eftersom den berör lärande. Dessutom relateras ramfaktorteorin till innehållet av denna studie eftersom andra faktorer utom lärarens kontroll påverkar undervisningen. Intervjuerna för fram lärares och specialpedagogers beskrivningar om arbetssätt och funktioner som de tillämpar i undervisningen. Resultatet visar möjligheter och utmaningar med tillämpningen av digitala verktyg. De främsta möligheterna är innehållet i elevers texter, bearbetande av texter, elevers motivation och ökad textproduktion. Utmaningen med arbetssättet är elevers distraktion vid användandet, lärares digitala kompetens och dessutom vikten av ett varierat arbetssätt. När lärare och specialpedagoger använder digitala verktyg som stöd för elever med skrivsvårigheter kan påverkan vara positiv om de har ett genomtänkt arbetssätt och ett tydligt syfte med tillämpningen. / The current study highlights how pupils in need of extra support develop their writing with the help of digital tools. Digital tools are part of today´s teaching and continuosly becoming a bigger part, due to overall development of digitalization in society at large. In the past, digital tools have been used as an aid for pupils with writing difficulties and therefore it is important to examine what the support looks like in school today, when society has developed and the accessibility has increased. A qualitative study has been conducted through interviews with teachers and special educators. The sociocultural theory is considered in this study because it is a theory about learning. In addition, the frame factor theory is related to the content of this study, since other factors outside teacher´s control affect the teaching. The interviews with the respondents present different methods of teaching and functions of digital tools that the teachers and the special educators apply in teaching. This study also presents opportunities and challenges with using digital tools, the main possibilities are the content of pupil´s texts, the processing of texts, pupils´ motivation and increased text production. The main challenge with digital tools in writing is the pupils´ distraction when they use the tool, the teacher´s digital qualification and the importance of varied working methods. When teachers and special educators use digital tools as a support for the pupils with writing difficulties the impact can be positive if they have a well though through approach and a clear purpose with the usage.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med att förebygga elevers läs- och skrivsvårigheter genom digitala verktyg inom F-3 och ämnet svenska. Forskningsfrågorna handlar om hur pedagogerna som medverkar i studien tolkar fenomenet läs- och skrivsvårigheter, samt på vilka sätt de arbetar för att främja inlärningen med digitala verktyg och vilka möjligheter respektive svårigheter de möter i undervisningen med stöd av digitala verktyg. Resultatet vilar på intervjuer med fyra verksamma pedagoger som dagligen arbetar med digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Deras uttalanden har analyserats för att finna kärnan i praktiker med digitala verktyg som främjar läs- och skrivutvecklingen hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Det teoretiska ramverk som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet, då digitala verktyg är kommunikationsverktyg. Då studien även behandlar specialpedagogiska aspekter används specialpedagogiska perspektiv för att synliggöra elevers behov. Resultatet visar på att de digitala verktygen främjar läs- och skrivutvecklingen hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Detta genom att de digitala verktygen tillåter anpassningar som ej är möjliga i den traditionella läs- och skrivundervisningen. Användandet av digitala verktyg skapar även motivation hos eleverna då arbetet ses som något lustfyllt. / The purpose of this study is to explore how teachers work when counteracting pupils’ reading and writing difficulties through digital tools, in elementary school, and in the Swedish subject. The research questions process how the teachers that participate in the study interpret the phenomenon of difficulties of reading and writing, how they work with promoting learning through digital tools and what possibilities and difficulties they encounter in this type of education. The result is based on interviews with four active teachers who work with digital tools in reading and writing education daily. Their statements have been analyzed to find the core of what promotes learning to read and write for students that have reading and writing difficulties when using digital tools. The theoretical framework the study is based on is the socio-cultural perspective, because of the digital tool being a communication tool. As the study also processes special education aspects, the special education perspectives are used to make the needs of pupils´ visible. The result shows that the digital tools promote reading and writing skills for students with reading and writing difficulties. This is because the digital tools allow adaptations that would not be possible in traditional reading and writing instruction. The digital tools also create motivation for students because the work is seen as something pleasurable.

This thesis delves into the unique educational challenges and learning styles of students with reading and writing difficulties, specifically within the context of programming and web development. We explore the aspects of cognition, emotion, and motivation, offering a nuanced exploration of how task structures and educational environments impact these students. Employing an Activity and Action-Based framework, the study engages with a blend of observational and interview methodologies. This approach provides an in-depth understanding of how students with reading and writing difficulties interact with and perceive various educational tasks, particularly those with a heavy reliance on text. The insights gleaned from this research are significant, offering valuable guidance for tailoring educational strategies and technological tools to more effectively meet the needs of students with reading and writing difficulties in the increasingly important fields of programming and web development. / Detta examensarbete utforskar de unika utbildningsutmaningarna och inlärningsstrategier hos studenter med läs- och skrivsvårigheter, särskilt inom programmering och webbutveckling. Vi undersöker aspekter av kognition, emotion och motivation och erbjuder en nyanserad bild av hur uppgiftsstrukturer och utbildningsmiljöer påverkar dessa studenter. Genom att använda en aktivitets- och handlingsbaserad ram, engagerar sig studien i en kombination av observations- och intervju-metodologier. Denna metod ger en djup förståelse för hur studenter med läs- och skrivsvårigheter interagerar med och uppfattar olika utbildningsuppgifter, särskilt de mer textintensiva. Insikterna som erhållits från denna forskning är betydande och erbjuder värdefull vägledning för att anpassa utbildningsstrategier och teknologiska verktyg för att mer effektivt möta behoven hos studenter med läs- och skrivsvårigheter inom de alltmer viktiga områdena programmering och webbutveckling.

Samhällskunskapsämnet ska bidra till att utveckla elevers kunskaper om demokratiska värden, mänskliga rättigheter samt utveckla förståelse för olika förhållanden och strukturer i samhället. Dessa kunskaper är avgörande för elevers möjlighet att leva och verka i samhället. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver dock ofta stöd i sin inlärning. Samhällskunskapslärare behöver därför ha kunskap om olika undervisningsmetoder i ämnet som ger dessa elever möjlighet till inlärning. Forskning om undervisningsmetoder i samhällskunskap för elever i dessa svårigheter är begränsad. Det är därför av vikt att undersöka samhällskunskapslärares erfarenheter för att bidra till en mer likvärdig undervisning för alla elever. Syftet med denna studie är därmed att bidra med kunskap om hur mellanstadielärare möjliggör lärande för elever i läs- och skrivsvårigheter inom ämnet samhällskunskap. Denna studie utgår från två frågeställningar som berör vilka undervisningsmetoder lärare beskriver att de använder för att möjliggöra lärande i samhällskunskap hos elever i läs- och skrivsvårigheter samt vilka möjligheter och utmaningar dessa metoder genererar. För att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av undervisningsmetoder kombineras en sociokulturell teoribildning med en kvalitativ analys baserad på semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare från tre olika skolor intervjuades och intervjuerna analyserades med en tematisk analys där fem kategoriseringar lyftes fram. Studiens resultat visar att samhällskunskapslärarna använder olika undervisningsmetoder för elever i läs- och skrivsvårigheter, inklusive gemensam läsning, läsförståelsestrategier och användning av digitala verktyg. För skrivande används både metoder som hjälper elever att visa kunskaper och metoder som främjar lärande, inklusive digitala verktyg och muntlig framställning. Kooperativt lärande är också en metod som påvisas främjar lärande i samhällskunskap för elever i läs- och skrivsvårigheter. Utmaningar med användning av metoderna benämner lärarna är att nå alla elever, skapa ett samarbetsvänligt klimat och hitta differentierat material. Slutligen konstateras att skapandet av lärandemöjligheter för elever i läs- och svårigheter genererar en positiv inlärningsmiljö som gynnar lärandet i samhällskunskap för alla elever. / Civics education aims to contribute to the development of pupils' knowledge of democratic values and human rights, as well as to foster an understanding of various social conditions and structures. These knowledge areas are crucial for pupils' ability to live and function in society. However, pupils with reading and writing difficulties often require additional support in their learning process. Therefore, civics education teachers need to have knowledge of different teaching methods that provide these pupils with opportunities for learning. Research on teaching methods in civics education for pupils with such difficulties is limited. Investigating civics education teachers' experiences is crucial for promoting equitable education. The purpose of this study is to provide knowledge on how primary school teachers facilitate learning for pupils with reading and writing difficulties in civics education. This study addresses two research questions regarding the teaching methods described by teachers to facilitate learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties and the opportunities and challenges these methods generate. To examine civics education teachers' descriptions of teaching methods, a sociocultural theory is combined with a qualitative analysis based on semi-structured interviews. Eight teachers from three different schools were interviewed. The interviews were analyzed using thematic analysis which generated five categories. The findings of the study indicate that civics education teachers utilize various teaching methods for pupils with reading and writing difficulties, including shared reading, reading comprehension strategies and the use of digital tools. For writing, both methods that assist pupils in demonstrating knowledge and methods that promote learning are utilized, including digital tools and oral presentations. Cooperative learning is also identified as a method that is shown to enhance learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties. Challenges identified by teachers in implementing these methods include reaching all pupils, fostering a cooperative climate and finding differentiated materials. Finally, it is concluded that creating learning opportunities for pupils with reading and writing difficulties generates a positive learning environment that benefits the learning in civics education for all pupils.

The purpose of this study was to examine how schools identify and support newly arrived students in language developmental and/or reading and writing related difficulties. A qualitative design was chosen with semi-structured interviews in which eight teachers and special education needs teachers participated. The interviews were analyzed and categorized, which ultimately resulted intwo themes: Schools’ work with identification and Supportive measures. The results showed perceived difficulties in assessing and supporting newly arrived students in language development and/or reading and writing skills. The causes of this problem were inadequate assessment material, lacking routines for supportive measures and collaboration between the school's professionals, and lack of knowledge about second language development among special needs professionals. Despite the limitations in the scope of the study, the results showed consistency with current research. The authors have highlighted the need for more research on newly arrived students in language developmental and/or reading and writing difficulties, especially regarding the role of special needs professionals.

The aim of this research study was to increase knowledge of the relationship between the special educational needs teachers (SEN) work and writing difficulties for pupils in year 1–3. The need for the study is motivated by the lack of previous research regarding pupils with writing difficulties and the support they receive from the SEN teacher. The study is qualitative and the empirical data was composed by semi-structured interviews with SEN teachers. The interviews were analysed with a content analysis method. The results showed that SEN teachers can have a supportive function in the assessment of a pupils writing abilities. A pupil with writing difficulties were identified by the teacher through the obligatory assessment material provided by Skolverket. The teachers also identified the difficulties through assessment during the writing process in the everyday work in the classroom. When the teacher has identified signs of writing difficulties, they have a responsibility to inform the student health team. Due to the guarantee of early interventions the pupil is supposed to get additional adjustments which is mainly given within the classroom. The SEN teacher can support the pupil through arly intervention and by supporting the teacher in developing a writing environment based on success factors gained from research. Writing is a complex process that requires multiple functions for the pupil. The results of the study show that the teachers level of knowledge can affect the support given to the pupil. The results from this study show a discrepancy between those schools where support was given to the pupil from the SEN teacher and the extent of the support. One conclusion is that the school leadership has an important task in organizing support for pupils with writing difficulties and the SEN teacher has an important part to play in this support. / Målet med studien var att öka kunskapen om relationen mellan speciallärares arbete och elevers skrivsvårigheter i årskurserna 1–3. Studien är relevant eftersom det finns en kunskapslucka gällande elever med skrivsvårigheter och det stöd som de får av speciallärare. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med speciallärare. Innehållsanalys användes som metod för att analysera intervjuerna. Resultaten av intervjusvaren visar att speciallärare kan ha en stödjande funktion i bedömningen av elevers skrivförmåga. Elever med skrivsvårigheter identifieras av lärare genom de obligatoriska kartläggningsmaterialen från Skolverket. Lärare identifierade även elevers svårigheter genom bedömning i den dagliga skrivundervisningen. När lärare har identifierat tecken på skrivsvårigheter har lärare ett ansvar att informera elevhälsoteamet. Utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin ska elever få extra anpassningar som främst ges inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Speciallärare kan ge en elev stöd genom tidiga insatser och genom att handleda lärare i att utveckla skrivundervisning utifrån de framgångsfaktorer som synliggjorts inom forskning. Skrivandet är en komplex process som kräver multipla funktioner av en elev. Resultatet av studien visar att lärares kunskapsnivå gällande skrivundervisningen påverkar det stöd som ges till elever. Studiens resultat visar även på en diskrepans mellan de skolor där stöd inom skrivandet gavs till elever från speciallärare samt omfattningen av detta stöd. En slutsats är att skolans ledning har en viktig uppgift i att organisera stödet till elever med skrivsvårigheter och specialläraren har en viktig uppgift i detta arbete.

No description available.