Movies are a part of everybody’s, including student everyday life. Teachers have to give their students the tools and means to critically examine movies and media as a whole. This study aims to examine how seven teachers in southern Sweden didactically motivate their use of movies; specifically entertainment features in the history subject. The theoretical framework of this study is Knud Illeris theories about the three dimensions of learning. These three dimensions are: content, motivation and interaction. Content is what the learning process is supposed to teach, motivation is the individuals own drive to absorb the content and interaction refers to the interaction between the individual and the close social sphere and the society.   The results of this study show that the teachers interviewed are positive to the use of movies in the history subject. At the same time they were critical of the factuality of the history in movies. The main reason for showing movies to the students, according to the teachers, is that it offers a visual and emotional opportunity to experience history. Movies can also awaken an interest for history in the students. Even though the teachers are working at different schools and in different counties most of them apply a similar approach to using movies as a method of teaching. Most of them use it as a basis for discussion with the class and amongst the students. Another reoccurring result in the interviews is the lack of time in the courses in history. This inhibits the use of movies in the classroom.

Syftet med studien är att undersöka hur skolpersonal[1] inom mellanstadiet arbetar inom sex- och samlevnadsundervisningen samt vilka resurser som används till ämnet. Författarna ämnar även undersöka om det ligger i skolledningens intresse att säkerställa skolpersonalens kompetens och fortbildning i sex- och samlevnadsundervisningen? Studien kommer att behandla didaktikens “vad” eller “vilket” innehåll som förmedlas i relation till skolans styrdokument samt “hur” skolpersonalen undervisar i ämnet och hur skolledningen arbetar för att säkerhetsställa en god kvalité. Studien utgår ifrån data insamlat från tio deltagare för att utröna vilket arbetssätt till sex- och samlevnads ämnet skolpersonal och skolledning har i några skolor på Gotland i Sverige. Resultatet visar på att skolpersonalen arbetar utifrån det centrala innehåll som finns i läroplanen och att störst tyngd läggs vid de allmändidaktiska disciplinerna där värdegrund, samtycke och elevernas agerande gentemot andra är en viktig del i undervisningen. De resurser som används är oftast diskussioner där skolpersonalen ofta utgår från elevernas frågor. Men det används också olika filmer, mensskydd och preventivmedel. Elevhälsan som resurs används bara av ett fåtal av informanterna trotts att det framgår i studien att hjälp från elevhälsan är önskvärt både från lärare och skolsyster. Resultatet visar också att skolledningen lägger mer kraft på allmändidaktiken som undervisningen inom värdegrunder, normkritik och jämställdhet, än ämnesdidaktiken som berör bl.a. könssjukdomar, puberteten och mens. [1] Med skolpersonal menas lärare, elevhälsoteam, resurser och skolpedagoger.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärares uppfattningar om den förberedande utvecklingssamtalsmallen på en lärplattform. För att uppfylla syftet gjordes en intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio grundskollärare. Resultatet bearbetades med tematisk analys där resultatet från de semistrukturerade intervjuerna först ordnades i teman och sedan analyseras med hjälp de två teoretiska perspektiven närbyråkratiskt perspektiv (Lipsky, 2010; Sandén, 2021) och allmändidaktiskt perspektiv (Klafki, 1997, 1998, 2004, 2002). Lärarna i studien uppfattade inte arbetet med den förberedande utvecklingssamtalsmallen på lärplattformen som pedagogiskt arbete, utan som administration där elevens alla lärare kan komma åt samma dokumentation om eleven. Lärarna i studien uppfattade inte heller att mallen underlättar eller effektiviserar utvecklingssamtalet. Uppfattningarna som den här studiens lärare hade om den förberedande utvecklingssamtalsmallen på en lärplattform är i stort sett samstämmig med det som beskrivs i tidigare forskning om lärares uppfattningar om digitaliseringen, dokumentation och lärplattformar. Det som skiljer den här studien från tidigare forskning är att lärarna inte låter sig anpassas helt till mallen. Lärarna väljer bort delar av den om det är nödvändigt för att anpassa utvecklingssamtalet till enskilda eleven.

No description available.

Studiens syfte är att få fördjupad förståelse för förskollärares och barnskötares uppfattningar och erfarenheter av barnlitteraturens betydelse i förskolans lärmiljö i avseende att främja alla barns läslust. Studien utgick från en kvalitativ metod och det empiriska material som samlats in är baserat på beskrivningar av förskollärares och barnskötares arbete med barnlitteratur. Analysen av studiens resultat tar utgångspunkt i ett allmändidaktiskt perspektiv och teorin om litteracitet. Resultatet tyder på att samtliga pedagoger har en uppfattning om att litteracitetarbete är en viktig del av förskolans utbildning. Samtidigt visar resultatet på att arbetet med barnlitteratur varierar. Därmed kan vi konstatera att barnen ges olika förutsättningar till att utveckla läslust och litteracitetskompetens.

Syftet med den här studien var att undersöka lärarstudenters upplevelser av inkludering utifrån den egna skoltiden samt att tolka beskrivningarna av upplevelserna genom ett allmändidaktiskt ramverk. Utgångspunkt har varit ett inifrånperspektiv där ett elevperspektiv på inkludering avsågs att undersökas. För att få perspektiv på elevers upplevelser valdes lärarstudenter ut till informanter. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet genomfördes i två steg med utgångspunkt i innehållsanalys och metaanalys. I den inledande allmänfenomenologiska innehållsanalysen skapades sex kategorier för vilka generella beskrivningar skrevs fram. I metaanalysen gjordes en analys av studiens sex kategorier med fenomenologisk utgångspunkt i taktbegreppet. Det som framkom i innehållsanalysen var att elevernas upplevelse av inkludering sammanföll med hur lärare arbetade med struktur, trygghet, ledarskap och bemötande, samt att lärare visade att de trodde på eleverna. I metaanalysen synliggjordes att pedagogisk takt, tillsammans med studiens kategorier, är av vikt för elevernas upplevelse av inkludering ur ett fysiskt, socialt och pedagogiskt perspektiv.

Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur didaktisk utformning och bedömningsstrategi påverkas av ämnesintegrerade arbetssätt. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet undersöker hur lärare talar om olika former av ämnesintegrering, vilka upplevda utmaningar och möjligheter med arbetssättet samt lärares bedömningspraktik i relation till ämnesintegrering. Metodiken och det teoretiska perspektiv som antas i det självständiga arbetet grundas i diskursiv analysmetodik. I undersökningen intervjuades tre lärare med olika bakgrund och erfarenheter. Utgångspunkten i metodiken baserades på en kvalitativ intervjumetod. Resultatet visar att lärarna identifierar tre modeller för ämnesintegrering som bygger på integrering inom ett ämnesområde, integrering mellan ett fåtal lärare och ämnen och slutligen mer omfattande integreringsprojekt. Därtill presenteras två perspektiv som genomsyrar upplevda möjligheter, utmaningar och reflektioner av bedömningspraktik: en progressivistisk utgångspunkt och en essentialistisk utgångspunkt i relation till ämnesintegrering. / The purpose of this study is to contribute with knowledge on how didactic design and assessment strategies are affected by subject-integrated working methods. The questions that form the basis of the work examines how teachers talk about different forms of subject integration, the perceived challenges and opportunities with the working method and teachers assessment practice in relation to subject integration. The methodology and the theoretical perspective adopted in the study are based on discourse analysis. In the survey, three teachers with different backgrounds and experiences were interviewed. The starting point in the methodology was based on a qualitative interview method. The results show that the teachers identify three models for subject integration which are based on integration within a subject area, integration between a few teachers and subjects and finally more extensive integration projects. In addition, two perspectives are presented that pervade perceived opportunities, challenges, and reflections of assessment practice: a progressive approach and in relation to subject integration.

This research has as its primary goal find out through the teachers’ point of view how subject and digital competence can be achieved in social science classes in the Swedish upper secondary school. This research raises thereby two separate competences. The first of these is the improved digital competence among students which can be achieved when the teacher with the awareness and practical use of applied technological pedagogical content knowledge works with the students’ learning objectives in mind. The second competence in focus is the subject knowledge that is in the center of the teaching.This research is a qualitative study where two separate groups of teachers from different schools in the Swedish western hemisphere talks about questions regarding work with digital tools in school to improve both digital and subject competences among students. The research includes a variety of subject teachers with the purpose to be able to acknowledge didactic experiences and learn from their experiences and thereby make it possible to apply it to the didactic work in social science and civics.To achieve both digital and subject competence among students it is essential for teachers themselves to achieve well established technological pedagogical content knowledge which is applicable in the daily didactic work. The result of the research claims to show that social science and civics, as well as other subjects and courses, can use digital resources to improve competence among students. Through these didactic strategies in teaching the students’ digital skills can be improved as a side effect of the subject taught by teachers with digital didactic resources. Through this design of teaching both digital and subjective competence can be achieved in the didactic work of teachers. / Denna studie har haft som syfte att undersöka lärares uppfattningar om hur ämnesmässig och digital kompetens kan främjas hos elever i samhällskunskap på gymnasiet. Studien lyfter därmed två separata kompetenser. Den första av dessa är en ökad digital kompetens hos eleven som kan främjas då läraren medvetet med hjälp av tillämpad teknisk allmändidaktisk kompetens arbetar för att främja elevens lärande i ämnet. Den andra kompetensen som ligger i fokus är de ämneskunskaper som ligger till grund för undervisningen.Detta är en kvalitativ studie där två separata grupper av lärare från olika skolor i västra Sverige samtalar kring frågor rörande digitalt arbete i skolan för att främja lärande inom både digital kompetens och ämnesmässiga kunskaper. Studien inkluderar ett flertal ämneskompetenser för att därigenom kunna dra allmändidaktiska lärdomar ur lärarnas olika ämnesdidaktiska erfarenheter som kan vara möjliga att applicera i det samhällskunskapsdidaktiska arbetet.För att främja både ämnesmässig och digital kompetens hos eleverna är det av vikt att läraren tillägnar sig själv en god teknisk allmändidaktisk kompetens som är tillämpbar i det ämnesdidaktiska arbetet. Resultatet visar på att det är möjligt att i samhällskunskapsämnet, liksom inom flertalet andra ämnen, använda sig av digitala resurser för elevers lärande. Därigenom blir det möjligt att elevens digitala kompetens främjas som en sidoeffekt av undervisningen som med hjälp av digitala resurser ämnar främja ämnesmässiga kunskaper. På så vis främjas elevers digitala och ämnesmässiga kunskaper parallellt i det didaktiska arbetet.