I anpassad grundskola är det flera olika yrkesgrupper som ska arbeta bredvid och nära varandra. Syftet med studien har varit att undersöka hur samverkan mellan speciallärare och elevassistenter ser ut, samt ta reda på om och i så fall vilket stöd elevassistenter behöver från speciallärare. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Genom individuella intervjuer undersöktes vilka förutsättningar för samverkan som finns och vad de två yrkesgrupperna behöver för att kunna utföra sina uppdrag. Sex speciallärare och sex elevassistenter från tio skolor, belägna i åtta kommuner i Mellansverige, deltog i intervjuerna. I en miljö där behovet snabbt kan förändras under en skoldag, är vikten av erfarenhet, kompetens och tillit till varandra av stor betydelse. Studien visade att det finns ett behov av tid för samverkan, en tydlig struktur, riktad kompetensutveckling och en närvarande ledning. Tydlighet och struktur i organisationen framkom som en framgångsfaktor för såväl speciallärare som elevassistenter. Områden där speciallärare och elevassistenter önskar kompetensutveckling är bland annat inom medicin och omvårdnad, olika diagnoser och lågaffektivt bemötande. God kommunikation är avgörande för en fungerande samverkan, och visade sig vara en av orsakerna till missförstånd och oklarheter mellan speciallärare och elevassistenter. Studien visar att det saknas stöd för samverkan mellan speciallärare och elevassistenter, där en tydlig organisation och ett helhetsperspektiv är viktiga komponenter för en fungerande verksamhet. Trots detta finns det stor värme hos båda yrkesgrupperna för sina uppdrag.

Sammanfattning/Abstract Andersson, Malin & Lindberg, Annika (2024). Integrering av elever med intellektuell funktionsnedsättning Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.    Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med hur grundskolors arbete med integrerade elever organiseras samt vilka faktorer som påverkar individintegrerade elevers skolsituation i praktiken.   Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet är att belysa olika aktörers uppfattning om individintegrerade elevers inkludering i praktiken.   Vilka insatser på organisation, grupp och individnivå görs för att möjliggöra inkludering för barn med intellektuell funktionsnedsättning som läser integrerat på grundskolan?  Vilka möjligheter och hinder framkommer som påverkar de integrerade elevernas skolsituation?   Vilken förståelse av samverkan rörande integrerade elever har de olikaprofessionerna?    Teori För att förstå och analysera den insamlade empirin används en systemteoretisk och professionsteoretisk ansats i kombination med ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv, KoRP. Systemteori har använts för att förstå organisationen och dess olika delar samt hur skolan som organisation arbetar med dubbla läroplaner. Begrepp inom professionsteori har använts för att förklara ansvarsfördelning som uppstår i skolan utifrån det professionella uppdrag vederbörande innehar.   Utifrån KoRP har lärarnas arbetssätt och samverkan studerats i syfte att beskriva hur olika språkliga och sociala sammanhang formas och samspelar i en ömsesidig påverkan.   Metod Utifrån studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. En tematisk analys har använts för att analysera  de transkriberingar som genomförts av de inspelade intervjuerna. Syfte, frågeställningar, valda teorier och tidigare forskning har legat till grund för arbetet med analysen.     Resultat Resultatet visar att de individintegrerade eleverna i vår studie tillbringar merparten av skoldagen avskilt från övriga klassen, antingen i en mindre undervisningsgrupp eller enskilt med resurs. Specialpedagogens och speciallärarens stöd beskrivs av både rektor och lärare som en viktig framgångsfaktor i arbetet för att inkludera de individintegrerade eleverna i undervisningen. Dubbla läroplaner beskrevs som en stor utmaning. En tydlig styrning från huvudman och ett samarbete mellan grundskolan och den anpassade grundskolan saknades och efterfrågades av flertalet av våra respondenter.   Specialpedagogiska implikationer Som specialpedagog är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv kring elever i behov av särskilt stöd och vara navet mellan olika aktörer. Specialpedagogen har ett främjande och förebyggande ansvar för att skapa rätt förutsättningar för eleven i den miljö som eleverna ska utvecklas i. Likaså ska specialpedagogen uppvisa en förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever. För att möjliggöra att indivintegrerade elever inkluderas i verksamheten behövs det tydliga riktlinjer och rutiner mellan de aktörer som samverkar kring eleverna och där specialpedagogens kompetens bör vara vägledande för en gynnsam integrering.    Nyckelord Anpassad grundskola, inkludering, integrering, intellektuell funktionsnedsättning, samverkan

I den här studien undersöks hur lärare inom anpassad grundskolas inriktning ämnesområden upplever sitt bedömningsarbete. Införandet av ny läroplan och medföljande kursplaner, för anpassad grundskola inriktning ämnesområden, i augusti 2022 medför att vi anser att området är särskilt aktuellt att beforska. Studiens syfte är att synliggöra de möjligheter och utmaningar lärare upplever i arbetet med bedömning, generellt men också specifikt kopplat till begreppen efter elevens förutsättningar och delta. Studien är en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i ett dilemmaperspektiv, då verksamma inom skolformen möter en rad dilemman i sin yrkesutövning kring bedömning. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt.  Studiens resultat visar att informanterna upplever möjligheter med sin bedömning så som att kursplanernas begrepp är generösa och möjliggör att samtliga elever får lyckas i sitt skolarbete. Studien visar dock samtidigt att elevers stora och skilda behov medför att med varje möjlighet följer en rad utmaningar. Bedömningsarbetet upplevs komplext och tycks präglas av en osäkerhet kring hur kursplaner och begrepp ska tolkas och omsättas i det praktiska arbetet. Det nyutgivna kommentarmaterialet med dess förtydligande om att eleverna ska delta aktivt upplevs inte klargöra begreppet. Informanterna ser vinster i att bedömning och dess begrepp kontinuerligt diskuteras inom kollegiet. De menar att bedömning har en kvalitetshöjande funktion då den främjar att pedagoger kontinuerligt anpassar sin undervisning och på så vis fortsätter utmana sina elever kunskapsmässigt. Informanterna lyfter även möjligheter som organisation, olika yrkesprofessioners samarbete, tid och tolkningsutrymme. Dessa möjligheter kan dock enligt våra informanter även vara utmaningar om inte rätt förutsättningar ges av skolledningen.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur de anpassade grundskolorna arbetar med pedagogisk, social och fysisk lärmiljö men också om lärmiljön är likvärdig mellan de olika anpassade grundskolorna. Syftet är också att undersöka möjligheterna till perifer inkludering i dessa lärmiljöer. Perifer inkludering innebär att verksamheten försöker skapa en inkluderande miljö i en begränsad kontext.  Utifrån detta syfte söker vi svar på tre frågor. Hur ser lärmiljön ut på de utvalda anpassade grundskolorna när det kommer till det pedagogiska, sociala och fysiska? Vilka eventuella skillnader framträder i lärmiljöerna mellan de olika anpassade grundskolorna? Hur påverkas den perifera inkluderingen i anpassad grundskola i och med de olika lärmiljöernas utformning? Studien har en kvalitativ inriktning och bygger på en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor samt ostrukturerade observationer med fyra informanter på fyra olika anpassade grundskolor. Studien bygger dels på Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som har sitt fokus på människors handlande i mötet med miljön, dels på ett sociokulturellt perspektiv som i sin tur har fokus på människors sätt att lära i det sociala samspelet med andra. Resultatet visar att studien fått fram många olika kategorier som förklarar de olika lärmiljöerna och i vilken utsträckning dessa kategorier påverkar den perifera inkluderingen. Några exempel på kategorier utifrån de olika lärmiljöerna är utbildad och engagerad personal, struktur och tydlighet, god kommunikation, respekt och acceptans, möjlighet att gå undan och anpassade lokaler. Den perifera inkluderingen handlar om att vara inkluderad i kontexten anpassad grundskola och att det finns lärare som är medvetna om vad som behöver göras för att eleverna ska känna sig inkluderade eller delaktiga i verksamheten. I studiens resultat finns en lista över olika kategorier som lärare behöver tänka på för att göra eleverna mer inkluderade.

Studiens syfte är att undersöka speciallärares och lärares förhållningssätt, om lågaffektivt bemötamde och högaffektiv pedagogik används i den anpassade grundskolan och vad innebär en god lärandemiljö för att möta alla elever. Studien baserades på en kvalitativ forskningsansats med det relationella perspektivet som teoretisk utgpngspunkt. Genom en kvalitativ studie har sju speciallärare och tre lärare inom anpassad grundskola i olika kommuner i mellansverige intervjuats, antingen via telefon eller Google meet. Framträdande i resultatet är informanternas benägenhet att hantera utmanande beteende med lågaffektivt förhållningssätt och kunskapsförmedling med främjandet av positiva känslor hos eleverna.

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur lärare som prövat ut bedömningsstöden uppfattar på vilket sätt dessa speglar elevers kunskaper och färdigheter kopplat till läroplanen och hur lärarna ser på konsekvenserna av dessa för beslut som rör eleverna ur ett bedömningsperspektiv.  I vår studie tar vi avstamp i forskning om bedömning och lutar oss mot Ericksson (2014) som menar att det är viktigt att belysa vikten av att all bedömning ska vara präglad av tydlighet, giltighet, tillförlitlighet och respekt. Vi använder validitetsteori av Michael Kane, som betonar begreppet validitet både i relation till bedömningen i sig och i relation till vad resultat av bedömningen används till.  Metoden valdes med utgångspunkt i syftet av studien.  Studien har en kvalitativ ansats med datainsamling i form av flertalet semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex speciallärare, två specialpedagoger och fyra grundskollärare, från olika delar av Sverige som använt sig av bedömningsstöden för årskurs 1 - 9 i matematik och läs- och skrivutvecklingen i svenska och svenska som andraspråk. Studien visade att lärarna var positiva till att Skolverkets bedömningsstöd finns för att höja kunskapsnivån hos eleverna samt att kunskapskravet på anpassad grundskola tydliggörs.  Lärarna la stor vikt vid de tydliga bedömningskriterierna för att på så sätt spegla elevernas kunskaper på bästa sätt. Liksom Kanes validitetseteori ansåg lärarn i studien att vikten av att tolkningen av resultatet blir mer trovärdigt desto tydligare kriterierna för bedömningen är och hur de appliceras. Lärarna upplevde även att motivationen hos eleverna påverkades om uppgifterna var roliga, samtidigt som de utryckte komplexiteten i validiteten av bedömningen då elevernas kunskaper varierade från dag till dag.

No description available.

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur speciallärare inom anpassad grundskola arbetar för att göra eleverna delaktiga i den egna lärprocessen. De forskningsfrågor som ligger till grund för denna studie är: Vad innebär begreppet delaktighet för speciallärarna och hur arbetar speciallärarna i undervisningen för att eleverna ska bli delaktiga? Studien består av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med speciallärare/specialpedagoger som är verksamma inom anpassad grundskola. Ett relationellt perspektiv har använts vid tolkning av insamlat empiriskt material. Resultatet redovisas under tre teman: Möjligheter och hinder, undervisning för delaktighet och synliggöra kunskap. I studien framkommer att begreppet delaktighet överlag är stort och komplext, betraktas olika från elev till elev beroende på elevens förutsättningar. Trots svårigheter utifrån elevernas olika förutsättningar menar lärarna att delaktighet är ett viktigt område att arbeta med. Begreppet lärprocess är komplext och både delaktighet och lärande är svåra frågor. Faktorer som framkom är viktiga för elevernas möjligheter till delaktighet är en tillgänglig lärmiljö och att visualisera undervisningen med hjälp av bildstöd och tydlighet.

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka arbetsprocesser och kommunikationsprocesser som framträder i speciallärares och rektorers beskrivningar av överlämningsprocessen till första årskursen i anpassad grundskola. Studien har tre frågeställningar: Hur beskriver speciallärare och rektorer överlämningen till första årskursen i anpassad grundskola? Framträder det några arbetsprocesser i beskrivningarna och vilka är i så fall dessa? Vilka kommunikationsprocesser synliggörs i de arbetssätt som beskrivs? Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Genom ett slumpmässigt urval kontaktades 20 kommuner av vilka åtta skolor valde att delta i studien. I varje kommun intervjuades en rektor och en speciallärare i anpassad grundskola, sammanlagt genomfördes 16 intervjuer. Studiens teoretiska ramverk är kommunikationsteori vilket användes i analys av det resultatet. Intervjuerna visar att överlämningsprocessen består av olika komponerade processer i de olika kommunerna. Återkommande beskrivs överlämningsprocessen innehålla möten, besök och inskolning. I arbetsprocessen ingick det anpassning individuellt beroende på elev. Enligt respondenter finns rutiner på skolorna för överlämning men det sker inget systematiskt arbetssätt med utvärdering, uppföljning och utveckling av processen. De kommunikationsprocesser som beskrivs visar möjliga transaktionsmodeller på olika nivåer. Hos de respondenter som uttrycker vikten av samverkan kan en transaktionsförståelse framträda. De specialpedagogiska implikationerna med detta arbete är att genom att få en mer likvärdig och genomtänkt överlämning så gynnas de elever som ska börja första årskursen i anpassad grundskola. Studiens slutsats är att överlämningens betydelse, för elevens kontinuitet i lärandet, måste lyftas och bli mer strukturerad i form av riktlinjer för överlämning.