Syftet med denna studie var att undersöka huruvida en tillitsbaserad styrning utgjorde enpåverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta som en lärande organisation. För attundersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet begränsadestill offentlig sektor, där utgjorde Centrala Studiestödsnämnden ett intressant fall attstudera baserat på sitt tidigare arbete med tillitsbaserad styrning och att derasgeneraldirektör vid studiens utförande satt i Tillitsdelegationen. Utifrån erhållen empiriidentifierades ett stort antal beskrivningar av hur tidigare nämnda påverkanmanifesterades. De mest frekvent förekommande beskrivningarna var hur organisationensanställda själva fick ta ansvar för sitt lärande, genom att skapa lärtillfällen för sig själva,individuellt eller tillsammans med andra medarbetare, samt hur styrning genomförändrade direktiv skapade incitament för lärande. Således blir slutsatsen atttillitsbaserad styrning utgör en påverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta somen lärande organisation. / The purpose of this study was to investigate whether a trust-based governance had animpact on the prerequisites for work as a learning organization. This was investigatedthrough qualitative semi-structured interviews. The sample group was limited to theSwedish National Board of Student Aid, based on the organizations prior work withtrust-based governance and the fact that the director general of the Swedish NationalBoard of Student Aid was a member of the Delegation for Trust-Based Public Managementwhen this study was performed. From the gathered data a large number of descriptionswas identified, detailing how the afore-mentioned impact manifested itself. The mostfrequently occurring descriptions was how the employees of the organization had to takeresponsibility for their own learning by creating learning opportunities for themselves,individually or together with co-workers, and how governance through directives createdincentive for learning. Thus, the conclusion is that a trust-based governance has an impacton the prerequisites for work as a learning organization. / <p>2020-06-26</p>

This diploma thesis deals with the process of learning, knowledge management and the concept of learning organization as strategic directions in the field of education, learning and development of employees. The theoretical part describes knowledge management as an essential part of the management of a successfully functioning and continuously developing organization, which is exposed to increasing pressure of competition, demanding clients and economic burden. In this case the setting of corporate culture towards the learning organization is equally important. Since the organization set up in this direction has created a suitable environment for the effective development of knowledge, skills and experience, not only in the classical form of lifelong learning, which is given in case of the general nurses by legislation, but above all the creation, development and transfer of knowledge between individuals and the team is emphasized. In the practical part, first the selected organization is analyzed including analysis of fulfilling the criteria of the learning organization followed by the qualitative research devoted in the first stage to mapping the system of education and development of the employees in the organization and in the second phase to finding the attitudes of the nurses within a...

Detta examensarbete har gjorts i samarbete med JM Entreprenad som är ett helägt dotterbolag till JM AB. JM AB är ett av Sveriges största byggföretag. Arbetet har gått ut på att hjälpa JM Entreprenad Region Hus med att undersöka hur erfarenhetsåterföringen mellan Kalkylavdelningen och produktion ser ut samt att komma med förslag till förbättringar. Erfarenhetsåterföring handlar om att samla in och återanvända de erfarenheter och kunskaper som kommer från olika delar av organisationen för att sedan ha dessa som utgångspunkt för förbättringar av det framtida arbetet. Det finns i nuläget inga fastslagna rutiner för hur denna erfarenhetsåterföring skall genomföras vilket är en stor brist i organisationen. För att förändra detta bör företaget sträva efter att bli en lärande organisation och skapa tydliga rutiner för hur detta arbete skall läggas upp. / This thesis has been done in collaboration with JM Entreprenad, a wholly owned subsidiary of JM AB. JM AB is one of Sweden's largest construction companies. The task has been to assist JM Entreprenad Region Hus with an investigation concerning how the experience feedback between Calculus Department and Production is working and to make suggestions for improvements. Experience feedback comprises collecting and reusing the experience and knowledge which comes from different parts of the organization and to use this knowledge as a basis for improvement of future work. There is currently no established procedures for how this experience feedback shall be carried out which is a shortcoming in the organization. To change this, the company should strive to become a learning organization and establish clear procedures for how this work shall be organized.

Byggbranschen har blivit kritiserad för att vara en bransch där tidspress och underprioriterad syn på lärande varit ett hinder för erfarenhetsåterföring. Rapportens syfte är att objektivt studera erfarenhetsåterföring inom Midroc Entreprenad för att om möjligt utläsa huruvida önskad, kontra faktisk erfarenhetsåterföring sker idag samt ge förbättringsförlag. För att göra detta har en teoretisk grund lagts med utgångspunkt i litterära studier inom kunskapsöverföring, lärande och erfarenhetsåterföring. Analys är underbyggd i intervjuer och enkätundersökning utförda på Midroc Entreprenad. Det finns få direktiv för hur erfarenhetsåterföring bör genomföras bara att det ska göras efter avslutat projekt, vilket efterföljs. De lärdomar som diskuteras vid avslut förmedlas till stor del muntligt, därav har förslag till dokumentation och annan distribuering lagts fram. Eftersom byggprojekt fortlöper under långa tidsperioder bör mindre utvärderingar äga rum under entreprenaden för att tillvarata lärdomar som annars glöms bort. Denna feedback bör ges när den är aktuell, därav orimligt att ge korrekt sådan i senare skede. En vilja att påverka erfarenhetsåterföringen finns, men hinns inte riktigt med. Merparten av de anställda upplever en öppenhet inom organisationen och känner samhörighet med sina medarbetare. Detta stämmer väl överens med det som organisationen eftersträvar och är en förutsättning för lyckad erfarenhetsåterföring. / The construction industry has been criticised of being a trade where time pressure and a deprioritised view of learning is an obstacle for experience feedback. The purpose of this thesis is to present an objective survey of the experience feedback within Midroc Entreprenad to verify whether the experience feedback wanted is equal to the actual and to provide suggestion for improvement. To enable this, a theoretical study has been done on knowledge forwarding, learning and experience feedback. Interviews and questionnaire on Midroc Entreprenad have been used for the analysis of this thesis. There are few directives for the process of experience feedback on the company, only that it is to be done at the end of a project, which is fulfilled. The lessons learned that are discussed are mainly orally transferred, therefore a proposition for documenting and distributing these has been presented. There should be several evaluations during a building project due to its severe duration in time, to reduce the risk of lessons learned being forgotten. This feedback should be given instantaneously and proper feedback is therefore unreasonable to give at a later stage. There is a will to influence to the experience feedback, but time is not enough. A majority of the employees experience openness and belonging within the organisation. This concurs with what the organisation aims at and is a prerequisite to sustain successful experience feedback.

During the middle of the 18th century the development of Toyota Production System, TPS, started in order to streamline the processes. TPS was based on the principles of assembly line production but unlike previous performers Toyota let the manufacturing be constantly affected by demand. At the end of the 18th century TPS was described by Womack and Jones in the book "The machine that changed the world - the story of lean producion" where TPS got the name lean. The principles behind lean is to maximize customer value and eliminate waste which means making products and services more valuable to the customer. 1 Lean was for a long time a philosophy and an approach limited to industries and production based companies. In recent years, the principles behind lean have also started to be used in service-oriented and administrative businesses as well as in the public sector. It may often be more difficult to analyze the processes that create value for customers in the public sector, since it is run to fulfill needs rather than supplying on account of demands. 2 Lean has not yet been established in the school environment but there are some good examples: A number of kindergartens in Stockholm have implemented lean and other schools and kindergartens have been inspired by the concept. The Sami School Board, which is the responsible authority of the Swedish Sami schools, has decided that all Sami schools shall implement a lean management tool called lean-board. A lean-board is one of the tools used in lean along with brief meetings around the board. The aim of this study is to help one of the Swedish Sami schools to start the implementation of a leanboard. The aim is also to research the perceptions of a selected group of teachers, on the changes that comes with implementation of a lean model. A workshop has been organized in order to start the implementation. Two focus group meetings were also arranged to find out the selected teachers sayings of change management related to the implementation and the relevance of the lean-board. The thesis is based on discourse analysis, which means that the analysis is based on the teachers’ discourse and not underlying thoughts. The results of the study showed that the teachers had both positive and negative attitudes towards the lean-board. Attitudes changed during the process from negative to more positive attitudes. The study also showed that the lean board has relevance to the teachers work, although there is some doubt among the teachers in the focus group. As in previous research this study also shows that changes that are initiated from above, with little or no participation and understanding from employees, has a negative effect on the change process. / Under mitten av 1900-talet startade utvecklingen av Toyotas produktionssystem, TPS, i syfte att effektivisera processerna. TPS grundade sig i löpandebandprincipen men till skillnad från tidigare utövare påverkade efterfrågan hela tiden tillverkningen. I slutet av 1900-talet beskrevs TPS av Womack och Jones i boken ”The machine that changed the world – the story of lean-producion” där TPS blev lean. Principerna bakom lean är att maximera kundnyttan och eliminera slöserier vilket innebär att göra tjänster och produkter mer värdefulla för kunden. 3 Lean var länge en filosofi och ett arbetssätt för industrier och produktionsbaserade företag. På senare tid har principerna bakom lean börjat användas inom tjänsteföretag, administrativa företag och offentlig sektor. Det som kan göra det svårare att identifiera de processer som skapar värde för kunden i offentlig sektor än i privat sektor är att verksamheten styrs av behov istället för efterfrågan. 4 Än har lean inte fått ordentligt fäste inom skolans värld men det finns några exempel. Ett antal förskolor i Stockholm har implementerat lean och andra skolor och förskolor har inspirerats. Sameskolstyrelsen, som är huvudman för de svenska sameskolorna, har beslutat att alla sameskolor ska implementera en lean-tavla. Lean-tavlan är ett av verktygen som används inom lean tillsammans med korta möten runt tavlan som kallas för tavelmöten. Syftet med examensarbetet är att hjälpa en av sameskolorna i Sverige att starta implementeringen av en lean-tavla och tavelmöten samt undersöka lärarna i en utvald grupps uppfattningar om förändringen som följer med implementeringen. Examensarbetarna har anordnat en workshop för att starta implementeringen av tavlan. Två fokusgruppsmöten har även anordnats för att ta reda på lärarna i en utvald grupps sagda uppfattningar om förändringsarbete kopplat till implementeringen samt relevansen av lean-tavlan och tavelmöten. Examensarbetet har gjorts ur ett diskursanalytiskt perspektiv vilket innebär att det endast är lärarnas diskurs som analyseras och inte underliggande tankar. Resultatet av studien visar på både positiva och negativa attityder gentemot lean-tavlan och tavelmöten. Attityderna förändrades även under förändringsprocessens gång från negativa till mer positiva attityder. Studien visar också att tavlan har relevans för verksamheten även om det finns en del tvivel bland lärarna i fokusgruppen. Likt tidigare forskning visades även i denna studie att förändringar som initieras uppifrån, med ingen eller lite delaktighet och förståelse från medarbetarna, har en negativ effekt på förändringsarbetet.

Being innovative allows organizations to be part of the rapid competitive and environmental shifts and requires the development of knowledge as it builds the pathway of innovation. Since most companies find it troublesome to effectively utilize their existing knowledge towards innovations and literature lacks to offer solutions, this study aims to determine factors that contribute to an enhancement of the spiral of knowledge as well as to develop a concept that provides counselling for business and academia on how to overcome this issue. Therefore, this study contributes with new insights to the field of research in knowledge management and innovation management as well as to organizations with a concept on how to operationalize knowledge management towards innovation. Based on literature review on innovation management, knowledge management and organizational agility, a hypothesis was established that claimed that agile feedback loops at the spiral of knowledge would facilitate the utilization of knowledge management towards innovation. Expert interviews allowed the identification of factors that are relevant for tapping the potential of knowledge towards innovation. The analysis of their responses disclosed a common request to include feedback during the knowledge transformation but also revealed that design thinking and an innovative organizational culture are further relevant factors. Thus, the study postulates a concept that refines the spiral of knowledge to the ‘spiral of knowledge and innovation’, which extents the ‘spiral of knowledge’ with agile feedback loops, design thinking as well as an innovative organizational culture.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om rektors föreställningar av det pedagogiska ledarskapet i relation till lärares lärande, att bidra med svar på hur rektor ser på sitt ansvar för lärares lärande. Sex rektorer har intervjuats med hjälp av metoden föreställningskarta och det empiriska materialet består av utsagor som kodats och kategoriserats till teman. Resultatbeskrivningen är empirinära och som läsare får du möta rektors föreställningar genom deras utsagor. En deskriptiv berättelse har vävts samman med hjälp av rektorernas utsagor för att på så sätt beskriva rektorers gemensamma föreställning om att leda lärares lärande. Det empiriska materialet visar att rektors föreställning om det pedagogiska ledarskapet i relation till lärares lärande handlar om att kartlägga för lärande, att organisera för lärande, att leda lärande samt om lärande. Dessa delar står i relation till varandra och bildar tillsammans en helhet, ett system för lärande. Utgångspunkt för lärandet är skolans nuläge och lärares erfarenheter och kunskaper ligger till grund för det gemensamma sökandet efter ett önskat läge. Systemteori och lärande organisationsperspektivet används därför för att förstå och tolka resultatet. Analysen visar att rektors pedagogiska ledarskap i relation till lärares lärande kan beskrivas som ett lärandeinriktat ledarskap / The purpose of this study is to contribute knowledge about principals´ conceptions of their pedagogical leadership in relation to teachers´ learning, to seek the answer to how principals look at their responsibility when it comes to teachers´ learning. Six principals have been interviewed using the cognitive maps as the interview method and the empirical material consist of statements that have been coded and categorized into themes. The description of the results is empirical and as a reader you meet the principals´ conceptions through their statements. A descriptive story has been put together by the statements to describe the principals´ collective conception of teachers´ learning. The empirical material shows that the principals´ conception of the pedagogical leadership in relation to teachers´ learning is about mapping for learning, organizing for learning, to lead learning and learning. These parts are in relation to each other and together they form a whole, a system for learning. The starting point for learning is the current state of the organization and the teachers´ experiences and knowledge is the foundation for the common search for next practice.  Systems theory and the learning organizational perspective have been used to understand and interpret the results. The analysis shows that the principals´ leadership in relation to the teachers´ learning can be described as a learning-based leadership.

Ostlänken är en del av den enskilt största investeringen för svensk infrastruktur i modern tid, en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Den kommer tillföra ny kapacitet i järnvägssystemet och frigöra belastning på befintliga banor och på det sättet förstora regionen. Swecos uppgift är att leverera en tids- och ekonomiskt effektiv lösning som samtidigt är både säker, miljömässigt- och socialt hållbar. I det arbetet är Swecos organisation indelad i bland annat de tre blocken plan, miljö och teknik som vart och ett är ansvariga för att utveckla järnvägsplan, miljökonsekvensbeskrivning respektive systemhandlingar. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen och kunskapsutbytet mellan kompetensområdena som ingår under blocken miljö och teknik upplevs och förs i praktiken. Ett vidare syfte är att sätta studiens resultat i relation till Swecos interna projektmål och styrdokument för kommunikation och erfarenhetsåterföring, för att vidare kunna synliggöra styrkor och förbättringsområden vad avser kommunikationen inom uppdraget Ostlänken. Insamlat material från enkätundersökning, intervjuer och fokussamtal har sammanställts med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att användningen av kommunikationsmedel varierar inom uppdraget. Många upplever ett stort informationsflöde, bland annat i form av många möten. Det finns ett upplevt kunskapsglapp både mellan blocken, men också mellan de olika teknikområdena där det ibland är svårt att se varandras behov och förutsättningar. Med stöd av teorier inom det organisationspedagogiska området, visar studien vikten av att ta ansvar för det egna lärandet i form av aktivt lyssnande och reflektion över sina egna referensramar i förhållande till andras. Men också för andras lärande i form av hur man väljer att uttrycka sig och dela med sig av relevant information. Några av de områden som skulle kunna gynna organisationens utveckling är tydliga och detaljerade mötesagendor, mentorskap för att orientera nyanställda i uppdraget och främja kunskapsåterföring, återkommande tillfällen för reflektion kring arbetsgången samt arbete för att frångå invanda mönster gällande samtalsutrymme. Studien visar vidare att uppfyllelsen av den målbild som anläggningen har, kräver en strävan hos varje individ att bli expert på själva uppdraget samt att varje teknikområde får ta plats i beslutsprocesser. Genom att inte betrakta lärande som en naturlig del av arbetsgången, utan enbart sträva efter framfart i form av produktivitet, finns det på längre sikt risk för att detta sker på bekostnad av organisationens utveckling. / The project Ostlänken is part of the single largest investment for Swedish infrastructure in modern times, a new double track high-speed railway between Järna and Linköping. It will provide new capacity to the railway system and off load existing traffic and thus enlarge the region. Sweco's task is to deliver a time- and economically efficient solution that is both secure, environmentally- and socially sustainable. To achieve this, Sweco's organization is divided into the three areas plan, environment and technology. Each of which is responsible for developing railway plans, environmental impact assessment and system documents. The purpose of the study is to analyze how communication and knowledge exchange between the areas environment and technology are experienced and put into practice. A further aim is to put the results of the study in relation to Sweco's internal project- and control documents for communication and knowledge and experience transfer, in order to further visualize strengths and improvement areas in terms of communication within the assignment Ostlänken. Collected material from a questionnaire survey, interviews and focus discussions has been compiled using a thematic analysis. The results showed that the use of communication means varies within the assignment. Many people experience a large flow of information, partly as a result of the high meeting frequency. There is an experienced knowledge gap between the main areas, but also between the different technical areas of expertise where it is sometimes hard to see each other's needs and prerequisites. Based on theories from organizational pedagogy, the study shows the importance of taking responsibility for the individual learning in the forms of active listening and reflection on ones frame of reference and how it relates to others. But also the importance of taking responsibility for others' learning in terms of how to express one self and sharing relevant information. Some of the areas that could benefit the organization's development are clear and detailed meeting agendas, mentoring to orient new employees in the project, recurrent opportunities for reflection on the workflow and continuous work to make sure that the word is evenly distributed at meetings. The study further shows that to fulfill the overall project objectives, individual endeavor is required in order to become an expert in the project itself, and also that each area of expertise may take place in decision-making processes. By not considering learning as a natural part of the workflow, but merely striving for progress in terms of productivity, there is a risk that this will happen at the expense of the organization's development in the longer term.

<p>Companies learn through their employees. In this paper I make research into how knowledge transfer and learning occur at Metso Paper Karlstad AB, which is a partly project based organization.</p><p>The result is that there are many factors that affect the knowledge transfer in a company. Knowledge transfer occurs mainly between individuals within the company, but also between departments and other actors outside the company. In the gaps between these actors, there is a risk that knowledge is not transferred, which is an obstacle to learning. A great deal of the knowledge transfer and the learning is carried out through individual’s own drive and motivation. I have found that individuals have different motives for transferring or not transferring knowledge. There are types of individuals that understand and act in the interest of the company but also those who act in their own interest, such as power or career. The willingness to transfer knowledge is also affected by the feeling of being secure, both as an individual but also in the employment. These aspects are presented in a model in the paper. There are also individuals that have resigned and do not have a specific interest neither for the company nor their own career, which is a more passive attitude. A mapping of these different types of individuals can help the company to choose the correct actions to be made, in purpose to increase the knowledge transfer. Some general activities that affect knowledge transfer are the understanding of the management of the importance of transferring knowledge and to work in long-term. It is important that the employees understand their role in the total process of the company, and also their role as bearer of knowledge. Increased interactions between departments and internal training sessions based on real competence gaps will most likely stimulate the transferring between departments.</p> / <p>Företag lär genom sina medarbetare. Med denna uppsats vill jag undersöka hur kunskapsöverföring och lärande sker hos Metso Paper Karlstad AB, en organisation med delvis projektbaserat arbetssätt.</p><p>Resultatet av undersökningen är att det finns många faktorer som påverkar kunskapsöverföringen inom företag. Kunskapsöverföring sker mellan individer, mellan avdelningar och mellan övriga aktörer. I ”glappen” mellan alla dessa aktörer föreligger risk att kunskap inte överförs vilket således är hinder för lärande. Mycket av kunskapsöverföringen och lärandet sker idag utifrån individers egen drivkraft och motivation. Jag funnit att individer har olika motiv för att överföra kunskap eller att inte överföra. Det finns individer som förstår och agerar för företagets bästa men även de som agerar utifrån sina egna syften, vilket kan vara makt och karriär. Viljan att överföra kunskap påverkas även av hur trygg eller otrygg man känner sig i sin yrkesroll och i sin anställning. Därutöver tillkommer de individer som resignerat och inte intresserar sig vare sig för företagets bästa eller för egen vinning, de har en mera passiv hållning. Dessa faktorer presenteras i en modell i uppsatsen. En kartläggning av omfattningen av dessa olika typer av individer kan hjälpa företaget att välja rätt insatser för att öka kunskapsöverföringen. Några generella aktiviteter som påverkar kunskapsöverföring inom företag är ledningens förståelse av betydelsen att överföra kunskap och långsiktighet i arbetet. Det är även viktigt att medarbetarna förstår sin roll i företagets process men även sin roll som bärare av kunskap. Ökad interaktion mellan avdelningar och behovsanpassade interna utbildningar stimulerar sannolikt kunskapsöverföring mellan avdelningar.</p>

成功的企業要有能力隨時依經營環境的變遷，來調整公司的經營方針和策略，才不會因時代進步而面臨被淘汰的危機。企業面臨的競爭壓力也是與日俱增，現在企業面臨的，是全世界的挑戰，仍一味採用過去的思考模式經營，可能會因為進步緩慢而難以因應快速變遷的市場。企業領導人應環境變遷導引組織內變革應用到企業內各個單位，每次的改變必須有一定的學理或實務作參考依據，才不會失去了前進的方向，因為錯誤的改變可能會引導企業走向結束營業的危機。 本研究針對6 Sigma理論基礎先行探討，了解其活動之特性；而對推動的領導者風格及相關管理工具運用，除深入研究運作的理論基礎外，也檢討以策略為基礎組織規劃推論，以為完整企業成功變革之理論基礎與最佳實務之參考。 針對在學術文獻回顧中發現的可議論點，本研究也由中外企業個案公司全球策略執行時提出延伸或不同的看法，從個案研究歸納出以六標準差成功變革企業成功經驗，以增進學術論文論點的完整性及實證性。 最後，以六標準差策略活動的推動對組織帶來最大化的效益，做為後續學術研究者，或任何企業追求最佳標竿實務的參考。 / Great emphasis is placed upon the complexity and turbulence of the business contexts within today’s managers need to manage changes and align their corporate strategy and policy deployment in a bid for sustainable future. The challenge of global competition, increasingly in its very velocity, paves the way in which any of the businesses must transcend the preconceived legacy system where the change occurs. Visionary leaders usually trigger each change management initiative throughout their hierarchical organization reforms by which applicable management foundations or practices are adapted to new situations. It prevents any business, only through systematically structured change management, from bogging down into the unrecoverable crisis situation, but rather realize their systematically determined patterns of business growth or faster adaptation. This research explores the framework wherein Six Sigma theories and practices are set on the foundation around which the relevant management philosophy and tools are discussed. It is deemed as the most critical factor in which top management leaderships are heavily related to the business performance result and the extent of business excellence achievement. Built upon the debatable issues of management theorems in the literature review, a number of business propositions are made from which we conclude both the foreign and domestic case companies in this research, in anticipation for constructing a best-fit organization change by virtue of Six Sigma way in a more comprehensive and empirical approach. Last but not the least, the benefits result from Six Sigma management execution are presented in the concluding chapter, by which it will set the examples of the best practices for followers and practitioners in pursuit for Six Sigma philosophy.