Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur det förhåller sig  med motivationen inom några ämnen hos elever som går på elprogrammet på en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras på en enkätstudie av 67 elever i årskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av Internetenkäter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det är avgörande för motivationen att lärarna är duktiga och engagerade, samt att det är en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förväntningar från föräldrar, lärare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer. Många av eleverna tycker att arbete och tjäna pengar stärker deras motivation att arbeta med studierna. Studien visar även att många el-elever väljer att läsa högskoleförberedande kurser.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka vad yrkeslärare grundar sin bedömning och betygssättning på i yrkesämnet, hur de väljer att dokumentera denna och även hur relevanta Skolverkets styrdokument är för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslärare på en gymnasieskola upplever att de går efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gäller. Fallstudien visar att det läggs stor vikt vid processen och att yrkeslärarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssättningen. De kriterier som yrkeslärarna går efter påminner mycket om det som krävs ute i arbetslivet, det vill säga självständighet, problemlösningsbenägenhet och talang. Nämnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets läroplan. De fyra F:en, fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet genomsyrar lärarnas sätt att se på eleven i yrkesämnet. Yrkesutbildningen, som ska förbereda eleverna för det kommande yrkeslivet försöker också, bland annat genom praxisgemenskap ge eleven inblick i det kommande arbetslivet. De situationerna är också bedömningssituationer som yrkeslärarna använder sig av vid kommande betygssättning. Det framkommer i fallstudien att yrkeslärarna inte är helt tillfreds med styrdokumenten vad gäller bedömning inom yrkesämnet. Det krävs stor profession av yrkesläraren inom både hantverket och läraryrket för att kunna följa de riktlinjer som läroplanen ger. Här måste yrkesläraren själv skapa miljöer för att kunna göra bedömningarna genom ett friutrymme för att den realism som krävs inom yrket ges. Tankar för fortsatt forskning gäller ifall branschen ska få ännu mer att säga till om för att det ska bli realistiskt inom yrkesutbildningarna eller att konceptet mästare-gesäll tas upp under större övervägande.

En stor del av yrkeseleverna på den kommunala vuxenutbildningen har enligt Skolverket svenska som sitt andraspråk. Elevgruppen är heterogen, både vad gäller språkbakgrund, kultur och utbildningsnivå. Yrkeseleverna ska på relativt kort tid anamma ett nytt språk, nytt yrke i en ny kulturell kontext med nya normer och värderingar. Som en del av utbildningen har eleverna så kallade simuleringsövningar, då de i skolan får träna praktiskt på sitt kommande yrke. Idag finns det relativt lite forskning publicerad som utgår från den vuxna yrkeselevens perspektiv, än mindre om eleven är andraspråkstalare. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa och problematisera hur vuxna andraspråkselever på en yrkesutbildning ser på sitt lärande under praktiska simuleringsövningar. Tre fokusgruppsamtal har genomförts med andraspråkselever utifrån deras erfarenheter från simuleringsövningar i metodrummet. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, och som teoretiska utgångspunkter i analyser användes sociokulturella och dialogiska perspektiv på lärande, samt pragmatismens lärandeperspektiv utifrån erfarenhet och reflektion. Resultatet visar att eleverna ser på simuleringsövningarna som ett tillfälle att inte enbart lära sig nya moment i yrket, utan även ett tillfälle att få träna på språket och att lära sig yrkesspecifika ord. Genom dessa övningar får de även en inblick i hur deras kommande yrke kan komma att bli, i samspelet med övrig personal och vårdtagare. Läraren och lärarens närvaro och stöttning i metodrummet framstår som det viktigaste stödet för elevernas lärande. Slutsatsen är att simuleringsövningarna är betydelsefulla för andraspråkselever i yrkesutbildning, eftersom de förutom yrket även ges möjlighet att ta till sig språk, normer och värderingar under dessa moment.

The study examines how teachers describe that they work in vocational upper secondary school in mathematics courses. This is based on the conditions the students have when they start the course in order for them to succeed as well as possible. Furthermore, it is examined how they consider their way of working to be linked to the students 'prior knowledge, student factors that affect the students' potential and how they work specifically with profession-related topics which is new in the revised syllabi for the course. The method used to conduct the study is a semi-structured interview with qualitative questions. The survey is conducted with 7 teachers who now teach the course Ma1a. The study shows that the above-mentioned factors that affect students' potential are something teachers actively work with but in different ways. The teachers turn out to share perceptions about student factors that affect the results that are mainly linked to the motivation of the students and how to work to minimize these through relationship building.The conclusion that can be drawn from our study is that a working method based on a traditional teaching method with clear expectations of the students is common. The two factors that, according to the teachers, affect how well the students manage the course the most are the students' motivation and the relationship between the teachers and the students. This is also consistent with previous research. However, it appears that there is potential for improvement around working with mathematics related to the student’s profession in teaching to increase students' motivation, which in turn can contribute positively to their results. / I studien undersöks hur lärare beskriver att de arbetar i kursen Matematik 1a utifrån de förutsättningarna eleverna har med sig när de startar kursen för att de ska lyckas så bra som möjligt. Vidare undersöks hur de anser att derasarbetssätt ser ut kopplat till elevernas förkunskaper, elevfaktorer som påverkar elevernas potential samt hur de arbetar specifikt med infärgning som är nytt i de reviderade ämnesplanerna för kursen. Den metod som använts för att genomföra studien är en semistrukturerad intervju med kvalitativa frågor. Undersökningen genomförs med 7 lärare som nu undervisar i kursen Ma1a. Studien visar att ovan nämnda faktorer som påverkar elevernas potential är något lärare aktivt arbetar med men på olika sätt. Lärarna visar sig delauppfattningar om elevfaktorer som påverkar resultaten som i huvudsak kopplas till motivationen hos eleverna samt hur man kan arbeta för att minimera dessagenom relationsbyggande.Slutsatsen man kan dra från vår studie är att ett arbetssätt utifrån traditionell undervisningsmetod med tydliga förväntningar på eleverna är vanligt. De två faktorer som, enligt lärarna, påverkar hur väl eleverna klarar av kursen mest är elevernas motivation och relationen mellan lärarna och eleverna. Detta stämmer även överens med tidigare forskning. Dock framkommer det att det finns förbättringspotential kring att arbeta med vad som kallas infärgning i undervisningen för att öka elevernas motivation som i sin tur kan bidra positivt till deras resultat.

Allt fler elever som går på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen saknar den matematiska kompetens som behövs i deras framtida yrken (Muhrman, 2016). Många faktorer har orsakat detta problem, men en av de viktigaste faktorerna är matematiklärarnas bristande kunskaper om elevernas yrkesmatematik (Muhrman, 2016). Enligt läroplanen GY11 läser alla yrkeselever kursen matematik 1a som anses vara anpassad till yrkeselevernas behov. Läroplanen för matematik 1a anger att matematiklärare ska anpassa det centrala innehållet till karaktärsämnena (Skolverket, 2011). För de matematiklärare som inte är kunniga i karaktärsämnena blir läroboken i matematik en trygghet som de kan basera sin undervisning på. Däremot frågan är om matematikläroböckerna förser yrkeseleverna med de kunskaper de behöver för att nå kunskapsmålen och utveckla sina matematiska yrkeskompetenser. Syftet med detta arbetet är att undersöka hur läroplanens mål för matematik 1a förverkligas i matematikläroböcker som är avsedda för yrkesprogram. En del av de lärandeteorier och tidigare forskning som vi har redovisat i detta arbete hävdar att det sällan ges möjlighet för yrkeseleverna att utveckla de matematiska kompetenser som behövs i deras yrken (Dahl, 2014; Muhrman, 2016).För att få en bättre insyn i området har vi valt att begränsa oss till El- och energiprogrammet och granska två matematikläroböcker som är avsedda för tekniskt inriktade yrkesprogram. Det har varit nödvändigt för oss att även intervjua två personer som är kunniga inom el-yrket för att få en bättre insyn av el-elevernas yrkesmatematik. Vi har även granskat läroplanerna för samtliga karaktärsämnen som eleverna på El- och energiprogrammet läser. Resultatet visar att båda matematikläroböckerna täcker det mesta av kursens matematik 1a centrala innehåll. För att eleverna ska tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som behövs i yrket behöver matematiklärarna gå utanför matematiklärobokens ramar och integrera yrkesmatematik i undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka intresset och engagemanget för politik hos elever på yrkesprogram, samt att hur utbildning inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet eller motsvarande påverkar elevers förståelse för det demokratiska samhället och därmed det aktiva medborgarskapet. Studien syftar även till att finna likheter och skillnader i intresse och engagemang mellan studieförberedande och yrkesförberedande utbildning. Vår hypotes är att samhällskunskapsutbildningen på yrkesprogram inte ger en fördjupad kunskapsrepertoar och därmed inte stöttar elever till att utveckla ett intresse och engagemang för politik. Frågeställningarna i denna litteraturstudie är ”vilka faktorer används för att förklara elevers intresse och engagemang för politik på yrkesprogram?”, ”vilken roll ges utbildningen för att förklara elevers intresse och engagemang för politik?” och ”på vilka sätt jämförs yrkesförberedande och studieförberedandeprogram i forskning om elevers intresse och engagemang för politik?”. Frågeställningarna har besvarats med stöd i sju artiklar som undersöker förhållandet mellan yrkesutbildning och politiskt intresse. Resultatet pekar på att utbildning inte har en stor inverkan på elevers intresse och engagemang för politik. Istället framkommer det att andra faktorer har en större inverkan, till exempel elevernas socioekonomiska status, deras politiska självförtroende samt socialisationsprocessen som sker på de studieförberedande och yrkesförberedande utbildningsprogrammen.

SammanfattningJag arbetar på gymnasieskolan, Fordonsprogrammet – Transportteknik där jag medverkar i utbildningen av elever till yrkesförare på tung lastbil och även buss. Min enkätundersökning är avgränsad till enbart lastbilschaufförer. Jag upplever att det saknas relevant återkoppling från yrkesförare där det framgår om yrkesförare följer de regler och föreskrifter som ingår i deras yrkesutövning. Denna undersökning belyser i vilken utsträckning yrkesföraren i arbetslivet följer gällande regler och föreskrifter. Den belyser vilka brister som finns, inom vilka område och i vilka sammanhang dessa är. Detta kan i mitt arbete leda fram till om något i utbildningen behöver förändras eller om det framkommer något område som vi skulle behöva fokusera mer på i vår utbildning av yrkesförare på tung lastbil.Syftet är att se om det behövs ett omvärderande av utbildningen som utvisar var eller på vad som mer fokus i utbildningen behövs. Hur vi kan förbättra utbildningen av yrkesförare och därmed också öka trafiksäkerheten.Min undersökning är av empirisk och kvantitativ karaktär. Tidsåtgång är en termin med halvfarts studerande. Jag har använt mig av enkätunderlag från yrkesförare som varit verksamma olika lång tid, samt tagit del av redan befintlig fakta.Områdena som undersökningen behandlar genom enkätfrågorna är lastsäkring, trafikregler, kör- och vilotider, lagar- såsom exempelvis överlast och smuggling, kompetens, behörighet, fortbildning och hälsa.Min frågeställning var om yrkesföraren följer de regler och föreskrifter som ingår i dennes yrkesutövning? Och svaret måste på det stora hela bli, - ja. Sen finns det områden som vi kan förbättra, och det var ju mitt syfte att försöka få fram om det behövs ett omvärderande av utbildningen som utvisar var eller på vad som mer fokus i utbildningen behövs.Genom min undersökning har jag kommit fram till att vi i utbildningen av yrkesförare behöver lägga ännu mer tid, och som jag ser det, ännu mer praktisk användning av färdskrivare och kör- och vilotidsbestämmelser. Jag har också kommit till en slutsats att vi behöver lägga ännu mera fokus på lastberäkningar och godshantering.Min undersökning visar även på att en yrkesförare idag faktiskt har en omfattande utbildning och oftast med specialinriktning för just det ändamålet de utför. Detta tycker jag känns tryggt och det bidrar till statushöjande av yrket och förhoppningsvis en yrkesstolthet hos chauffören. / SummaryI work at upper secondary school, Vehicles The program - Transport Technology where I participates in the education of pupils to the professional drivers on the heavy lorry and even bus. Min questionnaire survey are delimited to the solely truck drivers. I experience that there missing relevant feedback from professional drivers where there is clear if professional drivers follows the they rules and regulations as included in their professional business. This survey illuminates to what extent vocational the driver in working life follows the applicable rules and regulations. It illuminates the what shortcomings that are available, within what area and in which contexts these are. This can in my work lead up to if something in education needs to change or if there front comes something area that we would need focus more on in our training of professional drivers on the heavy truck.The purpose is to see if it needed one omvärderande of the training which shows where or on what is more focus in education needed. How we can improve the training of professional drivers and thereby also increase road safety.My investigation is of empirical and quantitative character. Time required is a semester with halvfarts students.I have used Me of questionnaire substrate from professional drivers who been active various long time, and taken note of already existing facts.The areas who the survey treats through survey questions are load fuse, traffic rules, driving and rest times, laws-such as for instance overload and smuggling, competence, Jurisdiction, continuing education and health.Min question at issue was if vocational driver follows the regulations and rules which fall within his professional practice? And the answer must on the large the entire become, - yes.Sen, there are areas as we can improve, and it was course my purpose to try to get front if needed one omvärderande of the training which shows where or on what is more focus in education needed.Through my investigation have I come to the conclusion that we in the education of professional drivers need to add even more time, and as I see it, even more practical use of tachographs and driving and rest provisions.I have also come to a conclusion that we need add still more focus on load calculations and goods handling.My investigation shows even on that a professional drivers today actually have a extensive training and usually with special concentration for just that purpose they perform. This I think feels safe and it contributes to status-enhancing of the profession and hopefully one professional pride of chauffeur.

Digitaliseringen inom byggbranschen har inte kommit lika långt som det har gjort för andra branscher. Men på de senaste åren har digitaliseringen i branschen accelererat. En anledning till detta är att fler byggföretag har börjat använda BIM. BIM som är en förkortning på Building Information Model och används i hela byggprocessen. BIM innefattar skapandet och användandet av en digital modell av ett byggnadsverk.  För att BIM ska uppnå sin potential krävs det att verktygen fungerar samt att personerna som ska använda verktygen har den kunskap som behövs. För att få den kunskap som behövs behöver man utbildning. Idag har gymnasieprogrammet Teknik - Samhällsbyggande som är ett högskoleförberedande program kurser som innehåller BIM, medan yrkesutbildningar inte har någon introduktion till BIM. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om BIM hos yrkesarbetarna ute i produktionen. Samt undersöka om implementering av BIM i yrkesutbildningar är ett sätt att öka kunskapen om BIM hos yrkesarbetare ute i produktionen. Metoden för detta arbete består utav två delar, en litteraturstudie och en enkätundersökning. Elever, lärare, hantverkare och tjänstemän från fyra gymnasieskolor och tre stora byggföretag i Sverige deltog i enkätundersökningen. Enkätundersökningen utformades för att undersöka om det används BIM, hur kunskapen om BIM är och hur BIM används i produktionen och i skolan. Resultatet och slutsatsen av arbetet visar att man kan öka kunskapen om BIM genom att implementera BIM i yrkesutbildningar något som lärare, hantverkare och tjänstemän är positiva till. Resultatet visar även att det finns ett behov av mer kunskap i byggbranschen. Hinder för att kunna implementera BIM är att det inte finns direktiv från Skolverket om hur BIM kan användas i undervisningen och vad elever ska lära sig om BIM. Lärarnas kompetens om BIM är låg samt att alla lärare inte har tiden att utbilda sig om BIM. / Digitalization in the construction industry has not progressed as far as it has for other industries. But in recent years, digitization in the industry has accelerated. One reason for this is that more construction companies have started using BIM. BIM, which is an abbreviation of Building Information Model, is used throughout the construction process. BIM involves the creation and use of a digital model of a building. For BIM to achieve its potential, it is required that the tools work and that the people who will use the tools have the necessary knowledge. To get the knowledge needed, you need training in BIM. Today, the high school program Technology - Community Building which is a college preparatory program has courses that incorporate BIM, while vocational education programs have no introduction to BIM. The purpose of this report is to increase knowledge about BIM among the professionals in production. As well to investigate whether the implementation of BIM in vocational education and training is a way to increase knowledge about BIM among skilled workers in production. The method for this work consists of two parts, a literary study and a questionnaire survey. Students, teachers, craftsmen and officials from four upper secondary schools and three large construction companies in Sweden, participated in the survey. The survey was designed to investigate whether BIM is used, what the knowledge of BIM is like and how BIM is used in production and in schools. The result and conclusion of the work show that one can increase knowledge about BIM by implementing BIM in vocational training, something that craftsmen and officials are positive about. The results also show that there is a need for more knowledge in the construction industry. Obstacles to being able to implement BIM are that there are no directives from the Swedish National Agency for Education if BIM can be used in teaching and what students should learn about BIM. Teachers' competence about BIM is low and not all teachers have the time to educate themselves about BIM.

The school and the workplace often characterize two diverse cultures in terms of what is treasured as important skills and values. The role of vocational teachers is to ensure that the students are surrounded by both these cultures. Because the way vocational education and vocational teaching is valued in the courses enclosed to the area of construction and painting field, the students miss a lot of knowledge to become an conscious citizen. However, because of significant differences between the school and the workplace, this positions a professional challenge and a potential for value conflicts. This reflects in the way teachers value such things as critical thinking and the way characters for employment tend to be organiseed in the education. Some values change with the help from schooling to become an educated teacher, some do not. Because years of practice in one profession tends to give a person a strong identity, and this identity follows them, until they take a constructive side too see things from additional side, with the knowledge from those around them.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken nytta den nya gymnasieutredningens förslag om ökad specialisering och förbättrad anställningsbarhet kan ha för elever inom Hantverksprogrammet –Textil & Mode . Gällande frågan om bedömningen av en sådan nytta, har fokus i undersökningen i första hand inriktats på vilka krav och önskemål om kompetens som finns inom hantverks- och konfektionsbranschen idag men även i ett framtidsperspektiv. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt från ett antal halvstrukturerade intervjuer med olika verksamheter inom hantverk och konfektion. De gene-rella resultaten visar på att kraven för anställningsbarhet inom den mer kvalificerade kärn-verksamheten, ser ut att ligga bortom det grundläggande kunskapsuppdrag som yrkesutbild-ningen inom gymnasiet kan avses ha. Av den anledningen tenderar yrkesutbildningen också kunna få svårigheter i att matcha dessa krav även då en ökad specialisering införs. Utsikterna för anställningsbarhet inom handel och butik, då främst inom mode och konfektion, ser där-emot ut att vara betydligt bättre. Frågan är då vilket syfte och vilken roll ett mer specialiserat program egentligen ska ha när det kommer till förberedelser inför arbetslivet? Resultaten pe-kar i detta sammanhang uttryckligen på att denna utbildning bör få en ännu tydligare placer-ing mitt emellan att vara både yrkesförberedande och studieförberedande. Detta föranleder ett tänkvärt ställningstagande när det kommer till både värderingen av utbildningsinnehåll och marknadsföring mot elever och bransch, men inte minst också förutsättningen för vidare kompetensutveckling efter avslutade gymnasiestudier.