Syfte: Det övergripande vetenskapliga syftet med denna avhandling att nå en ökad förståelse om samverkansprocesser. Ansats och metoder: Studien har bedrivits genom deltagarorienterad aktionsforskning inom hälso- och sjukvården i Hässleholm. Aktörer på verksamhetsfältet har strävat efter att utveckla samverkan för att tillsammans kunna utveckla närsjukvård. Forskningen har genererat kunskap utifrån lokala omständigheter att tjäna som underlag för beslut om att genomföra praktiska förändringar i verksamheten. En kombination av olika metoder har använts för att generera empiriskt material, där den huvudsakliga metoden har varit deltagande observationer med dialog. Därutöver har intervjuer och granskning av dokument använts samt en forskningscirkel, som är en speciell metod inom deltagarorienterad aktionsforskning. Studien har haft en hermeneutisk ansats och tolkningar har gjorts med stöd av olika teoretiska perspektiv och modeller. Kurt Lewins fältteori har utgjort en övergripande teoretisk ram för studien. Resultat: En ökad förståelse om den studerade samverkansprocessen kunde nås genom att beskriva och tolka skeenden som antogs ha påverkat utvecklingen av samverkan. Processen beskrevs både utifrån vertikal och horisontell integrering inom och mellan organisationer. Beskrivningen innefattade komponenter som fanns både inom arbetsprocesser och sociala processer. Den studerade samverkansprocessen delades in i delprocesser där var och en del innehöll en viss typ av aktivitet som genomfördes för att stödja utvecklingen av samverkan. Två olika strategier för utvecklingen av samverkan identifierades och illustrerades genom olika modeller: den linjära hierarkiska modellen respektive den dynamiska modellen. Den sistnämnda utvecklades genom aktionsforskningen. Slutsatser:I ett första skede bedrev deltagarna på fältet samverkan med stöd av den linjära hierarkiska modellen. Denna modell utgör ett tankeschema där samverkan utvecklas i en linjär hierarkisk process. Politiker fattar beslut, chefer planerar och professionella genomför aktiviteterna. Modellen utgår ifrån ett konsensusteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som störande element. Det innebar i detta fall att aktörer inom olika domäner och organisationer undvek varandras olika föreställningsvärldar varpå samverkansprocessen stötte  på hinder i utvecklingen. Aktionsforskningen intervenerade i processen genom arrangera kommunikationsarenor med deltagare från olika domäner och organisationer. Samverkan utvecklades på så sätt utifrån den dynamiska modellen. Denna modell innehåller antaganden om att samverkansprocesser är dynamiska och har sin utgångspunkt i ett konfliktteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som naturliga i processen. / Objective: The general scientific objective of this thesis is to reach a greater understanding of processes of collaboration. Design and methods: The study was conducted through participatory action research within the health services of Hässleholm, Sweden. The people involved, who were participants of different activities related to health care, aimed at developing their collaboration in a collective attempt to facilitate the development of an integrated local health care. Based on local circumstances and perspectives, the research has generated knowledge on which future decisions on how to implement practical changes can be made. A combination of various methods was used to generate empirical material, where the main method was participant observation with dialogue. In addition, interviews and document reviews were conducted as well as the use of collaborative inquiry, which is a specific method within participatory action research. The study was conducted according to a hermeneutic approach and interpretations were supported by various theoretical perspectives and models. Kurt Lewin's field theory constituted a general theoretical frame of reference for the study. Results: By describing and interpreting the course of events that were presumed to have an impact on the development of collaboration, a greater understanding of the observed collaboration process was achieved. The process was described in terms of vertical as well as horizontal integration within and between organisations. This description included components that were present in work processes as well as social processes. The observed collaboration process was divided into sub-processes, each of them containing a certain type of activity that was performed in support of the development of collaboration. Strategies for development of collaboration were identified and illustrated by different models: the linear hierarchical model and the dynamic model. The latter was developed through action research. Conclusions: At an initial stage, collaboration among the participants in the field was supported by a linear hierarchical model, which constitutes a mind map where collaboration is developed in a linear hierarchical process. Politicians make decisions, managers make plans and professionals implement activities. The model emanates from a consensus theoretical perspective, where conflicts are regarded as disruptive elements. In this case, participants from various domains and organisations avoided the different conceptual worlds of one another, which led to impediments in the developments of the collaboration process. The action research made it possible to intervene in the process by arranging communication arenas with and for participants from the different domains and organisations. Thus, collaboration came to evolve from a dynamic model, which includes the assumption that collaboration processes are dynamic and is based on a conflict theoretical perspective, where conflicts are regarded as natural aspects of the processes.

Syfte: Det övergripande vetenskapliga syftet med denna avhandling att nå en ökad förståelse om samverkansprocesser. Ansats och metoder: Studien har bedrivits genom deltagarorienterad aktionsforskning inom hälso- och sjukvården i Hässleholm. Aktörer på verksamhetsfältet har strävat efter att utveckla samverkan för att tillsammans kunna utveckla närsjukvård. Forskningen har genererat kunskap utifrån lokala omständigheter att tjäna som underlag för beslut om att genomföra praktiska förändringar i verksamheten. En kombination av olika metoder har använts för att generera empiriskt material, där den huvudsakliga metoden har varit deltagande observationer med dialog. Därutöver har intervjuer och granskning av dokument använts samt en forskningscirkel, som är en speciell metod inom deltagarorienterad aktionsforskning. Studien har haft en hermeneutisk ansats och tolkningar har gjorts med stöd av olika teoretiska perspektiv och modeller. Kurt Lewins fältteori har utgjort en övergripande teoretisk ram för studien. Resultat: En ökad förståelse om den studerade samverkansprocessen kunde nås genom att beskriva och tolka skeenden som antogs ha påverkat utvecklingen av samverkan. Processen beskrevs både utifrån vertikal och horisontell integrering inom och mellan organisationer. Beskrivningen innefattade komponenter som fanns både inom arbetsprocesser och sociala processer. Den studerade samverkansprocessen delades in i delprocesser där var och en del innehöll en viss typ av aktivitet som genomfördes för att stödja utvecklingen av samverkan. Två olika strategier för utvecklingen av samverkan identifierades och illustrerades genom olika modeller: den linjära hierarkiska modellen respektive den dynamiska modellen. Den sistnämnda utvecklades genom aktionsforskningen. Slutsatser:I ett första skede bedrev deltagarna på fältet samverkan med stöd av den linjära hierarkiska modellen. Denna modell utgör ett tankeschema där samverkan utvecklas i en linjär hierarkisk process. Politiker fattar beslut, chefer planerar och professionella genomför aktiviteterna. Modellen utgår ifrån ett konsensusteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som störande element. Det innebar i detta fall att aktörer inom olika domäner och organisationer undvek varandras olika föreställningsvärldar varpå samverkansprocessen stötte  på hinder i utvecklingen. Aktionsforskningen intervenerade i processen genom arrangera kommunikationsarenor med deltagare från olika domäner och organisationer. Samverkan utvecklades på så sätt utifrån den dynamiska modellen. Denna modell innehåller antaganden om att samverkansprocesser är dynamiska och har sin utgångspunkt i ett konfliktteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som naturliga i processen. / Objective: The general scientific objective of this thesis is to reach a greater understanding of processes of collaboration. Design and methods: The study was conducted through participatory action research within the health services of Hässleholm, Sweden. The people involved, who were participants of different activities related to health care, aimed at developing their collaboration in a collective attempt to facilitate the development of an integrated local health care. Based on local circumstances and perspectives, the research has generated knowledge on which future decisions on how to implement practical changes can be made. A combination of various methods was used to generate empirical material, where the main method was participant observation with dialogue. In addition, interviews and document reviews were conducted as well as the use of collaborative inquiry, which is a specific method within participatory action research. The study was conducted according to a hermeneutic approach and interpretations were supported by various theoretical perspectives and models. Kurt Lewin's field theory constituted a general theoretical frame of reference for the study. Results: By describing and interpreting the course of events that were presumed to have an impact on the development of collaboration, a greater understanding of the observed collaboration process was achieved. The process was described in terms of vertical as well as horizontal integration within and between organisations. This description included components that were present in work processes as well as social processes. The observed collaboration process was divided into sub-processes, each of them containing a certain type of activity that was performed in support of the development of collaboration. Strategies for development of collaboration were identified and illustrated by different models: the linear hierarchical model and the dynamic model. The latter was developed through action research. Conclusions: At an initial stage, collaboration among the participants in the field was supported by a linear hierarchical model, which constitutes a mind map where collaboration is developed in a linear hierarchical process. Politicians make decisions, managers make plans and professionals implement activities. The model emanates from a consensus theoretical perspective, where conflicts are regarded as disruptive elements. In this case, participants from various domains and organisations avoided the different conceptual worlds of one another, which led to impediments in the developments of the collaboration process. The action research made it possible to intervene in the process by arranging communication arenas with and for participants from the different domains and organisations. Thus, collaboration came to evolve from a dynamic model, which includes the assumption that collaboration processes are dynamic and is based on a conflict theoretical perspective, where conflicts are regarded as natural aspects of the processes.

No description available.

Abstract The study aims to develop knowledge through Storytelling Dramas where teachers and students learn together. The ambition is to investigate if drama variation in teaching, can increase more students' motivation to learn and develop their writing skills concerning more content rich and imaginative lyrics. Theorists believe that learning occurs through interaction; that learning concerns relationships and that language and communication are fundamental elements. Interaction, motivation, curiosity and interest is needed for learning. With an action research approach through we have investigated how the content of the students' stories come to expression for dramatization in conversation and writing. The empirical material consists of log books, students 'written stories, group discussions, and focus group interviews. After that a qualitative analysis was made.The results are presented in two parts. Part 1: The dramatization of different perspectives and Part 2: Students' perspectives on writing qualities. During the analysis, we also discovered that our approach covers the entire Illeris educational triangle. We saw how Storytelling Dramas highlighted narratives content from different perspectives and to students' focus was on different qualitative levels. The conclusion is that Storytelling Dramas is a teaching method based on co-operative learning that provide different perspectives of learning objects, which helps broaden the teachers' and pupils' learning as to make visible the content of students' stories.  Keywords: action research, co-operative learning, , learning styles, writing skills and Storytelling Dramas. / Abstrakt: Studiens syfte är att utveckla kunskap genom Storytelling Dramas där pedagoger och elever lär tillsammans. Vår ambition med studien är att undersöka om vi genom drama som variation i undervisningen kan öka fler elevers motivation att lära och därmed utveckla deras skrivförmåga vad gäller att skriva mer innehållsrika och fantasifulla texter. Teoretiker menar att lärande sker genom samspel; att lärande har med relationer att göra och att språk och kommunikation är grundläggande element. Förutsättning för lärande är samspel, motivation, nyfikenhet och intresse.. Med aktionsforskning som ansats lät vi elevernas skrivna berättelser synliggöras genom dramatisering för att eleverna skulle få syn på det som ger kvalité i berättelseskrivningen och därmed ett bra innehåll. Efter våra aktioner gjordes en kvalitativ analys. Analysen av loggböcker, gruppsamtal samt elevernas skrivna berättelser, där vi undersökte hur innehållet i elevernas berättelser kom till utryck efter dramatisering i samtal och skrift, mynnade ut i två delar. Del 1: Dramatiseringens olika perspektiv och del 2: Elevernas perspektiv på skrivandets kvalitéer. Under analysarbetet upptäckte vi även att vårt arbetssätt täcker hela Illeris lärotriangel.  Vi såg hur Storytelling Dramas belyste berättelsers innehåll ur olika perspektiv och att elevernas fokus befann sig på olika kvalitativa nivåer. Den övergripande slutsatsen med vår studie är att Storytelling Dramas är en undervisningsmetod som bygger på samlärande som ger olika perspektiv av lärandets objekt, vilket bidrar till att bredda pedagogers och elevers lärande såsom att synliggöra innehållet i elevers berättelser. Nyckelord: aktionsforskning, samlärande, lärstilar, skrivutveckling och Storytelling Dramas.

This thesis is about the role of special educators in (pre)school and about developing democratic communication. It is based on the theory of argumentation developed by Jürgen Habermas. The aim of the study was to describe the conditions that create possibilities for deliberative communication between special educators, parents, students and colleagues in (pre)school. My overarching aim was to contribute to a more distinct description of special educators´ field of knowledge. I have used a social constructionist approach. The project has been based in the field of action research. A precondition for deliberative dialogues in (pre)schools is to start out from a communicative perspective. That means that (1) some theoretical conditions have been made apparent, (2) knowledge about these conditions have been shown to be crucial for using an aware communicative perspective in a speech act, (3) an aware communicative perspective is revealed through procedures of knowledge. These procedures were understood by and made evident to me as a result of network meeting discussions. A communicative perspective, a special educator as facilitator and procedures of knowledge are found to be crucial for collaboration using a deliberative attitude in (pre)schools. Today there is often a lack of pedagogical professionals in (pre)schools who can act as a link between authorities, organisations, professionals and parents, and who have the authority to pose challenging pedagogical questions. This can be changed if the role of special educators is, instead of teacher, defined as communicative special educators working with dialogues on different levels.

Syftet med studien är att tillföra kunskap till det undervisningsfält som inbegriper musikalisk improvisation genom att undersöka hur improvisationsteaterträning kan gagna en musiker som vill utvecklas inom improvisation. Studien genomfördes som en aktionsforskningsstudie med en kvalitativ ansats och det sociokulturella perspektivet som utblickspost. Aktionsprocessen bestod av en förberedande intervju med en erfaren improvisationsteaterlärare, och därefter två aktioner där musikhögskolestudenter deltagit i improvisationsteaterträning, och därefter medverkat i en fokusgruppintervju. Målet var att ta reda på vilka kvalitéer musikhögskolestudenter identifierar ur teaterimprovisation och på vilket sätt de upplever sig influeras och berikas av dessa kvalitéer. Resultaten pekar på att deltagarna upplever improvisationsteaterträning som en bra metod för att utveckla sin koppling mellan musikimprovisation och lek. Förmågan att leka poängteras som en tillgång vid improvisationsutövande. De inspirerades att öva mer tillsammans och att använda kroppen mer i sin musikaliska kommunikation. Resultaten visar också att de upplever att improvisationsteaterträningen kan hjälpa dem utveckla sitt personliga uttryck samt utveckla tillvägagångssätt att improvisera och komponera med hjälp av att fokusera på förmågan att associera och bejaka impulser och idéer. Uppsatsens diskussionsdel tar upp aspekter av ovan nämnda resultat i ljuset av tidigare forskning inom improvisation och undervisning med sociokulturell teori som filosofiskt och pedagogiskt ramverk. / The aim of this study is to add knowledge to the teaching field including musical improvisation by examining what improvisational theatre training can offer a musician who wants to develop skills in improvisation. The study was conducted with a qualitative action research approach based on a sociocultural perspective. The action process consisted of a preparatory interview with an experienced improvisational theatre teacher followed by two group actions, in which participants consisting of music college students exerted improvisational theatre training, and then participated in a focus group interview. The goal was to find out what kind of qualities these music college students identify in improvisational theatre and in what way they feel influenced and enriched by these qualities. The results indicate that participants recognize improvisational theatre training as a good method for developing their connection between musical improvisation and playfulness. Playfulness is pointed out as an asset when improvising. They were inspired to practice more together and to use the body more in their musical communication. Results also show that these students felt improvisational theatre training could help them develop their personal expression and also help them develop techniques for improvising and composing music by focusing on their ability to associate as well as affirming impulses and ideas that come to mind to a greater extent. The results are discussed in the light of previous research regarding improvisation and teaching with sociocultural theory as a philosophical and pedagogical framework.

Denna uppsats ämnar redovisa en kollaborativ autoetnografisk studie utifrån begreppen värdskap, sociologi, kommensalitet och främlingen. Studiens övergripande syfte är att skapa en förståelse kring hur måltidsevent anordnade i Umeå via mobil-applikationen Airdine upplevs ur värdens perspektiv. Studien bygger på tre event upprättade med aktionsforskning som grund, det vill säga en iscensättande och deltagande roll intas av oss som värdar. Metoden kollaborativ autoetnografi innebär i denna uppsats att två personer dokumenterar varsin uttömmande autoetnografi om sina innerliga tankar och reflektioner kring värdskapet, dessa reflektioner utgör studiens empiri. Studien har resulterat i djupa uttömmande reflektioner kring värdarna kopplat till det induktiva teoretiska ramverket. Slutsatsen pekar på aktionsforskning tillsammans med kollaborativ autoetnografi att kunna fungera som ett komplement till varandra och vara ett intressant nytt verktyg för framtida forskning inom hospitality-fältet. / This paper aims to account for a collaborative autoethnography study based on the concepts of hospitality, sociology, commensality and the stranger. The general purpose of the study is to create an understanding around how meal-events arranged in Umeå through the mobile-application Airdine are percieved from the perspective of the host. The study revolves around three events executed with action research as its base, in other words a staging and participatory roll is taken by us as hosts. In this paper collaborative autoethnograpy means that two people each document a complete and exhaustive field-journal regarding their innermost thoughts and reflections around their hospitality, these reflections will then make up the empirics of the study. The study has resulted in profound exhaustive reflections surrounding the hosts connected to the identified theoretical framework. The conclusion points at action research paired together with collaborative autoethnography to compliment each other and of being a possibly interesting tool for future research within the hospitality field.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Demens är ett sjukdomstillstånd som innebär en bestående nedsättning av kognitiva funktioner. Därför behöver personer med demenssjukdom och närstående stöd för att klara vardagen bättre. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att tillsammans med en personalgrupp vid en dagsjukvårdsenhet utarbeta ett underlag för en kommande utvärdering av ett projekt vars syfte var att ge stöd i relationen mellan personer med demenssjukdom och deras närstående. <strong>Metod:</strong> Studien genomfördes med deltagarbaserad aktionsforskning med en fokusgruppsintervju och en enskild intervju. Deltagarna var en personalgrupp på en dagsjukvårdsenhet. <strong>Resultat:</strong> Dagsjukvårdsenheten önskade stödja relationen mellan personer med demenssjukdom och deras närstående. Stödet planeras genomföras vid fem tillfällen under fem veckor. Dessa fem tillfällen har olika teman som handlar om hur paren kan hantera vardagen på ett annat sätt. Genom dessa tillfällen har dagsjukvårdsenheten som mål att exempelvis underlätta vardagen för paren. <strong>Diskussion:</strong> Ett av de centrala fynden var att personer med demenssjukdom och deras närstående behöver både individuellt och gemensamt stöd i relationen. Ett annat fynd var att personalguppen är av den åsikten att vardagen kan underlättas om paren får ta del av andras erfarenheter. En samordnad stödform mellan kommun och landsting kan underlätta för att kunna ge bästa stöd till personer med demenssjukdom tillsammans med närstående.</p> / <p><strong>Background:</strong> Dementia is a disease which involves a permanent reduction of cognitive functions. Therefore people with dementia and their relatives need support to cope with problems in the daily life. <strong>Aim:</strong> The aim was to work with personnel at a day care unit to prepare a basis for a future evaluation of a project which purpose was to provide support in the relationship between people with dementia and their relatives. <strong>Method:</strong> The study was conducted as participatory action research with a focus group interview and an individual interview. Participants were personnel at the day care unit. <strong>Results:</strong> The day care unit wished to support the relationship between people with dementia and their relatives. The support was planned to be done at five occasions during five weeks. These five occasions have different themes which are about how the couples could handle the everyday life in a different way. Through these occasions the day care unit has as a goal for example to simplify everyday life for the couples. <strong>Discussion:</strong> One of the key findings was that people with dementia and their relatives need, both individually and jointly, support in the relationship. Another finding was that the personnel group is of the opinion that life can be facilitated if the couples may take part of other’s experiences. A coordinated assistance between municipalities and county councils can help to provide the best support for people with dementia together with their relatives.</p>

Säg är det möjligt att motverka traditionella könsmönster,trots strukturer som formar oss så att vi omedvetet styrs att väljautbildningar som leder till könstraditionella yrkesval? Att få kunskaper om ochge redskap för ett praktikorienterat jämställdhetsarbete i studie- ochyrkesvägledning är syftet med denna aktionsforskningsstudie. De vägledare som deltar har intresseför och kunskap om genusvetenskapliga perspektiv och kan ses som goda exempel. Vägledarnadeltar genom två intervjutillfällen och en månads fokusering på uppdraget attmotverka traditionella könsmönster. De använder olika metoder och berättar ompositiva, neutrala, obekväma, häftiga och negativa reaktioner från sökande. Resultatetbeskriver hur vägledarna ser på sitt uppdrag och hur de omsätter sina kunskaperi pedagogisk praktik och hur de bemöter och tolkar reaktioner som de får frånsökande. Under arbetets gång ökar den självinsikt som följer av att förstå hursvårt det är att inte göra kön. Metodutvecklinghar betydelse för att omvandla förhållningssätt till aktiv handling, men detavgörande är attityden till uppdraget. Slutsatser som dras är att uppdraget attmotverka traditionella könsmönster kan innebära att upptäcka dessa könsmönsteri vardagen, att vägra kategorisera utifrån kön och att inse att vi med hjälp avförändrade förväntningar tillsammans kan ändra det som ses som normalt. / Say is it possible to counteract traditional gender patterns, even if structures shape us so that we unconsciously are guided to choose courses that lead to gender-traditional career choices? To learn about and provide tools for a practice-oriented work with gender equality in educational and vocational guidance is the purpose of this action research. The counselors involved have an interest in and knowledge of gender perspectives and can be seen as good examples. They participate through two interview sessions and a monthly focus on the mission to counteract traditional gender patterns. They use different methods and reports of positive, neutral, awkward, violent and negative reactions from applicants. The results describe how counselors view their mission and how they apply their knowledge in pedagogical practice. It also shows how they respond to and interpret the reactions they receive from applicants. In the process they increase their self-awareness resulting from the understanding of how hard it is not to construct the gender stereotypes. Method development is important to transform attitudes to positive action, but what matters is the attitude towards the mission. Conclusions drawn are that the mission to counteract traditional gender patterns may mean to detect these gender patterns in everyday life, refuse to categorize on the basis of gender and realize that if we are changing expectations, together we can change what is seen as normal.

I läroplanens inledande del lyfts betydelsen av att elever aktivt får delta i planering och utvärdering av undervisningen och utveckla sin förmåga utöva inflytande och ta ansvar i skolan. Tidigare forskning visar att skolan inte lyckats i detta uppdrag. Studien är en del av en aktion vars utvecklingsfokus varit att öka elevers delaktighet i projektarbetsformen. Studien vill belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, vilken betydelse och vilket värde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken. Forskningsfrågan är: Hur beskriver elever delaktighet i skolan? Studiens syfte är att belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, för att förstå vilken betydelse och vilket värde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken. Data har skapats genom elevers loggboksskrivande om delaktighet och uppföljande samtal med elever, som analyserats genom dimensioner av delaktighet; innehållsdimension, drivkrafts-dimension och samspelsdimension. Elevers beskrivningar av delaktighet är i lika mån beskrivningar av lärandet. Resultatet visar att delaktighet ger mening till elevernas lärande. Den individuella valfriheten är motiverande för eleverna. Det absolut viktigaste för eleverna att få vara delaktiga i är lärandets innehålls- och formfrågor. Delaktighet beskrivs av eleverna både ur ett individuellt och ett kollektivt perspektiv. Studiens resultat bekräftar Illeris och Wengers teorier om lärandets samspel och socialt lärande. / In the introductory part of the Curriculum for the Compulsory School, the importance of pupils participation in the planning and the evaluation of their education is highlighted. Also to develop their ability to participate and to take responsibility in school is highlighted. Earlier research shows that the school has failed in this mission. This study is a part of an action, which developing focus has been to increase the pupils participation in project based learning. The intention of the study is to throw light upon pupils participation from the pupils view, what meaning and what value do the pupils give participation, and how do they think it is working in practice. The research question is: How do pupils describe participation in school? The purpose of the study is to highlight pupils participation from the pupils' view, to understand what meaning and value it gives to the pupils', and how they think it works in practice. Data has been produced by the pupils by writing logbooks about participation and by follow-up conversation with the same pupils. The empirics have been analyzed throw dimensions of participation; the dimension of content, the dimension of motive power and the dimension of cooperation. The pupils descriptions' of participation are also descriptions about learning. The result shows that participation gives meaning to the pupils learning. The individual freedom of choice is motivating for the pupils. The most important area for the pupils to participate in, is the content and the form of learning-area. Participation is described both from an individual and a collective perspective by the pupils. The results of the study confirm Illeris and Wengers theories about cooperative learning and social learning.