Denna empiriska studie avser att undersöka hur en grupp mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i undervisningen och deras inställning till arbetssättet. Tidigare forskning visar att litteratursamtal har positiva effekter på elevers lärande. Därför vore det intressant att undersöka hur mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i sin undervisning. Studiens undersökning kommer att baseras på kvalitativa intervjuer där tre mellanstadielärare berättar om sina erfarenheter av litteratursamtal och hur de använder sig av arbetssättet. Den insamlade datan analyserades utifrån studiens frågeställningar och de centrala begrepp som genomsyrar studien. Resultatet tyder på en positiv inställning hos de tillfrågade lärarna gällande användning av litteratursamtal. De tillfrågade lärarna berättar att litteratursamtal är ett återkommande arbetssätt i deras undervisning. Det går att dra kopplingar mellan studiens resultat och den tidigare forskningen som lyfter fram olika tillvägagångssätt för att uppnå ett effektivt och gynnande litteratursamtal.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare från olika skolor arbetar med faktatexter i skolan utifrån ett teoretiskt ramverk som grundar sig i det sociokulturella perspektivet i kombination med Gibbons fyrfältsmodell bestående av olika zoner av lärande där den ultimata zonen för lärande är utvecklingszonen där eleverna får mycket stöttning i kombination med hög kognitiv utmaning. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurserna 4 - 6 kunde studiens data samlas in och datan analyserades sedan utefter frågeställningarna som handlar om hur elever stöttas och utmanas i läsandet av faktatexter. Resultatet visade att lärarna stöttar eleverna på många olika vis, bland annat genom att välja texter kopplade till kontextuella sammanhang samt genom att ha gemensamma läsningar och genomgångar av texter. De utmanar elever på olika sätt, bland annat genom att välja en lite svårare text för att säkerställa att alla elever tar sig igenom en lärandezon. En slutsats är dock att mer fokus läggs på stöttning än på utmaning. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som visat hur elever får stöttning för att bygga upp de olika lässtrategier som behövs för att läsa och förstå en text, men också att det tycks finnas mindre kunskap om hur utmaningen ska gå till. Studiens didaktiska implikationer är att mer fokus bör läggas på hur elever kan utmanas i läsning av faktatexter för att säkerställa att alla elever hamnar i en lärandezon.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilken kunskap fem ämneslärare i svenska har om återkopplingens effekt och betydelse i arbetsprocessen i svenskämnet. För att kunna synliggöra detta valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med samtliga respondenter. Intervjuerna synliggjorde kunskapen om hur de fem ämneslärarna överväger och utformar sina återkopplinga ri svenskämnet under elevernas arbetsprocess. Genom den relevanta empirin kunde studien belysa återkopplingens betydelse i svenskämnet och den effekten och betydelsen återkopplingen till eleverna har under en arbetsprocess. I studien synliggörs den kunskap de fem ämneslärarna har om återkopplingens betydelse. Ord som stöttning, självgående, den individuella återkopplingen, kunskapsutveckling, språkkunskaper, arbetsprocess är vanligt förekommande, vilket visar att samtliga lärare har liknande definitioner av återkopplingens effekt och betydelse under elevernas arbetsprocess i svenskämnet. I resultatkapitlet framgår även lärarnas olika överväganden och utformningar av återkoppling, för att främja elevens motivation samt kunskapsutveckling under arbetsprocessen. / The aim of this study was to examine the knowledge five high school teachers possess regarding feedback and its significance in the Swedish subject’s work process. In order to do so a qualitative approach was applied, with semistructured interviews being the method used to collect data. The interviews highlighted the knowledge these five teachers had in connection to how they consider and formulate their feedback in the Swedish subject during the students work process. Combined with the empirical evidence, the study was able to highlight the significance of feedback in the Swedish subject and the effect and importance it has on the students. As mentioned, the study highlights the knowledge these five teachers possess in terms of feedback and its importance in correlation to the Swedish subject. Word ssuch as: support, feedback, self-propelled individual feedback, knowledge development, linguistic knowledge, and work process, are fairly common and repeated. This shows that all of the teachers had similar definitions of the feedbacks affect and importance on the work process in the Swedish subject. In addition to this, the result chapter also highlights the teacher’s way to consider and formulate their feedback in order to encourage the student’s motivation as well as their knowledge development during the work process.

The aim of the study is to bring knowledge about educator's experiences of and perceptions about dramatizing based on children's books in preschool and how it can promote children's learning and development. Semi-structured qualitative interviews were used as a method. Some interviews were conducted online through Zoom and other interviews were answered in paper. The choice to use online interviews was made due to the prevailing Covid19 pandemic.  Results show that educator's have experiences of and perceptions of dramatizing based on children's books. In this study som examples of methods are presented which are being used to dramatize childrens books. According to the educator's, dramatization based on children's books can promote children's learning and development by the children developing and strengthening their self-confidence, ability to process emotions, social interaction and their thoughts. The conclusion of the study shows that it’s of great importance to start from the children's interest in and attachment to specific children's books. Children can be scaffolded by the educator with the help of props to develop their own actions and to immerse themselves in the story in the dramatization.

Syftet med det här arbetet var att få en bild av hur lärare i svenska som andraspråk (SVA)förhåller sig till digitala hjälpmedel. Denna forskningsfråga valdes mot bakgrund av attarbete med digitala verktyg är en viktig del av kurs- och ämnesplaner. På samma gånghar tidigare studier visat att lärare ibland upplever sig mindre digitalt kompetenta än sinaelever, vilket lyfter frågan hur de då kan fungera som stöttande mentorer. Enenkätundersökning genomfördes för att undersöka verksamma SVA-lärares åsikter omsin egen digitala kompetens, vilka digitala verktyg de använder samt hur och i vilkasituationer dessa används. Det visade sig att majoriteten SVA-lärare ansåg sig varadigitalt kompetenta och att de bedömde sin egen nivå av digital kompetens som högreeller lika hög som elevernas, vilket tyder på att inställningen till den egna digitalakompetensen i denna grupp är mer positiv än vad som visats i tidigare studier. Tidigarestudier visade även att lärare använder digitala verktyg några gånger i veckan eller intealls, medan denna studie visade att majoriteten lärare använder digitala verktyg dagligen.I tidigare forskning framkom att lärare ibland inte använde digitala verktyg på grund avtidsbrist, vilket även ett visst antal lärare i denna studie angav. Utifrån detta kunde fleraslutsatser dras. Jämfört med tidigare studier finns idag många fler slags digitala verktygoch den självupplevda kompetensen är högre. Lärarnas digitala kompetens kan antasutvecklas i samband med mer och mer arbete med digitala verktyg. Baserat på dennastudies resultat ser det ut som att lärarna ligger steget före och kan stötta sina elever iundervisning med digitala verktyg.

Denna studie undersöker hur elever upplever lärandet av engelska som andraspråk jämfört med hur lärare upplever elevers lärande. Undersökningar visar att elever har olika inlärningsstilar och preferenser för dessa. Detta betyder i så fall att elever använder olika metoder för att lära. Studien fokuserar på hur elever upplever och reflekterar kring sin inlärning och sina inlärningsmiljöer samt att de ger förslag på förbättringar som de önskar göra. Lärare ger också sina synpunkter på vad de tror fungerar bäst för elevers inlärning och vad de tror att elever anser om sina inlärningsmiljöer. Studien är explorativ och genomfördes med hjälp av enkäter, de innehöll frågor som var "open-ended". Enkäterna delades till elever och lärare i tre klasser på en högstadieskola. Resultatet av studien visar att för att lärande skall infinna sig, måste det finnas en ömsesidig förståelse för inlärningsprocessen mellan lärare och elever. Slutligen visar studien att elever har oilka preferenser när det gäller inlärningsstilar och därför bör lärare vara medvetna om dessa för att kunna facilitera elevers inlärningsprocess. / This study looks at how pupils perceive and their learning of the English language, juxtaposed to what the teachers believe about the pupils’ learning. Sometimes, it is taken for granted that the methods and the way a teacher goes about teaching pupils is the best way to go about a lesson. However, research shows that pupils tend to have a learning style preference which means that a method that works for one pupil is not necessarily the one that works for other pupils. The focus in this study is on how pupils feel about their learning and their learning environments as they give suggestions on improvements they wish to make. The teachers also discuss means they believe work best for their pupils and what they think their pupils feel about their learning environments. The study is an explorative one and was carried out through the use of questionnaires with open-ended questions. The questionnaires were distributed to pupils and their teachers in three English classes at one upper secondary school. In conclusion, it is discussed that for any learning to take place, there has to be a mutual understanding of the learning process. This study brings to light that pupils have learning preferences, therefore teachers have to be aware of these in order to facilitate the learning process.

According to The Swedish Schools Inspectorate’s (2014) quality review, technology subject is all too often characterized by practical work that does not illustrate the theory. In this study, the theory is used to describe the practical work in technology teaching. The purpose of this study is to increase the knowledge of how practical problem solving together with oral interaction affects students’ understanding of the theory behind the water tower as a technical system. Previous research shows how oral interaction strengthens students’ learning through the zone of proximal development (ZPD). When Students work in groups they can use each other’s knowledge and together support each other to reach a new development zone. Through group collaboration, they also increase their skills in practical problem solving through oral interaction and exchange of knowledge.  The methods in the study are design study, observation with observation schedule and observation with video analysis. The teaching approach in the design study is based on the students’ understanding of the theory behind the water tower as a technical system with the help of practical work in groups. The design of the design study is based on students in year six having to understand the theory behind the water tower by constructing a water tower themselves. The results of the study shows that students in year six through our approach to technology teaching are given the opportunity for a gradual increase of knowledge acquisition. The gradually increasing of understanding is based on the students developing from initially lacking knowledge of the water tower as a technical system in level one and in level four the students understanding how the different technical systems work together. The results shows that this way of working is a good addition to the existing technology teaching, with a focus on the theoretical knowledge in the technology subject.

Работа посвящена теоретическому обоснованию, разработке и экспериментальной проверке методики формирования англоязычной лексической компетенции средствами динамического оценивания. В первой части работы рассматриваются теоретические вопросы методики обучения английской лексике, исследуются современные методы оценивания уровня лексической компетенции учащихся. Особое внимание уделяется методике, базирующейся на применении динамического оценивания при обучении иностранному языку в целом, и лексике в частности. Во второй части работы описывается эксперимент, целью которого является исследование влияния динамического оценивания на усвоение новых слов при обучении лексике английского языка. Для проверки эффективности разработанной методики в работе проводится сравнение результатов применения двух разных методик: традиционной (в контрольной группе) и разработанной (в экспериментальной группе). Для проведения обучения в экспериментальной группе была разработана и применена специальная процедура динамического оценивания, включающая пять шагов, применяемых в строго определенной последовательности, чтобы соответствовать концепции «зоны ближайшего развития» Выготского. В качестве инструмента для отбора и проверки качества усвоения новой лексики в работе используется тест, базирующийся на применении шкалы Vocabulary knowledge scale (VKS) (5-ти уровневая шкала, позволяющая измерить степень знания слова). Для обработки полученных результатов применяются статистические методы. Полученные в ходе эксперимента результаты показали, что применение динамического оценивания действительно оказывает положительное влияние на усвоение новых слов при обучении лексике английского языка и способствует развитию способностей к наиболее эффективному усвоению материала обучающимися. Результаты проведенного исследования могут помочь в разработке эффективных методик преподавания английской языка, в частности, применения мнемотехники для запоминания активной английской лексики. / The paper considers theoretical foundation, development and experimental application of the methodology of English lexical competence formation by means of dynamic assessment. The first part of the paper deals with theoretical issues of English vocabulary teaching and investigates modern methods of assessing lexical competence of students. Emphasis is placed on the methodology based on the use of dynamic assessment in teaching a foreign language in general, and vocabulary in particular. The second part of the work describes the experiment aimed at studying the effect of dynamic assessment on the assimilation of new words while learning English vocabulary. To test the effectiveness of the developed methodology, the work compares the results of the application of two different methods: traditional (in the control group) and dynamic (in the experimental group). To conduct training in the experimental group, a special dynamic assessment procedure was developed and applied, which includes five steps, applied in a strictly defined sequence in order to correspond to the concept of Vygotsky's "Zone of proximal development". The Vocabulary knowledge scale (VKS) (5-level scale, allowing to measure the degree of knowledge of the word) test is used as a tool for selecting and testing the quality of mastering the new vocabulary. Statistical methods are used to process the results. The results of the experiment demonstrated positive effect of application of dynamic assessment on the assimilation of new words when teaching English vocabulary. Dynamic assessment contributes to the development of the ability to most effectively assimilate the material by students. The results of the study can help to develop effective methods of teaching English, for example, the use of mnemonic techniques to memorize active English vocabulary.

Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och har som syfte att undersöka lärares syn på utforskande samtal i svenskundervisningen i lågstadiet. I intervjuer med tre lågstadielärare ställdes frågor om hur utforskande samtal genomförs, vilken roll läraren har när de genomförs och hur de påverkar elevers språk- och kunskapsutveckling. Transkriptioner av intervjumaterialet är analyserat med en innehållsanalys och tolkats genom de sociokulturella begreppen; mediering, stöttning, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Genom analysen kunde vi identifiera att utforskande samtal oftast sker spontant och genom olika samtalsmodeller. Stöttning identifierades som centralt för att genomföra utforskande samtal. Språk- och kunskapsutvecklingen leds framåt när elever behärskar de verktyg som används och när de blir utmanade på rätt nivå. Vidare tycks utforskande samtal leda till ökad motivation och utvecklandet av elevers kommunikativa förmåga.

Dans och drama är viktiga delar i vad estetiska ämnen erbjuder men trots detta uteblir de från många förskolor, används sporadiskt eller bara som hjälpmedel för att undervisa andra ämnen. Syftet med denna studie är att analysera hur förskollärarna och kulturpedagogerna beskriver användningen av estetiska uttrycksformer som dans och drama i undervisningen och varför dessa estetiska uttrycksformer ofta uteblir. Den sociokulturella teorin med tillhörande begrepp som närmaste utvecklingszon, appropriering samt mediering och artefakter står för studiens teoretiska ramverk. Studien grundar sig på intervjuer med förskollärare och kulturpedagoger. Intervjuerna har jämförts och skillnader samt likheter har kategoriserats för att nyansera olika sätt att använda dans och drama i undervisningen samt för att finna orsakerna till varför dessa inte används lika frekvent som andra estetiska uttrycksformer. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys och delades in i tre olika tematiseringar. Resultatet visade att beroende på tidigare erfarenheter och kunskap påverkas sättet samt i vilken utsträckning dans och drama används i undervisningen. Vidare har den politiska styrningen lett till att kulturella erfarenheter liknande de som kulturpedagogerna utövar blir allt mer sällsynta.