Detta är ett kombinerat forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet är att öka förståelsen för nioåriga elevers mentala karta och förmåga att utveckla denna. Ett utvecklingsarbete om den mentala kartan ska göras med hjälp av en lektion kring världskartans utseende och funktion.Tankar kring ämnet väcktes i samband med vår B-uppsats Barns mentala karta – av vad påverkas den? som vi skrev våren 2005. Vi har valt att använda metoden aktionsforskning, vilket är en metod som gör oss både till forskare och praktiker. Som praktiker har vi planerat och genomfört ett undervisningstillfälle utifrån en problemställning. Som forskare har vi sedan analyserat och diskuterat kring resultatet. För att undervisningstillfället skulle tillgodose så många elever som möjligt anpassade vi den till flera inlärningsstilar. Lektionen bestod av både diskussioner och praktiskt arbete. Ett, av oss, hemmatillverkat världenpussel var en stor del av det praktiska.Som forskare menar vi att det resultat vi fått fram visar att det går att utveckla nioåriga elevers mentala karta till att innefatta världskartan. Vi har också insett att lärandemiljön har stor betydelse för utvecklingen av den mentala världskartan. Finns inte olika typer av kartor tillgängliga för eleverna, så kan det vara svårt att utveckla den mentala kartan.

Detta examensarbete behandlar möjligheterna att genom projektarbete verklighetsförankra ämnet Multimedia B på gymnasiet. Undersökningen har utgått från aktionsforskningens principer, vilket innebär att jag undersökt och reflekterat kring min egen undervisning i Multimedia B. Litteraturstudier, utvärderingar och intervjuer har kompletterat de egna observationerna. Arbetets syfte är i första hand att undersöka om en viss metod, i det här fallet projektarbete, kan skapa större verklighetsförankring i ett ämne. Samtidigt är också syftet att ta reda på elevernas syn på verklighetsförankring, hur de ser på lärarens roll i ett projektarbete och vilka för- och nackdelarna är med att arbeta i projekt. Resultatet visar bland annat att eleverna i undersökningen ser positivt på att koppla skolämnen till verkligheten och att projektarbete tycks vara en god metod att göra detta på. / This paper discusses the possibilities to link instruction in Multimedia B with reality by working in project.

I denna aktionsforskning utarbetas, används och utvärderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frågor som vi har arbetat utifrån gäller valet av uppgifter, hur själva genomförandet av ett muntligt prov ska gå till samt hur man bedömer det muntliga provet.

SammanfattningCaroline Jakobsson (2016). Hur kan matematiksvårigheter hanteras?En fallstudie i ett specialpedagogiskt kontext. How can mathematical difficulties be handled? A case study in a context of special education.. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hpMin förhoppning med den här studien är att kunna bidra till en ny insikt över hur lärare bäst hjälper elever i matematiksvårigheter. Jag har prövat ett arbetssätt där jag sett resultat och jag hoppas med detta kunna bidra till att hitta verktyg som fungerar.Syftet med studien var att utvärdera arbetssättet med hjälp av resultatet samt elevernas upp-fattning om det vi gjort. I studien använde jag mig av frågeställningarna:– Hur har eleverna upplevt matematikundervisningen under tidigare skoltid?– Hur uttrycker eleverna själva att en god matematikundervisning bör gestalta sig?– Hur upplever eleverna det nya arbetssättet och hur vill de gå vidare?Metoden jag utgått ifrån är kvalitativ och jag har valt två olika sätt att undersöka; intervjuer och fallstudie. Anledningen till att jag valde intervjuer var för att se om eleverna delade mina tankar om resultatet från undervisningen. För att kunna undersöka detta djupare lade jag även till fallstudie så att jag kunde använda mig av resultaten från klassrummen jag observerat. Urvalet jag använde mig av i studien var de elever som saknade godkänt i grundskolematematik.Resultatet visade att elevernas tidigare skolgång hade stor betydelse både för deras kunskaper och deras inställning till matematiken. Tidigare har eleverna inte känt sig hörda. De har inte uppfattat det som att lärarna har förstått vad som krävs för att hjälpa eller haft kunskap till detta. Att lärarna gör en bedömning av vad som krävs för varje enskild elev och årskurs är avgörande för att eleverna ska utvecklas i matematiken. En erfaren lärare är också central för att skapa bättre förutsättningar för elever med svårigheter. Gynnsamt för elevernas matematikundervisning var ett lugn i klassrummet samt att läraren förstod vad varje enskild elev behövde för att kunna lära sig. En personlig relation till eleverna är viktigt för att kunna hjälpa på bästa sätt. Elevernas uppfattning om det arbetsätt vi haft var att det gett resultat. Matematiken blev intressantare. De kände att de hade bättre förutsättningar att klara av matematik i framtiden. Studieresultaten efter avslutad kurs bevisar också att det gett resultat. Alla eleverna hade nu klarat grundskolematematiken. Eleverna ville fortsätta med det sätt som vi haft och de kände numera att matematiken var rolig.Nyckelord: Aktionsforskning, Erfarenheter, Kommunikation, Kompetens, Matematikundervisning, Ma-tematiksvårigheter, Motivation, Självförtroende, Studieresultat

It is often argued that one of the important aspects of action research is its´ emancipatory aim. However students are rarely directly involved in teachers´ professional development. This paper explores how students can be involved in teacher development based on action research theories. The study involved four Upper Secondary teachers, teaching students aged 16 to 18, who worked in a school development project throughout a school year. Their aim was to improve a certain aspect of their teaching based on suggestions put forward by the students. The teachers used various methods for continuous reflection on their progress, such as observation, coaching and individual written reflection. Students were also invited to assess their teachers´ professional development. The teachers themselves found that this was a feasible way of improving their teaching skills. The majority of students believed their teachers developed professionally. Several teachers and students also reported that relations between students and teachers improved during the time of this study.The paper ends by offering a re-modelling of the model put forward in 2013 by Helen Timperley for school development, by adding a starting point where students are asked to define what they need from their teachers to better succeed in their studies.

Slöjdens kursplaner i grundskolan fastställer att det ska användas andra material förutom textil, trä- och metall, men förhållandevis få lärare väljer sten som ett alternativt material. Därför är studiens frågeställning: Vilka stenarter, verktyg och hantverkstekniker är lämpliga att arbeta med i relation till skolslöjden? Vilka uppfattningar finns det om sten som slöjdmaterial i skolslöjden? Denna empiriska studie består av två delar: intervjuer och undersökning av olika stenarter, lämpliga verktyg och hantverkstekniker att använda med respektive sten. Stenarternas egenskaper har jämförts med varandra i en komparativ analys, stenarnas egenskaper har testats empiriskt och presenteras i Stentabellen. I en materialnära undersökning av stenars egenskaper och lämpliga hantverkstekniker har ett aktionsforskande arbetssätt tillämpats. Resultaten visar bland annat att marmor, täljsten och alabaster är stenarter som lämpar sig bäst för skolslöjden, givet deras egenskaper och de hantverkstekniker som därmed följer. De visar även vilka arter som är direkt olämpliga och varför. Respondenternas olika erfarenheter och uppfattningar om stenarbete, verktyg och hantverkstekniker inkluderar deras huvudsakliga sysselsättningar, erfarenhet och bakgrund inom stenarbete, föredragna stenarter, egenskaper hos olika stenarter, arbete med svarvning och olika metoder, stenarbete i skolslöjden, riskfaktorer och säkerhetsaspekter, orsaker till bristande användning av sten, miljöaspekter och hållbarhetsfördelar med sten som material. En biprodukt av studien är ett Startkit för arbete med sten i skolslöjden.

In this study I have used action research to analyse my own teaching in religious studies in two classes from upper secondary school. The study is based on seminars where students discuss the meaning of life. The purpose is to investigate whether conversations of that kind can be used as a basis for assessment, or whether they can be motivated in another way. Previous research shows that the objective religious didactics tends to create a distance between the students and the religions they study, and that a secular discourse can often be discerned in many Swedish classrooms. Intercultural religious didactics has an inclusive ambition and the aim is to create both understanding and tolerance for religious expressions. In my study, I see that it is difficult to combine conversations about one's own understanding of life with the knowledge requirements, on the other hand, there are other goals that could motivate such conversations though. The reliability of the study is characterized by the fact that the result is a consequence of my professional skills and the relationship between me and the students.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för högläsning i lågstadiet. Tidigare studier visar att högläsning främjar elevernas ordförråd och föreställningsvärldar. Det blir därmed av intresse att undersöka och studera både lärares förhållningssätt kring högläsning samt elevers mottagande av högläsningen. Genom arbetet vill vi kunna utveckla högläsningpraktikerna i klassrummet från ett tidsfördriv till ett lärtillfälle. Tidigare forskning, både internationell och nationell, visar vikten av att använda sig av interaktion och kommunikation mellan lärare och elev. Det teoretiska perspektivet som studien vilar på är transaktionsteorin och litterära världar. Teorierna berör interaktionen, miljön och tankar kring högläsning. I vår studie som har ett aktionsforskningsperspektiv har vi använt oss av enkäter, observationer och fältanteckningar. Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att högläsning för lärare är mer än ett tidsfördriv och baseras på elevernas behov och intresse. Genom att utforska olika metoder för högläsning och genom att observera elevernas reaktioner framkom det vilken metod som väckte störst intresse och ledde till ökat engagemang hos eleverna.

Syftet med denna studie var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera vilket samspel som möjliggörs i boksamtalet samt hur pedagog och barn använder sig av boken och bilden i detta samspel. I vår studie intog vi ett aktionsforskande förhållningssätt och iscensatte boksamtal som dokumenteras med hjälp av videoinspelning. Totalt producerades cirka två timmars empirisk data som bearbetades med hjälp av interaktionsanalys. Vi använde oss av begreppen samspel, verktyg, handlingar, kommunikation och kontext för att förstå det som synliggjordes i vår empiri. Det framkom fyra återkommande teman: Boken och bilden som verktyg för- samspel, lärande-, återberättande- och kommunikation. Vår övergripande slutsats utifrån vår empiri är att hur pedagoger och barn använder sig av bok och bilder har betydelse för vilken kommunikation samt vilket samspel som möjliggörs och sker i samband med boksamtal.

Syftet med studien är att undersöka och analysera fyra teammedlemmars syn på hur den goda relationen mellan lärare och elever ligger till grund för att elever inom grundsärskolan inriktning träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program når upp till målen i läroplanen språk och kommunikation. Mer preciserat vill vi belysa teammedlemmars uppfattningar av goda relationers betydelse för måluppfyllelse inom ämnesområdet “språk och kommunikation”. Alla elever påverkas och är berörda av den dagliga kontakten med vuxna i skolan oavsett skolform, att bli sedd och förstådd utifrån sina egna förutsättningar och behov. Många gånger ser vi som speciallärare det som en självklarhet, vilket det inte alltid är. Under vår utbildning till speciallärare mot utvecklingsstörning har relationens betydelse ofta diskuteras och hur vi som speciallärare kan påverka elevens lärande. Med våra frågeställningar har vi fått fram en samlad empiri som ger oss ett resultat att analysera. Dessa lyder; vad är goda relationer i grundsärskolan med inriktning träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program, vilka framgångsfaktorerna är kring en god relation i teammedlemmens förhållningssätt mot elevens utveckling i elevens proximala utvecklingszon, samt på vilket sätt har teammedlemmen fått en djupare förståelse genom att ha fördjupat sig i kursplaner och formativ bedömning för lärande. Studien genomfördes som en aktionsforskning i våra egna verksamheter, totalt deltog fyra teammedlemmar i en triangulering där vi använt stimulated recalls, observation och intervju vilket tillämpades under ett lektionstillfälle. Resultaten visar på att teammedlemmarna såg den goda relationen som en värdefull framgångsfaktor för att lyckas nå eleverna i sin undervisning. Flertalet av respondenterna ansåg att en viktig ingrediens var att ha tålamod och låta eleven få ta sin tid för att gå vidare i sitt lärande. Vår studie tar stöd av det sociokulturella perspektivet där elevers interaktion och aktiviteter i vardagliga sammanhang sker samt den dyadiska interaktionen, där elevers deltagande i möten och relationer ständigt äger rum. Av resultaten kan vi se att teammedlemmarna har ett stort behov av att få mera kunskaper kring de undersökta ämnesområden kollegialt lärande och formativ bedömning. Då vi har sett ett stort behov av teammedlemmars insikt i sitt eget lärande har vi funnit att aktionsforskning är av betydelse för utveckling av verksamheten i särskolan.