Disputats, Umeå universitet, 2007. / Findes også på internet (PDF-format): http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_umu_diva-1135-2__fulltext.pdf.

Det här kandidatarbetet undersöker en grafikers arbete i en mindre produktion. Målet är att ge en bättre förståelse inom det grafiska hantverket. För att undersöka problemområdet väljer vi att tillämpa deltagande aktionsforskning och sätta den i en kontext till en spelproduktion. I texten kommer det att presenteras tre praktiska exempel som behandlar problematiska situationer för 3D-grafiker. Undersökningen beskriver hur personliga uttryck växer fram när svåra situationer tvingar en till att utforska sitt hantverk.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självreflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi. Observation och reflektion skedde från tre olika synpunkter: min egen, min handledares och eleverna som utvärderade momentet. Resultatet från aktionsstudien visade att eleverna fick fördjupade kunskaper om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet och att de förstod sambanden mellan deras konstruerade stad och städer i verkligheten. Resultaten visade också att elevernas intresse och engagemang väcktes när de rent praktiskt fick arbeta med projektet. Slutsatsen man kunde dra av resultaten var att eleverna uppskattade praktiskt arbete och undersökande arbetsmetoder där de fick möjlighet att utmana sig själva och ta hjälp av varandra i grupp för att nå kunskap.

In Kenya, mobile technology is widely used, with more and more people gaining access to the Internet. Mobile technology has the potential to support learning and improve lives, particular those of impoverished people. In this study, 30 Kenyan runners from poor backgrounds and with limited formal education participated. They were provided with a basic smartphone and Internet data bundles for one year so that they could participate in m-learning. The participatory action research approach was used. Sources of data included interviews, observations, fieldnotes, web inquiries, and mobile log files. A sociocultural perspective was used to analyze how the participants learned informally using the smartphones. Findings indicate that the Kenyan runners’ rapid appropriation and mastery of the smartphones was based on their curiosity and interest in sports. The runners’ skills and knowledge increased over time, showing how digital resources improved their training, increased their social interactions, developed entrepreneurial skills, created awareness in and with the rest of society, and improved participation in m-learning. Sociocultural analysis showed that feedback from peers and the tool itself were both significant for learning. The participants themselves influenced the research process. From their interest emerged an online course (MOOC) about human rights. Key challenges in the process were power consumption, lack of electricity, and the availability and cost of Internet access. A lack of critical attitude about content on the Internet was also discernible. The main findings highlight how mobile technology can not only improve daily lives, but also develop new ways for people to participate in mlearning. / I Kenya är användningen av mobilteknologi och Internet utbredd och ökar stadigt. Mobilteknik visar sig ha potential att öka medborgares intressen för lärande och kunskap, och därigenom förbättra livssituationen särskilt för fattiga människor. Den här studien syftade till att med deltagande aktionsforskning analysera hur sådana processer går till. I studien deltog 30 kenyanska löpare från fattiga förhållanden och med begränsad formell utbildning. Deltagarna utrustades med en enkel smartphone med fri surf under ett år och följdes med intervjuer, observationer, webbenkäter och mobilspårning. Deras lärandeprocesser analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv om hur teknik tillägnas – approrieras – och används i vardagliga praktiker och utvecklar lärande. Resultaten visade att de kenyanska löparna snabbt approprierade telefonerna och fann utifrån nyfikenhet och intresset för idrott olika sätt att använda dem. Kunskaper och färdigheter utvecklades över tid och de digitala resurserna förbättrade löparnas träning, ökade sociala interaktioner, utvecklade entreprenöriella färdigheter och nya synsätt på sina möjligheter i världen. Den sociokulturella analysen visade även att feedback från andra deltagare och/eller av tekniken i sig hade betydelse för lärandet. Forskningsprocessen påverkades av deltagarna och utifrån deras intresse skapades en on-line kurs (MOOC) om Mänskliga rättigheter. Problem i studien var telefonens energiförbrukning, brist på elektricitet, tillgång till och kostnad för Internet samt deltagarnas kritiska förhållningssätt till Internet. Det övergripande resultatet är att mobilteknologi kan förbättra livsvillkor och skapa nya vägar till lärande.

Syftet med uppsatsen är att identifiera och därefter systematisera de problem som eleverna kan tänkas ha för bättre måluppfyllelse och därefter komma med förslag på formativa strategier eleverna kan använda sig av för ökad måluppfyllelse. Källmaterialet består av 103 inlämningsuppgifter och den övergripande analysen har gjorts utifrån principerna för aktionsforskning. Inlämningsuppgifterna har analyserats utifrån en teknik som innebär att man jämför elevernas svar med hur och varför eleverna kommer till en annan slutsats alternativt vilken strategi de behöver använda för att komma till en bättre, eller annan, lösning. Det som har undersökts är hur elevernas stavning, meningsbyggnad, stil, bildhantering, struktur, källhantering och fusk påverkat resultatet av inlämningsuppgiften. Därefter ges exempel på olika formativa strategier för att hjälpa eleverna att nå bättre resultat.  Slutsatsen är att eleverna har vaga kunskaper om inte bara vad som påverkar resultatet utan även om de verktyg som krävs för att åstadkomma ett bättre kvalitativt resultat.

Diss. Linköping : Univ., 2001.

Syftet med utvecklingsarbetet var att öka vårdnadshavarnas möjlighet till insyn och inflytande i det vardagliga och pedagogiska arbetet på fritidshemmet. Detta genom att erbjuda ett komplement till den befintliga kommunikationen. Det genomfördes med hjälp av Instagram, i videoform, med tillhörande verbal beskrivning och bildtext. Texten innehöll de läroplansmål som var kopplade till fritidshemsaktiviteten. För att alla vårdnadshavare skulle ha möjlighet att ta del av innehållet sattes även en Instagramvägg upp i fritidshemmet där inläggen visades i pappersform. Utvecklingsarbetet utformades efter Rönnermans beskrivning av aktionsforskning och Kurt Lewins cykliska modell. Genom intervjuer och enkätundersökningar med vårdnadshavare i fritidshemmet framkom det att de hade bristande insyn i det pedagogiska arbetet i fritidshemmet. I den avslutande enkäten som gjordes i samband med utvecklingsarbetets slut framkom det att en stor andel vårdnadshavare hade fått en ökad insyn i det pedagogiska arbetet i fritidshemmet.

Aktionsforskning är ett exempel på en skolnära forskningsansats för att utveckla ett professionellt lärande hos lärare, vilket förväntas leda till en utveckling av verksamheten såväl som av lärarnas förståelse av sin egen undervisningspraktik. Studien beskriver och undersöker hur gemensamma reflektioner och ett undersökande arbetssätt i en kollaborativ lärgrupp kan utveckla ett professionellt lärande hos lärare. Forskningsfrågorna som ställdes var: Hur beskriver lärare att de utvecklar sitt professionella lärande i en kollaborativ lärgrupp med ämneskollegor? Hur kan lärare, genom arbete i en kollaborativ lärgrupp, utveckla och förändra (a) undervisningspraktiken, (b) förståelsens av praktiken? Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärande som teoretisk utgångspunkt.  Undersökningen har genomförts som en fallstudie med en aktionsforskande ansats. Empirin har samlats in genom en triangulering av datainsamlingsmetoder, där kvalitativa intervjuer med lärarna i lärgruppen varit tongivande för analysen. Resultatet visar att lärarna uppfattar att arbetssättet lett till ett Ökat reflekterande förhållningssätt, en Ökad handlingskraft att förändra sin praktik, Fördjupade ämnesdidaktiska diskussioner och Nya perspektiv på lärande. Lärarna har även utvecklat metoder för att tydliggöra och kommunicera lärandemål för undervisningen och utvecklat en mer begriplig, hanterbar och meningsfull undervisningspraktik. Det visar även på vikten av att frågeställningarna och förbättringsaktionerna i utvecklingsarbetet utgår från upplevda problem och utvecklingsbehov i praktiken. När ett sådant förhållningssätt integreras i en skolas utvecklingsarbete kan lärare utveckla sitt professionella lärande och sin handlingskraft att förändra sin undervisning. / Action research is an example of an educational research approach to develop teachers' professional learning. The study describes and examines how collaborative reflections and an exploratory approach in a learning community can develop professional learning amongst teachers. The research questions asked were: How do teachers describe that they develop their professional learning in a collaborative learning community with subject colleagues? How can teachers, through work in a collaborative learning community, develop and change (a) their teaching practice, (b) their understanding of the teaching practice? The theoretical framework is based on the sociocultural perspective. The survey has been conducted as a case study with an action research approach. The data has been gathered through a triangulation of data collection methods, where qualitative interviews have been influential to the analysis. The result shows that the teachers perceive that the process led to an enhanced reflective approach, an increased ability to change, deepened subject didactic discussions and new perspectives on learning. The analysis shows that teachers developed methods to clarify and communicate learning objectives for teaching and develop a more comprehensible, manageable and meaningful teaching practice. It also demonstrates how important it is that the developmental topics and actions are based on experienced problems and developmental needs in practice. When such an approach is integrated into a school's development plan, teachers can improve their professional learning and ability to change their teaching.

Studien var ett utvecklingsarbete som inspirerades utifrån Rönnermans (2012) aktionsforskningsspiral. Syftet var att undersöka hur social interaktion i en elevgrupp på ett fritidshem kan uttrycka sig och om det kunde ske en förändring genom samarbetsövningar i form av problemlösningar. Valet av ämne grundade sig i observationer och intervjuer med lärare i fritidshem där det framkom att det fanns flera grupperingar mellan eleverna som gjorde det mindre trivsamt. Utifrån forskningen tog arbetet avstamp i kollaborativt lärande för att försöka minska grupperingarna mellan eleverna. Eleverna blev indelade i grupper om cirka 3 elever i varje där de fick till sig en ny problemlösning vid varje tillfälle som valdes att kallas veckans utmaning för en extra motivation för eleverna. Veckans utmaning pågick under några veckor och därefter intervjuades lärare i fritidshem återigen för att mäta resultatet mot syftet samt frågeställningen. Resultatet visade att det inte blev några förändringar i elevernas sociala interaktion främst på grund av tidsbrist och valet av samarbetsövningar. I slutet av arbetet framkom det en ny forskningsfråga för att på ett annat sätt försöka undersöka hur den sociala interaktionen på ett fritidshem skulle kunna förändras.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt dans kan användas som ett gestaltande verktyg i språkundervisning med nyanlända. Dans som gestaltande verktyg kopplar tillrörelse, form och gestaltning med fokus kring kommunikation. För att uppnå syftet ställdes två frågor: På vilka sätt kan dans användas som gestaltande verktyg i språkundervisning med nyanlända elever och vilka för och nackdelar finns det med att använda en didaktisk modell där ämneskombinationen är dans och språk? Utgångspunkten är att från en didaktisk modell planera och genomföra undervisning med dans och språk i kombination. Studiens metod har varit aktionsforskning och examensarbetets utgångspunkt har varit didaktisk design. Material för analys samlades genom utförda undervisningstillfällen med forskaren som praktiker i formav etnografisk dokumentation. Resultatet visar på att dans i samband med språkundervisning skapar möjlighet att kombinera olika inlärningsstilar. Att använda en didaktisk modell samt använda dans i kombination med ett annat ämne skapade många parametrar att förhålla sig tillsamtidigt. Några av dessa parametrar var bland annat att hitta samklang mellan dans ochspråk, utgå ifrån en didaktisk modell samt att skapa och utgå från en passande språknivå.