<p>Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självreflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi. Observation och reflektion skedde från tre olika synpunkter: min egen, min handledares och eleverna som utvärderade momentet. Resultatet från aktionsstudien visade att eleverna fick fördjupade kunskaper om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet och att de förstod sambanden mellan deras konstruerade stad och städer i verkligheten. Resultaten visade också att elevernas intresse och engagemang väcktes när de rent praktiskt fick arbeta med projektet. Slutsatsen man kunde dra av resultaten var att eleverna uppskattade praktiskt arbete och undersökande arbetsmetoder där de fick möjlighet att utmana sig själva och ta hjälp av varandra i grupp för att nå kunskap.</p>

Denna studie är en beskrivning av ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring det samiska informationsprojekt vilket jag varit ansvarig för inom ramen för mitt arbete som museilärare på Skansens Visningsavdelning. Projektet omfattade tiden 2004-2006. Aktionsforskning handlar om att utveckla och förändra en verksamhet men också att skaffa sig kunskap om hur detta går till och vad som sker under arbetets gång. Det viktigast verktyget inom aktionsforskningen är reflektionen. Jag har reflekterat över vad som kännetecknar mitt museipedagogiska synsätt och utifrån detta studerat övriga synsätt i projektet och deras relation till varandra. Teoretisk inspiration har jag hämtat från Bourdieus fältbegrepp och den Aristoteliska kunskapsdefinitionen tolkad av Bernt Gustavsson. Mitt syfte är att teoretisera och utveckla mitt arbete och att i ett längre perspektiv kunna utveckla den museipedagogiska verksamheten på Skansen samt även bättre kunna hävda museilärarnas yrkesprofession. Mina frågeställningar är vad mitt museipedagogiska synsätt består av och hur det märks i projektet. Vad som sker i mötet mellan det och de övriga synsätten, samt om det sker någon gemensam kunskapsutveckling på Skansen inom projektet. Jag har kommit fram till att mitt museipedagogiska perspektiv i huvudsak utgår ifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv på lärande. Viktiga faktorer för mitt perspektiv är helhetssyn, tillgänglighet, upplevelser med många sinnen och att lärande sker i ett socialt sammanhang där tidigare erfarenheter är avgörande för hur ny kunskap utvecklas. Detta kallar jag mitt museipedagogiska perspektiv. Den ståndpunkten har jag haft svårt att försvara när det uppstått intressekonflikter med andra kunskapsperspektiv med längre tradition och starkare vetenskaplig förankring. Jag finner dock att det för Skansen är berikande med projekt som omfattar flera olika avdelningar och kunskapsfält. Det skapas en större förståelse och insikt gentemot andra kunskapsområden men det tydliggör också brister i kommunikation och organisation. This study is an action research of a Sámi information project at Skansen, the open air museum in Stockholm. The Sámi project has been my responsibility in the frame of my work as an education officer at the education department at Skansen. The project covers the period of 2004-2006. Action research is about developing and changing an activity and also acquiring knowledge how this works out and what’s happening during work in progress. The most important tool within action research is reflection. I have been reflecting over what characterizes my point of view of museum education and from there have I studied other perspectives in the project and their relations to each other. My theoretic inspiration comes from the field concept of Pierre Bourdieus and the Aristotle definition of knowledge rendered by Bernt Gustavsson. My purpose is to theorize and develop my work as an education officer and in the long term be able to develop the museum education work at Skansen as well as the museum officer’s profession. My questions at issue are what my museum education point of view consists of and how it is noticeable in the project. What happens in the meeting between that and other point of views, and also if there occurs any development of common knowledge in Skansen within the project. The result of my reflection is that my perspective of museum education is mainly constructive and socio cultural. Important factors for my theoretical perspective on learning are a comprehensive view, accessibility, experiences with several senses and that learning occurs in a social context where previous experiences is decisive for how new knowledge is developed. That perspective hasn’t been easy to defend against other perspective of knowledge with longer tradition and stronger scientific anchoring at departments of Skansen. Although I find that for Skansen it is enriching with projects that concludes several different departments and knowledge fields. It creates a better understanding and an insight toward other knowledge fields but it also clarifies its deficiencies of communication and organisation.

I ett aktionsforskningsprojekt om kontaktmannaskap deltog en arbetsgrupp på ett vårdboende i tre fokusgruppssamtal. I problemorienteringsfasen klargjordes kontaktpersonens roller. Dessa roller var relationsskaparen, länken och administratören. Rollen som relationsskapare var den mest givande för kontaktpersonen. Rollerna som relationsskapare och länk var sammanflätade då länken var beroende av att relationen fungerade. Med rollerna som grund genomfördes planeringsfasen där arbetsgruppen diskuterade hur kontaktmannaskapet behövde förändras. För att kunna fullfölja de tre rollerna behövdes utrymme i form av tid, särskilt som relationsskapare och länk. Administratören behövde också tid, men var inte på samma sätt beroende av en relation till vårdtagaren. Gruppen identifierade tre förändringsområden det första mötet, information och informationsöverföring. Det första mötet behövde utvecklas då det var grunden för en god relation som byggde på ömsesidighet och förtroende. En sådan utveckling kräver att kontaktpersonen får tid, men också stöd från enhetschef, sjuksköterska och/eller vice kontaktperson. I aktionsfasen utformade gruppen tillsammans en informationsbroschyr för att förbättra informationen. Planerade första möten har genomförts av kontaktperson och sjuksköterska både på korttidsvård och med besök i den äldres hem. Ett gott kontaktmannaskap kräver inre förutsättningar i form av vilja och kompetens hos kontaktpersonen. Det krävs också yttre förutsättningar i form av tid och stöd. / In an action research project about the system of contact persons a working team in a nursing home participated in three focus group sessions. During the reflection phase the roles of the contact person were established. These roles were the creator of relations, the link and the administrator. The role as the creator of relations was the most rewarding to the contact person. The roles as the creator of relations and the link were intertwined as the link was depending on a good relation. On the basis of the roles, the planning phase continued with discussions about how the system of contact persons could be changed. To fulfil the three roles time was needed, especially as the creator of relations and the link. The administrator also needed time, but was not dependent on a relation to the elderly person in the same way. The working team identified three areas to develop; the first meeting, information and transmission of information. The first meeting was an opportunity to start a good relation based on reciprocity and trust. Apart from time the contact person needed support from the manager, the nurse and/or the vice contact person. In the action phase the working team designed an information brochure to improve the information. Arranged first meetings have been conducted by the contact person and the nurse at the municipal transitory care center and by visit the elderly person’s house. A good system of contact persons demands internal conditions such as the will and competence within the contact person. It also demands external conditions such as time and support.

To find useful methods of reading instructions for pupils with Cerebral palsy is a complex but at the same time very challenging work. The main focus of this research lies in studying the pupils work focusing on special adaptation of educational materials and means of assistance for pupils with Cerebral palsy. In trying to get a complete picture of the work with the reading instruction I don’t think that it can be described only by studying the work, it also demands an inside look at the job the working group performs. My overarching purpose of this research is to try out measures to further develop the work with reading instruction for pupils with Cerebral palsy. I have with help of the methods of actions research developed the reading education for pupils with Cerebral palsy. During the research it has become out that in the work with the two pupils reading instruction one should strive for education with a clear structure. The measure that has been suggested to develop the reading education has to a great extent been built on hearing impressions instead of visual impressions where the computer has been a well working aid. The specific knowledge that the work group had about the pupils has had a positive impact on the research, since they knew their own work and knew what would be interesting and possible to develop. Keywords: Cerebral palsy, Reading education, Reading instruction, Special adaptation, Action research / Att hitta användbara läsinlärningsmetoder för elever med Cerebral pares är ett komplext men samtidigt mycket utmanande arbete. Tyngdpunkten i den här undersökningen ligger i att studera elevernas arbetspass med fokus på särskild anpassning av läromedel/hjälpmedel vid läsinlärning för elever med Cerebral pares. För att få en så fullständig bild av arbetet kring läsinlärningen som möjligt anser jag att det inte enbart kan beskrivas genom att studera arbetspassen utan det krävs även en inblick i arbetslagets arbete. Mitt övergripande syfte med undersökningen är att pröva åtgärder för att vidareutveckla arbetet kring läsinlärning för elever med cerebral pares. Jag har med hjälp av aktionsforskningens metoder utvecklat läsundervisningen för två elever med Cerebral pares. I undersökningen har det framkommit att i arbetet med de två elevernas läsinlärning bör man stäva efter en individuellt anpassad läsundervisning med en tydlig struktur. De åtgärder som har föreslagits för att utveckla läsundervisningen har i stor utsträckning bygger mer på hörselintryck än synintryck där datorn har varit ett väl fungerande hjälpmedel. Den specifika kunskap arbetslaget hade omkring eleverna har varit positiv för undersökningen eftersom de kände till den egna verksamheten och visste vad som kunde vara intressant och möjligt att vidareutveckla. Nyckelord: Cerebral pares, Läsinlärning, Läsundervisning, Särskild anpassning, Aktionsforskning

SAMMANFATTNING Den här magisteruppsatsen omfattar en empirisk studie i textilslöjdsundervisningen på en F- 6 skola. Studiens syfte är att undersöka hur elever reflekterar och bedömer sina kunskaper i textilslöjd under en aktion samt om aktionen fungerar som stöd för dem. Empirin består av 3 delstudier där elever i år 6 skrivit loggbok, gjort en självvärdering samt besvarat en enkät. Undersökningen har genomförts i pragmatismens anda med aktionsforskning som metod inom ramen för den ordinarie slöjdundervisningen under fyra veckor i följd. Ledstjärnan för studien har varit en matris för bedömning, vilken använts som utgångspunkt för aktionen. Ur denna matris har några förmågor särskilt lyfts fram som introduktion till aktionen. Under aktionens gång har eleverna genom att skriva loggbok, formativt, reflekterat över sina kunskaper och erfarenheter under den genomförda lektionen. I slutet av aktionen har eleverna, summativt med hjälp av matrisen, gjort en självvärdering av sina förmågor. Slutligen har en enkät besvarats av eleverna där deras uppfattning i frågor kring textilslöjd ställts. Empirin visade att eleverna kan reflektera och bedöma kring sina kunskaper i textilslöjd utifrån sitt slöjdarbete. Slöjdprodukten fungerade som det medierande verktyget vid deras reflektioner och bedömningar. Matrisen var en fungerande metod när eleverna summativt gjorde en självvärdering av sina förmågor. Enkäten visade att aktionen som metod hjälpt eleverna att aktivt arbeta med reflektion och bedömning. Sökord: aktionsforskning/action research, bedömning/assessment, slöjd/sloyd

Syftet med aktionsforskningsstudien är att lyfta fram förskoleklasslärares egna åsikter om förskoleklassverksamheten. Det är ett relativt outforskat område, förskoleklassreformen genomfördes 1996. Denna studie ska bidra med mer kunskaper med hjälp av förskoleklasslärares egna berättelser om förskoleklassverksamheten utifrån pedagogernas perspektiv. De fyra deltagande förskoleklasslärarna var ett strategiskt val, de fyra förskoleklasslärarna som deltog i aktionen erbjöds även att delta i studien.  I denna kvalitativa studie utgår empirin från de gemensamma samtalen i aktionen. Förskoleklasslärarnas berättelser kondenserades och det skapades två fiktiva pedagoger Aina, som fick symbolisera samarbete, flexibilitet och framförhållning och Berit, som fick symbolisera konservatism, individualism och nuorientering. De två fiktiva pedagogerna representerar bägge de fyra förskoleklasslärarnas röster. Resultatet presenteras som en narrativ, ett samtal mellan Aina och Berit. Resultatet visade fram ett ensamt och otydligt uppdrag och ett flertal upplevda dilemman som mellan det förplanerade och det spontana, barns intresse eller läromedelsböcker och metoder, lek eller lärande med mera. Resultatet bekräftade även en hel del av andra studiers resultat som  exempelvis  skolifiering. Det visar att trots att förskoleklasslärarna fick stor hjälp med att inta en inlärningsriktad kunskapssyn vidgades perspektivet mot att innefatta en mer utvecklingsinriktad och interaktionistisk kunskapssyn. / The purpose of this research paper, based upon the principle of action science, has been to raise preschool teachers’ opinion relating to the preschool activity. The preschool activity, in its present form after the reformation was introduced in 1996, is to date a relatively new and unexplored area. This study, with the assistance of preschool teachers’ stories about their work from the perspective of their professional pedagogical training and experience, is meant to contribute further knowledge in this area. Four preschool teachers, whom were also offered to participate, were a strategic choice for this study. The empirical basis for this qualitative study originates from joint conversations within the action. The preschool teachers’ stories have been condensed and eventually two fictive personalities were created. These are the two pedagogues Aina and Berit. Aina symbolise cooperation, flexibility and considers future/proactive planning. Berit symbolise conservatism, individualism and considers reactive planning. These fictive personalities represent the voices of all four preschool teachers having participated in the study. The result is presented as a narrative, a conversation between Aina and Berit.  The study produced results of a preschool teacher’s assignment described as isolated and unclear with several experienced dilemmas.  These dilemmas arise between the planned and the spontaneous, between the child’s interest and teaching aids/books/methods and between play and learning etc. Furthermore, the result confirmed several other studies having shown e.g. “schoolification”. Therefore, this paper strongly support the notion that, in spite of preschool teachers receiving great assistance in terms of incorporating a learning aimed at knowledge, this perspective was here widened toward incorporating a learning aimed more at development and interaction.

Aktionsforskningsstudien handlar om ett arbetslag i förskolan som försöker att skapa en djupare kunskap om barns språkutveckling och verksamhets utveckling med hjälp av kartläggningsmaterial TRAS som står för tidig registrering av språkutveckling. Studiens syfte är att skapa förståelse kring att kartlägga barn med hjälp av TRAS. Studien är en del i ett utvecklingsprojekt där praktikern och praktikens problemställning är utgångspunkten. De teoretiska utgångspunkterna inbegriper barn, språk och sampel där barns språkutveckling är centralt för barns utveckling och lärande. Dataproduktionen innefattar videofilmer från arbetslagets planeringsmöten och forskarens loggbok. Utifrån en kvalitativ analys framskred tre kategorier som tolka, organisera och problematisera. Resultatet visar att arbetslagets drivkraft till att skapa ett gemensamt förhållningsätt och samsyn till TRAS schemats frågor är centrala. Arbetslagets arbete med TRAS genererar både ifrågasättande om kunskap och lärande samt utvecklingsstadier för barns samspel och språkutveckling. / This action research study is about a team in pre-school who are trying to develop a deeper understanding of children´s language development and pre-schools improvement. The  purpose is to develop understanding about mapping children´s languages progress by using early registration of language development  (TRAS). The study is part of a development where practice and practice problems is the starting point. The theoretical starting point include the child and the language in which children´s language progress is a central to children´s developments and learning and interaction important functions of language development. The empirical data includes videos from the teachers’ planning sessions and the researcher´s log book the qualitative analysis progressed three categories to interpret, organize and problematising. The result shows that the teacher’s incentive to create a shared vision and consensus to TRAS schema issues is central. Education  work  with TRAS generates both questionings and learning and development stages of children’s  interactions and language development.

Denna studies övergripande syfte är att undersöka hur inflytandet från elever i behov av särskilt stöd kan medverka till en lärmiljö där alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, både kunskapsmässigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lärare. Resultaten visar att klassen från början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och läraren var den ende som ansvarade för att eleverna inhämtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av särskilt stöd höjdes när lärarna utvecklade ett strukturerat samarbete i smågrupper. Eleverna upplevde då ett växande ansvar i sitt lärande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglädje höjdes, men det var av avgörande vikt att läraren bestämde samarbetspartners. Också klassrumsklimatet och kamratskapen mellan eleverna blev bättre när de fick kommunicera och samtala med varandra i lärandet. Efter att ha öppnat upp samtalsstrukturen på klassråden minskade bråken mellan eleverna avsevärt. De tilläts ha öppna synpunkter på varandras och lärarnas förhållningssätt, vilket ledde till att de kände sig mer delaktiga och lyssnade på. För eleverna var det viktigt att rastverksamheten fungerade och att de lättare kunde förfoga över lekredskapen. De önskade också små korta avbrott, pauser, i den teoretiska undervisningssituationen. Samtliga förändringar som genomfördes gjordes på grupp- och organisationsnivå. Eleverna i behov av särskilt stöd önskade få vara mer delaktiga i besluten om när de skulle lämna klassrummet få att få stöd av specialläraren.

Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar som behövs för att lärare som ingår i gemenskaper skall uppleva att reflektion sker på ett meningsfullt sätt. Eftersom lärares kompetensutveckling idag, skall utgå från egna erfarenheter och initieras nerifrån av praktikerna, kan studien på längre sikt också bidra med att synliggöra framkomliga vägar för lärares kompetensutveckling, som ett led i skolutveckling och dessutom som ett led i att utveckla läraryrket till en profession.Studien ingick i ett aktionsforskningsprojekt där lärarna själva bestämde fokus, i syfte att utveckla sin egen praktik. Aktionen bestod av fyra faser på en grundskola. Hela aktionen pågick i ett och ett halvt år. Fas 4, studien, pågick under ett läsår. I de tre första faserna kartlades skolans förbättringshistorik och skolans kultur. Grundat på de tre första faserna, bestämde lärarna att den fjärde fasen skulle bestå av reflekterande samtal. De valde kollegahandledning som form. Träffarna spelades in och några träffar valdes ut som analysenheter. Data analyserades utefter vad lärarna pratade om och hur de pratade med varandra.Struktur, utgångspunkter och överlappning var de förutsättningar som framkom i analysen. I diskussionen sätts dessa i relation till frirum, gruppsammansättning och innehåll i samtal. Av detta framkom att skolor själva aktivt måste skapa frirum som ett led i skolutvecklingsprocessen. Det framkom också att inramningen för reflekterande samtal har betydelse, dels hur gruppen sätts samman men också hur tid kan avsättas och rum kan skapas för reflekterande arenor. Slutligen framkom det att utgångspunkter som förberedelse för reflektion har betydelse för vilket innehåll som behandlas och hur det behandlas. En sådan utgångspunkt var i studien bland annat en reflektionslogg. Genom den kunde lärarna öppna upp fönster till varandras praktik. / The study's overall aim is to contribute with knowledge about which conditions that are needed in order to that teachers, included in communities, will experience that reflection happens on a worthwhile way. Since today teachers' skill development will be paid from own experiences and to be initiated from below of practioners, the study can in a longer view also contribute with making visible passable roads for teachers to develop skill themselves, as a part of school development and also of developing teacher against a profession.The study was included in an action research project were the teachers decided focus, in aim to develop its own practice. The action consisted of four phases at a compulsory school. The entire action took place in one and a half year. Phase 4, the study, took place during a school year. During the three first phases the school’s improvement history and the school’s culture was examined. Based on the three first phases, the teachers decided that the fourth phase should consist of reflective deliberation. They choose collegial supervision as method. The meetings were taped and some were chosen out as analysis units. The analysis focused on what the teachers talked about and how the teachers talked with each other.Structure, starting points and overlap were the conditions that arrived in the analysis. In the discussion, these are set in relation to free room, group composition and contents in deliberations. Of this arrived that the schools actively must create free rooms as a part of a school development process. Moreover it arrived that the frame for reflective deliberations has importance, part's how the group is set together but also how time can be allocated and rooms can be created for reflective arenas. It also showed that starting points as preparation for reflection, have importance for which content that is treated and also how it is treated. Such a starting point was in the study among other things the reflection log. Through it the teachers could open up windows to each others practice.

<p>Icke-kommersiella organisationer har fått en ökad betydelse för samhället vilket har medfört samhällsgranskning och kritik mot dessa organisationer. Utvecklingen kan leda till förändrade attityder för organisationerna med minskad kredibilitet som följd. Detta har en avgörande betydelse för deras utveckling och fortlevnad eftersom de interagerar med och är beroende av samhället. Ett alternativ för att bemöta den bristande kredibiliteten är Internet som via webbplatser tillhandahåller kommunikation med samhället både enkelt och ekonomiskt. Det har dock visat sig att icke-kommersiella organisationer ofta brister i uppdatering av dessa. Det finns således ett behov för dem att finna enkla och lätthanterliga verktyg för att administrera sina webbplatser. Ett möjligt sådant verktyg är det webbaserade redigeringsverktyget phpwiki. Denna studie undersöker hur detta verktyg kan integreras på en icke-kommersiell organisations webbplats för att underlätta administration. Undersökningen genomförs som en aktionsforskningsstudie baserat på ett antal cykler av observation, reflektion och analys dels ur ett praktiskt, dels ur ett teoretiskt perspektiv.</p><p>Det praktiska resultatet från studien är dels en integrerad version av phpwiki på webbplatsen, dels en manual för hur det webbaserade redigeringsverktyget phpwiki kan integreras på en icke-kommersiell organisations webbplats. Studien påvisar att phpwiki är ett alternativ för att bemöta bristande kredibilitet i form av dåligt uppdaterade webbplatser. Den bekräftar även kritik som riktats mot aktionsforskning men påvisar samtidigt att bra modeller, tekniker, ramverk och kunskap kan förebygga detta.</p>