The purpose of this study is to contribute to more knowledge about technology teaching containing technical systems where verbs are used as a teaching method. The methods used in the study were action research, interviews and observations. In the action research the four preschool teachers who participated have been interviewed, passively observed and given feedback on what they have seen. The results show that the children have knowledge of technical systems and that there is an interest in, among other things, the electrical system. In the observations, the children showed their technical knowledge of how the technical objects like flashlight, speakers and radio, worked by pressing the buttons. Verbs as a teaching method enabled a broader exploration of the technical objects, with the help of the verbs the children knew what was expected of them. In the observation, the children showed through body language that they listened and were interested. This was seen by both the preschool teachers and us researchers as the children leaned forward, crawled on the table and sat on their knees when, for example, the objects were introduced. They also sought help from each other and the researchers during the activities to develop their understanding of the technical objects. / Syftet med denna studie är att bidra till mer kunskap om teknikundervisning som innehållertekniska system där verb används som undervisningsmetod. Metoderna som användes i studienvar aktionsforskning, intervjuer och observationer. I aktionsforskningen har de fyra förskollärarna som deltagit intervjuats och passivt observerat en aktivitet utförd av oss forskare med sexdeltagande barn och gett feedback om vad de har sett. Resultaten visar att barnen har kunskapom tekniska system som existerar i deras tid och att det finns ett intresse för bland annat detelektriska systemet. I observationerna visade barnen sin tekniska kunskap om hur de tekniskaföremålen, ficklampor, högtalare och radio, fungerade genom att starta och stänga av dem genom att trycka på knapparna. Enligt pedagogerna kan verb som undervisningsmetod möjliggöraen bredare utforskning av de tekniska objekten, med hjälp av verben visste barnen vad somförväntades av dem. När forskaren använde verben lysa eller trycka, visste barnen att de skullefå objekten att starta och lysa. Barnen visade i observationen genom kroppsspråk att de lyssnadeoch var intresserade. Det här uppmärksammades av både förskollärarna och av oss forskare dåbarnen lutade sig framåt, kröp på bordet och satt på knä när exempelvis objekten introducerades.De sökte hjälp från varandra och forskarna under aktiviteterna för att utveckla sin förståelse förde tekniska objekten.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers uppfattning av fenomenet kamratbedömning och hur de uppfattar arbetssättet fungera i undervisningen. Projektet genomförs genom ett lektionsupplägg över tre lektionstillfällen, där data samlas in genom fokusgruppintervjuer och fältobservation. En fenomenografisk analys används för att synliggöra elevernas uppfattningar. Totalt synliggörs åtta kategorier, tre som innefattar elevernas uppfattning om fenomenet kamratbedömning och fem som framställer elevernas uppfattning av arbetssättet, efter att de erfarit kamratbedömning i undervisningen. Kategorierna presenteras utifrån det horisontala systemet.De resultat jag kommit fram till visar att det finns en variation av uppfattningar om kamratbedömning och hur arbetssättet fungerar. Eleverna uppfattar kamratbedömning kunna vara utvecklande, dömande och skapa möjlighet till lärande interaktion. Eleverna uppfattar även kamratbedömning fungera bra i undervisningen. Trots uppfattningen om att det finns problematiska inslag med arbetssättet, synliggörs hur eleverna uppfattar kamratbedömning vara utvecklande på flera sätt.Genom den fenomenografiska analysen synliggörs en djupare förståelse och en mer komplex uppfattning av fenomenet kamratbedömning. Kamratbedömning kan innebära både möjligheter och svårigheter, både för genomförandet av arbetet och för elevernas lärprocess. Detta kan vara lärorikt för elever, men framförallt för lärarstudenter och verksamma lärare.

Syftet med aktionsforskningsstudien är att förbättra elevernas taluppfattning genom att ta reda på vad i min undervisning som främjar/begränsar eleverna i att utveckla sin taluppfattning. Jag hade uppmärksammat att flera av mina elever i årskurs 3 inte hade förmågan att lösa uppgifter där tal skulle placeras ut på en tallinje. Studien har genomförts med elever som medforskare och grunden för studien utgörs av samspelet mellan eleverna och eleverna och mig som lärare, när vi arbetar tillsammans. Dataunderlaget består av fältanteckningar, logganteckningar och filmade gruppaktiviteter. Resultaten pekar på att jag främjar eleverna i att utveckla sin taluppfattning genom att möjliggöra för att lära tillsammans samt skapa konkreta material och varierande och inkluderande arbetssätt. Jag begränsar dock samtidigt genom att inte lyckas beakta elevernas förkunskaper och anpassa tiden för uppgifter efter elevernas behov. Elevernas taluppfattning har förbättrats genom studiens aktioner. Alla elever har dock inte kommit lika långt i sin förståelse vilket innebär att jag som lärare bör fortsätta att skapa bättre förutsättningar för alla. Det krävs att jag som lärare varierar svårighetsgraden i uppgifterna för olika elever så att jag kan säkerställa att det sker en progression i min undervisning för varje enskild elev. / The purpose of the action research study is to improve the students' number sense by finding out what in my teaching that promotes/constrains the students in developing their number sense. I had noticed that several of my students in year 3 did not have the ability to solve problems where numbers were to be placed on a number line. The study was conducted with students as co-researchers and the basis for the study consists of the interaction between the students and between the students and me as a teacher, when we work together. The data consists of field notes, log notes and filmed group activities. The results indicate that I promote the students in developing their number sense by enabling them to learn together and create concrete materials and varied and inclusive working methods. At the same time, however, I constrain myself by not being able to take into account the students' prior knowledge and adapt the time for tasks to the students' needs. The students' number sense has been improved through the study's actions. However, not all students have come as far in their understanding, which means that I as a teacher have to continue to create better conditions for everyone. It is required that I as a teacher vary the degree of difficulty in the tasks for different students so that I can ensure that there is a progression in my teaching for each individual student.

Syftet med utvecklingsarbetet var att öka insynen i fritidshemmet för vårdnadshavare och synliggöra den pedagogiska verksamheten samt dess undervisning. Detta genomfördes som en aktion under fem veckor där innehåll från två olika fritidshem med koppling till fritidshemmets läroplansmål delats med vårdnadshavare i form av bilder, videos och text genom en app. Pragmatismen utgjorde den teoretiska utgångspunkten där kunskap ska uppfattas som nyttig utifrån en praktisk kontext. Utvecklingsarbetet tog även sin utgångspunkt i aktionsforskning och vi har tagit fram en modell inspirerad av Kurt Lewins aktionsforksningsmodell. Genom enkätundersökningar samlade vi information om vårdnadshavarnas upplevelse av sin insyn i fritidshemmet före och efter utvecklingsarbetet. Det genomfördes även intervjuer med personal där vi tog del av deras uppfattning av arbetet med appen. Utvecklingsarbetets resultat visade att de vårdnadshavare som deltagit i arbetet upplevde sig ha fått en ökad insyn i fritidshemmets pedagogiska verksamhet och dess undervisning.

Syftet med utvecklingsarbetet är att genom aktioner förbättra elevers sociala lärande  samt bidra till att främja en trygg miljö för eleverna på fritidshemmet.  Metodmaterialet kommer testats på två olika skolor för att inspirera pedagogerna i  verksamheten till trygghetsarbete. Projektet syftade till att utföra aktioner under en  period på fem veckor. Aktionerna var samarbetsövning, kompisuppdrag samt rollspel.  Efter genomförande av aktionerna skedde utvärdering tillsammans med eleverna. Den  metod som arbetet utgår ifrån är aktionsforskning och vi har tagit fram en egen modell  med inspiration av The action research spiral. Arbetet har gett förutsättningar för att  stärka elevers sociala lärande samt bidragit till att underhålla och utforma sociala  band.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att skapa en attraktiv och inbjudande utomhusmiljö på skolgården med elevers relationer och delaktighet i fokus. På skolan har det i observationer visat sig att elevernas sociala relationer förändrats under Covid-19 pandemin och konflikter på skolan har ökat. För att stärka elevernas delaktighet och relationer har skolans lekbod varit i fokus, där eleverna har varit högst delaktiga i vilket material som köpts in och även som lekbodsvärdar. Utvecklingsarbetet är inspirerat av aktionsforskning och bygger på ett genomförande i olika steg utifrån planera, agera, observera och reflektera, samt nya frågor som uppkommit under studiens gång. Resultatet visar att lärare med små medel kan ge förutsättningar för elevers sociala interaktioner. Genom att eleverna har fått önska material och förslag på lekar, så har utomhusverksamheten både i skolan och på fritidshemmet bidragit till ett ansvarstagande bland eleverna. Eleverna känner sig delaktiga, bland annat genom att utveckla lekboden. Samtliga lärare i fritidshem såg positivt till studien, då eleverna utvecklade nya sociala relationer i leken och att eleverna var delaktiga och hade inflytande över lekboden. Aktionerna har genomförts på min arbetsplats under 5 veckor.

Kinesiska tecknen såg från början inte ut som sin nuvarande form. Den aktuella skrivstilen är en följd av över tretusen års förändring och utveckling. I början var ett tecken en avbildning av ett riktigt föremål eller hade ett logiskt begrepp. För närvarande ser de flesta tecknen ut som en främmande symbol. I min undervisningsverksamhet visar det sig att det är en stor utmaning för en elev som behöver memorera tusentals tecken för att sedan kunna skriva dem för att räknas som skrivkunnig. Därför har detta arbete ett syfte att underlätta elevens studiebörda. Aktionsforskning används som metodansats för att uppfylla detta syfte. Genom tidigare forskning i området, teorier i barns lärande samt hjälp från handledaren kunde aktionsforskningens fyra faser verkställas. Under arbetets gång har eleverna även repeterat sina kunskaper i strecktyperna och streckordningen som också ingår i teckens struktur. Resultatet visar att om en elev förstår ett teckens struktur har eleven lättare att komma ihåg tecknet och ju mer kunskap eleven har i radikaler och komponenter desto lättare blir det för eleven att lära sig nya tecken. Att lära sig skriva ett tecken med hjälp av kunskap i radikaler och komponenter gör att eleverna får mindre belastning på arbetsminnet, vilket även förbättrar elevernas handskrivning av kinesiska tecken. Dock är det inte alla tecken som går att analysera på ett tydligt och logiskt sätt och ett undervisningsmaterial som är anpassat för elever tar tid att utforma.

Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva och analysera hur kulturskolelärareuppfattar och formar sitt professionella lärande och utveckling i förhållande till elevernas undervisning. I studien har fokus legat på att studera en pågående aktionsforskningsprocess i form av lärares återkommande kollegiala samtal kring tankar, handlingar och erfarenheter av undervisningen i Kulturskolan. För att uppnå syftet har jag utgått ifrån dessa frågeställningar: Hur uppfattar lärarna a) sitt deltagande i kollegiala samtal och b) tillgång tillforskares handledning i samtal kring undervisningspraktiken? Hur beskriver lärarna i det gemensamma kollegiala samtalet sina handlingar i undervisningenmed kulturskoleeleven? Hur kan kulturskolelärares delade reflektioner kring undervisnings erfarenheter bidra till professionell utveckling och lärande?Iaktionsforskningsprojektet deltog åtta kulturskolelärare och kommunens skolforskare. Socialkonstruktionism har utgjort teoretiskt ramverk där interaktioneni form av samtal och dialog (Bakhtin, 1981) i Communities of practice(Wenger, 1998) betraktas som centrala för lärande och utveckling. Resultatet visar hur ett professionellt lärande lett till utveckling genom att aktionsforskningsprojektetgett lärarna nya tankar vilket har resulterat i ett förändrat agerande i kulturskolepraktiken. På så sätt har kulturskolelärarnas identitet satts i rörelse från ett individuellt, via ett kollegialt mot ett kollektivt perspektiv på elevernas lärande och undervisning.

Avsikten med denna studie har varit att undersöka och söka svar till hur digitala gestaltande sömnadsinstruktioner, i form av filmer, kan utformas för att stötta och skapa självständighet åt samtliga elever, även de elever som har läs- och skrivsvårigheter samt elever med annat modersmål. Studien har också sökt svar om på vilka sätt elevernas uttryck för självständighet visar sig genom användandet av gestaltande sömnadsinstruktioner. Genom aktionsforskning tillsamman med fyra av mina elevgrupper i årskurs nio, med sammanlagt 35 elever, har studien genomförts utifrån ett fenomenologiskt perspektiv genom ett antal kvalitativa metoder. Metoderna har bestått av deltagande observationer, digitala lektioner med utvärdering av gestaltande sömnadsinstruktioner, kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju stycken elever, gestaltning i förändring där elevernas utsagor har varit vägledning till förändring av de befintliga gestaltande sömnadsinstruktionerna och skapandet av nya instruktionsfilmer med andra applikationer. Studien har genomförts under perioden med pandemin Covid-19, vilket har begränsat studiens utformning. Elevernas sammantagna uttryck har visat att verktyg i form av digitala instruktioner kan öka självständigheten i slöjdarbetet när det gäller samtliga elever i undersökningsgrupperna. Eleverna är överlag positiva och de skapade digitala sömnadsinstruktionerna upplevdes som repeterbara digitala genomgångar och ett bra komplement i framtidens slöjdundervisning.

Följande studie syftar till att utveckla förståelse för de utmaningar som idrottslärare står inför vid implementerandet av en undervisningsmodell i idrott och hälsa. Den teoretiska utgångspunkten är Casey och Quennerstedts förslag, kooperativt lärande i mötet med Deweys utbildningsteori. Det tillför ett situationsanpassat element, ett riktningselement, ett temporärt element, ett gemensamt element och ett utbildande element till kooperativt lärande. Det är en aktionsforskningsstudie som implementerat modellen i idrottsundervisningen och genererat data genom fältobservationer och ljudinspelning under två lektioner följt av en gruppintervju. Resultatet visar att syftet med lektionen bör komma i första hand och baserat på syftet bör aktiviteter utformas som skapar attityder som bidrar till erfarenhetstillväxt hos eleverna. Det är viktigt att eleverna kommer fram till gemensamma mål inom gruppen och inte individuella, men de behöver få tid att lära sig arbeta som en del av en grupp. De gemensamma målen bör utmana eleverna till att reflektera och experimentera tillsammans men samtidigt tillåta de att lyckas. Det är viktigt som lärare vid implementerandet av modellen att förstå vilka attityder som skapar tillväxt och vilka som är hämmande.