Evolutionary changes applied to a framework API may invalidate existing framework-based applications. While manually adapting applications is expensive and error-prone, automatic adaptation demands cumbersome specifications, which the developers are reluctant to write and maintain. Considering structural changes (so-called refactorings) of framework APIs, our adaptation technology supports backward-compatible framework upgrade. The technology is rigorous defining precisely the structure and automatic derivation of compensating adapters. It is also practical compensating for most application-breaking API changes automatically, while requiring neither manual adaptation nor recompilation of existing application code.

Der Klimawandel stellt sich für heutige und zukünftige Generationen als eine ernst zu nehmende Angelegenheit dar. Neben der Gefährdung für Leben und Gesundheit, sieht sich auch die Wirtschaft gravierenden Auswirkungen gegenüber. In aktuellen Beiträgen der Forschung wird dabei zumeist die Problematik des Klimaschutzes behandelt. Dennoch sind die Auswirkungen des Klimawandels bereits vorhanden und fordern schon heute Maßnahmen. Eine wesentliche Möglichkeit, um auf längst auftretende, nicht mehr verhinderbare Auswirkungen des Klimawandels zu reagieren, stellt die Klimaanpassung dar. Doch obwohl sich durch eine frühzeitige Anpassung an die veränderten Rahmenbedingungen und neu entstehende Märkte, sich Chancen für die Unternehmen ergeben können, scheinen Unternehmen in der Anpassung an den Klimawandel gehemmt. Intention der vorliegenden Arbeit ist es daher, die Hemmnisse, die der Anpassung an die Auswirkungen des Klimawandels entgegenstehen, zu ergründen. Da der Hemmnisanalyse keine theoretische Basis zugrunde liegt, wird in der Arbeit der sozialwissenschaftliche Aspekt, der sich mit Beweggründen des Nicht-Handelns und negativen Folgen der Gesellschaft auseinandersetzt, anhand des Organisationalen Lernens einbezogen. Das erste Forschungsziel betrachtet daher die Darstellung des Organisationalen Lernens als theoretische Basis der Hemmnisanalyse. Das zweite Forschungsziel soll einen Leitfaden darlegen, der der Feststellung der Hemmnisse der Unternehmen gegenüber der Klimawandelanpassung dient. Dieser baut auf dem entwickelten theoretischen Konstrukt der Hemmnisanalyse auf. Um die Forschungsziele zu erarbeiten, werden Forschungsfragen aufgestellt. Diese lassen sich in dem entwickelten Forschungsdreieck, welches die Aspekte des Organisationalen Lernens, der Klimawandelanpassung und der Hemmnisanalyse in Zusammenhang bringt, wiederfinden. Das Forschungsdreieck wird im gesamten Verlauf der Arbeit angewendet. Die deskriptive Beantwortung der Forschungsfragen erfolgte anhand von 33 recherchierten Literaturquellen, die dem Forschungsdreieck entsprechen und mittels einer Inhaltsanalyse qualitativ sowie teilweise quantitativ ausgewertet wurden. Wesentliche Konzepte des Organisationalen Lernens wie der behavioristische und kognitive Lernansatz, das single-loop und double-loop learning, individuelle, gruppenbasierte und organisationale Lernebene und Lern-, Wissens- und Anpassungsprozesse konnten in der Literatur erkannt werden. Des Weiteren konnte eine Hemmniskategorisierung entwickelt werden, die sowohl dem Organisationalen Lernen als auch der Klimawandelanpassung entspricht. Eine Vielzahl relevanter Hemmnisse konnten identifiziert und der gebildeten Hemmniskategorisierung zugewiesen werden. Die Ergebnisse der Forschungsfragen spiegeln sich in dem theoretischen Konstrukt der Hemmnisanalyse sowie dem Leitfaden wider.

Studien hade som syfte att studera hur ledare inom ett specifikt företag uppfattar sitt eget ledarskap vilket analyseras utifrån ett teoretiskt perspektiv om värdebaserat ledarskap. Syftet operationaliseras genom att behandla frågeställningarna hur företagets ledarna uppfattar sitt eget ledarskap utifrån ledarskapsmodellen på företaget samt hur värdebaserat ledarskap tar sig i uttryck på företaget. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa, internetunderstödda, semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av åtta ledare på företaget och var i första steget ett bekvämlighetsurval som transformerades till ett snöbollsurval. Företaget är en del av en global koncern inom persontransport där vi studerade verksamheten i Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet kodades utifrån temana egen uppfattning av ledarskap, ledarskapsmodellen generellt, specifika förmågor från ledarskapsmodellen och användningsområden för ledarskapsmodellen. Tematiseringen i resultat och analys utgick från studiens två frågeställningar. Resultatet visade att ledarnas egna uppfattningar om sitt ledarskap överensstämde i stort med egenskaperna i ledarskapsmodellen samt att värdebaserat ledarskap framförallt tar sig uttryck genom självutveckling och medarbetarsamtal. Empirin påvisade att ledarskapsmodellen påverkar beteenden hos ledarna eftersom respondenternas utsagor om sitt eget ledarskap härleds till egenskaperna i modellen. Värdebaserat ledarskap tar sig uttryck på företaget genom företagets ledarskapsmodell, ledarnas utsagor och hur de använder sig av modellen i olika kontexter. / The purpose of this study was to examine how leaders within a specific company perceive their own leadership, which is analyzed from a theoretical perspective on values-based leadership. The purpose is operationalized by addressing the issues of how the company's leaders perceive their own leadership based on the leadership model of the company and how values-based leadership manifests itself within the company. The study's empirical data were collected through qualitative, internet-supported, semi-structured interviews. The selection consisted of eight managers at the company and was in it’s first step a convenience sampling that transformed into a chain sampling. The company is part of a multinational corporate group active in the passenger transport industry where the study focused on the business in Sweden. The interviews were transcribed, and the material was coded on the basis of the managers perceptions of leadership, the leadership model in general, specific traits in the leadership model, and areas of use for the leadership model. The thematization of results and analysis was based on the study's two issues. The result showed that the managers own perceptions of their leadership were in line with the characteristics of the leadership model and that values-based leadership was expressed mainly through self-development and staff appraisal. The data demonstrated that the leadership model influences the behavior of leaders because leaders' statements about their own leadership are derived from the characteristics of the model. Values-based leadership is expressed by the company through the company's leadership model, leaders' statements and how they use the model in different contexts.

I Sverige kommer klimatförändringarna innebära ett varmare klimat med kraftigare nederbörd. I kombination med en stor andel hårdgjorda ytor i våra växande städer kommer detta innebära en risk för dagvattenöversvämningar. Ett angreppssätt för att klimatanpassa städerna och öka dess resiliens är att använda sig av gröna dagvattenåtgärder för hanteringen av dagvatten. Gröna dagvattenåtgärder, till exempel gröna tak eller växtbäddar, är multifunktionella då de bidrar med flera ekosystemtjänster samtidigt. Exempel på ekosystemtjänster är rening och fördröjning av dagvatten och lokal sänkning av temperaturen. Studier visar även en lägre mortaliteten hos människor boende i områden med mer grönska. Syftet med examensarbetet var att utforma en multikriterieanalys för att föreslå placering av gröna dagvattenåtgärder inom ett sjukhusområde. Akademiska sjukhuset i Uppsala användes som fallstudie. Multikriterieanalys är en väletablerad metod för att utvärdera olika alternativ baserat på en uppsättning kriterier. Metoden beaktar hur de undersökta alternativen uppfyller de olika kriterierna och kan användas som beslutsunderlag. Multikriterieanalysens kriterier baserades på en litteraturstudie samt samtal med personer som i sitt yrkesliv kommer i kontakt med dagvattenhantering. De resulterande kriterierna delades in i tre grupper: Primära och sekundära restriktioner samt faktorer. De primära restriktionerna representerade markområden som helt uteslöts ur analysen. Faktorerna och de sekundära restriktionerna poängsattes på ett enhetligt vis (mellan 0 och +1 respektive med -1 och 0 poäng) samt tilldelades vikter baserat på hur viktiga de ansågs vara att ta hänsyn till vid beslut om plats för en grön dagvattenåtgärd. Vikterna beräknades enligt två metoder, vilka baseras på rangordning av kriterierna. Metoderna var centroid rangordning (ROC) och summerad rangordning (RS). Rangordningen av kriterierna utfördes under en workshop enligt Delphimetoden. Multikriterieanalysens resultat summerades i ArcMap enligt linjär additiv metod, vilket innebär att en slutpoäng beräknades som summan av respektive kriteriums poäng multiplicerat med dess vikt. Resultatet bestod av rasterkartor över Akademiska sjukhuset, där varje pixel tilldelats en slutpoäng som visade dess lämplighet för placering av en grön dagvattenåtgärd. Resultatet visade att kriterier kopplade till rening av dagvatten, klimatanpassning (flödesfördröjning, temperatursänkning) samt praktiska genomförande- och kostnadsaspekter prioriterades högst av workshopgruppen. Enligt multikriterieanalysen var följande områden mest lämpliga för placering av gröna dagvattenåtgärder: marken runt hus A9, marken söder om J-huset och centralblocket samt mark i anslutning till parkeringsplatser och den Inre sjukhusvägen. En känslighetsanalys med avseende på val av viktningsmetod visade inga större skillnader i resultatet framtaget med vikter beräknade enligt ROC- respektive RS-metoden. / Climate change is resulting in both a warmer climate and heavier rains. At the same time the amount of paved surfaces in the cities are increasing. This will lead to both higher urban temperatures and higher risks of urban flooding. One way to tackle this and to increase urban resilience is by adapting to the climate change using green infrastructure for stormwater management. Green infrastructure has the potential to contribute with several ecosystem services, for example purification of stormwater and reducing the stormwater discharge. The aim of the thesis was to conduct a multicriteria analysis for localisation of green infrastructure for stormwater management in a hospital setting. The hospital Akademiska sjukhuset was used as a case study. The criteria for the analysis was based on a search of the literature and on conversationswith people who come in contact with stormwater management in their professional lives. The analysis was carried out using the linear additive method in ArcMap. Each criterion was assigned weights according to how important the criterion was to take into account when choosing a location for green infrastructure such as green roofs. The importance of the criteria was established by conducting a workshop according to the Delphi method. The workshop established a list ranking the criteria. The weights were then calculated using two methods: Rank Order Centroid and Rank Sum. The results conclude that criteria linked to purification of stormwater, climate adaptation (reducing discharge, lowering temperature) and aspects having to do with costs and practical feasibility were given the highest priority by the workshop group. Accordingto the multicriteria analysis, areas most suitable for installation of green infrastructurefor stormwater management were areas adjacent to house A9 and the southern parts ofCentralblocket and house J, together with areas in connection to parking lots and the road Inre sjukhusvägen.

Uppsatsen är en tillämpning av Linda Hutcheons adaptionsteoretiska analysmodell på dokumentärfilmen The Act of Killing - en film som beskrivits som både modig, banbrytande, skrämmande, avslöjande och viktig, men också opolitisk, provocerande, vilseledande, manipulativ och exploaterande. Uppsatsen undersöker med hjälp av Hutcheons genomgripande metodfrågor vad, vem, varför, hur, var och när, hur frågor om representation kan uppfattas så olika och hur kritiken kan vara så polariserad kring filmen. Filmens komplexa bakgrund, innehåll och form kräver en bred och djupgående analys för att få fatt på vad som döljer sig bakom dramatiserade drömmar, fantasier, minnen, rekonstruerade mord, intervjuer, metainslag och bakom-kameran-scener. Uppsatsen går igenom bakgrunden till de massmord som begicks på omkring en miljon människor i Indonesien 1965/66, medialiseringen kring dem, fylld av inhemsk propaganda och exotiserande västerländsk rapportering, och filmprocessen för filmen. Filmen visar några av mördarna och hur de än idag åtnjuter en straffrihet vilken gör det möjligt för dem att för Oppenheimers kamera skryta om hur de gick till väga. Uppsatsen fokuserar på representation av de i händelserna berörda parterna, av de verkliga händelserna i historien och av indoneser som etnisk grupp och följer kapitelvis samma uppställning som Hutcheon gör i sin bok A Theory of Adaptation med frågorna Vad, Vem och Varför, Hur och Var och När. / The essay is an application of Linda Hutcheon's adaptation theory analysis model on the documentary film The Act of Killing - a film that has been described as both brave, groundbreaking, frightening, revealing and important, but also unpolitical, provocative, misleading, manipulative and exploitative. The essay examines with the help of Hutcheon's pervasive questions what, who, why, how, where and when, how representation can be perceived so differently and how criticism can be so polarized around the film. The film's complex background, content and form require a broad and in-depth analysis to grasp what is hidden behind dramatized dreams, fantasies, memories, reconstructed murders, interviews, meta parts and behind-the-scenes scenes. The essay examines the background of the mass murders of about one million people in Indonesia in 1965/66, the medialization around them, filled with domestic propaganda and exoticizing Western reporting, and the film process for the film. The film shows some of the murderers and how they still enjoy an impunity today, which allows them to boast in front of Oppenheimer's camera about their actions. The essay focuses on the representation of the persons involved in the events, of the real events in history and of Indonesians as an ethnic group and follows the same set of chapters as Hutcheon does in her book A Theory of Adaptation with the questions What, Who and Why, How and Where and When.

Uppvärmningen av klimatet resulterar i att havsnivån stiger globalt. Detta riskerar att få omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet för områden som angränsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och förväntas ta ett stort ansvar för klimatanpassning. I Stockholm antas havet stiga cirka 0,5 meter till år 2100 och det kommer troligtvis att fortsätta stiga efter det. Denna studie bygger främst på intervjuer i syftet att utreda huruvida det råder konsensus mellan stadens planerare och politikerna i Stockholms stad gällande hur hantering av en förhöjd havsnivå bör ske. Frågan är relativt ny och i ett spekulativt stadium vilket gör att det är svårt att se tydliga skiljelinjer. Samtliga personer som ingått i denna studie är dock överens om att problematiken kring ett stigande hav är en viktig fråga i behov av mer djupgående utredningar. Även att det i slutänden kommer att bli en samhällsekonomisk analys som blir avgörande för vad, när och hur något ska genomföras. / The warming of the climate will result in rising sea levels globally. This is likely to result in widespread social, economic and environmental consequences, especially for areas adjacent to the coast. In Sweden the municipalities have a monopoly for planning and the municipalities are expected to take a substantial responsibility for the city’s adaptation to the new sea levels. In Stockholm, the expected sea level rise is approximately 0.5 meters until 2100 and the sea is expected to continue to rise after 2100. This study is based on interviews with the purpose to investigate whether there is consensus between the city planners and the politicians in the City of Stockholm in how the management of the rising sea levels should be handled. The question is relatively new and rather in a speculative stage which makes it difficult to see clear dividing lines. However all interviewees in this study agreed that the problem of rising sea levels is an important issue that is in need of more in-depth investigation. Although it will ultimately become an economic analysis that will determine what, when, and how something should be implemented.

Bakgrund: Under året 2020 spreds Covid 19-viruset och en global pandemi bröt ut. Patienterna som vårdades på intensivvårdsavdelningar hade symtom i form av respiratorisk insufficiens och vårdades i respirator. Intensivvårdssjuksköterskorna ställdes inför en ny patientkategori med avvikande symtom och reaktioner på behandling. Att träna ur patienter från respirator är en tidskrävande process som kräver förberedelser och planering. Hänsyn ska tas till flera faktorer, både fysiska, psykiska och miljömässiga. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av urträningsprocessen vid respiratorbehandling av patienter med Covid-19.Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats gjordes och författarna analyserade materialet genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt medverkade 10 intensivvårdssjuksköterskor i studien. Huvudresultat: Huvudkategorierna som framkom ur resultatet var ”intensivvårdssjuksköterskans nya erfarenheter och utmaningar under urträningsprocessen” ” Det kollegiala stödet är viktigt” samt ”behov av tydligare struktur för personalen under urträningsprocessen”. Det essentiella som identifierades var intensivvårds-sjuksköterskornas upplevelse av att arbeta med en ny och dittills okänd patientkategori, de upplevde det som en utmaning både yrkesmässigt och känslomässigt. De emotionella känslorna som intensivvårds-sjuksköterskan upplevde att hon ställdes inför var uppgivenhet, meningsfullhet, tålamodsprövning och svårigheten av att se patienterna lida av ångest. Det kollegiala stödet var betydelsefullt under den här perioden men bristen på fysioterapeuter, riktlinjer och kontinuitet identifierades.Slutsats: Att inte kunna förlita sig på sin tidigare kunskap gällande patientens vård upplevdes som frustrerande och osäkert eftersom Covid-19 är och var en ny sjukdom. Genom att utarbeta riktlinjer, upprätthålla en god kollegial stämning, skapa högre tillgänglighet av fysioterapeuter samt att vårdarbetet genomsyras av kontinuitet så kan patientsäkerheten öka, arbetsmiljön optimeras och intensivvårdssjuksköterskan kan känna en högre grad av säkerhet i sitt arbete. Det identifierades både organisatoriska och patientrelaterade faktorer som eventuellt kan ha påverkat längden på urträningsprocessen från respirator. / Background: During 2020, COVID-19 spread across the globe resulting in a pandemic. Patients that required intensive care suffered from respiratory insufficiency and were put on mechanical ventilation support. Intensive care unit (ICU) nurses were exposed to a new category of patients with unfamiliar symptoms and unpredictable reactions to treatment. Weaning patients from mechanical ventilation is a time consuming process that requires preparation and planning. Consideration needs to be taken to both physiological and psychological factors. Aim: To describe the ICU nurses´experiences on weaning patients with Covid-19 from mechanical ventilation. Method: An interview study with qualitative approach was used and the authors analyzed the material through context analysis. A total of 10 ICU nurses participated in the study. Results: The Category that appeared from the result was ”ICU nurses new experience and challengesin the weaningprocess” “The collaboration with the teams is important” and “ The need for better structure under the weaningprocess”. The essential that was identified was the ICU nurses´experience from working with a new and until then unknowncategory of patients, they experienced it as a challenge, both professional and emotional. Emotions that the ICU nurses´felt was a feeling of resignation, meaningfullness, patience testing and the struggle of seeing patients with anxiety. The support from colleagues was signficant under this period but the lack of physiotherapists, guidelines and need of continuity in the care for the patients was identified. Conclusion: To not be able to rely on ones previous knowledge about patients caregiving was frustrating and uncerting because the Covid 19 was a new type of disease. By developing guidelines, maintaining good teamwork, create a higher availability of physiotherapists and to let the caregiving of patients contain continuitycan the patient safety be increased, the working evironment can be optimized and the ICU nurse can feel a higher experience of surety in her work. It was identified that the organizational and patient related factors could have prolonged the weaning process from mechanical ventilation.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare från olika skolor arbetar med faktatexter i skolan utifrån ett teoretiskt ramverk som grundar sig i det sociokulturella perspektivet i kombination med Gibbons fyrfältsmodell bestående av olika zoner av lärande där den ultimata zonen för lärande är utvecklingszonen där eleverna får mycket stöttning i kombination med hög kognitiv utmaning. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurserna 4 - 6 kunde studiens data samlas in och datan analyserades sedan utefter frågeställningarna som handlar om hur elever stöttas och utmanas i läsandet av faktatexter. Resultatet visade att lärarna stöttar eleverna på många olika vis, bland annat genom att välja texter kopplade till kontextuella sammanhang samt genom att ha gemensamma läsningar och genomgångar av texter. De utmanar elever på olika sätt, bland annat genom att välja en lite svårare text för att säkerställa att alla elever tar sig igenom en lärandezon. En slutsats är dock att mer fokus läggs på stöttning än på utmaning. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som visat hur elever får stöttning för att bygga upp de olika lässtrategier som behövs för att läsa och förstå en text, men också att det tycks finnas mindre kunskap om hur utmaningen ska gå till. Studiens didaktiska implikationer är att mer fokus bör läggas på hur elever kan utmanas i läsning av faktatexter för att säkerställa att alla elever hamnar i en lärandezon.

Bakgrund: Genom tiderna har mänskligheten drabbats av flera pandemier. Den 11 mars 2020 förklarades Covid-19 som pandemi orsakad av viruset SARS-Cov-2. Pandemier påverkar både individer såväl som samhällen och kräver vanligtvis extraordinära insatser för att hindra smittspridning. Under pandemin har den svenska sjukvården har varit under hög belastning. Arbetsbelastningen och riskerna för att sjuksköterskor utsätts för hög stress ökar vid pandemier. Stressen kan komma att påverka sjuksköterskors hälsa negativt. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i frontlinjen under pågående Covid-19-pandemi och hur de upplever att detta påverkar deras hälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet. Totalt 13 artiklar har analyserats och användes som grund till litteraturstudiens resultat. Resultat: I resultatet framkom två kategorier; sjuksköterskans stärkta yrkesidentitet samt sjuksköterskans arbete i förändrad miljö. Ur dessa kategorier identifierades tre underkategorier vardera. Slutsats: Arbetet i frontlinjen innebär en påfrestande miljö för sjuksköterskor att arbeta i. Sjuksköterskorna påverkas både professionellt och privat under pandemin. Pandemin har tvingat hälso- och sjukvården till stora förändringar som har påverkat sjuksköterskor både positivt och negativt. Rädsla, stress och ångest förekommer men även en känsla av att tillhörighet och uppskattning under en påfrestande period. / Background Throughout the ages, humanity has been hit by pandemics. On March 11, 2020, Covid-19 was declared a pandemic caused by the SARS-Cov-2 virus. Pandemics affect both individuals and communities and usually require extraordinary efforts to prevent the spread of infection. The Swedish healthcare system has been under heavy pressure during the pandemic. The workload and the risks of nurses being exposed to high stress increase during pandemics. Stress can have a negative effect on nurses’ health. Aim: was to describe nurses’ experiences of working in the front line during the ongoing Covid-19 pandemic and the effect of nurses’ perceived health. Method: A systematic literature study was conducted to answer the purpose. A total of 13 articles have been analyzed and used as a basis for the results of the literature study. Result: The result emerged in two categories; nurses’ strengthened professional identity and nurses’ work in a changed environment. From these categories, three subcategories were identified each. Conclusion: The work in the front line means a stressful environment for nurses to work in. The nurses are affected both professionally and privately during the pandemic. The pandemic has forced the health service to make major changes that have affected nurses both positively and negatively. Fear, stress and anxiety occur but also a feeling of belonging and appreciation during a stressful period.

Objective. Research testing the concept of decision-making styles in specific contexts such as health care–related choices is missing. Therefore, we examine the contextuality of Scott and Bruce’s (1995) General Decision-Making Style Inventory with respect to patient choice situations. Methods. Scott and Bruce’s scale was adapted for use as a patient decision-making style inventory. In total, 388 German patients who underwent elective joint surgery responded to a questionnaire about their provider choice. Confirmatory factor analyses within 2 independent samples assessed factorial structure, reliability, and validity of the scale. Results. The final 4-dimensional, 13-item patient decision-making style inventory showed satisfactory psychometric properties. Data analyses supported reliability and construct validity. Besides the intuitive, dependent, and avoidant style, a new subdimension, called ‘‘comparative’’ decision-making style, emerged that originated from the rational dimension of the general model. Conclusions. This research provides evidence for the contextuality of decision-making style to specific choice situations. Using a limited set of indicators, this report proposes the patient decision-making style inventory as valid and feasible tool to assess patients’ decision propensities.