• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 123
  • 3
  • 3
  • Tagged with
  • 129
  • 129
  • 129
  • 98
  • 98
  • 33
  • 28
  • 25
  • 24
  • 24
  • 23
  • 21
  • 20
  • 20
  • 19
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Läsinlärningsmetoder : En studie om hur pedagoger använder och resonerar kring läsinlärningsmetoder

Grunditz, Lizette January 2018 (has links)
Syftet med den här studien är att redogöra för olika läsinlärningsmetoder samt att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar kring de metoder de anser sig använda. För att ta reda på detta används kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i årskurs 1–3. Studien redogör för en litteraturgenomgång vad gäller läsning och läsinlärningsmetoder. Min teoretiska utgångspunkt har varit ett sociokulturellt perspektiv då intentionen är att dels belysa pedagogernas arbete men också sätta det i ett sammanhang och öka kunskapen kring just metoderna som pedagogerna menar att de använder. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier som framkommit genom meningskoncentrering av intervjuerna. Här sammanfattas pedagogernas svar utifrån, Inledande läsinlärningsarbete, Läsinlärningsmetoder, Bedömning och Stöd och utmaningar. I mina slutsatser framkommer att de metoder jag redogör för i avsnittet Forsknings- och litteraturgenomgång i stort sett överensstämmer med de som pedagogerna uppger sig använda. Pedagogerna berättar om sin beredskap för hur de bemöter sina elever och utifrån det drar jag slutsatsen att pedagoger behöver stor kunskap och erfarenhet för att lyckas i sitt uppdrag att utveckla läsande elever. / The purpose of this study is to describe different reading learning methods as well as study how active educators reason about the methods they consider using. To find out, qualitative interviews are used with educators working in grades 1-3. The study describes a literature review regarding reading and reading methods. My theoretical point of departure has been a socio-cultural perspective, as the intention is to illuminate the work of the educators, but also to put it in context and to increase the knowledge about the methods the educators believe they use. The results are reported on the basis of four categories that have been identified by the focus of the interviews. Here, the teachers' answers are summarized, Initial Reading Learning, Reading Learning Methods, Assessment and Support and Challenges. In my conclusions it appears that the methods I describe in the section Research and Literature review are broadly consistent with those used by the educators. The educators tell us about their readiness for responding to their students, and on this basis, I conclude that educators need great knowledge and experience to succeed in their task of developing reading students.
92

Lärares arbete med språk-, läs- och skrivundervisning i inkluderande skolpraktiker

Wilson, Kristina January 2017 (has links)
Den här undersökningens syfte är att undersöka hur några lärare inom den svenska grundskolan, arbetar med språk-, läs- och skrivundervisning för att möta den mångfald som finns i ett klassrum samt deras uppfattning av hur det är att arbeta inkluderande i dessa verksamheter.   Som metod har kvalitativa semistrukturerade intervjuer används. Teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande.    Resultaten visar att lärare jobbar med viss medvetenhet enligt olika metoder och strategier inom språk-, läs- och skrivundervisning där alla elever är inkludera. Studien visar även att kunskaper kring inkluderande metoder för läs- och skrivundervisning är större bland lärare som fått fortbildning. Det finns ett stort intresse bland lärare för att utveckla samarbete och kollegialt lärande samt sina undervisningspraktiker.   Fördelarna med inkluderande undervisningspraktiker är att elever ser och accepterar varandras olikheter och man är en tillgång för varandra i olika lärsituationer. Samtidigt menar man att det finns praktiska svårigheter som kräver kunskaper, stöd och resurser. / The aim of this study is to examine how some teachers in the Swedish Elementary School work with language-, reading- and writing to meet the diversity of students within the classroom and these teachers’ opinions about inclusion in these contexts.   The method used is qualitative, semi-structured interviews. Theory as a starting point is the socio-cultural perspektive on learning.   The results show that teachers work with certain awareness according to several different methods and strategies within the context of language-, reading- and writing, where all students are included. This study also shows that teachers taken part in further-education has a greater knowledge about inclusive reading and writing methods. There is a great interest among teachers to cooperate and develope their teaching practices.   The advantages with inclusive teaching practices are that students see and learn to accept each others differences and they are one another’s access in different learning situations. At the same time it is shown that there are practical difficulties that requires knowledge, support and resources.
93

Handskrift och maskinskrift i lågstadiet : Lågstadieslärares val av inlärningsmetoder för handskrift och maskinskrift / Handwriting and computer writing in primary school : Primary school teachers' choice of acqusitions of handwriting and computer writing

Hugosson, Anna January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att ta reda ut på hur lågstadielärare ser på den digitaliserade skriftspråksutvecklingen i skolan samt hur pedagoger undervisar skriftspråket. Samhället som vi människor lever i idag har blivit alltmer digitaliserat och skolan har naturligen följt med i denna digitala utveckling. Datorer och surfplattor är ett vanligt förekommande verktyg i skolor, även om tillgången till dessa verktyg ser olika ut i olika skolor. Studien har sin utgångspunkt utifrån det sociokulturella och pragmatiska perspektivet. Undersökningen genomförs med hjälp av enkät som riktas till pedagoger som arbetar i lågstadiet. Resultatet av studien visar att lärarna är positiva till den digitala skriftspråksutveckling. Det beror på dels på att maskinskriften är ett enkelt verktyg i samband med textbearbetning och dels för att lärarens fokus läggs mer på innehållet än formalia. Resultatet visar även vikten av att bevara handskriften då flera sinnen används vilket underlättar för skrivinlärningen. Lärarna arbetar med skrivinlärning på olika sätt. Några lärare använder en eller flera kända metoder, medan andra har sitt eget sätt att arbeta med skrivinlärning. / The purpose of this study is to find out how teachers in primary schools percieve the digitizied writing development in school and how they teach pupils to write. Our society has been digitized and naturally so has the school. Computers and tablets are a common equipment in schools, even though acess to these tools differs in Swedish schools.  The study is based on a socio-cultural and a pragmatic persepective. The study is conducted by using surveys aims at teachers working in the lower secondary school. The result of the study shows that teachers are positive to the digitized writing development. The main reasons are that the computer is a simple tool to edit texts and the teachers´ focus is mainly on the content than the formalities. The result also shows that serveral parts of the brain are being used in handwriting which simplify the writing acquisition. The teachers are working differently with writing acquisition. Some are using one or many famous methods and some has their own way to teach writing acquisition.
94

Handskrift och maskinskrift i lågstadiet : Lågstadielärares val av inlärningsmetoder för handskrift och maskinskrift / Handwriting and computer writing in primary school : Primary school teachers’ choice of acquisition of handwriting and computer writing

Hugosson, Anna January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att ta reda på hur lågstadielärare ser på den digitaliserade skriftspråksutvecklingen i skolan samt hur pedagoger undervisar skriftspråket. Samhället som vi människor lever i idag har blivit alltmer digitaliserat och skolan har naturligen följt med i denna digitala utveckling. Datorer och surfplattor är ett vanligt förekommande verktyg i skolor, även om tillgången till dessa verktyg ser olika ut i olika skolor.  Studien tar sin utgångspunkt utifrån det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet. Undersökningen genomförs med hjälp av enkät som riktas till pedagoger som arbetar i lågstadiet. Resultatet av studien visar att lärarna är positiva till den digitala skriftspråksutvecklingen. Det beror dels på att maskinskriften är ett enkelt verktyg i samband med textbearbetning och dels för att lärarens fokus läggs mer på innehållet än formalia. Resultatet visar även vikten av att bevara handskriften då flera sinnen används vilket underlättar för skrivinlärningen. Lärarna arbetar med skrivinlärning på olika sätt. Några lärare använder en eller flera kända metoder, medan andra har sitt eget sätt att arbeta med skrivinlärningen. / The purpose of this study is to find out how teachers in primary schools perceive the digitized writing development in school and how they teach pupils to write. Our society has been digitized and naturally so has the school. Computers and tablets are a common equipment in schools, even though access to these tools differs in Swedish schools.  The study is based on a socio-cultural and a pragmatic perspective. The study is conducted by using surveys aims at teachers working in the lower secondary school. The result of the study shows that teachers are positive to the digitized writing development. The main reasons are that the computer is a simple tool to edit the text and the teachers´ focus is mainly on the content than the formalities. The result also shows that several parts of the brain are being used in handwriting which simplify the writing acquisition. The teachers are working differently with writing acquisition. Some are using one or many famous methods and some has their own way to teach writing acquisition.
95

"Att vara bred är en tillgång" : En kvalitativ intervjustudie av fyra sångpedagogers syn på genreval i sångundervisningen på gymnasiet / "Being broad is an asset" : "Being broad is an asset" A qualitative interwiev study of four vocal teachers approach to choice of genre in teaching song in high school

Adamsson, Sophie January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelevers individuella sånglektioner skiljer sig åt beroende på i hur stor utsträckning sångpedagogernas eget genreintresse styr. Studien är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer där två sångpedagoger har sin hemvist inom den klassiska sångtraditionen och två sångpedagoger har sin hemvist inom den afroamerikanska sångtraditionen. Studien är av jämförande karaktär där fokus ligger på eventuella likheter och skillnader mellan sångpedagogers synsätt inom de två olika genrerna. Den teoretiska utgångspunkten för studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och hur kulturella redskap och omgivningar påverkar undervisningen och lärandet. Studiens resultat visar att sångpedagogerna har fler åsikter som förbinder dem samman än vad de har som skiljer sig åt gällande medvetna genreval, hur deras eget genreintresse påverkar sångundervisningen och synen på läroplanen i förhållande till lektionen och dess innehåll. Intervjupersonerna skiljer sig åt gällande lektionsupplägget för nybörjarelever samt sitt personliga musiklyssnande. I diskussionen lyfts sedan de teman som uppkommit i resultatet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Dessa teman är: medvetna och omedvetna val gällande genre, läroplanen som redskap i sångundervisningen samt det egna genreintresset som redskap i sångundervisningen. Det som framkommer är att sångpedagogernas olika redskap påverkar hur de arbetar i och kring sin sångundervisning på gymnasiet. / The purpose of this study is to examine how individual singing lessons for high school students differ depending on to which extent the vocal coach is driven by their own interests concerning genre. The study is based on four semi-structured interviews where two vocal coaches have their home turf in classical music, and two vocal coaches have their home turf within the african american genres. The study is of comparative nature where the focus is on eventual similarities and differences between vocal coaches’ viewpoints within the two genres. The theoretical perspective of the study takes its stand in the socio cultural perspective and how cultural tools and surroundings affect teaching and learning.The result of the study shows that the vocal coaches have more conformed opinions than they have conflicting ones when it concerns informed choices in genre, how their own interests affect their teaching and the views on the curriculum in relation to the lesson and its content. The interviewees differ when it comes to how they plan lessons for beginners and how they themselves listen to music. In the discussion the themes that surface in the result are discussed from a socio cultural perspective. These themes are: informed and uninformed choices concerning genre, the curriculum as a tool in teaching and the teachers’ own personal interests concerning genre. The conclusion is that the different tools the vocal coaches use affect how they work in and surrounding their teaching of high school students.
96

Skolans arbete med att motverka utanförskap inom rastverksamheten : En kvalitativ studie om hur man inom fritidshemmet jobbar för att motverka social exkludering och utanförskap bland elever / The school's work in combating exclusion in the break operations : A qualitative study on how to work within School Age Educare to counter social exclusion and exclusion among students

Gharagozli, Minoo January 2020 (has links)
The break is an important element in educational activities. Previous research shows that the free form of the break gives much more leeway for students to act independently but that it is sometimes at the expense of some students. The purpose of this study is to further investigate how one works within the recreational home to counter social exclusion and exclusion among students at the break. The study has an emphasis on data collected from interviews. These have been conducted with professionals working in the leisure home. Results are reported in four themes identified in the processing of collected empirical data. The study concludes that staff attach great importance to norms. Regarding the work towards creating exclusion, much of their work during the break refers to being an active part of the students' play. This is to be able to communicate inclusive norms and create a common sense among the students. / Rasten är ett viktigt element inom pedagogiska verksamheter. Tidigare forskning har betonat att rastens natur och den frihet som medföljer utgör en plattform för elever att ta till större handlingsutrymme som ibland kan resultera i att vissa elever blir socialt exkluderade. Det blir således ibland blir på bekostnad av de elever som hamnar utanför och socialt exkluderas från gemenskapen. Denna studie har som syfte att närmare undersöka hur man inom fritidshemmet jobbar för att motverka social exkludering och utanförskap bland elever på rasten. Studien bygger på insamlade data från genomförda intervjuer med verksamma inom fritidshemmet. Resultat redovisas i fyra teman som identifierats vid bearbetning av insamlade empiri. Studien konkluderar att personalen fäster stor vikt vid normer. Beträffande arbetet mot att utanförskap skapas avser stor del av deras arbete under rasten till att vara en aktiv del i elevernas lek. Detta för att kunna förmedla inkluderande normer och skapa en samsyn bland eleverna.
97

Med svenska som andraspråk – vad händer med språket i andra ämnen? : En kvalitativ studie om andraspråkselevers läsförståelse i andra undervisningsämnen / With Swedish as a second language- what happens to the language in other subjects? : A qualitative study on second language learners reading comprehension in other teaching subjects

Maksonova Attallah, Maria January 2020 (has links)
The purpose of this study is to examine teachers' work with Swedish as a second language pupils' reading comprehension in other teaching subjects, and within the multicultural classroom. The research questions concerning the reading comprehension of second language students in the other teaching subjects are examined through a qualitative method and by the way of semi-structured interviews. The study is based on material collected at schools where most of the pupils are multilingual. The study shows that all teachers use different working methods and reading strategies in the other teaching subjects. The most used method when it comes to reading comprehension is a material from the project called “A reading class”. / Syftet med denna studie är att undersöka lågstadielärares arbete med läsförståelse i olika skol-ämnen hos elever med andraspråksbakgrund, och inom det mångkulturella klassrummet. Stu-dien bygger på det sociokulturella synsättet på barns språk, lärande och utveckling av kunskaper och färdigheter. Forskningsfrågorna rörande andraspråkselevers läsförståelse i de andra undervisningsämnena undersöks genom ett kvalitativt metodval och med semistrukturerade intervjuer. Studiens urval och material utgår från skolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Av resultatet framgår att samtliga lärare använder olika arbetssätt och lässtrategier som stöd i arbetet med läsförståelse i sina undervisningsämnen. Resultatet visar att lärarna använder läs-strategier utifrån ”En läsande klass” för läsförståelsen i andra undervisningsämnen. Dock anses arbetet med att förklara ord och begrepp, samt sätta orden i ett sammanhang, vara av särskild vikt för förståelsen av ämnestexter. En intressant slutsats i denna studie är lärares reflektioner kring behovet av SVA-lärarens roll inom läsförståelseundervisningen i ämnestexter på lågstadiet.
98

Högläsningens betydelse för språkutvecklingen : En studie om lärares attityder till högläsning som språkutvecklande och undervisningsform / The importance of reading aloud for language development : A study on teachers attitudes to reading aloud as language development and teaching

Jakobsson, Anna January 2020 (has links)
Reading aloud is a form of teaching that rarely occurs in favor of other activities. Nevertheless, research shows that reading aloud is the main language development in children. This study aims to clarify the views teachers have about reading in relation to language development, as well as what they think about the working method. The thesis's theoretical approach is mainly based on the socio-cultural perspective on learning where interaction between individuals and the language are fundamental factors for learning to take place. An interview study of qualitative type has been conducted with active teachers in grades 1-3. Previous research shows the importance of reading aloud for language development and the teaching form has many advantages. It is important that the students are included, that there is time and that the teaching is carefully planned with a purpose. The result shows that teachers read aloud continuously but that the purpose varies. First and foremost, they say that the moment aims to be language development but sometimes also to relaxation. They use different strategies to get students involved and they believe that the main thing is the vocabulary and reading comprehension that is promoted. Some stated that they opt out of reading aloud sometimes as they thought it takes a lot of time. / Högläsning är en undervisningsform som förekommer sällan och som utgår till förmån för andra aktiviteter. Trots det visar forskning på att högläsning främjar språkutvecklingen hos barn. Den här undersökningen syftar därför till att bringa klarhet i vilken syn lärare har på högläsning i relation till språkutveckling, samt vad de anser om arbetsformen. Uppsatsens teoretiska ansats utgår främst från det sociokulturella perspektivet på lärande där interaktion mellan individer och språket är grundläggande faktorer för att lärande ska ske. En intervjustudie av kvalitativt slag har genomförts med aktiva lärare inom årskurserna 1-3. Tidigare forskning visar på högläsningens betydelse för språkutvecklingen och undervisningsformen har många fördelar. Viktigt är att eleverna är inkluderade, att det finns tid och att undervisningen är noga planerad med ett syfte. Resultatet visar att lärare högläser kontinuerligt men att syftet varierar. Främst säger de att stunden syftar till att vara språkutvecklande men ibland även till avkoppling. De använder olika strategier för att få eleverna delaktiga och de anser att det främst är ordförråd och läsförståelse som främjas. Några uppgav att de väljer bort högläsningen emellanåt då de menade att den tar mycket tid i anspråk.
99

Att spela tillsammans med andra : En kvalitativ intervjustudie kring gemensamhetsskapande aktiviteter i pianoundervisning / To play with others : A qualitative interview study on community-building activities in piano teaching

Edman, Mariana January 2021 (has links)
Föreliggande studies syfte är att undersöka hur kulturskolelärare ser på gemensamhetsskapande aktiviteter i sin pianoundervisning samt hur dessa påverkar elevers sammanhållning och lärande. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur som behandlar positiva effekter av användning av gemensamhetsskapande aktiviteter. Litteratur som behandlar motsatta effekter saknas. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet med dess fokus på appropriering, mediering, situerade aktiviteter, den proximala utvecklingszonen och scaffolding. En kvalitativ forskningsansats används med fokus på hur lärare tolkar, förstår och konstruerar gemensamhetsskapande aktiviteter. Som datainsamlingsmetod används semistrukturerade intervjuer och som analysmetod används tematisk analys. I resultatet framkommer att användning av gemensamhetsskapande aktiviteter i pianoundervisningen medför både fördelar och svårigheter. Några fördelar med gemensamhetsskapande aktiviteter är att elever lär sig att lyssna på varandra, utvecklar rytm-, puls och tempokänsla, vågar spela upp inför andra samt provar olika musikaliska roller. Några nackdelar med gemensamhetsskapande aktiviteter är att de är tidskrävande och svåra att organisera samt svåra att hitta bra notmaterial till. De gemensamhetsskapande arbetssätt som används är bland annat spel med läraren på enskild lektion, fyrhändigt/flerhändigt pianospel/spel i grupp och lekar i grupp. I diskussionen förs resonemang kring hur fördelar och nackdelar av gemensamhetsskapande aktiviteter påverkar elevernas sociala sammanhållning och musikaliska lärande. Exempelvis kan kammarmusikspel bidra positivt, då elever lär sig olika roller i ensemble och skapar en specifik stämning i den. Samtidigt kan samma aktivitet bidra till negativa konsekvenser om pianoeleven får för svår stämma eller om medlemmar i en ensemble umgås inte utanför lektionssammanhang. / The purpose of the present study is to investigate how cultural school teachers view community-creating activities in their piano teaching and how these affect students' cohesion and learning. The background chapter presents literature that deals with the positive effects of using community-building activities. There is a lack of literature that deals with opposite effects. The theoretical starting point of the study consists of the socio-cultural perspective with its focus on appropriation, mediation, situated activities, the proximal development zone and scaffolding. A qualitative research approach is used with a focus on how teachers interpret, understand and construct community-creating activities. Semi-structured interviews are used as the data collection method and thematic analysis is used as the analysis method. The results show that the use of community-creating activities in piano teaching has both advantages and difficulties. Some of the benefits of community-building activities are that students learn to listen to each other, develop rhythm and pulse as well as a sense of tempo and try different musical roles, learn to dare to play in front of others. Some disadvantages of community-building activities are that they are time-consuming, difficult to organize and difficult to find good sheet music material for. The community-creating ways of working that are used include playing with the teacher in a single lesson, four-handed/multi-handed piano playing/group playing and games in group. The discussion deals with how the advantages and disadvantages of community-creating activities affect students' social cohesion and musical learning. For example, chamber music can contribute positively as students learn different roles in ensemble and create a specific mood in it. At the same time, the same activity can contribute to negative consequences if the piano student gets too difficult parts to play or if members of the chamber music ensemble do not see each other outside the classroom.
100

Klarar sig smarta elever på egen hand? : En intervjustudie om andraspråkselever med särskild begåvning / Can smart students manage on their own? : An interview study about gifted learners with Swedish as a second language

Kavalenka, Hanna January 2022 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap om förutsättningar i skolan för elever med särskild begåvning och andraspråk utifrån några lärares uppfattningar och erfarenheter. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med två lärare i svenska som andraspråk och tre specialpedagoger. Båda grupperna hade lång erfarenhet av andraspråkselever. Studien visade att synsättet att ”smarta” elever klarade sig på egen hand levde kvar i svensk skola. Elever som ansågs att ha hög och särskild begåvning lämnades ofta till självstudier utanför det sociala samspelet i klassrummet. Elever med svenska som andraspråk och speciellt elever utan god skolbakgrund missgynnades i hög grad av det arbetssättet. Andraspråkselever riskerade att bli felbedömda samt under- och överdiagnostiserade på grund av svårigheter med bedömning när elevens svenska hade brister. Studien synliggjorde följande framgångsfaktorer för att öka medvetenheten om andraspråkselever med särskild begåvning: tydligare process för identifiering av begåvning exempelvis med hjälp av kartläggningar i litteracitet och numeracitet; olika typer av bedömning och dynamisk bedömning; samarbete med studiehandledare och modersmålslärare; mer kunskap om särskild begåvning och om andraspråksinlärning; samarbete med och vägledning från elevhälsan; mer flexibilitet inom organisationen samt öppna diskussioner om vad som gynnar den specifika eleven bäst. Utan de åtgärderna riskerade elever med särskild begåvning och andraspråk att förbli ”vår mest dolda behovsgrupp”. / The purpose of the present study was to contribute with knowledge about the school conditions for gifted pupils with Swedish as a second language based on some teachers’ perceptions and experiences. Five semi-structured interviews were conducted with two teachers of Swedish as a second language and three special education teachers. Both groups had long experience of teaching second language pupils. The study showed that the tradition that smart students were supposed to manage on their own still existed in the Swedish school. Pupils, who were considered to have higher intellectual abilities, were often left on their own for self-studies, outside the social interaction in the classroom. Swedish learners, especially those without good school background, were greatly disadvantaged by this working method. Besides, Swedish learners risked being incorrectly assessed as well as misdiagnosed because of the assessment difficulties when their second language was under development. The results showed the following success factors for gifted second language pupils: clearer process for identifying giftedness, for example, using tests in literacy and numeracy; different types of assessment and dynamic assessment; more cooperation with native language; more knowledge about giftedness and about second language acquisition among the school staff; cooperation with and guidance from the student health service; more flexible organisation structure; open discussions about what would benefit the specific student in the best way. Without these measures, gifted students with Swedish as a second language risk remaining “our most hidden pupil category”.

Page generated in 0.0829 seconds