I denna uppsats har jag undersökt hur jag som ämneslärare i musik och svenska på högstadiet kan aktualisera William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm få eleverna studiemotiverade samtidigt som det ska främja deras utveckling ur ett mångkulturellt perspektiv. Med aktionsforskning som huvudmetod har jag utifrån läroplanen och hjälpmedel via intermedialitet som pedagogiskt verktyg, det vill säga olika medier och adaptioner, undersökt detta. Skolverket är en av de största källorna för mitt underlag förutom den empiri jag samlat in under undersökningen. Sedan använder jag mig av olika teorier om lärande, dramatik, pedagogik, didaktik, intermedialitet och litteratur om Shakespeare och En midsommarnattsdröm. Jag har undersökt dramats olika teman, ämnen och sakfrågor som anses aktuella även i vår tid och återkopplar innehllet i läro- och kursplaner. Detta för att belysa eventuella problem som uppstår med elever som är omotiverade eller som har svårt för skönlitteratur eller det svenska språket. Jag har prövat, reviderat och omprövat olika teorier jag funnit till underlag för att planera de lektionsupplägg jag skapat och har försökt utforma en lektionsmall som ska kunna bearbetas och anpassas av lärare. Jag har alltså undersökt om och i så fall hur denna lektionsmall skulle vara möjlig att genomföra och vad resultatet skulle generera samt vilka svårigheter jag som lärare möter och hur jag handskas med dessa. Att samarbeta ämnesöverskridande, där eleverna i detta fall arbetar med William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm i både musik- och svenskämnet skapar utrymme för olika förutsättningar men för att dessa ska kunna bidra till lärande innebär det att dessa också måste bejakas. Ämnesöverskridande samarbete är ett av flera nyckelord i denna undersökning och i det här fallet är definitionen av begreppet den när elever arbetar med ett och samma projekt i två eller flera ämnen samtidigt. Jag har genom denna undersökning arbetat fram en mall för undervisning inom detta område. Mallen är skapad för att kunna bearbetas utifrån olika ämnen och förutsättningar. Mallen är inget facit men utgör en god grund att arbeta utifrån.

This thesis is about the role of special educators in (pre)school and about developing democratic communication. It is based on the theory of argumentation developed by Jürgen Habermas. The aim of the study was to describe the conditions that create possibilities for deliberative communication between special educators, parents, students and colleagues in (pre)school. My overarching aim was to contribute to a more distinct description of special educators´ field of knowledge. I have used a social constructionist approach. The project has been based in the field of action research.  A precondition for deliberative dialogues in (pre)schools is to start out from a communicative perspective. That means that (1) some theoretical conditions have been made apparent, (2) knowledge about these conditions have been shown to be crucial for using an aware communicative perspective in a speech act, (3) an aware communicative perspective is revealed through procedures of knowledge. These procedures were understood by and made evident to me as a result of network meeting discussions. A communicative perspective, a special educator as facilitator and procedures of knowledge are found to be crucial for collaboration using a deliberative attitude in (pre)schools. Today there is often a lack of pedagogical professionals in (pre)schools who can act as a link between authorities, organisations, professionals and parents, and who have the authority to pose challenging pedagogical questions. This can be changed if the role of special educators is, instead of teacher, defined as communicative special educators working with dialogues on different levels.

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare. Influerad av aktionsforskning deltog författaren i samtalen. Resultaten visar att gruppen teaterlärare eftersträvar interaktion mellan konstnärliga och pedagogiska aspekter i teaterundervisningen och att detta bidrar till att påverka teaterlärarnas didaktiska ställningstaganden. Teatern framställs som performativ, vilket beskriver de aspekter av teaterarbetet som, i en kommunikativ process och med en genomtänkt gestaltning, vänder sig till en publik. En grundläggande inställning till lärarrollen är att stimulera elevernas skapande och hjälpa fram deras egna uttryck genom att balansera graden av läraraktivt deltagande och medskapande. En kombination av stark eller svag stimulans från läraren och av stort eller litet utrymme för elevens autonomi ger flera möjliga lärarroller. Sammanfattning av resultaten visar att teaterlärarna eftersträvar att röra sig fritt och medvetet mellan dessa roller, och att deras växlande av roller tydligt kommuniceras till såväl elever som kollegor. / This study was carried out in the upper secondary school arts program while the reform, Gy 2011, took shape.  The purpose of this thesis is to highlight, raise an awareness of, visualize and describe a group of theatre teachers’ basic stances on upper secondary school theatre education. Two main themes interact. 1: How does the group of theatre teachers perceive the balance between artistic and pedagogical intentions in theatre education? 2: How does the group of theatre teachers manage the balance between teachers’ initiative and stimulus and students' opportunities to independent creation? With a qualitative method, reflective conversationswere carried out with seven theatre teachers. The author, who was influenced by action research, participated in the conversations. The findings reveal that the theatre teachers strive for interaction between artistic and pedagogical aspects in theatre education and that this interaction contributes to influence the theatre teachers’ didactic positions. Theatre is presented as performative, which describes the aspects of theatre work that, in a communicative process and with a deliberate design, addresses an audience. A basic approach to the role of the teacher is to stimulate students' creativity and boost their self-expression by balancing the degree of teacher active participation and co-creation. A combination of strong or weak stimulus from the teacher and of small or large space for student autonomy enables several possible teacher roles. In summary, the findings shows that theatre teachers strive to move freely and deliberately between these roles, and that their altering between roles is clearly communicated to both students and colleagues.

Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars & snapphanarna – lärdomar av narrativt filmskapande i skolan, är att undersöka vad och hur eleverna (en årskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berättande spelfilm om snapphanetiden kan tänkas ha lärt sig av filmprojektet, och vilka tänkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den närmaste utvecklingszonen och att barn lär sig bäst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande rollekar är en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskådespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning. Empirin grundas på frågeformulär som de deltagande eleverna skriftligen och individuellt fick besvara ett år efter att filmen spelats in, samt på kvalitativa intervjuer med elevernas tre mentorer som också var närvarande under filmprojektet. Upplevda lärdomar som framkommer är förbättrad samarbetsförmåga, ökad vi-känsla i storgruppen, stärkt socioemotionell utveckling, kunskaper om filmprocessens faser och en praktisk förståelse för snapphanarnas levnadsvillkor (när eleverna ”levde” som dem). Utvecklingsmöjligheter för filmmetoden handlar om mer tid till förfogande, rätt tekniska resurser på plats, mindre elevgrupper och större delaktighet för eleverna i hela filmprocessen. Det sociokulturella perspektivet kan hjälpa den filmskapande pedagogen att hitta en modell för lämpliga elevgrupper (hur) med mixade förkunskaper, medan den konkurrerande variationsteorin kan hjälpa pedagogen att hitta ett lämpligt lärandeobjekt (vad). Ytterligare en slutsats är att ett filmtema skulle kunna utgå från elevernas spontana rollekar på rasterna.

Lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet är fokus för denna avhandling, som belyses genom två studier: en longitudinell aktionsforskningsstudie som genomfördes tillsammans med en grupp förskollärare/lärare och en studie där verksamma förskollärare/lärare under en fortbildningskurs fick tillämpa en genusteori på en verklig klassrumshändelse. Studierna visar att genusarbete är komplicerat eftersom det inbegriper många aspekter av livet och en viktig del av genusmedvetenheten är att förhålla sig till dessa olika aspekter. Det är av avgörande betydelse att utmana föreställningar om genus, där utmaningarna resulterar i att föreställningarna blir verbaliserade och därmed synliggjorda. Vidare visar studierna att genom att ta avstamp i feministisk vetenskapskritik och pedagogik kan ett alternativt sätt att förhålla sig till lärande och undervisning i naturvetenskap bli möjligt. För lärare som inte har en naturvetenskaplig bakgrund, men som ska genomföra aktiviteter eller undervisa i ämnena, blir de didaktiska och pedagogiska kompetenser de redan besitter en startpunkt för att utveckla sina ämnesdidaktiska förmågor. Kompetensutveckling med ett feministiskt anslag kan ge lärarna ”empowerment” som medför att de känner större delaktighet i den naturvetenskapliga praktiken och därmed kan bidra till att utveckla såväl dess kultur som kunskapsstoffet. Avhandlingen ger också nya metodologiska kunskapsbidrag om aktionsforskning. Ett resultat är att tid är en viktig faktor som man måste ta hänsyn till beroende på vilken förändring man vill åstadkomma. Forskaren som deltar i aktionsforskningen som en ”outsider” har en viktig funktion genom att kunna överblicka processen samt uppmärksamma och använda sig av kritiska händelser för att driva förändringsarbetet framåt. / The main focus in this thesis is teachers’ gender awareness related to scientific practice. The thesis is based on two different empirical studies: a longitudinal action research study together with a group of teachers (K-6) and a study during an in-service development course where experienced teachers applied gender theory on a real classroom situation, a case. The studies show that working with gender is complicated and comprises of many aspects of human life. An important part of gender awareness is to be able to relate to these aspects. A question of vital importance is to challenge conceptions of gender in such a way that the conceptions will be verbalized and thereby visualized. Moreover, the studies show that feminist pedagogy and theory of science can lead to a new approach to teaching and learning in science. For teachers without any background in science, there are other competences than just subject matter knowledge that are vital for teaching. Feminist perspectives in professional development reinforce teachers’ pedagogical competences and their pedagogical content knowledge and thereby make these teachers feel they participate in the scientific practice and contribute in developing both the stuff of knowledge and its culture. The thesis also contributes to new methodological knowledge about action research. One of the results is that time is an important factor to take into consideration depending on what kind of change you want to receive. The researcher engaged in action research as an "outsider" has an important function in order to monitor the process and pay attention and use critical events to drive the change process forward.

En organisations kvalitetsarbete kräver ständiga förbättringar i en cyklisk process för att uppfylla och överträffa kundens förväntningar. Genom forskningsstrategin aktionsforskning och applikation av hörnstensmodellens principer har Structor Uppsala genomgått en forskningsprocess byggd på delaktighet i syfte att utveckla organisationens förbättringsarbete och interna kommunikation kring förbättringsprocessen. Studien bygger på frågorna (1) Hur kan Structor Uppsala förbättra sitt förbättringsarbete? och (2) Hur kan Structor Uppsala kommunicera internt kring sitt förbättringsarbete? Genom att i workshopform diskutera förbättringar ur traditionella perspektiv och som evolutionär process har organisationen själva utvecklat en vision för hur förbättringscykeln i Structor bör hanteras vilken bygger på att insamla och hantera förbättringsförslag. Organisationens vision för framtiden kompletterades med teoretiska krav så som att återkoppling på förbättringsförslag behöver ske regelbundet, hanteringen av förslag bör innehålla uppföljningspunkter, det befintliga ledningssystemet bör integreras samt att förbättringsprocessen ska vara iterativ och bygga på cykeln: planera, gör, studera, lär. Med utgångspunkt i organisationens vision och de teoretiska kraven skapades ett flöde för hur förbättringar kan hanteras i Structor och hur kommunikationskanaler kan understödja förbättringsarbetet. Studien visar att (1) Structor Uppsalas förbättringsprocess inledningsvis kan förbättras genom att införa ett strukturerat arbetssätt baserat på föreslaget flöde. Det strukturerade arbetssättet bör dock ses som en början och en möjliggörare för efterföljande förbättringsarbete. (2) Kommunikationen kring förbättringsarbetet bör främst ske i kanaler med möjlighet att förmedla rik kommunikation och integreras i redan befintliga kanaler. Kommunikation kring den föreslagna förbättringsstrukturen föreslås därför främst ske via redan existerande möten kompletterat med digitala plattformar som redan används av organisationen. / Quality improvement inherently requires continuous improvement in an iterative process to meet and exceed customer needs. Through applying an action research strategy and the quality principles of the cornerstone model Structor Uppsala has undergone a research process based on participation. The aim of the study has been to develop the organization’s improvement process and internal communication regarding said process. The study has revolved around the questions (1) How can Structor Uppsala improve their improvement process? and (2) How can Structor Uppsala communicate internally with regards to their improvement process? By discussing improvement from a traditional perspective and as an evolutionary process during workshops the organization itself has developed a vision for how the improvement process in Structor could be managed in the future. Structors vison was based on collecting and managing improvement proposals. The organization's vision for the future was supplemented with theoretical requirements such as: feedback on improvement proposals needs to be given regularly, the management of proposals should contain follow-up points, the existing management system should be integrated and the improvement process should be iterative and build on the cycle: plan, do, study, act. A workflow detailing how Structors improvement process can be structured and what communication channels could be used to support the proposed workflow were defined based on Structors requests and the theoretical demands formulated. The study shows that (1) Structor Uppsala's improvement process can initially be improved by introducing a structured improvement process based on the created workflow. The proposed structure should be regarded as a beginning and a platform for subsequent improvement of the iterative improvement process. (2) Communication connected to the improvement process should utilize existing communication channels able to convey communication rich in content. Communication regarding improvement is therefore suggested to primarily take place during existing regular meetings complemented with digital platforms already used by the organization.

In educational research to date, many studies have tried to explain how to reduce the gap between theory and practice in science education. Parts of this research have been conducted through the medium of didactic models. Didactic models are frameworks which can help teachers make their didactic choices explicit for themselves as well as in communication with colleagues. Organizing purposes is one of these didactic models, a model which focuses on educational learning progression. In action research methodology we set out to find how a teacher’s learning progression practice could be affected by an implementation of organizing purposes. We used observations and interviews during a pilot study and three design cycles to collect out data. During our study we got to see how the didactic model organizing purposes could be useful for a teacher by giving structure to their work with learning progression in science education. We also saw what changed in the teacher’s teaching during the implementation of organizing purposes. Lastly, we found what factors the teacher saw as important and necessary for the didactic model to work. These were all linked to collaborative engagement. / I skolans värld har det gjorts flera undersökningar om hur man kan minska på gapet mellan teori och praktik i NO-undervisningen. Några av dessa undersökningar har gjorts med fokus på didaktiska modeller. Didaktiska modeller ger lärare en begreppsram som hen kan använda både när läraren strukturerar sin undervisning och när hen ska kommunicera sina didaktiska val i diskussion med kollegor. Organiserande syften är en didaktisk modell som är skapad så att läraren kan spetsa till sitt arbete med lärandeprogression. I denna undersökning användes aktionsforskning för att ta reda på hur en lärare kan använda sig av organiserande syften för att arbeta med lärandeprogression. Vi använder oss av observation och intervju för att under en pilotstudie samt tre designcykler samla data om hur läraren införlivar organiserande syften i sin undervisning. I resultat ser vi hur den didaktiska modellen organiserande syften hjälper läraren att få ett mer strukturerat arbetssätt för att uppnå lärandeprogression i NO-undervisningen. Vi har också sett vilka förändringar införlivningen av den didaktiska modellen i praktiken fått för lärarens undervisning. Slutligen har vi kunnat konstatera vilka faktorer läraren ser som viktiga för att den didaktiska modellen ska kunna fungera i praktiken.

With the ever-growing market of six-axis robots in the previous years, many different kinds of robots have been introduced into the market. A smaller group of so-called collaborative robots have during this time gotten increased popularity. One of the inconveniences with this type of smaller robot is the lack of internal pneumatic capabilities, which leads to external cables and tubing. This can cause problems with the cables attaching into unintended things and coming loose which could result in production stops, machine failure or other potential damage. Another part of this is that the external cabling hinders the robots sixth axis of rotation. The need for air pressure is to supply the common pneumatic grippers that the robots often use to gain pick-and-place capabilities. Cobotech Kalmar AB is a company based in Kalmar which specializes in robot integration with these collaborative robots. The purpose of this project is to together develop a product concept that can minimize the external cabling needed on the robot while still allow full rotation in the sixth axis. On top of this, the product should have plug-and-play capabilities to decrease the installation time of a robot unit. The method to develop the results is the participatory action research (PAR), with the five different steps that the method includes: problem approach, design/planning, acquiring data, analysis and reflection. The result of the thesis shows that it is possible to decrease the external air tubes and installation time of a collaborative robot. This can be achieved while not decreasing the robots range of motion. By developing an innovative end-effector for the robot the main problems caused by pneumatic grippers can be eliminated. The conclusion of this thesis is a concept product that has one air input and five outputs. This allows for the minimization of the external air tubes needed to only one. The product has a swivel function incorporated which allows full rotation of the robots sixth axis. This together with having the valves seated in the end-effector makes this conceptual product plug-and-play. / Med en ständigt växande marknad för sexaxliga robotar de senaste åren har många olika robotar introducerats till marknaden. Av dessa har mindre kollaborativa robotar vuxit i popularitet. Ett problem med många av dessa mindre robotar är att de inte har tryckluft inbyggt i armen som många av sina större bröder vilket leder till att tryckluftslangar måste dras externt på roboten istället. Detta kan leda tillatt kabeln fastnar och rycks loss vilket i sin tur kan leda till produktionsstopp, att maskiner skadas eller annan potentiell skada på antingen maskiner eller människor.Ett annat problem med att externt dra kabel är att den hindrar robotens sjätte rotationsaxel. Anledningen till att ha tryckluft på roboten är för att ha möjlighet att installera pneumatiska gripdon. Cobotech Kalmar AB är ett företag bosatt i Kalmar som specialiserar sig på att integrera kollaborativa robotar i olika tillverkande industrier. Syftet med detta projekt är att tillsammans utveckla ett produktkoncept som minimerar de externa kablarna på roboten och ser till att roboten får full rörlighet i sin sjätte rotationsaxel. Utöver detta ska produkten arbeta mot att ha plug-and-play kapacitet för att minska installationstiden ute hos kunden. Metoden som används för att få fram resultaten var deltagande aktionsforskning,som innehåller de följande fem stegen: problemformulering, design/planering, in-samling av data och reflektion. Resultatet av denna rapport visar att det är möjligt att minska externa luftslangar samt minska installationstid på kollaborativa robotar. Detta kan göras utan att minska robotens funktion. Genom att utveckla en innovativ end-effector till Universal robots produktutbud kan man eliminera de främsta problemen med pneumatiska gripdon. Projektet har resulterat i en nära färdig konceptuell produkt som innovativt använder magnetiska miniatyrventiler tillsammans med en svivelfunktion för att enbart ha en tryckluftkabel som input till produkten. Produktens swivelfunktion frigör robotens sjätte rotations-axel. Detta tillsammans med ventilerna som sitter i produkten gör att den får plug-and-play funktion.

The purpose of this study is to contribute to the increase of knowledge about how the didactic model “organizing purposes” can be utilized within a preschool environment, as support in didactic analysis and design of exploratory teaching of the chemistry concepts: mixing and separating. In this study we have implemented the research approach action research and within this framework exemplified how the didactic model organizing purposes can be used as support in the planning, implementation, and evaluation of teaching. We will study this with the help of our teaching activity that is based on “geggamoja”. Based on this, we have together with children in the age of four to five years old completed two teaching cycles and started a third cycle. We’ve systematically planned, acted, observed and reflected on the teaching design with the help of the conceptual apparatus that establish the didactical model organizing purposes: ultimate purposes, proximate purposes, end-in-view and continuity. The data for the analysis and evaluation of the teaching design was collected through observation, sound recordings and field notes of the teaching cycles that took place. The results of this study show that the model organizing purposes acted as support in making improvements. The conceptual apparatus also proved to give support in analyzing, evaluating and improving a teaching activity. To make learning meaningful and understandable for the children participating, and as a result contribute to their knowledge development. Our conclusion of this study is that educators can use organizing purposes as support in systematically improving the quality of teaching chemistry in early childhood education. / Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur den didaktiska modellen organiserande syften kan användas som stöd för didaktisk analys och design av en utforskande undervisning i förskola kring kemibegreppen blanda och separera. Vi har använt oss av aktionsforskning som forskningsansats och inom ramen för detta gjort en didaktisk modellering där vi exemplifierat hur organiserande syften kan användas som stöd i planering, genomförande och utvärdering av undervisning. Detta genom vår undervisningsaktivitet som tar utgångspunkt i geggamoja. Utifrån detta har vi tillsammans med fyra- till femåringar genomfört två undervisningscyklar och påbörjat en tredje. Vi har systematiskt planerat, agerat, observerat och reflekterat med hjälp av begreppsapparaten som utgör den didaktiska modellen organiserande syften: övergripande syfte, närliggande syfte, mål-i-sikte och kontinuitet. Insamlingen av data för analys och utvärdering av undervisningsdesignen i syftet att förbättra designen skedde genom observation, ljudinspelning och fältanteckningar under undervisningsaktiviteterna. I resultatet framkommer det att modellen organiserande syften var ett stöd för att göra förbättringar och att begreppsapparaten var ett stöd i analysen, då man skulle utvärdera och förbättra en undervisningsaktivitet. Det vill säga så att undervisningsaktiviteten blir begriplig och meningsfull för alla barn som deltar och på så sätt bidrar till deras kunskapsutveckling. Vår slutsats är att den didaktiska modellen organiserande syften kan vara ett stöd för förskollärare att på ett systematiskt sätt utveckla undervisningens kvalité i ämnet kemi i förskolan.

I denna uppsats undersöks om motivationen att arbeta på matematiklektionerna kan ökas genom kooperativt lärande. Undersökningen har genomförts med hjälp av aktionsforskning i en niondeklass under höstterminen 2018. Resultatet av undersökningen visar att de kooperativa metoderna upplevdes som positiva både för elevernas lärande och för klassens sociala situation. Formen på övningar som Speed dating och Bygg en triangel verkade inkluderande för osäkra elever, samtidigt som det matematiska innehållet i övningarna var utmanande för samtliga. Under försöksperioden gjordes det observationer i klassen och efter försöksperioden användes enkäter och intervjuer för utvärdering. Resultaten diskuteras i ljuset av bland annat Self determination theory. Uppsatsens slutsats är att elevernas motivation har ökat genom att kooperativa metoder använts under matematiklektionerna.