Diss. Ronneby : Blekinge tekniska högskola, 2005.

Uppsatsens syfte är att genomföra och följa ett aktionsforskningsprojekt på en förskola. Projektet har som ansats att förändra och utveckla arbetet med digitala verktyg på förskolans yngrebarnsavdelning med barn 1–3 år. Med hjälp av ett sociomateriellt perspektiv undersöks hur digitala verktyg och andra materialiteter påverkar barnens handlingar. Uppsatsen utgår från att barnens undersökande och lärande uppstår i samhandlingar med de digitala verktygen. De digitala verktyg som använts under projektet har varit lärplatta med främst appar för att göra filmer och projektor tillsammans med Kuben.Resultatet visar att ett aktionsforskningsprojekt kan bidra till ökade kunskaper för deltagarna om vad ett arbete med digitala verktyg i förskolan kan vara. Genom att använda ett sociomateriellt perspektiv i aktionsforskningsprojektet synliggörs mångfalden av samhandlingar och lärandeprocesser som pågår. Barnen och de digitala verktygens samhandlingar skapar andra och fler lärprocesser än de som pedagogerna planerar för. Genom att få syn på dem kan vi skapa nya möjligheter till samhandlingar som utvecklar dem och stärker lärprocesserna. Då samhandlingarna mellan barn och digitala verktyg följs och stöttas kan de mål som har satts upp nås i högre grad. Om samhandlingarna inte uppmärksammas kan det bidra till oförståelse av barnens göranden och misslyckanden gällande måluppfyllelse. Aktionsforskning och ett sociomateriellt perspektiv stöttar varandra och kan med fördel användas tillsammans. / The aim of the essay is to carry through an action research project at a preschool. The project is set to change and develop the use of digital tools with children of the age 1- 3 years old. With help from a sociomaterial perspective I have examined how digital tools and other materiality can influence the children’s actions. The premiss of the essay is that children’s learning appears in intra-actions with the digital tools. During the project learning tablets, apps for filmmaking and projector together with a Cube was mainly used as digital tools.The results show that an action research project can contribute with new knowledge about working with digital tools for the participants. By using a sociomaterial perspective a diversity of intra-actions and learnings processes are made visible. The intra-actions between the children and digital tools create more and other learning processes than the teachers have planned for. The learning processes can be strengthened by making them visible. This also makes it easier to achieve the didactic goals. Without the knowledge about intra-actions that appear between child and digital tools there might be a gap concerning learning expectations. The project has shown that an action research project and a sociomaterial perspective support each other in a productive way.

Studiens syfte är att utforska en klass uppfattningar om användandet av det digitala verktyget Turf inom idrott och hälsa på gymnasiet samt hur dessa elever anser att det kan användas för inlärning och utvecklande av kroppslig förmåga. Undersökningen bygger på fem genomförda lektioner med elever som studerar på en gymnasieskola i södra Sverige, där totalt 21 elever har gett sin syn på Turf och hur det kan bidra till att utveckla deras kroppsliga förmåga. I studien nyttjades en kvalitativ metod baserat på ett praktikorienterat handlingssätt som kallas för aktionsforskning. Dagboksskrivande, observationer, samtal, frågeformulär och dokumentation utnyttjades som verktyg i undersökning för att samla in data och därmed kunna besvara studiens frågeställningar. För att analysera det insamlade materialet användes ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visade att de deltagande gymnasieeleverna hade olika uppfattningar kring användandet av verktyget Turf i idrott och hälsa undervisningen. De flesta ansåg att appen kunde utveckla deras kroppsliga förmåga samtidigt som det fanns elever som menade att det inte fungerade. Slutsatsen är att det går att använda sig av verktyget för att utveckla elevers kroppsliga förmåga, men en didaktisk implikation är att deras lärande erfarenheter beror på lärarens kunskaper om hur verktyget kan nyttjas i undervisningen.

The aim of this project was to find and implement actions to increase ERP system developers’ ability to improve user experience. The focus has been methods and resources that are used in the everyday work, and the selected methodology was action research. The project took place at IFS, which develops the ERP system IFS Applications. The project started with a pre-study consisting of interviews, observations and a survey. Then, four workshops were organized where the methods Ad hoc personas, Heuristic evaluation and Speed sketching were introduced and practiced. The workshops also included information on user experience in ERP systems. The workshops were then evaluated with a new survey and focus groups. The results show that the participants thought the workshops had a positive effect on their ability to work with user experience. Heuristic evaluation and speed sketching were very well-received, and deemed easy to integrate with the everyday work. Ad hoc personas workshops should be conducted early in a project to have the best effect. Overall, the workshops increased the participants’ motivation for user experience work.

This text narrates the experience of approaching education in a Swedish Upper Secondary School as a performance. In the interstices of pedagogy and art, it explores performative andrelational learning strategies. From a radical pedagogical perspective, it attempts to challenge and shift the inherent power asymmetries between teachers and students, by attempting to createa learning space with methods from a participatory art field. The text unfolds from an Action Research field study conducted by me, in collaboration with 23 students in a class I teach in “Estetisk kommunikation” [Aesthetical communication]. The students play the part of coresearchers, exploring what it would mean to them to approach their educational environment asa performance. With an autoethnographic method we explore the different voices in our space, and generate the study data through the act of Free Writing. We move through narratives ofspaces, bodies, principles, voices, the I and the other, and text, and dwell in the meaning of the unknown, critique, crises, togetherness, creativity and freedom. The results point to strategies of genuine presence, care and joy, and the necessity to resist and unlearn the pedagogical habits generated within the contemporary educational system of Sweden.

There exists a large amount of old software that are still used by organizations and companies, despite their defects and expensive maintenance costs. This is because of their value to the businesses. To solve the issues with the old software, re-engineering can be used as a way to reuse and maintain these software. Through re-engineering code is modified or created with the purpose of solving the defects of the older systems and satisfy any new needs. The problem is that there are few investigations about how the effort (cost in time) that is required for re-engineering can be distributed through the phases that are part of re-engineering. The purpose of this thesis is to help organizations and companies plan their re-engineering, with the goal of giving quantitative data that shows how the effort required for re-engineering can be distributed between its different phases. This thesis has used qualitative research. In a literature study, knowledge was gathered about software development costs, re-engineering in general, and a process model for re-engineering. Action research was used to perform re-engineering, and to measure the efforts required for it and how the effort was distributed among the phases that are part of re-engineering. A number of criteria were created to contribute to the fullflling of the purpose and goal of the thesis. The result of the thesis is a compilation of the effort required. The compilation shows that two thirds of the total effort was spent on designing and implementing the new system. One quarter of the effort was spent on the analysis and planning phase. The remainder of the time, approximately one tenth of the total effort, was spent on the phases testing, documentation, acceptance and system transition and other tasks. The result shows that reengineering can be affected the most by influencing the phases where analysis and planning as well as design and implementation are performed. / Det finns i dagsläget en stor mängd äldre mjukvara som fortfarande används av organisationer och företag, trots deras brister och dyra underhållskostnader. Detta är på grund av deras värde för verksamheterna. För att hantera bristerna med äldre mjukvara kan omkonstruktion användas, som ett sätt att återanvända och underhålla äldre system. Genom en omkonstruktion modifieras eller skapas ny kod som försöker lösa systemets brister och eventuellt uppfylla nya behov. Problemet är att det finns få mätningsundersökningar kring hur insatsen (tidsåtgången) som krävs kan fördelas bland de moment som är del av omkonstruktion. Syftet med arbetet är att hjälpa organisationer och företag planera deras omkonstruktioner, med malet att ge kvantitativa data som visar hur insatsen för en omkonstruktion kan fördelas mellan omkonstruktionens moment. Denna studie har använt sig av kvalitativ forskning. I en litteraturstudie samlades kunskap om kostnad inom mjukvaruutveckling, omkonstruktion generellt, och en processmodell som användes för omkonstruktionsarbetet. Aktionsforskning användes för att genomföra omkonstruktion, för att mäta den insats som krävdes och hur insatsen fördelats bland de faser som ingår i omkonstruktion. Ett antal kriterier togs fram för att kvantifiera insatsen och bedöma att den data som togs fram bidrar till att uppfylla studiens syfte och mål. Resultatet av studien blev en kostnadssammanställning. Sammanställningen visar att två tredjedelar av den totala insatsen spenderades med design och implementation av det nya systemet. En fjärdedel av tiden spenderades på fasen analys och planering. Den resterande tiden, motsvarande en tiondel av totala insatsen, spenderades på faserna testning, dokumentation, acceptans och systemövergång och övriga uppgifter. Resultatet visar alltså att omkonstruktioner kan påverkas störst genom att påverka de faser där analys och planering respektive design och implementation av systemet utförs.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur Organiserande syften kan användas som stöd för didaktisk analys och design av kemiundervisning i förskolan som tar utgångspunkt i faktaböcker. Som forskningsansats har vi använt oss av aktionsforskning och inom ramen för detta gjordes en didaktisk modellering där vi exemplifierat hur den didaktiska modellen Organiserande syften kan användas som stöd i planering, genomförande samt utvärdering av undervisning i förskolan. Utifrån detta har vi i vår studie genomfört två undervisningscyklar och påbörjat en tredje där vi systematiskt har planerat, agerat, observerat och reflekterat med hjälp av begrepp som kopplas till den didaktiska modellen Organiserande syften: övergripande syfte, närliggande syfte och kontinuitet. Datainsamlingen skedde genom observation under undervisningsaktiviteterna. Aktiviteternas huvudfokus var vattnets olika faser och riktade sig till barn i åldern tre – fem år. I resultatet kunde vi se att när den didaktiska modellen Organiserande syfte användes som ett didaktiskt verktyg var denna ett stöd i utvecklingen samt förbättringen av undervisningen. Modellen hjälpte oss vid planering av aktiviteterna och synliggjorde genom övergripande och närliggande syften på vilket lärandeobjekt eller område som skulle vara i fokus. Analysen av undervisningscyklarna visade på vilka förbättringar som behövde göras inför nästkommande cykel för att det skulle utgå från barnens livsvärld samt utmana till nya upptäckter. Slutsatsen i denna studie påvisar att organiserande syften kan vara ett stöd för pedagoger i förskolan att designa, analysera samt utveckla undervisningens kvalité. / The purpose of this study is to increase the knowledge of how the didactic model organizing purposes can be used in preschool, as support in didactic analyzis and design of chemistry teaching based on non-fictional books. As a research approach, we utilized action research and within this structure didactic modeling was done. We exemplified how organizing purposes can be used as support in planning, implementation and evaluation of preschool teaching. Within this systematically planned, acted, observed and analysed two teaching cycles and planned a third by using the concepts that are linked to the model organizing purposes: ultimate purposes, proximate purposes and continuity. Data was collected through observation of the teaching activities that were carried out. The activities refer to different phases of water and was aimed at children aged three to five years. The results of this study show that using the didactic model organizing purposes as a didactic tool supports the improvement and development of teaching in a preschool environment. The model supported us in the planning of the activities by bringing light to which learning objects or area should be in focus, through the concepts ultimate and proximal purposes. Our analysis of the teaching cycles showed what improvements needed to be made. Improvements that would make the activities better based on children’s knowledge as well as challenge them to make new discoveries. The conclusion of this study shows that organizing purposes can act as support for preschool educators when designing, analyzing and developing the quality of teaching.

The aim of the study was to examine what peer learning in Mathematic could mean to three teachers in Upper Secondary School. The peer learning in this study was a mix of lesson and learning study. Lesson and learning study are systematic methods to develop the education through research lessons.  The teachers were independent and implemented this study of their own, without any contact with the university, no researcher was connected. In some way this was a kind of action research, but without connection to a researcher. The aim was to study what teacher could learn about the object of learning “read and interpret graphs”, which critical aspects the pupils need to know to understand logarithm and what will be demand of the teachers to be able to implement peer learning systematically in Mathematic on Social Science program year two. The result of this study was that the three teachers involved thought they learned a lot both in how to teach about this object of learning and how to meet the students in this complexity to increase the possibilities for the pupils to understand logarithm by graphic representation. It was clear to the teachers that graphic solution was underestimated. The systematic attempt to observe the pupils skills show the lack of knowledge. Several critical aspects were found which could make it possible for the pupils to understand logarithm. In this peer learning it was obvious that the different education groups turned out to be more equal about their knowledge about graphic representation after the research lessons. The conclusion about what was needed to implement such a peer learning like this was that the teachers have to be motivated and they need a timetable where this study can be workable.

Utvärderingar används idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgår från utvärderandet men också innefattar ett tillvaratagande av utvärderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att väcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som målsättning.

The purpose of this master thesis is to design a good practice for a bibliotherapeutic conversation series in a public library, regarding its preparation and implementation. Action research and its method cycles of inquiry is being used on a testing activity called The line of life. It is a bibliotherapeutic conversation series in five sessions prepared and conducted in the Verner Aspenström – library of Smedjebacken in spring 2024. This study is a contribution to the use of action research in the setting of a public library, and the goal is to develop and improve a practice. The testing activity, The line of life, is documented through my participant observation and journaling, and through the participants own journalling after the last session. In this thesis the action study is reported in a chronological manner. A thematic analysis follows, considering both the perspective of my own and of the participants. The analysis leads to general recommendations in which the following aspects are discussed: Information management, internal and external The value of being present Selection of literature and reading Access to texts and books Room for the bibliotherapy meetings The group The expenditure of time The conversation Many different paths and choices can be taken in the preparation and implementation of a bibliotherapeutic conversation series. These recommendations are grounded in practice, and maybe they can give some courage and confidence to librarians and public libraries who wishes to offer bibliotherapy as a part of their range of activities.