Skolans uppdrag är inte enbart kunskapsrelaterat utan bygger till stor del på att varje individ ska få med sig sociala egenskaper för att kunna passa in i samhället och fungera som goda samhällsmedborgare. I den här studien har det varit av intresse att undersöka om användningen av en utbildade hund i skolans verksamhet kan riktas mot att utveckla sociala förmågor och inte bara inriktat mot det teoretiska. Utifrån studiens syfte som var att undersöka speciallärares, specialpedagogers och pedagogers erfarenheter av att stödja utvecklandet av de sociala förmågorna hos elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) genom en utbildad hund som en artefakt. Studien har utgått ifrån semistrukturerade intervjuer med hundförare som antingen är speciallärare, specialpedagoger eller pedagoger i anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, gymnasiesärskolan samt grundskolan. I studien kommer det fortsättningsvis stå skrivet anpassad skola och grundskola i de fall det inte ska framgå att det avser specifikt anpassad grundskola/gymnasieskola. Teorin som studien utgått ifrån för att analysera resultatet var det sociokulturella perspektivet. Med den här studien vill vi belysa den utbildade hunden som en artefakt i skolan för att på så sätt hjälpa och stödja elever med IF i deras utvecklande av sociala förmågor. Vi har haft med en medvetenhet om problem såsom hundrädsla, allergi och motstånd, som kan finnas inom djurrelaterad pedagogik, men också om vad som kan göras för att förebygga sådana problem. Studiens resultat visade på många fördelar såsom att elever med hög frånvaro blir motiverade att komma tillbaka till skolan, läsångesten dämpas, interaktion med andra elever stimuleras, kontakter med andra professioner underlättas och elever som tidigare varit hundrädda har fått tillit till hundar tack vare hundförarens arbetsmetod. Genom resultatet har nya insikter synliggjorts till forskningsområden där involverandet av till exempel en utbildad hund skulle kunna hjälpa till att nå fram till eleverna där den mänskliga insatsen inte gör det. Vi har också sett möjligheter till att skapa gemenskaper mellan olika skolformer där hunden skulle kunna fungera som ett medierande redskap, en fysisk länk mellan eleverna.

Syftet med studien är att undersöka hur icke-verbala elever med autism och intellektuell funktionsnedsättning kan lära sig läsa och skriva, vad det finns för olika metoder och hur det går att skapa möjligheter för dem att lära sig läsa och skriva. Teoretisk utgångspunkt för studien är det salutogena perspektivet med fokus på elevernas möjligheter, förmågor och att hitta lösningar och det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i relation till omgivningen inom elevens proximala utvecklingszon. Kvalitativ metod användes i form av semistrukturerad intervju som genomfördes genom enskilda intervjuer med åtta speciallärare på anpassade grundskolor som har erfarenhet av läs- och skrivinlärning med icke verbala elever med autism. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Resultatet visar på vikten av att icke-verbala elever med autism har tillgång till en språkstimulerande miljö och att de får dagliga läs- och skrivaktiviteter, samt att det går att använda sig av forskningsbeprövade läs- och skrivundervisningsmetoder, både ljudnings- och helordsmetoder men att de behöver anpassas med AKK, tydliggörande bilder och konkret material. Undervisningen kan med fördel anpassas efter varje elev och metoder kombineras med varandra. En tydlig struktur med tydliga instruktioner med exempelvis bilder är att föredra. Undervisningen bör anpassas efter elevens styrkor, intressen och erfarenheter. Det är av vikt att skapa en motivation hos eleverna, visa eleverna att det är roligt att lära sig och att tro på eleven. Eleven behöver möjliggöras att visa sina kunskaper så att läraren kan lägga undervisningen på rätt nivå. Resultatet tyder på att läs- och skrivutveckling kan bidra till en ökad kommunikation och självkänsla och till att eleverna blir mer självständiga och delaktiga i samhället.

Syftet med denna studie har varit att nå en ökad kunskap om skolkuratorers arbete på anpassad grundskola och vilka möjligheter de upplever att de har när det kommer till att ge eleverna som går där stöd. Vi har utifrån syftet genomfört en kvalitativ intervjustudie. Intresset för ämnet och inspiration till studien uppkom under socionomprogrammets verksamhetsförlagda utbildning där vi fick upp ögonen för elever på den anpassade grundskolan utifrån rollen som skolkurator. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua skolkuratorer verksamma på anpassade grundskolor i Sverige. Det empiriska material som ligger till grund för vår studie består av åtta semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som i olika utsträckning arbetar med elever på anpassad grundskola. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med stöd av tematisk analys. Vi har använt oss av systemteori och den salutogena teorin om KASAM för att analysera vårt insamlade material. Av våra fynd framkommer det att skolkuratorernas egen vilja, personlighet och engagemang har betydelse för deras arbetssätt och uppgifter. Skolkuratorerna beskriver att de bland annat stödjer sina elever genom att handleda och utbilda skolpersonal samt samordna olika insatser kring eleverna. Resultatet visar även på att skolkuratorernas arbete på anpassad grundskola kännetecknas av mindre arbete på individnivå och färre enskilda samtal jämfört med arbetet på grundskola. Skolkuratorernas upplevda förutsättningar när det kommer till att stödja sina elever tycks avgöras av hur väl de kan samverka med andra aktörer kring eleverna. Det beskrivs också vara av stor betydelse att skolkuratorer på anpassad grundskola har ett helhetsperspektiv i sitt arbete för att kunna ge eleverna som går där det stöd som de behöver. Studiens slutsatser är att skolkuratorer på anpassad grundskola arbetar på många olika sätt för att ge sina elever stöd och att de har olika förutsättningar för att göra just detta. Slutligen vill vi då det under studiens gång uppkommit en fråga om eventuell underrepresentation av orosanmälningar kring eleverna inom den anpassade grundskolan skicka med det som förslag till vidare forskning.

Syfte: Studien syftar till att undersöka speciallärares upplevelser och erfarenheter i användningen av digitala lärverktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter samt undersöka om skillnader och likheter finns mellan de två skolformerna grundskola och anpassad grundskola.  Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts via tio semistrukturerade intervjuer varav fem speciallärare i grundskolan och fem i anpassad grundskola, samtliga verksamma på låg- och mellanstadiet. Resultat: Speciallärare som fått fortbildning och har ett eget intresse av digitala lärverktyg upplever sig trygga i att göra medvetna val som när, var och hur verktygen bäst används och integreras i lärprocessen. Samma speciallärare uttrycker i högre grad positiva inlärningseffekter av digitala lärverktyg. Gällande likheter mellan skolformerna visar studiens resultat att speciallärare i båda skolformerna önskar mer fortbildning avseende digital kompetens. Skillnader som framgick var att växelverkan mellan analog och digital undervisning var mer förekommande i grundskolan medan anpassad grundskola arbetade i högre grad digitalt då det var mer gynnsamt för eleverna.  Slutsats: Det krävs nya krafttag kring digital kompetens för att skolan ska kunna erbjuda likvärdig utbildning till alla elever, vilket innebär att politiska beslut, kommunernas strategiarbete och skolledningens plan behöver samspela.

En liten kvalitativ studie om rollen som assistent/lärarassistent/elevassistent/resurs och de förutsättningar som ges för att dessa roller ska kunna stötta elever som behöver stöd som mest.

No description available.

Sammanfattning Grundsärskoleelever som får sin undervisning i grundskolan årskurs 7-9 tillhör en minoritetsgrupp bland elever i svensk skola. Då skollagen ger kommuner frihet att utforma förutsättningarna för integrerade elever på många olika sätt tillkom studien i syfte att bidra med kunskap om undervisning av integrerade elever. Studien är baserad på en kvalitativ intervjumetod utförd på två skolor i två olika kommuner. Fem lärare intervjuades där alla har erfarenheter av undervisning gällande integrerade elever. För att belysa mitt syfte användes The questions of curriculum av Dillon (2009) som teoretisk utgångspunkt. Teorin bygger på frågor kring sju element där svaren används som hjälpmedel för att organisera upp undervisning, se helhetsbilder och sammanhang. De sju elementen är läraren, eleven, ämnet, miljön, syftet, aktiviteten och resultatet. Det framkomna resultatet utifrån tematisk uppdelning av svar från intervjuerna visar att lärarnas val av undervisning och arbetssätt begränsas av bristande förutsättningar inom elementen resultat, lärare, aktivitet samt miljö. Lärarna tar upp bristen på tid, avsaknad av kollegialt samarbete, undervisningsmaterial och en fysisk miljö som inte är anpassad till integrerade elever i årskurs 7-9. Resultatet visar att lärare som undervisar i teoretiska ämnen saknar fler förutsättningar för undervisning av integrerade elever än praktisk-estetiska ämnen. Brister inom elementet miljö som behövs för individanpassade arbetssätt saknas många gånger i de teoretiska ämnena. Lärarna menar att de vet hur de skall gå tillväga för att möjliggöra integrerade elevers kunskapsutveckling men rätta förutsättningarna saknas. Slutsatsen indikerar på att lärare bör få de förutsättningar som studiens resultat visar för att kunna ge integrerade elever god undervisning. Saknas de förutsättningar som krävs får man ställa det i relation till beslutet att inte undervisa integrerade elever i årskurs 7-9. / Abstract Students in Compulsory school for pupils with learning disabilities who receive their education in elementary school grades 7-9 belong to a minority group among students in Swedish schools. As the Education Act gives municipalities the freedom to design the conditions for integrated students in many different ways, the study was added with the aim of contributing knowledge about the teaching of integrated students. The study is based on a qualitative interview method carried out at two schools in two different municipalities. Five teachers were interviewed, all of whom have experience in teaching integrated students. To illustrate my purpose, The questions of curriculum by Dillon (2009) was used as a theoretical starting point. The theory is based on questions around seven elements where the answers are used as aids to organize teaching, see overall picture and context. The seven elements are the teacher, the student, the subject, the environment, the purpose, the activity and the result. The results obtained based on the thematic division of answers from the interviews show that the teachers' choice of teaching and working method is limited by a lack of prerequisites within the elements result, teacher, activity and environment. The teachers address the lack of time, lack of collegial collaboration, teaching materials and a physical environment that is not adapted to integrated students in grades 7-9. The results show that teachers who teach theoretical subjects lack more prerequisites for teaching integrated students than practical-aesthetic subjects. Deficiencies within the environment element, which is needed for individually adapted working methods, are often missing in the theoretical subjects. The teachers believe that they know how to proceed to enable integrated students' knowledge development, but the right conditions are lacking. The conclusion indicates that teachers should be given the conditions that the study's results show in order to be able to provide integrated students with good teaching. If the necessary prerequisites are lacking, it must be put in relation to the decision not to teach integrated students in years 7-9.

In this study, we examine how teachers in compulsory school for pupils with ID describes their knowledge assessment process and knowledge assessment practices. The purpose of the study is to contribute knowledge about knowledge assessment as an ideological practice in compulsory school for pupils with ID. Schiro´s (2013) teaching ideologies serve as the theoretical perspective in the analysis of the data. The study is a qualitative interview study conducted through ten semi-structured interviews with teachers working in compulsory school for pupils with ID. The study is based on the following research questions: • How do teachers describe the assessment practice in compulsory school for pupils with ID focusing on syllabus in subjects? • How do teachers describe the assessment process? • What traces of teaching ideologies are visible in the teachers' descriptions of knowledge assessment? From the study´s three research questions, the results shows that knowledge assessment is a cyclical process where several aspects interact and influence how the assessment is conducted and understood by the teachers. It is a complex and significant task for teachers to carry out, contributing to both students´ knowledge progression and the development of teaching. For the special education profession, knowledge assessment and grading are key areas highlighted in the degree ordinance. The special education teacher is also expected to serve as a qualified dialogue partner on matters related to learning and knowledge development for students with intellectual disabilities. / I den här studien undersöks hur lärare inom anpassad grundskola beskriver sin kunskapsbedömningsprocess och kunskapsbedömningspraktik. Syftet med studien är att bidra med kunskap om kunskapsbedömning som ideologisk praktik i anpassad grundskola. Som teoretiskt perspektiv i studien används Schiros (2013) undervisningsideologier i analysen av empirin. Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts genom tio semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i anpassad grundskola. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: • Hur beskriver lärare bedömningspraktiken i anpassad grundskolas inriktning ämne? • Hur beskriver lärare bedömningsprocessen? • Vilka spår av undervisningsideologierna synliggörs i lärarnas beskrivningar av kunskapsbedömning? Utifrån studiens tre frågeställningar visar resultatet att kunskapsbedömning är en cyklisk process där flera aspekter samverkar och påverkar hur kunskapsbedömningen bedrivs och förstås av lärarna. Det är en komplex och betydelsefull arbetsuppgift för lärare att genomföra,som bidrar till både elevernas kunskapsprogression och undervisningens utveckling. För speciallärarprofessionen är kunskapsbedömning och betygsättning en av de punkter som återfinns i examensförordningen. Specialläraren ska även agera som en kvalificerad samtalspartner när det handlar om lärande och kunskapsutveckling för elever med en intellektuell funktionsnedsättning.

Skolans styrdokument påtalar vikten av att vårdnadshavare görs delaktiga i den utredningsprocess som ska bedöma om deras barn ska mottagas i anpassad grundskola.  Forskning visar dock att vårdnadshavare inte alltid inkluderas i processen, utan känner sig maktlösa, frustrerade och exkluderade. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om vårdnadshavares upplevelser av delaktighet kring utredningsprocessen till mottagande i anpassad grundskola för sitt barn. Studiens två frågeställningar fokuserar på hur vårdnadshavare upplever delaktighet i processen både som helhet och de olika delarna, samt vilka faktorer som påverkar vårdnadshavares upplevelser av delaktighet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare har genomförts, med en fenomenologisk utgångspunkt. Vid analysen har Giorgis modell använts, för att tolka, urskilja och tematisera svaren. Resultatet visar att 60 % av vårdnadshavarna har upplevt delaktighet i processen som helhet, och kring de olika delarna har graden av delaktighet varierat. De påverkansfaktorer som identifierats är förförståelse, maktbalans och beslut, relation, kommunikation, bemötande och samsyn. Slutsatsen är att vårdnadshavares delaktighet inte är självklar, och att det finns mycket kvar att utveckla. En ökad förståelse för vårdnadshavares perspektiv skulle kunna leda till ökad delaktighet och bättre samverkan, något som skulle främja barnets skolgång. / The school´s governing documents points out the importance of guardians being involved in their child´s admission to an adapted primary school. Research shows that guardians are not always included in the process, but feel powerless and exkluded. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about guardian´s experience of participation in the investigation process for their childs´ reception in an adapted primary school. The study´s two questions focus on how guardians experience participation in the process both as a whole and the various parts, as well as which factors influence guardians´ experiences of participation. The study is a qualitative interview study where ten semi-structured interviews with guardians have been conducted, with a phenomenological starting point. In the analysis, Giorgi´s model has been used to interpret, distinguish and thematize the answers. The result show that 60 % of the guardians have experienced participation in the progress as a whole, and different degrees and types of participation have been experienced around the different parts. The influence factors identified are pre-understanding, balance of power and decisions, relationship, communication, treatment and consensus. The conclusion is that guardians´participation is not self-evident, and that there is still much to develop. An increased understanding of the guardian´s perspective could lead to better collaboration, something that promotes the child´s schooling.

Syftet med studien var att undersöka om det digitala inlärningsprogrammet Privatliv kan vara ett adekvat stöd för speciallärare i undervisning inom ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i den anpassade grundskolan. Valet grundar sig i en avsaknad av anpassade läromedel som vänder sig till elever i anpassad grundskola. Undersökningen syftade till att synliggöra vilka normer läromedlet förmedlar, om alla delar i läroplansmålen för år 7–9 finns med, om det förmedlar ett riskperspektiv eller ett friskperspektiv gällande ämnesområdet samt hur läromedlet är anpassat för att möta elevers olika behov och förutsättningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med en socialkonstruktivistisk ansats. Inspirerad av den kritiska diskursanalysen har vi genomfört en läromedelsanalys för att komma åt det mer implicita innehållet. Resultat som framkommit visar att Privatliv kan vara ett adekvat stöd i undervisning, men däremot behöver några delar tillföras för att kunna innehålla alla läroplansmål. Några delar från läroplansmålen saknas och vissa delar anser vi kräver lite mer fördjupad kunskap kring. Anpassningar finns men programmet skulle nå fler elever och vara ett fördelaktigare stöd för undervisande speciallärare om innehållet skulle anpassas ytterligare. Privatliv förmedlar i överlag ett friskperspektiv. Läromedlet avviker från heteronormen genom att belysa homosexualitet och bisexualitet och en HBTQ-norm är framträdande. En slutsats i studien visar hur viktigt det är att granska läromedel, men även betydelsen av kompetent personal som ska undervisa eleverna med hjälp av läromedlet.