This study has an action research approach and is conducted as a part of an improvement process at the local school unit. The focus of the study is how the principal and the teachers at a public elementary school take an interest in the school culture and investigate how they can improve the practice while learn-ing from the process. The aim of the study is to create an understanding of the teachers’ experience of the school’s culture, and by using that as a basis, plan and conduct improvement schemes in the operations of the school. The results indicate that the theory of practice architectures enables the re-searcher to identify the sayings, doings and relating of the teachers. Moreover, the study has contributed to an understanding of what is enabled or prevented by internal and external conditions in the current process of action research and school development. The study shows that time and a common interest are central for uniting the college, which in turn is key if school development should lead to long-lasting improvement.

Syfte: Eftersom byggbranschen är en av de mest olycks- och dödsfallsdrabbade branscher finns det anledningar att tro att det någonstans i arbetsmiljöarbetet brister. Inom arbetsmiljö och säkerhet sker en ständig utveckling vilket påverkar hur viktigt det är med en bra kommunikation från arbetsledaren till yrkesarbetaren. Målet med studien var att identifiera kommunikationsbrister mellan arbetsledare och yrkesarbetare som kunde skapa tillfälle för olyckor och tillbud. Syftet med att göra den här undersökningen var att utveckla ett eget förbättringsförslag och implementera det i praktiken och utvärdera hur detta mottogs. Metod: Studien utfördes som en aktionsforskning där brister i dagens informationsflöde identifierades för att sedan implementera en lämplig handling för att åtgärda problemet. Efter detta utvärderades den nya handlingen. För att utföra denna undersökning och besvara frågeställningarna har flera undersökningsmetoder för datainsamlingens använts: semistrukturerade intervjuer, litteraturstudier, dokumentanalys och deltagande observationer vilka har analyserats genom en triangulering för ett trovärdigt resultat. Resultat: Informationen om de risker som identifierades i ett arbetsmoment kommunicerades genom arbetsberedningar, vilka skulle ske genom ett överlämnings möte tillsammans med yrkesarbetarna. Dagens arbetsberedningsmall upplevdes som bristfällig samt med stort rum för utveckling. I identifieringen av bristerna i dagens informationsflöde var det informationen gällande kringliggande arbeten som var mest återkommande. Detta resulterade i att förbättringsförslaget begränsades till den frågan. En ny arbetsberedning togs fram med frågeställningar berörande arbetsmoment som sker i närheten och vilka risker samt riskreducerande åtgärder som skall vidtas. Konsekvenser: Det upplevdes förekomma ett samband mellan bristande kommunikation och tillbud samt olyckor. Individers personliga inställning till arbetsmiljöfrågor ansågs vara en faktor till att det sker olyckor. Detta kunde vara en faktor till att arbetsmiljön inte prioriterades mer under arbetsberedningar och påverkade i sin tur både överlämningen samt mängden information som återkopplas till arbetsledarna. För att minska tillbud och olyckor borde yrkesarbetarna informerats om kringliggande arbeten och de risker som tillkommer. Detta bidrog även till att yrkesarbetarna kände sig mer delaktiga och involverade i frågor som berörde deras arbetsmiljö. Begränsningar: Den här studien undersökte endast kommunikationsbrister mellan arbetsledare och yrkesarbetare som påverkade arbetsmiljöns efterlevnad. Resultatet ansågs vara generaliserbart i byggbranschen. Förbättringsarbetet syftade till att förbättra redan befintliga dokument och eftersom arbetsberedningar är företagsspecifikt blir även funna brister i arbetsberedningarna det. / Purpose: Since the construction industry is one of the most harmful and lethal industries there is reason to believe that there is something wrong with the work environment planning. There is constant ongoing progress within the area of safety issues and work environment which affects how important good communication is from the supervisor to the carpenter. The objective of this study is to identify communication deficiencies between the supervisor and carpenter, which in turn raises the probability for accidents and incidents to occur. The purpose of this study is to develop an improvement proposal to implement and evaluate how it is received. Method: The study is conducted as an action research study where deficiencies are identified in today’s information channels. Furthermore, an appropriate action is proposed to address the problem, followed by an evaluation of the new action. When conducting this research, and when answering the research questions, several methods been utilized, such as: structural interviews, literature studies, document analysis, and participant observations which have been analyzed through triangulation for a credible result. Findings: The information about the risks identified in a work activity was communicated through a work sets, which was be done through a meeting with the construction workers. Today’s work set template was perceived as inadequate, with a lot of room for development. When identifying the deficiencies in today’s information flow, the information regarding surrounding work was identified as the most recurring. This resulted in the improvement proposal being limited to that issue. A new work set was made with questions regarding work activities that are taking place nearby and what risks and risk mitigation measures are to be taken. Implications: The connection between lack of communication and incidents as well as accidents was identified. An individual's attitude toward work environment issues are a factor in the occurrence of accidents. This is a factor when it comes to the work environment as it is not prioritized higher when planning work sets which affects both the handover and the amount of information that is given back to the supervisors. To reduce incidents and accidents, construction workers need to be informed about the surrounding work and the risks involved, this also makes the construction workers feel more involved in issues that affect their daily work environment. Limitations: This study only examines communication deficiencies between supervisors and construction workers regarding the work environment. The result is regarded as general to the construction industry. The improvement work is limited to improving existing documents. Furthermore, work sets are company-specific, shown deficiencies are as well.

Introduction. This thesis examines how the school librarian’s work affects pupils’ reading and their interest in literature. The aim is to identify how pupils’ interest and commitment to a new book genre differs based on the level of interference from the school librarian during the presentations of this genre. Method. We have introduced new books in a new genre for pupils in a primary school in central Sweden. Our study is based on action research where we knowingly influenced the participating pupils to different extents, and examined the results of this influence. By applying a user’s perspective, we studied the pupils during their visits to the school library, held focus groups with a few pupils from each class, and gathered statistics of books being lent from the school library. Analysis. The analytical framework for this thesis combines theory from the sociocultural perspective with conceptions regarding reading strategies. Results. Our results show that the level of interference from the school librarian affected the pupils’ interest in the new book genre to a high extent. Pupils that did not have an interest in the subject beforehand gained a bigger engagement for it by reading books in the genre after the school librarian’s presentation. The pupils' interest in the new books also rose during the focus groups when they got more information about the books. Conclusion. Since the study clearly presents what difference an active school librarian’s work makes for the pupils’ reading motivation, it shows the great importance of having an educated librarian in every school library. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Digitala verktyg är numera en naturlig del av vårt samhälle och även skolan, lärarens roll är viktig när det gäller att iscensätta matematikundervisning med digitala verktyg. Enligt Skolverkets styrdokument ska alla skolor i Sverige använda sig av och instrumentera digitalisering. Denna studie syftade till att identifiera inverkan av lärande och elevens förståelse i matematikundervisning genom LEGO robot och progression av dennes färdigheter. För att sedan kunna utveckla lärarens undervisning och göra den attraktivare och kanske också roligare, målet är att aktivera elevens kognitiva, sociala, emotionella, och kreativa förmågor. Jag använde mig av aktionsforskning och utformat en undervisningssekvens inom matematikområdet geometri. Det var 13 elever som deltog i studien, de har intervjuats och observationer har gjorts på högstadiet i tre grupper för års kurs 7. Resultatet av studien visar att användning av LEGO robot, väcker intresse hos eleverna och ökade förståelsen av matematiska begrepp med ökad social interaktion bland eleverna. / Digital tools are now a natural part of our society and also the school, the role of the teacher is important when it comes to staging mathematics teaching with digital tools. According to the Swedish National Agency for Education's governing documents, all schools in Sweden must use and instrument digitization. This study aimed to identify the impact of learning and the student's understanding of mathematics teaching through the LEGO robot and the progression of his skills. In order to then be able to develop the teacher's teaching and make it more attractive and perhaps also more fun, negative, social, emotional, and creative skills. In this study, I will highlight several aspects that reinforce the importance of using modern technology today. I have used action research and designed a teaching sequence in the field of mathematic s geometry. There were 13 students who participated in the study, they have been interviewed and observations have been made in high school in three groups for year course 7. The results of the study show that the use of LEGO robot, arouses interest in students and increased the understanding of mathematical concepts with increased social interaction among students.

Studiens syfte är att synliggöra och öka kunskapen om skolutvecklande processer i grundskolan med fokus på alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. För att uppnå syftet undersöktes vad lärarna fokuserade på i diskussionerna i uppstarten av arbetet och hur fokuset ändrades under arbetets gång samt vilka möjligheter och hinder som blev synliga under processen. För att undersöka detta användes aktionsforskning som ansats och ett projektarbete skapades om tillgängliga lärmiljöer. Studien är kvalitativ och empirin grundar sig på fokusgruppsamtal, loggböcker och intervjuer. För att analysera resultatet från empirin användes teorin om praktikarkitektur vilket även möjliggjorde synliggörandet av sägandet i samtalen utifrån forskningsfrågorna. Teorin om praktikarkitektur är en allmänt vedertagen metod för att analysera resultat från aktionsforskning. Studiens resultat visade att lärarna till en början fokuserade på de hinder de tyckte sig se i praktiken. I samtalen diskuterade de att förutsättningarna för arbetet utifrån elevers varierande behov, klassrumsmiljön och tid. Målsättning med deltagandet fick även det stort utrymme i diskussionerna. En bit in på projektet började lärarna fokusera mer på de positiva effekterna av att arbeta med lärmiljön och den förändrade syn de hade fått om arbetet. Förutsättningar för arbetet fortsatte att ta utrymme i diskussionerna, men innefattade då även ekonomi och samarbete. Möjligheter och hinder synliggjordes. Det som möjliggjorde arbetet var att avsätta tid för arbetet, samarbete och handledning samt en ökad förståelse för lärmiljöns betydelse. Det som hindrade arbetet var tidsbrist, ekonomi och till viss del den solidaritet som fanns i arbetslaget. / The purpose of the study is to highlight and increase knowledge about school development processes in compulsory school with a focus on all students' right to an equal education. To achieve the purpose, it was investigated what the teachers focused on in the discussions at the start of the work and how the focus changed during the work as well as what opportunities and obstacles became visible during the process. To investigate this, action research was used as an approach and a project work was created on accessible learning environments. The study is qualitative and the empirical data is based on focus group discussions, logbooks and interviews. To analyze the results from the empirical data, the theory of practice architecture was used, which also made it possible to make the saying visible in the conversations based on the research questions. The theory of practice architecture is a generally accepted method for analysing results from action research. The results of the study showed that the teachers initially focused on the obstacles they thought they saw in practice. In the conversations, they discussed that the conditions for the work are based on the students' varying needs, the classroom environment and time. The goal of participation was also given a lot of space in the discussions. A bit into the project, the teachers began to focus more on the positive effects of working with the learning environment and the changed view they had gained about the work. The conditions for the work continued to take up space in the discussions, but then also included finances and cooperation. Opportunities and obstacles were made visible. What made the work possible was to set aside time for the work, cooperation and supervision as well as an increased understanding of the importance of the learning environment. What hindered the work was lack of time, finances and, to some extent, the solidarity that existed in the team.

Produktutveckling är en generellt riskfylld bransch med stora investeringar och många saker som kan gå fel under projektens gång. Genom att tidigt i projekt identifiera risker och problemområden är det också lättare att undvika att problem uppstår. Under detta examensarbete studerades tre svenska företags riskhanteringsprocess genom intervjuer av projektledare på företagen. Detta examensarbete redogör också för aktuell forskning inom riskhantering men fokuserar även på organisatoriskt lärande och vikten av kundkrav, kopplat till risker i produktutvecklingsprojekt. Målet med arbetet var att föreslå olika förbättrings- och implementeringsmöjligheter för företag i deras riskhanteringsarbete med avseende på deras befintliga produktutvecklingsprocess. Det som framkommit under denna studie tyder på att en stor förståelse av kundkrav, kombinerat med en tydlig projektstruktur och arbete med organisatoriskt lärande, kan användas för att identifiera och minimera risker i produktutvecklingsprojekt. När kundkrav är uttryckt i mätbara variabler kan dessa kommuniceras så att alla inblandade har samma förväntningar på projektet vilket då leder till en minskad osäkerhet och färre risker. Studien tyder på att det finns många krav som är svåra att definiera, men när organisationen arbetar aktivt för att bevara och sprida definitioner av kundkrav som de stött på i tidigare projekt kan missuppfattningar minska och tidsbesparingar göras. Genom att ha en tydlig struktur och projektprocess är det också möjligt att implementera lärdomar i organisationen, där företag kan använda befintliga system och avstämningsmöten för att bevara och sprida kunskap. / Product development is a generally risky business with great investments and numerous things that can go wrong during the projects. By defining risks and problem areas early in the projects, the occurrence of problems can be avoided. During this bachelor thesis the risk handling process of three Swedish companies were studied by interviewing project managers working there. This report also accounts for current research within risk management, as well as organizational learning and the importance of customer demands, in relation to risks in product development projects. The aim for this bachelor thesis was to give suggestions on how companies can improve their risk handling in regards to their existing product development process. This study indicates that a great understanding of customer demands, combined with a clear project structure and organizational learning, can be used to identify and minimize risks in product development projects. When the customer demands are expressed using metric variables they can also be communicated to the team so that everyone involved have the same expectations on the project, which leads to reduced uncertainties and fewer risks. The study indicates that many demands are difficult to define, but when the organization actively works to preserve and distribute definitions of customer demands that they have previously encountered, it leads to fewer misconceptions and helps reduce project delays. By using a clear structure and project process it is also possible to implement lessons learned into the organization, using existing systems and scheduled meetings as a way to preserve and distribute knowledge.

Sickness absence in society increases, which implies that organizations must find internal factors in the work that may be contributing factors to this. In an associated pilot study, a lack of structured work towards the organizations objectives was identified as a possible cause for perceived deficiencies of employees in the studied organization. Therefore, an action based research with a deductive approach was chosen for the conduction of this study, based on a study that suggests that work based on the principles of Total quality management creates efficiency while at the same time promoting health in organizations. The purpose of this study has been to identify and enable implementation of identified opportunities for improvement, with the aim of the studied organization achieving set goals. As support, the following questions have been used (1) What does management need to improve in their work so that the organization can achieve set goals? and (2) how can management implement principles of Total quality management in its work for consisting results? Through mainly workshops and observations the results have been collected in order to identify, together with the participants constituted by the department's management, a current situation with improvement opportunities, and a desired location with an associated action plan. With the help of quality technical tools, four basic causes have been identified. These root causes need to be solved in order to then allow changes in structure followed by a supportive culture in order to achieve changed behavior with a focus on original assignment. The root causes identified are: (1) management's lack of knowledge in customer-centered quality work (2) management's priorities, (3) that management does not identify basic causes of problems, and (4) that management does not evaluate their own work in a systematic way. An action plan proposes concrete solutions to the identified root causes to enable implementation. The solution proposals consist in part of a general improvement model with proposals for the development of a relevant toolbox. Furthermore, the solutions consist of management needing to acquire knowledge and at the same time develop learning in order to broaden the scope within which knowledge acquisition takes place, and to evaluate their priorities and create time for tasks that enable behavioral influence. The conclusions are that (1) the management needs to improve work on structure by starting from the original assignment, which needs to be followed by a formal culture that supports the work. When the management has designed culture and structure based on the original assignment, the management can implement a trust-based approach and management (2) The management can implement principles from Total quality management by designing the culture of the organization drawing from these principles. In order to achieve lasting results, a unified design of structure and culture are needed, and in addition that the management must first handle the identified root causes. / Sjukfrånvaron i samhället ökar vilket ställer krav på organisationer att identifiera interna faktorer i arbetet som kan vara bidragande orsaker. I studiens tillhörande förstudie identifierades en avsaknad av strukturerat arbete mot verksamhetens mål som en möjlig orsak till upplevda brister hos medarbetarna i den studerade organisationen. För genomförandet av studien valdes därför en aktionsforskning med deduktiv ansats med utgångspunkt i en studie som föreslår att ett arbete utifrån offensiv kvalitetsutveckling skapar effektivitet samtidigt som det långsiktigt främjar hälsa i organisationer. Studiens syfte har varit att identifiera och möjliggöra implementering av identifierade förbättringsmöjligheter för att den studerade organisationen ska kunna nå uppsatta mål. Som stöd har följande frågor använts (1) vad behöver ledningen förbättra i sitt arbete för att organisationen ska nå uppsatta mål? och (2) hur kan ledningen implementera principer för offensiv kvalitetsutveckling i sitt arbete för bestående resultat? Genom i huvudsak workshopar och observationer har resultatet samlats in för att tillsammans med deltagarna, som utgjorts av avdelningens ledning, identifiera ett nuläge med förbättringsmöjligheter samt ett önskat läge med tillhörande handlingsplan. Med hjälp av kvalitetstekniska verktyg har fyra grundorsaker identifierats. Dessa grundorsaker behöver lösas för att sedan möjliggöra förändringar i struktur återföljt av en stödjande kultur för att åstadkomma förändrat beteende med fokus på ursprungligt uppdrag. Grundorsakerna som identifierats är: (1) ledningens bristande kunskap inom kundcentrerad verksamhetsutveckling (2) ledningens prioriteringar, (3) att ledningen inte identifierar grundorsaker till problem samt (4) att ledningen inte utvärderar sitt eget arbete på ett systematiskt sätt. En handlingsplan föreslår konkreta lösningar till de identifierade grundorsakerna för att möjliggöra implementering. Lösningsförslagen består delvis i en generell förbättringsmodell med förslag om framtagande av tillhörande verktygslåda. Vidare består lösningarna i att ledningen behöver tillgodogöra sig kunskap och samtidigt utveckla lärandet för att vidga ramen inom vilken kunskapsinhämtningen sker. Ledningen behöver vidare utvärdera sina prioriteringar och skapa tid för arbetsuppgifter som möjliggör beteendepåverkan. Slutsatserna är att (1) ledningen behöver förbättra utformningen av strukturen genom att utgå ifrån ursprungliga uppdrag vilket behöver återföljas en formell kultur som stödjer arbetet. När ledningen utformat kultur och struktur utifrån ursprungligt uppdrag kan ledningen implementera ett tillitsbaserat arbetssätt och ledning (2) Ledningen kan implementera principer från offensiv kvalitetsutveckling genom att utforma kulturen i organisationen utifrån dessa principer. För att åstadkomma bestående resultat behöver utformning av struktur och kultur följas åt samt att ledningen först måste hantera de identifierade grundorsakerna.

En utgångspunkt för den föreliggande avhandlingen och doktorsstudien är den spridning och ökning av projektarbetsformens tillämpning, som skett sedan mitten av 1900-talet. Det har blivit allt vanligare med så kallade multiprojektmiljöer, dvs. verksamheter där projekt är en normalt förkommande arbetsform och av så stor betydelse att projektledning och projektstyrning (t.ex. värdering och uppföljning av projekt) är en viktig fråga för organisationens ledning. För många organisationer där förmågan att hantera projektarbetsformen blivit avgörande för överlevnad och lönsamhet finns därför ett stort behov av att förbättra projekthanteringen. Det dominerande synsättet har länge varit att alla projekt i grunden är likartade och kan ledas och styras effektivt med standardiserade projektledningstekniker och modeller. Alltfler forskare menar dock att det är så stora skillnader mellan olika projekttyper att projekthanteringen måste anpassas efter projektens särdrag, vilket förutsätter en möjlighet att analysera det aktuella projektet – att kunna ställa en ”projektdiagnos”. I en ambition att öka kunskapen om projekten i sig, är syftet med doktorsstudien att utveckla beskrivningar av de särdrag i projekt som har avgörande betydelse för projekthantering i multiprojektmiljöer. Tre fallstudier har genomförts i tre organisationer som utvecklat och implementerat en projektmodell för att förbättra sin projekthantering. Fallstudierna har delvis genomförts med aktionsforskning som metod. Detta har gjort det möjligt att studera projekthanteringen under lång tid, och att skapa nyanserade beskrivningar av särdragen i respektive multiprojektmiljö. Utifrån fallstudierna, projektforskningen och egna erfarenheter från projektmiljöer, har ett ramverk för strukturerad projektanalys utformats i syfte att öka resultatens generaliserbarhet. Ramverket, som består av tre analysmodeller och tre grundläggande perspektiv på projekt, utgör en begreppsapparat för strukturerad projektanalys som är fristående från fallstudierna. Studien visar hur särdragen i olika projekttyper, t.ex. förekomsten av dubbla operativa logiker och olika slag av komplexitet, är avgörande dels för projekthanteringen, dels för vilka förbättringsåtgärder som är effektiva i en multiprojektmiljö. Ytterligare ett bidrag från studien är det ramverk som utformats med utgångspunkt i den stora variation som olika projekt uppvisar ur ett resultatperspektiv. / A starting point for the present thesis is the increased application of the project work form, a form that has been growing in usage since the mid 1900s. Today, multiproject environments have become increasingly common, i.e. organisations where projects are a normal part of the working environment and where they are of such great importance that project management and project steering (e.g. evaluation and follow-up) are considered important for the organisation's management. In many organisations where the ability to apply the project work form is critical for survival and profitability, there is a great need to improve the management of projects. The dominating view has long been that all projects are inherently alike, and can be effectively managed and controlled with standardised project management techniques and models. However, more and morere searchers are pointing out that because there are in fact quite distinct differences between different types of projects, project management must be adapted to the distinctive characteristics of the project, which presupposes the possibility of analysing the project in question – of being able to make a "project diagnosis". In an attempt to increase knowledge about projects as a type of work form, this doctoral study aims to develop descriptions of distinctive characteristics in projects that are essential for project management in multiproject environments. Three case studies have been performed in three organisations that have developed and implemented a project model to improve their project management. The case studies have been performed using action research methodology. This has made it possible to study project management during an extended period of time, creating nuanced descriptions of the distinctive characteristics in each multiproject environment. From the case studies, project research and personal experience in project environments, a framework for Structured Project Analysis (SPA) has been designed with the aim of increasing the generalisation of the results. The framework, based on three analysis models and three basic perspectives of projects, provides a conceptual model for structured project analysis independent of the case studies. The study shows how the various distinctive characteristics of different project types, such as the presence of dual operational logics and varying types of complexity, are crucial for both management of projects and for deciding which improvement measures are most effective in a multiproject environment. A further contribution of the study is the framework that has been designed based on the wide variation presented by different projects through a results perspective.

This doctoral thesis had two purposes. 1. To study some preschool teachers’ possibilities to develop a gender aware pedagogy by applying theories of organisation, profession and collaboration. 2. To do qualitative research by drawing on principles of research for social justice, as a contribution to the development of methodology in feminist educational action research. The following research questions helped elucidate these purposes: How do preschool teachers create space for reflection and knowledge processes over time? What individual and collective actions do preschool teachers take over time? How can this study contribute to organisational development? Feminist pragmatism served as the philosophical underpinning for feminist action research (FAR) as a methodology and method. The preschool teachers were regarded as agents for change in their own pedagogic and organisational practices. Over a three-year period meetings were conducted on a regular basis. One-on-one interviews, group interviews, numerous emails, telephone calls and some observations completed the data collection. The analytical research narrative emerged by linking the preschool teachers’ actions to their ambiguous professional status. Actions were interpreted by applying the principles inherent in FAR, what, who and critical incidents over time. The absence of professional recognition from the municipal employer and parents for the preschool teachers was evident. Since the preschool teachers needed professional recognition, they experienced the collaborative nature of this study of great value as it conferred legitimacy for their professional development. There emerged meaningful pedagogic change over time, which emphasised the temporal aspect of organisational change from the bottom up. Collective actions began to take root in a shared value system. The design of the project – to collaborate with an outside ally – was decisive in regard to creating space for reflection and collective actions. Collective actions were possible due to the courage of individual participants who dared break silences surrounding organisational injustices. In conclusion, it can be stated that organisational change over time is indeed possible by practising radical openness for agency. Transformative knowledge processes can be achieved provided that genuine offers of participation are issued and well received. By elaborating on terms such as action, participation, emancipation, social justice and knowledge, a methodological contribution could be made to feminist action research. / Denna avhandling hade två syften. 1. Att i ett organisations-, professions- och pedagogiskt samverkansperspektiv studera några förskollärares möjligheter och hinder för utvecklingen av en genusmedveten pedagogik. 2. Att bedriva kvalita-tiv forskning utifrån antaganden om forskning för social rättvisa, som ett bidrag till metodologiutveckling. Följande frågeställningar belyste dessa syften: Hur skapar förskollärare utrymme för reflektion och kunskapsprocesser över tid; vil-ka individuella och kollektiva handlingar utför förskollärare över tid; vilka bi-drag till verksamhetsutveckling kan en studie av detta slag göra? Med feminis-tisk pragmatism som vetenskapsteoretisk grund tillämpades feministisk aktions-forskning som satte förskollärarnas frågeställningar i centrum. Under tre års tid ägde regelbundna träffar rum för gemensamma reflektioner, utvärderingar och planeringar av pedagogiska handlingar. Enskilda och gruppintervjuer, deltagande observationer samt en stor mängd mejl-, telefon- och brevutbyten kompletterade datainsamlingen. Den analytiska forskningsberättelsen växte fram under åter-koppling till förskollärares handlingar och i ljuset av förskollärares diffusa pro-fessionstillhörighet. Handlingarna tolkades utifrån de i feministisk aktionsforsk-ningsmetodologi inneboende principerna vad, vem och kritiska händelser över tid. Organisations- och professionsteoretiska analyser visade att förskollärarnas handlingar varken erkändes som professionella av den kommunala arbetsgivaren eller föräldrarna. Förskollärarnas behov av professionell erkänsla var stort, men när den uteblev, visade sig det långsiktiga utvecklingsarbetet vara av stort värde, därför att förskollärarna lyckades åstadkomma pedagogiskt sett meningsfulla förändringar, vilket understryker den temporala aspekten av organisatoriska för-ändringar underifrån. Förskollärarnas kollektiva handlingar började rota sig i en gemensam värdegrund. Formen av utvecklingsarbetet - att samarbeta med en al-lierad utifrån - var avgörande för skapandet av utrymme för reflektion och kol-lektiva handlingar. Kollektiva handlingar möjliggjordes i hög utsträckning tack vare enskilda deltagares mod att bryta tystnader om orättvisor i den egna verk-samheten. En slutsats är att det är möjligt att åstadkomma organisatoriska för-ändringar över tid genom en radikal öppenhet för agency. Transformativa kun-skapsprocesser kan åstadkommas om erbjudanden till ett genuint deltagande i ett förändringsarbete lämnas och mottas. Genom en problematisering av termer som handling, deltagande, emancipation, social rättvisa och kunskap gjordes ett me-todologiskt bidrag till feministisk aktionsforskning.

The increased interest in relationship marketing and the potential of the Internet as a platform for relationship building activities have given rise to new ways for companies to interact with their customers, such as services based on a freemium pricing model. Based on the premise that relationships are processes consisting of interactive moments of value-creating activities, value is considered subjective, relative and dependent on the context in which the activity takes place. Value is therefore variable given its context and cannot be pre-defined without nuances being lost. Despite the Internet's given role in societal development, our understanding of what contributes to customers' intentions to build relationships with online services is yet to mature. As the music industry is well established on the Internet, alongside the change in how music is consumed, it is thus appropriate to examine activities in accordance with a freemium based service that distributes music online, since it still lacks in academic understanding. This study aims to provide insights about virtual relations and how online services that provide cultural content should relate to there users as well as contributing to the ongoing academic discussion regarding value and how it is manifested by highlighting contextual impact on relational activities. For a rapprochement of relations to online services in cultural industries, this study assumed a practice perspective. In accordance with practice theory and action research, primary data was collected through participatory observation set in users' natural social environment, with a targeted sample of informants well familiar with the object of study - the online service Spotify. The results show that value in virtual relationships arise inter-subjectively between users, where value is relative to past experiences, changeable over time, and expressed through individual and collective activities afforded by current context. If usage of a service is part of the daily routine, it also becomes a part of the user's identity, which the user, in order not to disrupt the routine, is willing to make sacrifices to uphold, thus maintaining their identity and ongoing relationship to the service provider. The more affordances a service provider manages to convey, the more meaningful a relationship is considered to be. The affective dimension of cultural products, especially music, allows for interpersonal coordination, and emotional convergence, where value is created inter-subjectively through collectively shared practices, allowing us to share feelings and experiences and enjoying how the closeness of interpersonal relationships contribute to our everyday lives. The inter-subjective value creation process thus also works as a process of humanizing the virtual relationship. / Det ökade intresset för relationsmarknadsföring och Internets potential som plattform för relationsbyggande aktiviteter har gett upphov till nya sätt för företag att interagera med sina kunder, till exempel genom freemium-tjänster. Utifrån premisserna att relationen är en process av interaktionsögonblick av meningsskapande aktiviteter, förutsätts värde vara subjektivt, relativt och beroende av kontexten i vilken aktiviteten utspelas. Värde är således föränderligt givet kontexten och kan inte på förhand definieras utan att nyanser går förlorade. Trots Internets givna roll i samhällsutvecklingen, saknas fortfarande förståelse för vilka parametrar som bidrar till kunders intentioner att bygga relationer med online-tjänster.    Då musikindustrin är väl etablerad på Internet, parallellt med att det skett en förändring av hur musik konsumeras, är det således motiverat att undersöka aktiviteter förenliga med en tjänst som distribuerar musik online, baserad på affärsmodellen freemium, då den akademiskt sätt ännu befinner sig i sin vagga. Studiens syfte är att ge insikter om virtuella relationer för hur online-tjänster med kulturellt innehåll ska förhålla sig till sina användare och bidra till den pågående akademiska diskussionen om hur värde manifesteras genom att belysa kontexters inverkan på relationer. För ett närmande av relationer till online-tjänster inom kulturella industrier, antogs för denna studie ett praktikperspektiv. I enlighet med aktionsforskning inhämtades primärdata genom deltagande observation i användarnas naturliga sociala miljö, baserat på ett målinriktat urval av informanter väl bekanta med studieobjektet - online-tjänsten Spotify. Resultatet visar på att värde inom virtuella relationer uppstår intersubjektivt mellan användare, är relativt mot tidigare erfarenheter, är föränderligt över tid, och kommer till uttryck genom individuella som kollektiva aktiviteter beroende av rådande kontext. Är användningen av tjänsten en del av den dagliga rutinen, blir användningen en del av användarens identitet, med påföljden att användaren är beredd att göra uppoffringar för att inte bryta rutinen och på så vis upprätthålla sin identitet och relation till tjänsten. Ju fler affordanser tjänster lyckas förmedla, desto mer meningsfull upplevs relationen.   Den affektiva dimensionen som kulturella produkter för med sig, särskilt musik, möjliggör för interpersonal koordination och emotionell sammanstrålning, där intersubjektivt värdeskapande kollektivt tillskjuter värde i den gemensamma upplevelsen, då vi tillåter oss att dela våra känslor och upplevelser och njuta av den närhet som mänskliga relationer bidrar till i våra vardagliga liv. Det intersubjektiva värdeskapandet bidrar till ett förmänskligande av den virtuella relationen.