Titel: Ledningens karaktärsdrag - effekten på kapitalstrukturEn studie om förhållandena mellan tre individuella chefers karaktärsdrag och företagshävstång  Bakgrund och problematisering: Här diskuteras bakgrunden till studien och enproblematisering kring chefers karaktärsdrag och dess påverkan på kapitalstruktur samt vadsom menas med dessa begrepp. Vidare tar detta kapitel upp det underliggande intresset attförklara sambandet mellan tre chefers karaktärsdrag (CEO, CFO och COO) ochkapitalstruktur. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara effekten av individuella chefers karaktärsdragpå svenska börsnoterade företags kapitalstruktur. Metod: Företagens kapitalstruktur undersöks genom att använda en kvantitativforskningsmetod med en deduktiv forskningsansats för att identifiera förhållanden mellanchefernas karaktärsdrag och hävstång. Paneldata används från 114 svenska börsnoteradeföretag över en femårsperiod (2014-2018). Studien fann totalt 179 chefer varav 87 CEO:s, 73CFO:s och 19 COO:s. Den insamlade datan testas genom regressionsanalyser där paneldataregressioner med random effects-modellen och robusta standardfel utförs. Slutsats: Resultaten från testerna visar på både signifikanta och icke-signifikantaförhållanden mellan de tre chefernas karaktärsdrag och företagens kapitalstruktur, mätt somhävstång. Det finns därmed bevis som tyder på att olika karaktärsdrag hos individuella cheferpåverkar företags kapitalstruktur.

Bakgrund: I Sverige finns det många företag både stora och små som använder sig utav den kooperativa organisationsmodellen. Trots att kooperativa företag är en stor del av näringslivet är kunskapen om dem begränsad. Kooperativa företag ägs av sina medlemmar bygger på principen demokratisk medlemskontroll, vilket innebär en medlem en röst. Eftersom kooperationer bygger påmedlemskontroll påverkar detta hur beslutsfattande ser ut i organisationen, vilket gör beslutsfattandeett intressant ämne att studera djupare i kooperationer. Det finns mycket tidigare forskning om beslut däremot finns det inte det när det kommer till kooperationer. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen inom beslutsfattande i kooperativ genom att ur styrelsens och ledningens perspektiv undersöka hur de resonerar sig fram till beslut, vad deras roll ibeslutsfattande får för konsekvenser och hur de arbetar med att representera sina medlemmar i besluten. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ flerfallstudie. Studien följer en abduktiv ansats och har ett fenomenologiskt perspektiv. Det empiriska materialet från fyra olika kooperativ har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med subjekten. Slutsats: Beslutsfattare inom ett kooperativ använder sig huvudsakligen av ett konsekvenslogiskt resonemang för att komma fram till beslut och beslutsfattarna eftersträvar rationalitet i sina beslut genom att välgrundade beslutsunderlag ses som viktigt. När besluts resoneras fram är det viktigt att desom är involverade i beslutsfattandet måste få möjlighet att förstå sig på beslutsunderlaget och det bör det förankras bland involverade parter. Studien påvisar vikten av kommunikation och motivation bakom de beslut som har tagits av organisationen för att hantera motstånd, ge beslutet legitimitet samt underlätta implementering. Genom studien kan vi dra slutsatsen att medlemsdeltagandet är inte lika stort som det kunde ha varit och de kooperationer i vår studie som upplevde skilda åsikter bland medlemmarna, som var av majoritet, såg inte det som något negativt utan att det var bra med många åsikter. Styrelsen och ledningen arbetar med att representera medlemmarna genom att ta beslut som är i organisationens bästa intresse däremot orsakar informationsasymmetrin mellan medlem och styrelsen/ledningen att medlemmens styrsignaler inte alltid får gehör. / Background: In Sweden there are many companies both large and small that use the cooperativeorganization model. Although co-operative enterprises are a large part of the business community, the knowledge of them is limited. Co-operative enterprises are owned by their members based on the principle of democratic member control, which means one member one vote. Since cooperatives are based on member control, it affects how decision-making is constructed in the organization, which makes decision-making an interesting topic to study in depth in cooperatives. There is a lot of previous research on decision-making, but not when it comes to co-operatives.  Purpose: The purpose of this paper is to increase knowledge of decision-making in co-operatives by examining, from the perspective of the board and management, how they reason their way to decisions, the consequences of their role in the decision-making and how they work to represent their members in the decisions.  Method: The study has been conducted as a qualitative multi-case study. The study follows an abductive approach and has a phenomenological perspective. The empirical material has been collected from four different co-operatives through semi-structured interviews with subjects. Conclusion: Decision-makers in a co-operative mainly use consequentialist reasoning to reason their way to decisions, and the decision-makers strive for rationality in their decisions which is shown through the emphasis of having well-informed decision-making materials. When decisions are reasonedout, it is important that those involved in the decision-making process must be given the opportunity to understand the basis of the decision and it should be anchored among the parties involved. The study demonstrates the importance of communication and motivation behind the decisions taken by the organization in order to manage resistance, give the decision legitimacy and facilitate implementation. We can also conclude that member participation is low, and the subjects that experienced differingopinions among members, did not see this as something negative, rather useful. The board and management work to represent the members by making decisions that are in the best interest of the organization, but the information asymmetry between the member and the board/management means that the member´s control signals are not always heard.

Familjeföretag är en av de vanligaste företagskonstellationerna i Sverige och kan ställas inför unika utmaningar. Att vara ett familjeföretag innebär att det i många fall finns komplexa familjerelationer i företaget och att det kan vara svårt att skilja på privat- och arbetsliv. På grund av detta löper familjeföretag ofta större risk för att konflikter uppstår. Tidigare studier menar att revisorn kan vara den första att upptäcka problem i ett familjeföretag och därmed fylla en viktig funktion genom att anta fler roller än som enbart granskare. Det finns dock de som menar att revision bör separeras från andra tjänster för att inte riskera att skada revisorns oberoende. Vilken roll som revisorn har, eller bör ha, är således omdiskuterat vilket ligger till grund för denna studies syfte som är att bidra med förståelse för hur familjeföretag uppfattar revisorns roll. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med respondenter från sju olika familjeföretag. Vidare har agentteorin och stewardshipteorin använts för att analysera empirin och därmed förstå relationerna, familjeföretagens unika karaktärsdrag samt revisorns roll. Studien visar att familjeföretagen uppfattar revisorns roll som granskare och rådgivare. Rådgivare är den roll de främst efterfrågar och är i behov av medan granskare snarare är något de behöver på grund av att de, enligt lag, är revisionspliktiga. Revisorn som granskare är dock inte enbart ett nödvändigt ont utan även något familjeföretagen värdesätter då revisionen utgör en kvalitetsstämpel. Tidigare studier, där revisorer tillfrågats, visar istället att revisorns dominerande roll är som granskare. Detta tyder på skillnader mellan familjeföretagens och revisorernas uppfattningar om revisorns roll. Studien kan därför bidra till att revisorer kan förstå familjeföretagens uppfattning om revisorns roll, och vad de efterfrågar, och därmed uppnå ett bättre samarbete. / Family businesses are one of the most common business constellations in Sweden and can be faced with unique challenges. Being a family business means that in many cases there are complex family relationships in the company and that it can be difficult to distinguish between private and work life. Therefore, family businesses often run a greater risk of conflicts arising. Previous studies suggest that the auditor can be the first to discover problems in a family business and thus fulfill an important function by taking on more roles than as solely an auditor. However, there are those who believe that auditing should be separated from other services in order not to risk damaging the auditor's independence. What role the auditor has, or should have, is thus debated. This is the foundation for the purpose of this study which is to contribute with an understanding of how family businesses perceive the auditor's role. The study has been accomplished by using semi-structured interviews with respondents from seven different family businesses. Furthermore, the agency theory and the stewardship theory have been used to analyze the empirical evidence and thereby understand the relationships, the unique characteristics of family businesses and the role of the auditor. The study shows that family businesses perceive the auditor's role as auditor and advisor. Advisor is the role they mainly request and need, while auditor is rather something they need because they are required to audit by law. However, the auditor as an auditor is not only a must, but also something that family businesses value, as the audit is a sign of quality. Previous studies, where auditors were asked, show that the auditor’s dominant role is as an auditor. This indicates differences between the family businesses' and the auditors' perceptions of the auditor's role. This study can therefore contribute to auditors being able to understand the family businesses' perception of the auditor's role, and what they demand, and thereby achieve better cooperation.

Debatten om vd-ersättning har vuxit de senaste åren och medier har uppmärksammat allt fler fall om höga bonusar till vd:ar. Detta har väckt starka reaktioner från många aktieägare, men viktigt att förstå är att vd-ersättningen är mer än bara en vanlig lön. Olika former aversättningar ger upphov till olika incitament, vilket kan påverka företagspresentationen.Tidigare forskning om sambandet mellan vd-ersättning och företagsprestation har främststuderat de angloamerikanska marknaderna. Det är endast en studie som har gjort en mer omfattande undersökning kring den svenska marknaden, men detta är över 20 år sedan. Stockholmsbörsen är idag betydligt större och kapitalmarknaderna mer sammankopplade. Detta mynnar ut i studiens intresse att undersöka den svenska marknaden igen. Med ett urvalpå 214 bolag undersöks sambandet mellan rörlig vd-ersättning och företagsprestation mätt som ROA på Stockholmsbörsen. Studien använder en multipel regressionsanalys på paneldataför att undersöka sambandet och tidsperioden är fyra år. Resultatet från studien visar dock att det fortfarande inte finns något tillräckligt starkt signifikant samband mellan vd-ersättning och företagsprestation på den svenska marknaden, vilket väcker frågor kring incitamentsprogrammen faktiska relevans.

Syfte: Företagsledningen har stor möjlighet att påverka innehållet i årsredovisningen eftersom delar av den saknar regleringar. Detta gör att det finns en problematik om årsredovisningen ger en trovärdig bild av företaget. Enligt tidigare forskning används grafer i årsredovisningar för att påverka läsarens uppfattning om företaget och det har visat sig att företagen snedvrider graferna för att grafen ska se bättre ut. Syftet med denna studie är därmed att undersöka användningen av grafer för finansiella nyckelvariabler i årsredovisningar och snedvridningar av dessa variabler för medelstora företag. Metod: Studien har ett positivistiskt och objektivt synsätt och en deduktiv ansats. Utifrån den teoretiska referensramen formulerades hypoteser som sedan testades mot det empiriska materialet. Det empiriska materialet bestod av grafer från årsredovisningar och detta samlades in genom en kvantitativ innehållsanalys. Studien har en longitudinell design där vi studerade 39 medelstora företag listade på Nasdaq OMX Stockholm under två olika år, vilket resulterade i att 78 årsredovisningar studerades. Det empiriska materialet testades genom statistiska tester för att kunna undersöka hypotesernas acceptans. Resultat & slutsats: Studien har visat att medelstora företag har en hög grafanvändning i årsredovisningar och att de använder sig av grafer för finansiella nyckelvariabler konsekvent över tid. Företagen tenderar att visa positiva trender för finansiella nyckelvariabler men studien har även visat att mer än hälften av dessa variabler presenteras felaktigt genom snedvridningar. Denna studie har visat på en högre andel snedvridna finansiella nyckelvariabler jämfört med tidigare forskning som har undersökt stora företag. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom denna studie har visat att det finns snedvridningar i grafer för finansiella nyckelvariabler för medelstora företag listade på Nasdaq OMX Stockholm vore det intressant med ytterligare studier inom området för små och stora företag. Detta för att undersöka om små respektive stora företag skiljer sig från medelstora företag gällande snedvridningar för finansiella nyckelvariabler. Vidare vore det även intressant att undersöka snedvridningar för samtliga grafer i årsredovisningar.  Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att öka förståelsen för hur medelstora företag använder grafer för finansiella nyckelvariabler i sina årsredovisningar. Den bidrar även till nya kunskapsområden eftersom inga tidigare studier har undersökt varken svenska eller medelstora företag. Studien visar att grafer för finansiella nyckelvariabler tenderar att visas på ett felaktigt sätt för att ge en bättre bild av företaget. Denna studie ökar därför medvetenheten hos läsare av årsredovisningar att grafer inte alltid presenteras på ett tillförlitligt sätt. / Aim: The management has a great opportunity to influence the content of annual reports as there are elements that do not adhere to regulations. Hence there is a concern whether the annual report is a reliable representation of a company. According to previous research, graphs are used in annual reports with the purpose of influencing the reader’s perception about the company. Furthermore, it has been demonstrated that some companies distort the graphs with the purpose of improving their appearance. Thus, the purpose of this study is to investigate the use of graphical representations of key financial variables in annual reports, and the distortion of these variables in mid size companies. Method: The study has a positivist and objective approach with a deductive undertaking. Hypotheses has been formulated based on the theoretical framework, they have thereafter been tested against the empirical findings. The empirical material consisted of various graphs from annual reports which were collected through a quantitative content analysis. The study has a longitudinal design in which we have studied 39 mid size companies during two different years, in total 78 annual reports have been studied. The empirical material has been analyzed through statistical tests with the purpose of investigating the acceptance of the hypotheses. Result & conclusions: The study has shown that mid size companies has an elevated usage of graphs in annual reports, and that they use graphical representations of key financial variables consistently over time. The companies tend to show positive trends for key financial variables, however the study has shown that a majority of these variables are erroneously represented due to distortions. The study has demonstrated a higher share of distorted key financial variables compared to earlier research which has been focused on large companies. Suggestions for future research: As this study has demonstrated the existence of distortions in graphical representations of key financial variables in mid size companies, it would be interesting to conduct further studies in the area of Swedish small and large size companies. Hence investigating if small and large size companies are any different compared to mid size companies regarding distortions of key financial variables. Furthermore it would be interesting to investigate distortions of all graphical representations in annual reports. Contribution of the thesis: The study contributes to an increased understanding of how mid size companies use key financial variables in their annual reports. It also contributes to new knowledge areas as no previous studies has investigated Swedish nor mid size companies. The study shows that graphical representations of key financial variables tend to be exposed erroneously in order to improve the image of the company. Thus, this study increases the awareness of the reader’s of annual reports and alerts them that graphs are not always presented in a reliable way.

In this paper the effect of capital structure on profitability has been investigated among Swedish companies. The essay intends to examine how the relationship between debt and profitability appear among Swedish companies and if the relationship differs between industries. The purpose is to find out how debt affects the profitability of Swedish companies. A quantitative approach has been applied. The selection was made among companies listed on Nasdaq OMX Stockholm, which resulted in a sample of 207 companies. Several regression analyzes has been formed, based on the independent variable debt-ratio and the dependent variables profit margin, pre-tax profit margin, operating margin, return on assets and return on equity. The variables were calculated using data from each company’s annual reports for the entire investigation period, year 2009-2013. The theories in the study are the capital structure irrelevance theory, trade-off, agency theory and the pecking-order theory. The scientific papers which has served as reference for this paper is a study made by Addae et al., where the relationship between debt and profitability were examined among listed companies in Ghana and a study made by Panno, where a similar relationship were examined among companies in the UK and Italy. The results indicates positive relationships between debt-ratio and profit margin, pre-tax profit margin and operating margin. This result is in parity with that from Pannos investigation and it seems that Swedish companies tend to take advantage of the tax-shield, giving support for the trade-off theory. However, regarding the relationship between debt-ratio and return on assets as well as equity, no significant relationship could be found. This means that it is not possible to say that more debt causes changes in return on assets or return on equity among Swedish companies. Furthermore, regarding the relationships between industries, it has only been possible to find significant relationships in 2 out of 17 industries and therefore no valid conclusions could be drawn concerning that question. / I denna uppsats har kapitalstrukturens effekt på lönsamhet undersökts bland svenska företag. Uppsatsen ämnar besvara hur sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet ser ut bland svenska företag och om sambandet skiljer sig mellan olika branscher. Syftet är att ta reda på hur skuldsättningen påverkar lönsamheten i svenska företag. För att uppfylla syftet har en kvantitativ forskningsansats tillämpats. Urvalet har gjorts utifrån noterade företag på Nasdaq OMX Stockholm som uppfyllt tre villkor, vilket har resulterat i ett urval om 207 stycken företag. För att besvara frågeställningen har det genomförts regressionsanalyser som baserats på den oberoende variabeln skuldandel och de beroende variablerna vinst-, bruttovinst- och rörelsemarginal samt räntabilitet på eget och totalt kapital. Beräkningen av variablerna har föregåtts av en omfattande datainsamling där grunddata hämtats in från de aktuella företagens årsredovisningar för hela undersökningsperioden, åren 2009-2013. De centrala vetenskapliga teorierna som behandlats i undersökningen är kapitalstrukturens irrelevansteori, trade-off, agentteorin och pecking-order. De vetenskapliga artiklar som fungerat som referensram för uppsatsen är en studie av Addae m.fl., där sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet har undersökts bland noterade företag i Ghana och en studie av Panno, där ett liknande samband undersökts bland företag i Storbritannien och Italien. Resultaten pekar på positiva samband mellan skuldandel och vinst-, bruttovinst- och rörelsemarginal. Detta ligger i linje med de resultat som Panno funnit och talar för att svenska företags kapitalstruktur förklaras av trade-off teorin, som utgår ifrån irrelevansteorins skattesköld i förhållande till konkurskostnader. Vad gäller sambandet mellan skuldandel och räntabilitet på eget och totalt kapital har inget signifikant samband kunnat styrkas. Det innebär att det inte går att säga att en högre skuldsättning bland svenska företag leder till en förändring i varken avkastning på eget eller totalt kapital. Vidare gäller att på branschnivå har det bara gått att finna signifikanta samband mellan skuldsättning och lönsamhet i 2 av 17 branscher.

Bakgrund: Resultatmanipulering inträffar när bolagets ledning väljer att vilseleda intressenterna om bolagets ekonomiska ställning. När revisionsplikten för mindre bolag avskaffades 2010 valde övervägande del av bolagen bort revisor. Trots att forskning visar att revisorns granskning fyller en viktig roll för bolagets intressenter. Detta ledde till behovet av att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och revisor. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och valet att anlita en revisor i mindre bolag. Metod: Denna uppsats är en kvantitativ studie som utgår från en deduktiv ansats. En hypotes har sedan prövas genom våra observationer. Observationerna har samlats in genom årsredovisningar från mindre bolag. En tvärsnittsdesign har använts för att studera resultatmanipulering vid en given tidpunkt. Resultat: Studiens resultat visar att det inte finns något negativt samband mellan resultatmanipulering och revisor i mindre bolag. / Background: Earnings management occur when firm's reported economic performance by insiders to mislead stakeholders. When the mandatory audit was abolished in 2010, the majority of companies chose to not have an auditor. Although research shows that the auditor fulfills an important role for the stakeholders. This led to the need to explain the association between earnings management and auditor. Purpose: The aim of this study to is to explain the relationship between earnings management and the choice to hire an auditor in small limited companies Method: This quantitative study is based on a deductive approach, were we have derived one hypothesis that is tested by our observations. The observations are gathered through annual reports. Cross – sectional design is used to study earnings management at a given time. Results: The results indicate that there is not a significant negative association between the choice of having an auditor and earnings management in small limited companies

Ökning av bedrägerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav på ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstått inom det svenska näringslivet. För att försöka återfå investerarnas förtroende har ett antal åtgärder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stärka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen är ansvarig för transparens och upprättandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitét skall styrelsen inrätta ett revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stärka allmänhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall revisionsutskotten säkerställa den interna och externa rapporteringen i bolagen. Detta har fört oss till vår forskningsfråga: Hur har de professionella investerarnas förtroende för de publika bolagen påverkats av införandet av revisionsutskott?För att försöka besvara vår frågeställning har vi genomfört intervjuer med professionella investerare och professionella aktörer, vilka på olika sätt har en relation till revisionsutskott. Vår empiri visar att revisionsutskotten inte har någon direkt påverkan på förtroendet eftersom revisionsutskotten inte har en direkt kommunikation ut till marknaden. Däremot kan vi genom empirin utläsa att revisionsutskotten har en positiv påverkan på den interna kontrollen inom bolagen. Således kan vi dra vår slutsats om att revisionsutskotten har en indirekt påverkan på investerarnas förtroende. / Program: Civilekonomprogrammet

Abstract Purpose: A part of this research is to explore if there are partnership firms that voluntarily get an audit of their business. The purpose is to understand and explain why these partnership firms have chosen to get an audit of their business voluntarily. Additionally, the authors research how external stakeholders, such as creditors, view and assess partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. Method: To initiate this research, the authors conducted a telephone survey as a pre-study, to assure the viability of this research. As a major part of this research study, qualitative interviews with partnership firms, banks and the Swedish Tax Agency have been conducted to obtain professional opinion in the subject of interest. Previous researches are presented to provide a broader perspective of the debate. Frame of Reference: The authors present an extensive background to auditing and accounting. Stakeholder model and agency theory have been applied to facilitate in understanding the relationship between a partnership firm and its stakeholders. Advantages and disadvantages of auditing, as well as the concept of voluntary auditing are presented to facilitate a discussion of the motives of voluntarily executing an audit firms. Conclusion: After extensive research the authors have identified and determined the most probable motives of voluntary audits as well as understood how these external stakeholders view and assess these partnership firms that do not execute an audit of their accounts and reports. The authors can after a broad research conclude that partners’ central motives to voluntary auditing is to seek the value that is added through it, as the firm obtains professional assistance to raise the credibility of the firm’s financial reports. Auditing frees them from additional burden and time to manage the work related to accounting records and enables them to devote more time to the core business. Through an audit, partners’ quest for orderliness is fulfilled. Moreover, indications have been seen that partners are open to voluntarily execute an audit to achieve a sense of security in relation to the other partners. Another essential motive to why partners voluntarily execute audits is to be assured that there are no significant inaccuracies or errors in their book-keeping. Overall, partners’ intentions of getting an audit of their accounts and reports are to gain an overview of the business as well to obtain enhanced business image externally. Creditors are concerned about a firm’s ability to reimburse the obligation. In a newly started firm, banks require annual reports, forecasts and budgets ensure the firm’s solvency. The Swedish Tax Agency receives audit reports from auditors that guide them with hints and directions on what to assess further. Moreover, the Swedish Tax Agency performs tax audits on firms, whereby they conduct an assessment to ensure that the accounts and other documents are in accordance with what is declared to them. / Sammanfattning Syfte: Avsikten med denna uppsats är att utforska om det finns handelsbolag som frivilligt upprättar revision i sin affärsverksamhet. Syftet är att få förståelse för samt förklara de bakomliggande motiven till handelsbolags val av frivillig revision. Författarna utforskar ytterligare hur externa parter, såsom kreditgivare samt skatteverket, granskar och ser på handelsbolag som inte upprättar revision på sin verksamhet. Metod: Författarna genomförde en förstudie i form av en telefonenkät, för att försäkra sig om att denna studie är genomförbar. För att erhålla en professionell åsikt kring ämnet i fråga, har denna studie till största del bestått av kvalitativa intervjuer med respondenter från delägare av handelsbolag, banker och skatteverket. Tidigare studier är även presenterade för att tillföra debatten ett bredare perspektiv. Referensram: Författarna ger en omfattande beskrivning av redovisning och revision. Intressentmodellen och agentteorin har tillämpats i syfte att underlätta förståelsen av relationen mellan företag och dess intressenter. Dessutom beskrivs för- och nackdelar av revision för att underlätta diskussionen kring motiven till frivillig revision i handelsbolag. Slutsats: Författarna har efter omfattande forskning fastställt de troligaste motiven till frivillig revision samt fått en djupare förståelse för bankernas och skatteverkets ståndpunkt och granskning av handelsbolag som inte är revisionspliktiga. Sammanfattningsvis kan författarna hävda att grundmotiven till frivillig revision är värdet som den tillför, då bolagen erhåller professionell samråd som höjer redovisningens trovärdighet i bolaget. Revision underlättar för delägarna då de inte behöver ta på sig bördan av att tillägna tid och kraft på att själva utföra bokföringen. Detta tillåter delägarna i sin tur att ägna mer tid till själva kärnverksamheten. Genom revision, fullgörs delägarnas strävan efter ordning och reda i bolaget. För övrigt har man sett indikationer på att delägarna är positivt inställda på att frivilligt upprätta revision i handelsbolagen, då revisionen bidrar till att de erhåller en känsla av trygghet. Ett annat motiv, är att revisionen försäkrar dem om det inte förekommer väsentliga felaktigheter eller misstag i boksluten. Delägarnas främsta avsikt till användandet av revision kan i det stora hela summeras till att de får en översiktsbild av sina bolag, såväl som att de erhåller en kvalitetsstämpel och därmed en förhöjd bild av bolaget utåt sett. Kreditgivare är angelägna över bolagens återbetalningsförmåga. Därför kräver banken att nystartade bolag ska framföra sin årsredovisning, budget och framtida prognoser, för att försäkra sig om och fastställa deras återbetalningsförmåga. Skatteverket mottar årsredovisningar från revisorer, som med fördel förser skatteverket med råd och vägledning kring eventuell vidare granskning i bolagen. Skatteverket utför därtill skatterevision, genom att de granskar bolagen i syfte att intyga att de presenterade räkenskaperna och rapporterna överensstämmer med det som har deklarerats och kommit till skatteverkets förfogande.

The major difference between venture capital-firms and other financiers is that their business idea is not only providing capital but also knowledge in business development. The ownership structure of an venture capital-firm can be private as well as public. The Swedish government is today one of the major actors in the Swedish venture capital-industry. The purpose of this study is to shed light on how venture capital-firms involve itself in its portfolio firm and if this contributes to an increased value of the portfolio firm. We also try to shed light on differences in how a public and a private venture capital-firm gets involved in its portfolio firm and if there is any difference in how they can contribute to added value. We have chosen to interview two public and two private venture capital-firms and one of their portfolio firms. To answer the essay’s purpose we used qualitative case studies with semi-structured interviews. The theoretical framework consists of principal-agent theory, knowledge-based view of the firm and social capital and previous studies of venture capital-firms involvement and value-added in their portfolio firms. This essay is limited only to venture capital-firms and portfolio firms located in Stockholm. It is the perceptions of the Venture capital-firm and the portfolio firm we are interested in, regarding the venture capital-firms involvement and value-added. Our study shows that venture capital-firm’s level of involvement in their portfolio firms varies depending on the development stage in the portfolio firm. The portfolio firm’s network increases with the venture capital firm’s entry and it also provides knowledge in business development. The study did not find any difference in the way which the public or private venture capital-firm involve itself in its portfolio firm. Nor is there any difference in how they contribute to value-added in their portfolio firm. / Skillnaden mellan venture capital-företagen och andra finansiärer är att de har som affärsidé att förutom tillförandet av kapital även tillföra kunskaper i affärsutveckling till de företag de investerar i. Venture capital-företag investerar i onoterade företag som befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede med tillväxtpotential. Venture capital-företagens ägarstruktur kan vara såväl privat som statlig. I dagsläget är den svenska staten en stor aktör på den svenska venture capital-marknaden. Syftet med uppsatsen är att belysa hur venture capital-företag involverar sig samt hur det kan bidra till ett ökat värde i sitt portföljföretag. Vi försöker även belysa om det finns skillnad i hur ett statligt och ett privat venture capital-företag involverar sig i sitt portföljföretag samt om det finns en skillnad i hur de kan bidra till ett ökat värde i sitt portföljföretag. Undersökningsobjekten för vår studie är två privata och två statliga VC-företag och ett av deras respektive portföljföretag. Vi har använt oss av kvalitativa fallstudier med semistrukturerade intervjuer för att kunna besvara våra frågeställningar. Den teoretiska referensramen består av principal-agent teorin, ”knowledge-based view of the firm” och socialt kapital, samt tidigare studier om venture capital-företagens involvering och värdetillförsel. Vi har avgränsat oss till venture capital-företag och dess respektive portföljföretag belägna i Stockholm. Uppsatsen har sin utgångpunkt i venture capital-företagets och portföljföretagets uppfattningar avseende involvering och värdetillförsel. Vår studie visar att venture capital-företagens involveringsgrad i sina portföljföretag varierar beroende av portföljföretagets utvecklingsfas. Portföljföretagets nätverk ökar i samband med venture capital-företagets inträde och de tillför även deras kunskap i affärsutveckling. Studien visar också att det inte finns en skillnad i hur det statliga och det privata venture capital-företaget involverar sig i sitt portföljföretag. Det finns inte heller någon skillnad i hur de bidrar till ett ökat värde i sitt portföljföretag.