Studiens syfte var att få kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård upplever förväntningar, möjligheter och hinder för lärande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens uppläggning och mål. Några av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvägen. För studien användes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilken utgör studiens teoretiska ram. Analysen koncentrerades mot lärande som social praxis där fyra teman framkom vilka berörde praktikplatsen, yrkesidentiteten, samspelet med handledare, patient, arbetsteam och skola i lärandesituationer samt utvärderingen. Dessa teman anknöts till Nielsen och Kvales huvudaspekter på mästarlära och situerat lärande som beskriver lärande i en praxisgemenskap, lärande som utveckling av en yrkesidentitet, lärande utan formell undervisning och utvärdering genom praxis. Resultatet visade att samspelet med handledaren hade mycket stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande och för utvecklingen av yrkesidentiteten. De kvaliteter som studenterna ansåg viktigast hos handledaren var motivation för handledaruppdraget, aktuella yrkeskunskaper, kommunikationsförmåga och ett pedagogiskt förhållningssätt. Praktikplatsen ansågs även ha stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande där miljön, tillträde till lärandesituationer, gemenskapen och samspelet med teamet upplevdes ge goda förutsättningar. Utvärdering i form av feedback i samband med lärandesituationer och efterföljande reflektion av utförda handlingar upplevde studenterna vara nödvändigt för lärandets progress.

Abstract The aim of the research presented in this thesis is to study how interactional strategies are used by children and what these strategies mean or imply in the preschool cultural context. The theoretical point of departure in the study is the socio-cultural perspective (William Corsaro, Roger Säljö, Jim Wertsch). The study is a contribution to the field of research that focuses upon contextual issues and an overall way of seeing the child. This is in opposition to the strong traditional psychological perspective in the development of the child, where a focus upon the individual dominates in special education. This ethnographic study aims to answer the following research questions; What interactional strategies are co-constructed by the children in preschool play? How do the interactional strategies influence the creation of culture in preschool play? The children, 3-5 years olds, and their play situation were in focus. Participant observations and video recordings of preschool play constituted the empirical material. These were analysed through a “child perspective” to understand interactional strategies in a cultural context. Detailed transcriptions, CA (Conversation Analysis, Per Linell) of the empirical material highlights that interactional strategies can be categorised under the following themes; Taking turns, Protecting play, Dividing roles, Understanding roles and Confirming play themes. These themes furthermore, give rise to three common central elements: Interaction space; the children create a common space to interact that they defend and protect; Role dividing is a starting point in interaction and is an important part in producing and reproducing play; Meaning-making, the children’s common play leads to interaction and the space and roles are safe and confirmed. The results indicate that interaction includes verbal and nonverbal elements. The children’s use of artefacts’ plays an important role in the interaction, meaning-making and cultural expressions that they create and reproduce in the preschool context. Through these themes an explanatory model is presented with the aim of highlighting the strategies that influence the creation of culture. The explanatory model shows relationships between aspects of culture-making in children’s interaction. The use of artefacts in interactional strategies presented here influence and plays an important part in the common meaning-making and can therefore be seen as an expression of culture. Key Words: Ethnographic study, Socio-cultural Perspective, Culture-making, Interactional Strategies, Artefacts’, Preschool play

Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ämnesområdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Nästkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgångspunkt. Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ämnesområdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn på hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser på undervisning inom detta område. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin smak och vilja samt att självförtroende, hantverksskicklighet och inspiration är aspekter att ta hänsyn till. I det avslutande diskussionskapitlet lyfts delar av studiens resultat till diskussion i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande samt till tidigare forskning. Häri resoneras det utifrån teman som det kollektiva minnet, musikens språk, musikers verktyg, ett unikt uttryck samt skolans funktion. / This study aims to increase the knowledge of what opinions freelancing and teaching musicians within the improvised music genres have on the creation of a personal expression and how they consider the subject can be handled in music education. The background chapter provides an overview of the concept of personal expression, followed by a presentation of previous research in the field. The next chapter describes socio-cultural perspective, serving as a theoretical basis. The data material consists of four qualitative interviews with freelance improvisers with great educational experience. The result chapter presents the analysis of the musician's view of how a personal expression can be created and how they as teachers consider teaching in this area. The chapter includes how a personal expression is about to affirm ones taste and desire and that confidence, skill and inspiration are aspects to take into consideration. The concluding discussion chapter highlights aspects from the study's result chapter in relation to the socio-cultural perspective on learning and to previous research. Here the themes are among others the collective memory, musical language, musician's tools and the role and function of the school.

No description available.

Since studies points out declining interest in science among students in Swedish schools, I have in this paper chosen to examine how some students at the Social Science Programme are experiencing the lessons in Natural Science and how to make lessons more interesting according to these students. The purpose of this study was to gain a greater understanding of how teachers would develop new perspectives and tools to make lessons in Natural Science more interesting. I also wanted to investigate whether an intercultural perspective could be a possible tool to increase students’ interest and motivation. As a theoretical framework, I have assumed Vygotskij's sociocultural perspective, Habermas's theory of deliberative conversations and an intercultural perspective. Through a qualitative approach, I conducted interviews with students and teachers. The main results showed that students felt that natural Science lessons were too theoretical and undemocratic and that they wanted to have more student interactions, such as discussions and group works. One problem highlighted was the fear of saying the incorrect thing or for the teacher to reveal incompetence. The conclusion is that the students wanted to have more practical aspects of teaching, which can be relatively simple and that an intercultural education would benefit the school's democratic mandate, encourage more students' preferences of learning strategies and enable more students through more secure environment where everyone feels included.

Syftet med denna studie är att utforska vilka kunskaper och färdigheter några etable- rade sångare anser behövs för att sångare ska kunna bli etablerade och erkända. Studien utgår från sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativa intervjuer med tre sång- are: En jazzsångerska, en operasångare och en popsångare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erkända inom sin respektive genre. I bakgrundskapitlet ges en beskrivning av hur musikbranschen ser ut på 2010-talet, vilka deltagare, arenor och maktfaktorer som existerar. Marknadsföring och personligt varumärke tas upp samt hur mental inställning beskrivs höra samman med framgång. Dessutom får läsaren en bild av på vilket sätt dagens musiklärarprogram ägnar sig åt undervisning i marknadsfö- ring, frilans- och branschkunskap. I resultatet framkommer att musikbranschen är en hård värld att vistas och verka i. Informanterna är därför eniga om att det krävs en trygg och speciell personlighet för att nå framgång. Dessutom krävs social kompetens och stark passion. En beskrivning ges av vilken nytta informanterna har haft av sin utbild- ning på vägen mot att bli etablerad sångare. De anser dock att det finns många brister i utbildningarna och att det alltså finns många förbättringsområden. / The purpose of this study is to explore what knowledge and skills some established singers consider necessary for singers to become established and recognized. The study starts from a socio-cultural perspective and is based on qualitative interviews with three singers: a jazz singer, an opera singer and a pop singer. All three interviewees are regarded as established and recognized in their respective genres. In the background chapter a description is given of how the music industry appears in the 21st century – the participants, venues and power factors that exist. Marketing and personal image promotion are considered together with how the mental attitude is associated with success. In addition, the reader gets a picture of how today's music teacher programmes are dedicated to education in marketing, freelance and knowledge of the industry. It emerges from the results that the music industry is a hard world to live and work in. Those interviewed therefore are unanimous in the need for a secure and special type of personality to achieve success. In addition, social skills and a strong passion are indispensable. A description is given of what use those interviewed gained from their education, on the way to becoming established singers. They believe that there are many deficiencies in training today and that consequently there are many areas for improvement.

Syftet är att undersöka sånglärares uppfattningar om och kommunikation av betygskriterier i sång på gymnasieskolans estetiska program. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur och forskning kring begrepp som är centrala för studien. Det har ännu inte publicerats någon forskning om de betygskriterier som i föreliggande studie utgörs av de subjektiva skrivningarna ”personligt uttryck” och ”tillfredsställande musikaliskt resultat”. I arbetet har kvalitativa intervjuer använts som forskningsmetod. Intervjuer gjordes med tre sånglärare som har betygsatt elever enligt de betygskriterier som står i fokus för denna studie. Resultatet pekar på att personligt uttryck kan vara individens personliga uttryck, det uttryck vi har genom att bara vara människa, men i en förhöjd form. Det kan också handla om interpretation. Vidare visar resultatet på att musikaliskt tillfredsställande resultat nås genom grundläggande gehör och formkänsla. Sånglärarna förmedlar betygskriterierna och de kvalitetskrav som följer framförallt genom betygssamtal med eleven. Alla sånglärare betonar även  elevens självständighet och egen drivkraft som förtsättningar för att nå högsta betyg. I diskussionskapitlet jämförs studiens resultat med de teorier och den tidigare forskning som presenterats i bakgrundskapitlet. Avslutningsvis förs diskussioner kring arbetets betydelse och fortsatt forskning inom området. / The purpose is to investigate vocal teachers’ perceptions and communication of the assessment criteria in singing at aesthetic programs in high school. The background chapter presents concepts that are central to the study. It has not yet been published any research on the rating criteria which in the present study consists of the subjective wordings "self-expression" and "musically satisfying results". Qualitative interviews are used as a research method. Interviews were conducted with three singing teachers who rated students according to the rating criteria which are the focus of this study. The results indicate that self-expression may be the individual's personal expression, the expression we have just by being human, but in an enhanced form. It may also involve interpretation. Furthermore, the result shows that musically satisfying results is reached by basic hearing and sense of form. The singing teachers convey rating criteria and the quality mostly by grading conversation with the student. All singing teacher also emphasizes the student's autonomy and its own momentum continuations to achieve the highest rating. The discussion section compares the results of the study of the theories and previous research presented in the background section. Finally, discussions are underway about the importance of the study and continued research in the area

Studiens syfte är att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, pianogruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. Därefter följer en presentation av tidigare forskning inom ämnesområdet. Den teoretiska utgångspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärarande och kommunikation. Det insamlade datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, samspel, förutsättningar och material. Resultatet berättar att yttre ramfaktorer (som instrument och tjänst) liksom inre ramfaktorer (som pedagogens intresse och motivation) har stor betydelse för hur undervisningen blir. Andra aspekter som tas upp av informanterna är bland annat gruppdynamik, vikten av puls och lyssnande i samspelssituationer samt tillvägagångssätt för att hitta passande material. I det avslutande diskussionskapitlet lyfts delar av studiens resultat till diskussion i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande samt till tidigare litteratur och forskning. En slutsats är att pianoeleven i grupp får möjlighet att tillägna sig andra kunskaper än den individuella eleven. En annan slutsats är att om inte gruppdynamiken fungerar så fungerar inte heller det musikaliska samspelet eller något annat moment. / The purpose of this study is to investigate active piano teachers’ experiences of group teaching and interaction opportunities for new beginner in piano. The background chapter provides an overview of what's written about the interplay, piano tutorials, traditions in piano teaching and materials for groups, followed by a presentation of previous research in the field. The theoretical starting point for the study consists of the socio-cultural perspective on learning and communication. The collected data material consists of qualitative interviews with four active piano teachers who have experience of interaction and group lessons for piano. The results chapter describes the informants' experiences of group work, interaction, conditions and materials. The result tells that external frame factors (such as instruments and services) as well as internal frame factors (as educator interest and motivation) have important implications for how the teaching will be. Other issues raised by informants are group dynamics, the importance of pulse and listening in interaction situations and approaches to find suitable materials. The concluding discussion chapter highlights parts of the study’s results discussed in relation to the socio-cultural perspective on learning, and the previous literature and research. One conclusion is that piano students in a group have the opportunity to learn other skills than the individual student. Another conclusion is that if the group dynamic doesn’t function, so does not the musical interaction, or any other elements.

Syftet med denna studie är att utforska erfarenheter kring användandet av digitala verktyg hos gymnasieelever som får extra anpassningar beträffande språk-, läs- och skrivlärande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever, och som teoretisk ansats utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utifrån syfte och frågeställningar presenteras resultatet av intervjuerna i form av fyra teman som samtliga handlar om digitala verktyg i undervisningen. Dessa är specialpedagogiskt stöd i grundskolan, bevis på att vara annorlunda, pedagogiskt och specialpedagogiskt redskap samt för- och nackdelar. Resultatet i studien visar att eleverna under sin grundskoletid inte fått tillräckligt med specialpedagogiskt stöd. Bristen har bland annat inneburit avsaknad av digital teknik, vilken hade kunnat ge stöd i att kompensera för elevernas läs- och skrivsvårigheter. I gymnasieundervisningen använder man däremot aktivt digitala verktyg för lärande. Dock saknas kunnig vägledning av dessa verktyg i klassrummet, varpå eleverna måste gå till en specialpedagog för att få hjälp och stöd. Sammantaget visar resultatet att eleverna upplever att skrivandet har påverkats positivt av användandet av digitala verktyg, men att det behövs ökad kompetens hos lärare beträffande elever med extra anpassningar i svenskämnet. / The aim of this study is to explore the experiences in the use of digital tools in upper secondary school by students who receive additional adjustments regarding language and literacy learning. The method used is qualitative interviews with four students, and the theoretical base of the study is a socio-cultural perspective of learning. Based on the aim and the questions at issue, the results of the interviews are presented in the form of four common themes, concerning digital tools for learning. These are special education support in primary school, proof of being different, special education and educational tools, and also advantages and disadvantages. The results of the study show that students have not received enough special education in elementary school. The shortage has, among other things, led to the absence of digital technology, which could have provided support to compensate for students' reading and writing difficulties. In upper secondary school, active digital tools for learning are used. However, there is a lack of expert guidance of these tools in the classroom, whereupon the students have to go to a special education teacher for help and support. Overall, the results show that the students feel that writing has been positively influenced by the use of digital tools, but that teachers need a higher degree of competence to deal with students with additional adjustments in the Swedish courses.

Examensarbetets fokus är hur små barn mellan ett till tre år interagerar och samlär tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlärande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer på förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala värld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes på en småbarnsavdelning med 16 barn, där 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var även nyinskolade på avdelningen. Videoobservationer och fältanteckningar under en veckas tid användes för datainsamlingen. Videomaterialet bestod av totalt 90 minuter film i både inomhus- och utomhusmiljö. Teoretiskt vilar studien på ett sociokulturellt perspektiv, i vilket barn framstår som sociala aktörer där samspel och lärande sker utifrån interaktion och deltagande i sociala sammanhang. Resultatet stöder också detta perspektiv där de allra yngsta barnen på förskolan verkar har en inneboende vilja att interagera tillsammans med andra barn. I mötet med de andra barnen använder barnen framförallt en icke verbal kommunikation där kropp, gestaltning och mimik är de aktiva redskapen för förståelse för varandra. Barnen visade genom sitt sociala samspel att de verkar ha förmåga att imitera varandra, ta varandras perspektiv, hjälpa varandra, frambringa konflikter med varandra, skapa kontakt med varandra samt lära av och med varandra. Resultatet tycks även visa hur de yngsta förskolebarnens gemenskap uttrycks av glädje för varandra och hur de ständigt verkar vilja vara i en mänsklig samvaro för att bygga relationer till varandra.