In this licentiate thesis studies how a systematic work of implementing a supported housing develops from idea to practice with the purpose to analyze collaboration and its impact on the development of the implementation. The study followed how the four organizations created a collaboration to implement a supported housing.; the social services in Kalmar municipality, the Swedish Prison and Probation Service in the form of the local probation service in Kalmar, the association KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället, [Criminals' Revenge In Society]) in Kalmar and Kalmarhem AB a housing company,  The starting point for the study consists of a process evaluation of an implementation process, how collaboration established between the organizations, how collaboration as a way of working affects the process and finally the split-up of the project. The study conducted in two parts: partly during the years 2006-2008 when implementation studied, partly during the years 2014-2015 when the split-up of the project studied. The methods used was interviews, participatory observations and document studies. The empirical evidence collected during the two periods forms the basis for the analysis. The results indicate that collaboration created between the actors of the implementation is of crucial importance. That is, how the actors confronted and solved the problems that arose during the implementation and that both time and various forms of resources are required to create a comprehensive collaboration.  The concluding part of the study describes how a split-up of collaboration takes place. The change can attributed to a new arrangement with clear operational management in accordance with the impact of New Public Management [NPM]. A consequence for the supported housing, in line with this logic, was a separation and division of clients and contractors and division between businesses in accordance with a competitive mindset. At the time of writing, the supported housing remains, albeit in a different form. One explanation is that during the implementation, a close and sustainable collaboration was developed that could withstand some of the threats created through changed forms of governance. This indicates that the collaboration that developed between the four organizations can still provide some space if it is able to find forms that can fit into new control logics.

Denna avhandling hade två syften. 1. Att i ett organisations-, professions- och pedagogiskt samverkansperspektiv studera några förskollärares möjligheter och hinder för utvecklingen av en genusmedveten pedagogik. 2. Att bedriva kvalita-tiv forskning utifrån antaganden om forskning för social rättvisa, som ett bidrag till metodologiutveckling. Följande frågeställningar belyste dessa syften: Hur skapar förskollärare utrymme för reflektion och kunskapsprocesser över tid; vil-ka individuella och kollektiva handlingar utför förskollärare över tid; vilka bi-drag till verksamhetsutveckling kan en studie av detta slag göra? Med feminis-tisk pragmatism som vetenskapsteoretisk grund tillämpades feministisk aktions-forskning som satte förskollärarnas frågeställningar i centrum. Under tre års tid ägde regelbundna träffar rum för gemensamma reflektioner, utvärderingar och planeringar av pedagogiska handlingar. Enskilda och gruppintervjuer, deltagande observationer samt en stor mängd mejl-, telefon- och brevutbyten kompletterade datainsamlingen. Den analytiska forskningsberättelsen växte fram under åter-koppling till förskollärares handlingar och i ljuset av förskollärares diffusa pro-fessionstillhörighet. Handlingarna tolkades utifrån de i feministisk aktionsforsk-ningsmetodologi inneboende principerna vad, vem och kritiska händelser över tid. Organisations- och professionsteoretiska analyser visade att förskollärarnas handlingar varken erkändes som professionella av den kommunala arbetsgivaren eller föräldrarna. Förskollärarnas behov av professionell erkänsla var stort, men när den uteblev, visade sig det långsiktiga utvecklingsarbetet vara av stort värde, därför att förskollärarna lyckades åstadkomma pedagogiskt sett meningsfulla förändringar, vilket understryker den temporala aspekten av organisatoriska för-ändringar underifrån. Förskollärarnas kollektiva handlingar började rota sig i en gemensam värdegrund. Formen av utvecklingsarbetet - att samarbeta med en al-lierad utifrån - var avgörande för skapandet av utrymme för reflektion och kol-lektiva handlingar. Kollektiva handlingar möjliggjordes i hög utsträckning tack vare enskilda deltagares mod att bryta tystnader om orättvisor i den egna verk-samheten. En slutsats är att det är möjligt att åstadkomma organisatoriska för-ändringar över tid genom en radikal öppenhet för agency. Transformativa kun-skapsprocesser kan åstadkommas om erbjudanden till ett genuint deltagande i ett förändringsarbete lämnas och mottas. Genom en problematisering av termer som handling, deltagande, emancipation, social rättvisa och kunskap gjordes ett me-todologiskt bidrag till feministisk aktionsforskning. / This doctoral thesis had two purposes. 1. To study some preschool teachers’ possibilities to develop a gender aware pedagogy by applying theories of organisation, profession and collaboration. 2. To do qualitative research by drawing on principles of research for social justice, as a contribution to the development of methodology in feminist educational action research. The following research questions helped elucidate these purposes: How do preschool teachers create space for reflection and knowledge processes over time? What individual and collective actions do preschool teachers take over time? How can this study contribute to organisational development? Feminist pragmatism served as the philosophical underpinning for feminist action research (FAR) as a methodology and method. The preschool teachers were regarded as agents for change in their own pedagogic and organisational practices. Over a three-year period meetings were conducted on a regular basis. One-on-one interviews, group interviews, numerous emails, telephone calls and some observations completed the data collection. The analytical research narrative emerged by linking the preschool teachers’ actions to their ambiguous professional status. Actions were interpreted by applying the principles inherent in FAR, what, who and critical incidents over time. The absence of professional recognition from the municipal employer and parents for the preschool teachers was evident. Since the preschool teachers needed professional recognition, they experienced the collaborative nature of this study of great value as it conferred legitimacy for their professional development. There emerged meaningful pedagogic change over time, which emphasised the temporal aspect of organisational change from the bottom up. Collective actions began to take root in a shared value system. The design of the project – to collaborate with an outside ally – was decisive in regard to creating space for reflection and collective actions. Collective actions were possible due to the courage of individual participants who dared break silences surrounding organisational injustices. In conclusion, it can be stated that organisational change over time is indeed possible by practising radical openness for agency. Transformative knowledge processes can be achieved provided that genuine offers of participation are issued and well received. By elaborating on terms such as action, participation, emancipation, social justice and knowledge, a methodological contribution could be made to feminist action research.

Denna avhandling belyser forskarstött förändringsarbete, inom ”Servicenätet Posten”, den division inom Posten Sverige AB som ansvarar för postdistribution till kunderna. Förändringsarbetet har handlat om att förbättra arbetssituationen för 15 000 brevbärare. Den teoretiska grunden utgörs av ett systemtänkande där konceptet ”Människa-Teknik-Organisation” (MTO), används för att granska interventionsprocessen. Det övergripande syftet med denna avhandling är att bidra till kunskapsutveckling-en om forskarstött förändringsarbete utifrån följande delsyften: 1) att illustrera hur ett systemtänkande i förändringsarbete påverkar förståelsen för hur systemkomponenterna Människa, Teknik och Organisation (MTO) interagerar i praktiken, 2) att exemplifiera hur den kunskapen kan omsättas i praktiken genom utveckling och implementering av MTO-anpassade lösningar i samverkan mellan forskare och praktiker, 3) att empiriskt exemplifiera hur former för participation kan bidra till framgångsrikt förändringsarbete genom analys och syntes av process och resultat. Forskningsprojektet har bedrivits med en interaktiv ansats. Den interaktiva ansatsen har gjort det möjligt att belysa samverkan mellan forskare och praktiker på ett verklig-hetsnära och realistiskt sätt under fyra projektfaser fördelade över en femårsperiod. Den inledande projektfasen innebar en diagnostisering av problematiken. Ett antal åtgärdsförslag presenterades av forskargruppen och ledde vidare till ett forskarstött ut-vecklingsarbete under en andra projektfas då ett underlag till olika förbättringsåtgärder arbetades fram. Detta inbegrep utveckling av såväl teknisk som arbetsorganisatorisk ka-raktär för att åstadkomma effektiva och hälsosamma arbetsprocesser för brevbärare inom postutdelningsverksamheten. I en tredje projektfas testades och utvärderades hela åtgärdspaketet genom implementering på ett pilotkontor. I en fjärde och sista projektfas implementerades förbättringsåtgärderna på samtliga 602 postutdelningskontor i landet och forskarna gjorde en utvärdering. Resultaten visar hur man genom att anlägga ett MTO-perspektiv i förändringsarbete ökar möjligheterna att få klarhet i vilka faktorer som påverkar effektiviteten i ett pro-duktionssystem i sin helhet. Den tvärvetenskapliga forskningssatsningen i kombination med samverkan forskare/praktiker visade sig vara en förutsättning för att skapa förståel-se för interaktionen mellan M-T-O-komponenterna. Avhandlingen visar vidare hur olika former för participation i praktiken kan bidra till framgångsrikt förändringsarbete både vad gäller process och resultat. Den utförliga redogörelsen för interventionsprocessen, forskarrollens skiftande karaktär samt hindrande och främjande faktorer för forskarstött förändringsarbete, utgör andra viktiga kunskapsbidrag. / This dissertation illuminates researcher-supported work for change within the “Postal Service Network”, the division within Posten Sverige AB with responsibility for mail distribution to customers. The intervention has been concerned with improving the work situation of 15,000 postmen. The theoretical foundation consists in a form of systems thinking in which the con-cept of Man-Technology-Organisation (MTO) is employed to scrutinise the intervention process. The overall aim of this dissertation is to contribute to the development of know-ledge in the arena of researcher-supported work for change. It proceeds on the basis of the following objectives 1) to illustrate how systems thinking in the change process influences understanding of how the system’s Man-Technology-Organisation (MTO) components interact in practice, 2) to exemplify how this knowledge can be transformed in practice through the development and implementation of MTO-adapted solutions into collaboration between researchers and practitioners, 3) to exemplify empirically how forms for participation can contribute to a successful change process through the analy-sis and synthesis of both process and results. The research project has been conducted interactively. The interactive approach has made it possible to illuminate collaboration between researchers and practitioners in a down-to-earth and realistic manner during four project phases spread over a five-year period. The introductory project phase involved diagnosis of the problem. A number of proposals for action were presented by the research team, which led on to researcher-supported developmental work during a second project phase when a basis for various improvement measures was created. This involved development of both a technical and work-organisational nature to achieve efficient and healthy work processes for postmen in mail distribution. At a third project phase the entire package of measures was tested and evaluated through implementation in a pilot office. At the fourth and final phase of the project the improvements were implemented in all 602 postal distribution offices in Sweden, and the researchers performed an evaluation. The results show how adopting an MTO perspective on work for change increases opportunities to obtain clarity with regard to which factors influence efficiency in a pro-duction system as a whole. The cross-disciplinary research approach, in combination with researcher/practitioner collaboration, proved to be a prerequisite for creating un-derstanding of the interaction between the MTO components. Further, the dissertation shows how different forms of participation in practice can contribute to successful work for change with regard to both process and results. The extensive reporting of the inter-vention process and accounts of the shifting nature of the researcher’s role and of hin-dering and promoting factors in researcher-supported work for change constitute other important contributions to knowledge.

Subitiseringsförmåga ses som en grundläggande färdighet inom taluppfattning. Syftet med studien var att bidra med kunskap om sambandet mellan konceptuell subitisering och taluppfattning, samt vilken påverkan vårt interventionsprogram har på elever med svag konceptuell subitiseringsförmåga. Syftet var också att synliggöra utvecklingsarbetet av ett interventionsprogram i konceptuell subitisering. Interventionen genomfördes med 15 elever i årskurs 4 med två till fyra elever i varje grupp. Upplägget som var grundat i konstruktivismen byggde på att använda konkret material med gemensamma diskussioner. Före och efter interventionen gjordes tester för att kartlägga elevernas kunskapsnivåer. Kvantitativ metod användes för att få svar på våra forskningsfrågor om korrelation mellan konceptuell subitiseringsförmåga och taluppfattning samt interventionsprogrammets påverkan på elevernas konceptuella subitiseringsförmåga och taluppfattning. Resultaten visade att interventionsgruppen förbättrat sig något mer än kontrollgruppen gällande både subitiseringsförmåga och taluppfattning. Resultaten visade också på en viss korrelation mellan konceptuell subitiseringsförmåga och taluppfattning. Det är svårt att dra några generella slutsatser kring resultaten eftersom urvalet i studien var litet och skillnaderna mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp små. Kvalitativ metod med återkommande reflekterande samtal användes för att besvara forskningsfrågan om interventionsprogrammets påverkan på elevernas kunskapsutveckling, engagemang och självförtroende samt för att synliggöra vilka förändringar som behövde göras i programmet. Eleverna visade engagemang och självförtroendet gällande taluppfattning. Vi såg detta genom elevernas höga aktivitetsnivå, kreativitet och rikliga kommunikation. Förändringar av interventionsprogrammet gjordes främst genom att göra övningarna enklare eller mer utmanande. För att tolka och förstå konsekvenserna av de perspektivval som gjordes under interventionen gällande metoder för att möta elevers olikheter, åtgärda svårigheter och undanröja hinder använde vi oss av två grundläggande specialpedagogiska perspektiv, relationellt respektive kategoriskt. Intervention som specialpedagogisk insats kan utveckla elevers matematiska förmågor och därmed minska risken för misslyckande med samhälleliga begränsningar som följd. Intervention kan som i vår studie även användas som ett verktyg för professionsutveckling. / Subitizing ability is seen as a basic skill in number sense. The purpose of this study was to contribute with knowledge about the connection between conceptual subitization and number sense and what impact our intervention program may have on students with weak conceptual subitizing ability. The purpose was also to make the development process visible in our work with an intervention program in conceptual subitizing. The intervention was implemented with 15 students in year 4, with two to four students in each group. The design of the intervention was founded in constructivism. Concrete materials and joint discussions were used. To map the students’ knowledge development, tests were performed both before and after the intervention. Quantitative methods were used to answer our research questions about the correlation between conceptual subitizing ability and number sense, as well as the intervention program’s impact on students' conceptual subitizing ability and number sense. The results showed that the intervention group improved slightly more than the control group in terms of both subitizing ability and number sense. The results also showed a minor correlation between conceptual subitizing ability and number sense. It is difficult to make any general conclusions from the results because the sample in the study was small and the differences between the intervention group and control group were small. Qualitative methods with recurring reflective conversations were used to answer the research question about the intervention program’s impact on knowledge development, students’ commitment and self-confidence and to identify which changes that need to be done to the program. The students showed commitment and self-confidence regarding number sense. We saw this through the students’ high level of activity, their creativity and abundant communication. The changes to the intervention program consisted mainly of making the exercises simpler or more challenging. In order to understand the consequences of the perspective choices made during the intervention regarding methods for meeting students’ differences, resolving difficulties and removing obstacles, we used two basic special educational perspectives: the relational and the categorical. Intervention as a special educational effort can develop students' mathematical abilities and thereby decrease the risk of failure with societal limitations as a result. As in our study, intervention can beused as an implement for professional development.

The project has been implemented as teacher driven action research, where subject-specific reading was studied in classroom practitioners and analyzed by using Legitimation Code Theory (LCT). The purpose was, partly to research which linguistic domains the teachers used in the part detailed reading in Reading to Learn (R2L) and how the discursive movement looked, and partly if progression could be seen during a school year and in that case, how it affected the educators’ teaching.    Participating in the study were four teachers working in a Swedish gymnasium: a chemistry teacher and a teacher of social studies, who were working in academic preparatory programs and a teacher in Swedish as a second language and a teacher in history in one of the introductory programs. The leader of the project and author of this study is also a teacher and colleague to the participants. Totally, twelve observations of detailed reading were implemented: three observations each teacher during one academic year.    The most prominent characteristic of the project was how the teachers, by becoming aware of the linguistic domains, changed their way of using detailed reading and by using the discursive movement, they were able to make semantic waves. The experience of the teachers was that through the action research they received new tools to develop their subject-specific reading and therefore the students’ language and knowledge increased which contributed to a higher object achievement. Notable was that all students seemed to benefit from detailed reading, even the high performing and/or the students with Swedish as their native language.    The result of this study may be relevant to studies on how to augment classroom practices to better implement the subject-specific reading which may lead to change for both teachers and students, regardless of students’ language and knowledge level, stage, or subject.

Inkluderandet av barn i planeringsprocesser är en aktiv diskussion i samhället då barn som grupp ofta blir åsidosatta i sitt deltagande. Barn utgör ungefär 25 procent av befolkningen men de utgör 100 procent av vår framtid, vilket innebär att de bör ges möjlighet att påverka det samhälle de växer upp i. År 2020 blev barnkonventionen en svensk lag som främjar barns rättigheter och skyddar barnets bästa. För att uppnå barnets bästa och inkludera barn i planeringsprocesser finns metoden barnkonsekvensanalys. Denna metod analyserar planeringsprojekts konsekvenser, bedömer hur barn påverkas av planeringssituationer samt presenterar lösningar för att uppnå den mest gynnsamma miljön för barn. Denna uppsats syftar till att undersöka möjligheter och utmaningar med barnkonsekvensanalys i planeringsprocesser genom att implementera metoden i Trafikverkets planering för en ny vägplan (väg 684). Undersökningen genomförs baserat på metoderna barnkonsekvensanalys och aktionsforskning för att både möjliggöra en implementering och en reflektion av processen. Tillvägagångssättet för metoderna består av workshops, gåtur och intervju varpå dess resultat analyseras och reflekteras över. Resultatet diskuteras utifrån teorier om barns rättigheter, både i den fysiska miljön samt i planeringsprocesser. Uppsatsens slutsats är att det finns ett flertal utvecklingsmöjligheter för barnkonsekvensanalys som bör beaktas för att metoden ska uppnå sin fulla potential. Detta inkluderar exempelvis att öka förståelsen för barnens perspektiv och ge barnkonsekvensanalys ökat utrymme inom planeringsprocesser. Implementeringen av barnkonsekvensanalysen i Trafikverkets planering ger slutsatsen att förslagen för vägplanen gynnar barnets bästa. Det finns dock utmaningar med metoden som måste hanteras för att barnens delaktighet ska förbättras, exempelvis gällande utformningen av kunskapsinhämtning. / The inclusion of children in planning processes is an active discussion in society as children as a group often become disregarded in their participation. Children constitute about 25 percent of the population, but they constitute 100 percent of our future, which means that they should be given the opportunity to influence the society in which they grow up. In the year 2020, the Convention on the Rights of the Child became a Swedish law that promotes children’s rights and protects what is best for the children. To fulfill the children’s best interests and include children in planning processes, there is a method called child impact assessment. This method analyzes the consequences of planning projects, assesses how children are affected by planning situations, and presents solutions to achieve the most advantageous environment for children. This thesis aims to investigate opportunities and challenges with child impact assessment in planning processes by implementing the method in the Swedish Transport Administration’s planning for a new transportation plan (road 684). The thesis is conducted based on the methods of child impact assessment and action research to enable both an implementation and a reflection of the process. The implementation of the methods consists of workshops, child-led tour, and interview, after which the results are analyzed and reflected on. The results are discussed based on theories about children’s rights, both in the physical environment and in planning processes. The thesis’ conclusion is that there are several development opportunities for child impact assessment that should be considered for the method to reach its full potential. This includes, for example, improved understanding of children’s perspectives and giving child impact assessment more space in planning processes. The implementation of the child impact assessment in the Swedish Transport Administration’s planning gives the conclusion that the proposals for the transportation plan benefit children’s best interests. However, there are challenges with the method that must be addressed in order for the children’s participation to be improved, for example regarding the design of knowledge acquisition.

This thesis examines the critical factors shaping early-stage business model development. As a result, this paper provides insights and recommendations for the effective commercialization of innovations. The early-stage business model development process is notoriously complex and ambiguous, yet a limited amount if empirical studies have been conducted in this crucial phase. To address this research gap, an action research approach is employed to document learnings and challenges through an empirical case study into the early-stage business model development for a novel bioprinting technology. The study leverages existing literature to define specific actions and utilizes reflective analysis to gain comprehensive understanding of the factors shaping the process. Through this approach, important new lessons are uncovered for facilitators, highlighting both the facilitating role of tools and methods, as well as their limitations in enhancing the cognitive processes of understanding customer value, how to create value, and how to capture it efficiently. The research findings demonstrate the the business model development and innovation processes are iterative and complex, as well as heavily reliant on engagement and resource allocation. Furthermore, newfound theoretical considerations of commitment, organizational capabilities, and risk appetite arecrucial for the successful realizability of business models. Based on these findings, recommendations of future business model development in similar contexts are presented. These include the importance of achieving a common understanding among stakeholders, a thorough understanding of customer value, a thoughtful ideation process combining convergent and divergent thinking, and a comprehensive assessment of commitment and tolerance for ambiguity. This these contributes to the exisiting body of literature by holistically shedding light on the early-stage business model development process through documented action and by providing practical insights for practitioners and stakeholders involved in innovation commercialization. / Denna uppsats undersöker de kritiska faktorer som formar utvecklingen av affärsmodeller i tidiga skeden samt bidrar med insikter och rekommendationer för effektiv kommersialisering av innovationer. Processen för utveckling av affärsmodeller i tidiga skeden är känd för sin komplexitet och tvetydighet, men det finns få empiriska studier av denna avgörande fas. För att fylla detta forskningsgap används en aktionsforskningsansats för att dokumentera lärdomar och utmaningar genom en empirisk fallstudie på affärsmodellsutveckling i ett tidigt stadie för en ny bioprintingteknik. Studien utnyttjar befintlig litteratur för att definiera specifika åtgärder och använder reflekterande analys för att skapa en omfattande förståelse för de faktorer som formar processen. Genom detta tillvägagångssätt kan viktiga nya lärdomar dras kring facilitatorer, vilket belyser både verktygens och metodernas underlättande roll och deras begränsningar när det gäller att förbättra den kognitivaprocessen för att förstå kundvärde, hur man skapar och fångar detta värde på ett effektivt sätt. Forskningsresultaten visar att innovationsprocessen för affärsmodeller är iterativ, komplex och starkt beroende av engagemang och resursallokering. Dessutom är nya funna teoretiska överväganden om engagemang, organisatorisk kapacitet och riskaptit avgörande för en framgångsrik realisering av affärsmodeller. Baserat på dessa resultat presenteras rekommendationer för framtida utveckling av affärsmodeller i liknande kontexter. Dessa rekommendationer inkluderar vikten av att uppnå en samsyn bland intressenterna, en grundlig förståelse för kundvärdet, en genomtänkt idéprocess som kombinerar konvergent och divergent tänkande, samt en omfattande bedömning av engagemang och tolerans för ambiguitet. Denna uppsats bidrar till den befintliga kunskapen genom att holistiskt belysa utvecklingsprocessen för affärsmodeller genom dokumenterad handling i ett tidigt skede samt genom att ge praktiska insikter för utövare och intressenter som är involverade i kommersialisering av innovationer.