Syftet med detta arbete är att undersöka hur brädspel kan användas i engelskundervisningen samt hur elever upplever att brädspelet kan påverka deras engelskundervisning och deras lärande. Forskning har försökt finna olika undervisningsverktyg som kan motivera och hjälpa elever att utveckla deras språkkunskaper i engelska. Bland dessa har moderna datorspel studerats som dock visar på en problematik vid spelens användning. Dessa problem har dock inte visats vara förknippade med användandet av brädspel i undervisningssammanhang. Däremot visar forskning att brädspel som har använts i undervisning har haft en positiv inverkan på både elevers inlärning och engagemang. I denna studie undersöks hur brädspel kan användas i engelskundervisning för elever i mellanstadiet med hjälp av en aktionsstudie och studien grundar sig på Vygotskijs sociokulturella teori. Studien har genomförts hos två olika skolverksamheter med elever från både årkurs fem och årskurs sex. Studiens resultat visar att elever anser att brädspel bidrar till en mer engagerande lektion som skapar ett arbetsklimat som inbjuder fler elever till att aktivt delta i lektionen. Majoriteten av de deltagande eleverna anser att brädspel kan utveckla deras engelska genom att utöka deras ordförråd och förbättra deras uttal samt förmåga att konstruera meningar. Dock kan användandet av brädspel som undervisningsverktyg vara problematiskt vid större elevgrupper. En del elever kan ha svårt att anpassa sitt beteende till undervisningsformen, vilket kan påverka undervisningen negativt. / Departing from the students' own experience, the purpose of this study is to investigate how board games can be implemented in the EFL (English as a foreign language) classroom and how board games can affect their learning environment and outcome. Previous research has focused on trying to find different teaching tools that could help motivate pupils to develop their English language skills. Modern computer games have been studied among these different teaching tools, but have revealed a problem when using modern computer games for educational purposes. However, these problems have not been shown to be related to the use of board games in educational contexts. On the contrary, research shows that board games can have a positive impact on both pupils’ learning ability and their commitment. This study examines whether board games can be used in the EFL classroom for pupils at the middle school by conducting action research based on Vygotsky’s socio-cultural theory. Two schools have been involved in this research project involving pupils from the fifth and sixth grades. The results show that students believe that board games contribute to more engaging lessons while also encouraging more pupils to actively participate in the lesson. The majority of the participating pupils believe that board games can help them develop their English language skills by expanding their English vocabulary and improving their English pronunciation and their ability to construct sentences correctly in English. However, the use of board games in larger groups may be problematic, since some students may find it difficult to abide by the in-game requirements, which may have an adverse effect on teaching.

Denna studie har undersökt hur kunskapsöverföringen i ett samarbete mellan en UX- designbyrå och en startup som använder Lean UX som ansats kan utformas utan att använda en omfattande dokumentation. För att göra detta har en kvalitativt fallstudie i formen av ett aktionsforskningsprojekt genomförts. Författaren till studien tog rollen som UX-designer hos en UX- och tjänstedesignbyrå där denne genomförde ett designuppdrag åt en startup inom social innovation under tio veckor. Inom denna kontext planerades och genomfördes en kunskapsöverföring som strukturerades kring löpande avstämningar där UX-designern och produktägaren tillsammans kunde diskutera och reflektera kring den design som tagits fram. Utöver dessa togs även visualiseringar av kunskaps fram i form av en interaktiv prototyp, fem stycken screencasts och viss textuell stöddokumentation fram. Utifrån detta har sju stycken lärdomar kunnat identifierats som reflekterar över kunskapsöverföringens och dess beståndsdelars kvalitet, vad som fungerade bra och vad som bättre skulle kunna stödja kunskapsöverföringen. Lärdomarna som har producerats i denna studie bör användas som ett inspiration och som ett diskussionsunderlag för hur kunskapsöverföringen kan gå till i denna typ av samarbete. / In this study the knowledge transfers between a UX design studio and a start up that utilizes Lean UX have been investigated to understand how it can be developed without the use of extensive documentation. To do this a case study have been performed as a action research project. The author took the role as a UX designer at a UX and Service design agency and performed a design project for a social innovation start up during 10 weeks. Within this context the knowledge transfers of design knowledge from the process where planned and executed. It was structured through ongoing reconciliations between the product owner and the UX designer in which they could discuss and reflect on the developed design. In addition to these visualizations of the knowledge where developed in the form a an interactive prototype, 5 screencasts and supporting textual documentation. Based on this 7 lessons learned could be identified that reflects on the knowledge transfer and the quality of its components, stating what worked well and what didn’t. The lessons learned that where identified through this study should be used as inspiration and to facilitate a discussion on how the knowledge transfer could be conducted within this kind of collaboration.

Icke-kommersiella organisationer har fått en ökad betydelse för samhället vilket har medfört samhällsgranskning och kritik mot dessa organisationer. Utvecklingen kan leda till förändrade attityder för organisationerna med minskad kredibilitet som följd. Detta har en avgörande betydelse för deras utveckling och fortlevnad eftersom de interagerar med och är beroende av samhället. Ett alternativ för att bemöta den bristande kredibiliteten är Internet som via webbplatser tillhandahåller kommunikation med samhället både enkelt och ekonomiskt. Det har dock visat sig att icke-kommersiella organisationer ofta brister i uppdatering av dessa. Det finns således ett behov för dem att finna enkla och lätthanterliga verktyg för att administrera sina webbplatser. Ett möjligt sådant verktyg är det webbaserade redigeringsverktyget phpwiki. Denna studie undersöker hur detta verktyg kan integreras på en icke-kommersiell organisations webbplats för att underlätta administration. Undersökningen genomförs som en aktionsforskningsstudie baserat på ett antal cykler av observation, reflektion och analys dels ur ett praktiskt, dels ur ett teoretiskt perspektiv. Det praktiska resultatet från studien är dels en integrerad version av phpwiki på webbplatsen, dels en manual för hur det webbaserade redigeringsverktyget phpwiki kan integreras på en icke-kommersiell organisations webbplats. Studien påvisar att phpwiki är ett alternativ för att bemöta bristande kredibilitet i form av dåligt uppdaterade webbplatser. Den bekräftar även kritik som riktats mot aktionsforskning men påvisar samtidigt att bra modeller, tekniker, ramverk och kunskap kan förebygga detta.

På vilket sätt vi tar till vara barn i behov av särskilt stöds perspektiv i våra verksamheter är en väsentlig fråga för att kunna skapa inkludeerande lek och lärmiljöer för varje barn. I denna studie har en aktionsforskningsansats använts tillsammans med skattningsmaterialet Early childhood enviroment rating scale - ECERS-metoden under fem samtal med ett arbetslag för att möjliggöra ovanstående arbete.

I denna studie redogörs för lärares och elevers tankar om intensivundervisning. För att undersöka detta har insamlat material för analys varit intervjuer med lärare och elever, för- och eftertester med eleverna, observationer, loggböcker, inspelningar från lärarnas träffar med eleverna men också inspelningar från mina träffar med lärarna. Det som lagts störst vikt på i denna studie är lärarnas funderingar runt arbetet med intensivundervisningen och vilka förutsättningar de anser att det finns för att genomföra intensivundervisningen. Det som framgår i resultatet är att lärarna ser positivt på arbetet med eleverna i en ”en till en” situation men att skolan behöver se över förutsättningarna för att genomföra intensivundervisning. Lärarna påtalar i studien att det ofta är svårt att få till tiden när man skall träffa eleven enskilt. Även det faktum att det inte på skolan finns specifika matematikklassrum försvårar arbetet med elever i matematiksvårigheter både i klassrum och grupprum.

Pedagoger i förskolan har lite tid för pedagogisk reflektion, detta begränsar möjligheter för pedagoger att samtala kring dilemman i verksamheten. Det begränsar även möjligheter för pedagoger att synliggöra och kritiskt granska sina egna handlingar och koppla dem till sina värderingar samt till ett teoretiskt perspektiv för att bli medveten om sin praktikteori, vilket är syftet med studien. Kollegiala samtal används som metod i studien för att skapa möjlighet för pedagoger att kritiskt granska sin verksamhet, sina handlingar samt sin praktikteori. Studien har ett aktionsforskningsinriktat arbetssätt där handledarna är aktiva i de pedagogiska samtal som äger rum med utgångspunkt i pedagogernas vardagdilemman. Samtalen analyseras med hjälp att två analysverktyg för att medvetandegöra de olika delar som utgör praktikteori. Resultatet visar att teoriförankringen inte sker naturligt i pedagoger samtal. Det är först när handledaren introducerar olika teoretiska perspektiv som samtalet når en ny nivå, där alla delar av pedagogers praktikteori blir synlig och kan granskas kritisk.

Uppgiften att leverera ett byggprojekt med gott resultat, både vad gäller kvalitet, byggtid, hållbarhet och ekonomi kräver att produktionsstyrningen fungerar på ett sådant sätt så att produktionen kan fortlöpa med ett jämnt flöde med så få hinder som möjligt. Detta är något den traditionella produktionsstyrningen inte klarar på ett tillfredsställande sätt då det generellt inom byggproduktion är många planerade aktiviteter som ej utförs enligt plan. Denna rapport behandlar produktionsstyrningen utifrån ett Lean Construction-perspektiv med fokus på de visuella hjälpmedel som underlättar styrningen av produktionen, samt utvärderar NCC:s egna verktyg, NCC Projektplanering och jämför detta med vedertagen teori inom främst Lean Construction och Last Planner System. Rapporten presenterar resultat från intervjuer, studiebesök, enkäter och aktionsforskning genomförd inom ett verkligt projekt.  Vad rapporten ämnar besvara är hur NCC skall arbeta med Lean och visuella hjälpmedel för att förbättra produktionsstyrningen, samt undersöka vad som talar för och emot användandet av NCC Projektplanering och hur man kan implementera systemet i produktionen. De analyser som genomförts visar att det finns skillnader på den traditionella produktionsstyrningen och produktionsstyrning enligt Lean Construction och LPS. Skillnaden består i att man i det senare arbetar mer proaktivt än reaktivt genom att på ett systematiskt sätt gå igenom de vanligaste orsakerna till störningar för att undvika att de uppstår. För att lyckas med Lean måste NCC verka för att nå ut med systemen för projektplanering till organisationen genom exempelvis utbildningar. Dessa skall utöver vad man skal göra och hur man skall gå tillväga, även tala om varför man skall arbeta på ett visst sätt. Man bör även sätta upp mål i alla nivåer för att främja en förändring av arbetssättet där man tydligt visar hur man vill att organisationen arbetar. Det finns många möjligheter för ett jämnare produktionsflöde med mindre variationer och färre störningar enligt NCC Projektplanering. Vad som däremot hindrar förändringen är att brist på engagerat stöd från organisationen och en låg generell kunskap om varför man bör förändra sitt arbetssätt. Det projektorganisationen skall göra för att implementera Lean och visuell planering är att tidigt förbereda projektorganisationen och anpassa planeringen enligt LPS, samt visualisera planeringen och följa den mötesstruktur som LPS erbjuder. / The difficult task to deliver a construction project with satisfying results regarding both quality, on-time delivery, sustainability and economy demands that the production management works in such a way that the production is able to proceed with a consistent workflow and as few obstructions as possible. This demand is something the traditional methods of production management is struggling to meet, considering that many activities in construction projects aren´t carried out according to plan.  This report describes production management from a Lean Construction point of view, and focuses on the supporting visual aids. It also evaluates the method “NCC Project Planning” in a comparison with established theory on Lean Construction and LPS. The report also presents results from interviews, construction site visits, surveys and a study within a real project. The aim is to answer the question “how NCC should work with Lean and visual aids to improve the production management?”, but also evaluate the advantages and disadvantages of using NCC Project Planning and describe how the system can be implemented. The analysis shows that the traditional way of production management differs from production management according to Lean and LPS; LPS strives to be proactive in contrast to reactive in the planning stages in order to handle problems before they actually occur. To succeed with Lean, NCC must educate the organization in project planning. These educations must not only describe what you should do and how you should do it, but also why you should work in a certain way. Furthermore, NCC should set up goals on different organizational levels to support such change. There are many possibilities associated with changing the way production management is conducted. The most important is to facilitate a more harmonic workflow with less variation and waste according to NCC Project Planning. Lack of engaged support from the organization and a low general knowledge of why you should change the way you work can hinder such change What the project organization must do to implement Lean and visual planning is to prepare the project members in an early stage and adapt the planning according to LPS. They must also visualize these plans and follow the established order of meetings that LPS offers.

Här undersöks hur man som pedagog kan arbeta med prelitterära (en mer hoppfull omvandling av ordet ”analfabeter”). Jag har undersökt, med hjälp av olika workshops och lektioner i svenska, hur man kan närma sig läsinlärningen med hjälp av praktisk och teoretisk inlärning. Anledningen till att jag arbetat med denna undersökning är att det under min utbildning har saknats att få lära sig hur man jobbar med människor med kort, eller ingen, skolbakgrund. Målet med undersökningen har varit att utforma ett övningshäfte som riktar sig till prelitterära vuxna. Detta övningshäfte är min gestaltande del av denna undersökning som ställdes ut under Konstfacks Vårutställning 2017. Utställningplatsen var en tillfällig fristående vägg med ett bord i standardhöjd, en meter brett och 50 cm djupt. På väggen placerade jag de nio porträtt på de deltagande kvinnorna jag har illustrerat i samband med mitt arbete. Dessa deltagare har ingen skolbakgrund eller kort skolbakgrund. Bordet placerades under porträtten. På bordet låg en pärm som innehöll övningshäftet. Bordet var tänkt att påminna om en arbetsplats, eller som en slags ”skolbänk” fast för vuxna. Porträtten placerade jag i ögonhöjd med syfte att synliggöra dem och att fånga betraktarens uppmärksamhet. Övningshäftet agerade som referens till Livstycket, som jag har samarbetat med under mitt Självständiga arbete, där varje deltagare får en egen pärm när de påbörjar sin undervisning där. Frågeställning: Hur kan ett övningshäfte för prelitterära vuxna utformas där bild används för språkinlärning och för att förena bokstavstecken med språkljud? Frågeställningen relaterar till mitt projekt eftersom att övningshäftets form och innehåll baserats på observationer av de upplevelser jag har haft tillsammans med deltagarna till detta projekt

Abstrakt Genom aktionsstudien ville jag söka svar på hur jag som geografilärare kunde dra nytta av specialpedagogiken för att bättre möta alla elever och skapa en mer inkluderande undervisning. I aktionsstudien sökte jag därför under 7 aktioner i en klass i årskurs åtta besvara frågan ”Hur kan jag som geografilärare planera och genomföra undervisningen med stöd av specialpedagogiska verktyg?” För att besvara frågeställningen genomförde jag en studie i en klass som sågs som stökig, pratig och ofokuserad. Två av 23 elever behövde läs- och skrivstöd. Klassmentorn berättade att flertalet elever efterfrågat förbättrad arbetsro och koncentration. Utifrån klassens och individernas behov blev min utgångspunkt att skapa en lärmiljö som gav ökade förutsättningar för läsning- och skrivning samt ökad koncentration. Eftersom jag även ville skapa mig en uppfattning om den kvalitativa effekten av undervisningen lät jag också undersöka elevernas upplevelse genom en elevenkät med delvis öppna svar. Mina egna och min lokala lärarhandledares observationer blev ytterligare underlag för att genomföra och analysera undervisningen. Med stöd i relationella, sociokulturella och reflektionsteoretiska perspektiv kunde jag planera och genomföra undervisningen. Fysiska, pedagogiska och psykosociala verktyg gav mig och eleverna stöd. Min uppfattning var att desto längre in i aktionsstudien klassen kom desto fler elever nyttjade verktygen och desto bättre arbetsro blev det i klassen. En uppfattning som enkätundersökningen bekräftade. 16 av 17 elevrespondenter menade i enkäten att de använt något eller några av de verktyg jag tillhandahållit och att de bedömde sin koncentration som bra eller jättebra. Vidare menade 9 av 12 elevrespondenter att de upplevde en förbättring av arbetsron i klassen under perioden för studien. Med stöd i vetenskaplig teori och specialpedagogiska verktyg formades en inkluderad lärmiljö och mer lustfylld geografiundervisning. En lärmiljö som även kan ses ur ett allmändidaktiskt perspektiv.

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about technology teaching containing technical systems where verbs are used as a teaching method. The methods used in the study were action research, interviews and observations. In the action research the four preschool teachers who participated have been interviewed, passively observed and given feedback on what they have seen. The results show that the children have knowledge of technical systems and that there is an interest in, among other things, the electrical system. In the observations, the children showed their technical knowledge of how the technical objects like flashlight, speakers and radio, worked by pressing the buttons. Verbs as a teaching method enabled a broader exploration of the technical objects, with the help of the verbs the children knew what was expected of them. In the observation, the children showed through body language that they listened and were interested. This was seen by both the preschool teachers and us researchers as the children leaned forward, crawled on the table and sat on their knees when, for example, the objects were introduced. They also sought help from each other and the researchers during the activities to develop their understanding of the technical objects. / Syftet med denna studie är att bidra till mer kunskap om teknikundervisning som innehållertekniska system där verb används som undervisningsmetod. Metoderna som användes i studienvar aktionsforskning, intervjuer och observationer. I aktionsforskningen har de fyra förskollärarna som deltagit intervjuats och passivt observerat en aktivitet utförd av oss forskare med sexdeltagande barn och gett feedback om vad de har sett. Resultaten visar att barnen har kunskapom tekniska system som existerar i deras tid och att det finns ett intresse för bland annat detelektriska systemet. I observationerna visade barnen sin tekniska kunskap om hur de tekniskaföremålen, ficklampor, högtalare och radio, fungerade genom att starta och stänga av dem genom att trycka på knapparna. Enligt pedagogerna kan verb som undervisningsmetod möjliggöraen bredare utforskning av de tekniska objekten, med hjälp av verben visste barnen vad somförväntades av dem. När forskaren använde verben lysa eller trycka, visste barnen att de skullefå objekten att starta och lysa. Barnen visade i observationen genom kroppsspråk att de lyssnadeoch var intresserade. Det här uppmärksammades av både förskollärarna och av oss forskare dåbarnen lutade sig framåt, kröp på bordet och satt på knä när exempelvis objekten introducerades.De sökte hjälp från varandra och forskarna under aktiviteterna för att utveckla sin förståelse förde tekniska objekten.