The purpose of this essay is to investigate preschool educators' views on digitalization at work. We have investigated preschool educators' views on digitalization and how the educators digital competence affects the use of digital tools. We also want to find out what preschool educator´s consider is a digital tool and how the digitization process is expressed. The essay's questions are the following: What are preschool educators' views on digitization, what is included in the concept of digital tools according to preschool educators, how preschool educators work with digital tools and what preschool educators consider are opportunities and obstacles with digitization in preschool. The essay has a qualitative analysis and is based on educators´ stories from interviews that we analyze from two theoretical perspectives. The two theoretical perspectives we start from are the sociocultural perspective with concepts such artifacts and mediations and phenomenology perspective. We can see the results that show that educators believe that they have too little digital competence due to the constant digital development that takes place in our culture. The educators have a view that digitization means taking the help of digital tools in everyday life. We also see that the Ipad is the digital tool that educators use most in the activities together with the children. / Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares och barnskötares syn på digitalisering i sitt arbete. Vi har undersökt förskollärare och barnskötares syn på digitalisering och hur derasdigitala kompetens påverkar användningen av digitala verktyg. Vi vill också ta reda på vad förskollärare och barnskötare anser är ett digitalt verktyg och hur digitaliseringsprocessen uttrycks. Uppsatsens frågor följer: Vilken syn har förskolepedagoger på digitalisering, vad ingår i begreppet digitala verktyg enligt förskolepedagogerna, hur arbetar förskolepedagoger med digitala verktyg i förskolan samt vad ser förskolepedagoger för möjligheter och hinder med digitalisering inom förskolan. Uppsatsen har en kvalitativ analys och är baserad på förskolepedagogers erfarenheter och dess berättelser från intervjuer. Intervjuerna har vianalyserar ur två teoretiska perspektiv. De två teoretiska perspektiv vi utgår från är det sociokulturella perspektivet och fenomenologiska perspektivet. Vi kan se resultat som visar att förskolepedagoger anser att de har för lite digital kompetens på grund av den ständiga digitala utvecklingen som sker i vår kultur. Förskolepedagogerna anser att digitalisering innebär att man använder digitala verktyg i vardagen. Vi ser också att Ipad är det digitala verktyget som förskolepedagoger använder sig av mest i aktiviteter tillsammans med barnen.

Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om vilka uppfattningar specialpedagoger, förskollärare och barnskötare har om lekens betydelse för att främja inkludering av alla barn samt vilket synsätt de har på hur lärmiljön organiseras. Med kvalitativa intervjuer ville vi se hur specialpedagoger, förskollärare och barnskötare såg på lek och inkludering. Vilka likheter och olikheter går det att urskilja i intervjuerna med de olika pedagogerna. Genom att analysera resultatet utifrån ett ekologiskt systemteoretiskt och sociokulturellt perspektiv söker vi svar på våra frågeställningar samt bidrar till en fortsatt undersökning inom forskningsområdet. Vi kunde urskönja att kunskapen om vad inkludering innebär och hur man bäst tillämpar denne i förskoleverksamheter skiljer sig beroende på vilken utbildning pedagogerna har samt vilken erfarenhet pedagogerna har av att använda sig av inkludering och lek. Specialpedagog och förskollärare är de som har ett liknande tänkt angående hur, varför och vad inkludering genom leken innebär. Barnskötare ser det mer konkret och med ett visst här och nu tänkt även om denna grupp har flest antal år i verksamheten totalt. En specialpedagogisk implikation med arbetet kan vara att rektorer i förskolorna inte delar specialpedagoger och andra pedagogers perspektiv, och detta kan i slutända leda till att barn med olika svårigheter kan få en olika och ojämn utbildning. Slutsatsen vi kan dra i vår undersökning är att vilken utsträckning det skapas en inkluderande verksamhet för alla barn beror delvis på pedagogerna och deras syn på området. Specialpedagogerna arbetar aktivt för att ge pedagogerna de verktyg och redskap som behövs för att kunna utföra en så inkluderande lärmiljö som möjligt och anpassa den så lågt som det går för individerna i dem. Pedagogerna upplever det däremot som något otydligt och spretigt där deras tid och till viss del kompentens inte räcker till. / The purpose of our work is to contribute knowledge about the perceptions of educators and special educator about the importance of play in promoting the inclusion of all children and their approach to inclusion. Through a qualitative interview study, we seek answers to our questions. We discern that the knowledge of what inclusion means and how best to apply them in preschool activities differs depending on the education of the educators and what experience the educators have in using inclusion and play. By using bioecological perspectives and sociocultural theory. Special education teachers and preschool teachers are those who have a similar idea of how, why and what inclusion through play means. Childcare workers see it more concretely and with a certain here and now thought even though this group has the most number of years in the business overall. The conclusion we can draw from our study is that the extent to which inclusive activities are created for all children depends in part on the educators and their view of the invironment. A difficulty can be the view teachers have at inclusion and inclusion play. The differntys can lead to an uneaven education for children whit difficulties. A continued survey may be about principals' views on inclusion in preschools.

Syftet med denna studie är att synliggöra en grupp pianolärare och en grupp musiklärarstudenters förståelse av individualisering. Forskningsfrågan behandlar synsätt och arbetssätt i en grupp yrkesverksamma lärare och en grupp lärarstudenter. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, då studien undersöker hur lärare planerar och organiserar lärande vid mötet med olika individer. Data samlas in genom två fokusgruppintervjuer med dessa två separata grupper som sedan analyseras. I resultatet presenteras deltagarnas synsätt och deras användning av undervisningslitteratur i individualiseringsarbetet. Resultatet visar att individualiseringsarbetet är något som kan motivera elevers lärande och arbetet kräver lärarkompetenser. Dock visar det sig att det finns vissa oklarheter gällande definitionen av individualiseringsarbetet. Det framgår också i resultatet att respektive grupper har olika kriterium för valet av undervisningslitteratur i arbetet med individualisering, och stödjande undervisningslitteratur kan ibland även utmana individualiseringsarbetet. I diskussionen behandlas och problematiseras resultatet ytterligare, i relation till tidigare presenterad forskning och litteratur. / The purpose of this study is to investigate the understanding of individualized teaching in a group of piano teachers at “Kulturskolan” and a group of piano teacher students. The research questions deal with the views and working methods of a group of professional teachers and a group of student teachers. The study is based in the socio-cultural perspective, as it examines how teachers plan and organize learning at the meeting with different individuals. Data is collected through two separate focus group interviews with these two groups which are then analyzed with thematic analysis. The results present the attitudes of the participants and their use of teaching literature in the individualization work. The result shows that the individualization work is something that can motivate students' learning and the work requires teacher skills. However, it turns out that there are some ambiguities regarding the definition of individualized teaching. It is also evident from the result that the respective groups have different criteria for the choice of teaching literature in the work of individualization and supporting teaching literature can sometimes also challenge the individualization work. In the discussion, the results are further discussed and problematized in relation to previously presented research and literature.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida ett avgränsat tillvägagångssätt med få, tydliga regler att förhålla sig till kan främja eller hämma min improvisationsförmåga inom jazzgenren bebop och hur det påverkar min lärandeprocess. För att kunna svara på dessa frågor så har videodokumentation tillsammans med loggbok använts som datainsamlingsmetod. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på mästarlära. I kapitlen som följer så kommer relevant litteratur och forskningsartiklar att presenteras tillsammans med metod och resultat. I resultatkapitlet presenterar jag min process och drar slutsatsen att ett avgränsat tillvägagångssätt är till min fördel och främjar min lärandeprocess inom improvisation och bebop. Detta resultat kommer avslutningsvis att diskuteras i det sista kapitlet i relation till den litteratur och de forskningsartiklar som jag har använt mig utav. / The purpose of this study is to investigate whether a delimited approach with few, distinct rules to adhere to can support or obstruct my ability to improvise within the jazz genre of bebop and how it affects my learning process. In order to be able to answer these questions, video documentation together with a logbook has been used as a data collection method. The study is based on a socio-cultural perspective with a focus on master – apprentice teaching. In the chapters that follow, relevant literature and research articles will be presented together with method and results. In the results chapter, I present my process and conclude that a limited approach is to my advantage and promotes my learning process in improvisation and bebop. This result will finally be discussed in the last chapter in relation to the literature and research articles that I have used.

The purpose of this study is to contribute knowledge about how educators work with toddlers’ social interaction in interaction situations. The study is based on qualitative research where the methods interview, and observation have been used. The theoretical perspective on which the study is based is the socio-cultural perspective. Six toddlers and four educators have been observed, afterwards the four educators have also been interviewed, with the observations as starting point. The purpose of the interviews was to examine educators’ actions in the observations but also to ask general questions about toddlers in order to gain a deeper understanding of the educator’s knowledge about toddlers. To analyze the empirical data, an interaction analysis has been used as a starting point. In the analysis, it has emerged that educators daily use strategies to support toddlers with the social interaction. However, more development Is needs among educators how to concretely work with toddlers and educators need to become more aware of when and how the different strategies should be used. It has also emerged that toddlers use different type of access strategies in interaction situations to connect. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur pedagoger arbetar med toddlarnas sociala samspel i samspelssituationer utomhus. Även att bidra med kunskap om olika tillträdesstrategier som toddlare använder i samspelssituationer. Studien bygger på kvalitativ forskningsansats där metoderna observation och intervju har använts. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet. Sex toddlare och fyra pedagoger har observerats, i efterhand har de fyra pedagogerna även intervjuats, med observationerna som utgångspunkt.Intervjuernas syfte var att undersöka pedagogers ageranden i observationerna men också att ställa generella frågor om toddlare för att få djupare förståelse för pedagogernas kunskaper om toddlares sociala samspel. För att analysera empirin har en interaktionsanalys använts som utgångspunkt. I analysen har det framkommit att pedagoger dagligen använder strategier för att stötta toddlare i det sociala samspelet. Resultatet i studien visar också att mer utveckling behövs bland pedagoger, dels hur man konkret kan arbeta med toddlare, och att det behövs större medvetenhet om när och hur de olika strategierna ska användas. Det har även framkommit att toddlare använder sig av olika slags tillträdesstrategier i samspelssituationer för att ansluta.

The purpose of this study was to highlight cyber-bullying and its place in today’s schools. Our aim was to research how schools with bullying prevention programs are equipped to handle and take action against cyber-bullying. Furthermore this study focuses on whether or not schools are responsible for cases of cyber-bullying. We also aimed to present teachers’ general views and knowledge regarding this phenomenon. In order to emphasize these issues we have asked the following questions: How do teachers’ perceive the existence of cyber-bullying in school? What do schools do to prevent and take action against cyber-bullying? Who is responsible for taking action against cyber-bullying? As a method to obtain answers to these questions we have used five qualitative interviews. Our informants were various educators involved with bullying prevention programs in their respective schools. Socio cultural, organisational and judicial perspectives support our theoretical framework. Our results show that although the schools in our study may be capable of dealing with traditional bullying, they are not suitably equipped to deal with cyber-bullying. In general the educators are in agreement that they are inadequately informed about cyber-bullying. All informants were prepared to further educate themselves in order to prevent and combat this new phenomenon. Finally in order for our schools to be able to act effectively on cyber-bullying there must be clear laws put in place.

Syftet med uppsatsen var att bidra med kunskap om särskilt begåvade elevers skolsituation utifrån deras och vårdnadshavarnas upplevelser och erfarenheter av bemötandet under skoltiden. För att uppnå syftet valdes fyra elever som var bedömda som särskilt begåvade samt deras vårdnadshavare. Fokus var att hitta betydelsefulla erfarenheter från tidigare skolgång, från tiden innan eleverna hade bedömts som särskilt begåvade.Empirin speglas delvis utifrån sociokulturella perspektivet, kognitivistiska perspektivet samt relationella perspektivet. I sociokulturella perspektivet är psykologiska processerna resultat av social aktivitet. Kognitivismen har människors intellekt i fokus. Relationella pedagogiken omfattar tre sammanhängande aspekter: relationer som huvudsakliga analysenheter, sociala verkligheten som dynamisk och föränderlig och sociala fenomen som en del av och influerade av sociala sammanhang. Samspelet mellan gruppen och individen är en sammanfattning av dessa teorier. Metoden är kvalitativ, resultatinsamlingsmetoden är halvstrukturerade intervjuer som delvis är inspirerade av fenomenologin. Fenomenologin har ett filosofiskt perspektiv med fokus på undersökningspersonens livsvärld. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys använts, inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).Resultatet presenteras utifrån de fyra dominerande teman som har kunnat urskiljas: Mer av samma sak; Bristande förutsättningar hindrar viljan att utmana; Högstadiet utmanar och stimulerar samt Stödet hemifrån. Alla fyra teman finns beskrivna utifrån elevernas erfarenheter samt utifrån vårdnadshavarnas erfarenheter. En mycket kort sammanfattning av erfarenheterna är att eleverna inte uppmanades att fortsätta vidare med nästa arbetsområde, utan fick invänta klasskompisar. Det fanns dock ett undantag då en av eleverna fick stöttning tidigt under lågstadiet och fick utmaningar. Annan erfarenhet var att lärarna hade en intention att stötta och använde uppkopierat material (stenciler) som oftast var mer av samma sak dvs. fler uppgifter inom ett område. Alla fyra elever i studien kom till sin rätt under högstadiet och alla hade ett gott stöd från sina föräldrar. Stödet hade olika karaktär, ibland stöd för att förstå och komma vidare och ibland för att utmana och underhålla elevernas begåvning. Slutsatsen blir att utbildning och fortbildning av pedagoger behövs för att synliggöra och uppmärksamma särskilt begåvade elever samt sprida kunskaper om de metoder som finns om hur man uppmärksammar dessa elever. Dock är den viktigaste slutsatsen är bygga på ett gott bemötande, en bärande relation och rikta fokus på den relationella pedagogiken. / The purpose of this essay was to contribute with knowledge about gifted students’ situation in school, based on their and their guardians’ experiences in general as well as of their received treatment in school in particular. To achieve said purpose, four students estimated to be especially talented, were chosen together with their guardians. The focus was to find relevant and essential experiences from previous years in school, from the time before the students had been labeled gifted. The empirical material is partially reflected by the socio-cultural perspective, the cognitivist perspective as well as the relational perspective. According to the socio-cultural perspective, the psychological processes are a direct result of social activity. Cognitivism focuses on human intellect. The relational perspective consists of three coherent aspects: relations as main units of analysis, the social reality as dynamic and changing, and social phenomenons as a part of and influenced by different social contexts. The interaction between group and individual is a summary of these three theories. The method is qualitative, and the method of gathering results are semistructured interviews partly inspired by phenomenology. Phenomenology has a philosophical perspective with great focus on the life worlds of the study subjects. As method of analysis qualitative content analysis has been used, inspired by Graneheim and Lundman (2004). The result is presented on the basis of four dominant themes that have been distinguished: ‘More of the same’, ‘Inadequate conditions prevent the will to challenge’, ‘Secondary school challenges and stimulates’ and ‘The support from home’. All four themes are described based on the students’ experiences as well as their guardians’. A very brief summary of these experiences is that the students weren’t encouraged to continue working with the next subject area, but instead had to wait for their classmates to finish their studies. There was though one exception where one of the students received support early on during primary school and received challenges based on her abilities. Another experience was that the teachers had the intention to support and used copied material (such as stencils and handouts) which were often more of the same thing, i.e. additional tasks from the same subject area. All four students found their place during secondary school and received a good amount of support from home. This support varied between the different homes; sometimes directed towards understanding and helping the student to move on, sometimes through challenging and feeding the student’s abilities. The conclusion is that education and further training of pedagogues is needed in order to recognize gifted students and to spread knowledge about the methods available to pay adequate attention to these students. However, the most important conclusion is that building on a positive way of treating students, on a durable relation and to focus on the relational pedagogy should be a great matter of interest.

This study examines how singing teachers experience students' nervousness and performance anxiety, what physical and intellectual tools they use to work with it and how they have learned to deal with students' nervousness and performance anxiety. The profession of a vocal coach is a socio-cultural profession – they learn from each other, from their students and through individual studies and education. This study consists of three semi-structured interviews and two exploratory interviews. Qualitative interviews were chosen as method to be able to take part in informants' experiences and knowledge of the subject in a deeper way. Sociocultural perspective was applied as a theoretical angle. What can be deduced from the results is that vocal coaches work with students' performance anxiety and nervousness continuously. The interviewed experienced that there has not been much talk about the subject during their education, but that they themselves have found different ways and strategies to help students with these challenges. The result shows that visualization, the use of metaphors, bodily exercises, involvement of students in concert preparation, "tricking" students into learning, creating a calm, safe and humorous environment, de-dramatization, dialogue with students and self-reflection are used by vocal coaches as tools to handle students' performance anxiety and nervousness

Föreliggande studie kommer att belysa ämnet värdegrund. Syftet är att undersöka svensklärares syn på värdegrundsuppdraget samt hur de arbetar med uppdraget inom ramen för svenskundervisningen. Syftet uppnås genom frågeställningar gällande värdegrundsuppdragets betydelse inom svenskundervisningen samt dess möjligheter och utmaningar. Studien riktar sig till undervisning i svenska i årskurserna 4-6 och beskrivs utifrån ett lärarperspektiv med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med verksamma svensklärare i årskurs 4-6 använts för datainsamling. Resultatet av studien visar på att lärare ser en betydelse i att integrera värdegrundsuppdraget i svenskundervisningen genom sitt förhållningssätt gentemot elever samt genom berättande material och helgruppsdiskussioner. Det framkom även att skönlitteratur och samtal om läst skönlitteratur öppnar möjligheter för att integrera värdegrundsarbete inom svenskundervisningen samt att läraren har en betydande roll som ledare i elevernas utveckling av normer och värden. / This study will highlight the topic fundamental values. The study aims to explore how teachers view fundamental values education and how they work this within Swedish education. The aim of the study is fulfilled based on questions about the meaning of fundamental values educations within Swedish education and what opportunities and challenges it brings. The study targets education in the Swedish subject in grades 4-6 and is described from a teacher perspective and through the lens of socio-cultural theory. The study is based on a qualitative method where data was collected through semi-structured interviews with working Swedish teachers in grades 4-6. The result of the study shows that teachers’ see a value in integrating fundamental values education within Swedish education through their own approach towards students as well as through narrative material and group discussions. Furthermore, fiction and discussions about fiction was described as an opportunity to integrate fundamental values education within Swedish education and that the teacher has a crucial role as a leader in students’ development of values.

The study is about aesthetic learning processes in the subject English. The purpose of the study is to investigate whether aesthetic learning processes in the form of drama can contribute to a development in fourth graders’ command of grammatical tense in English. This is investigated by interviews combined with a test in grammatical tense with five students in year 4. The study is based on three research questions that are investigated and answered: - How does the aesthetic learning processes affect the students' verbal use of tense? - What similarities and differences can be seen in the students‘ verbal use of tenses? The study consists of a theoretical and an empirical part where the focus is on aestheticlearning processes with input from the expression form drama and partly a non-aesthetic learning that leans towards a lesson with teaching materials in the subject English. The theoretical part is based on the socio-cultural perspective with a view of aesthetic learning. In this study, it has emerged that aesthetic learning processes such as aids strengthen students' opportunities to achieve knowledge of the spoken English where tense is in focus. Body language and the senses are also an important part that helps the students to consolidate English skills in a simpler way. If aesthetic and non-aesthetic learning are combined, there will be a relationship between the two forms of learning that leads to a varied learning in English teaching in primary school.