Enligt Sveriges skola har eleverna rätt till anpassad undervisning. Den stöd kan ta form av anpassad material som lättläst anpassade texter, versioner av texter som är lättare att förstå för elever med lässvårigheter. Däremot finns det för lite eller inget lättläst material alls för elever i naturvetenskapsprogram på gymnasienivå. Denna studie ställer fram åsikten som gymnasielever i naturvetenskapsprogram har om lättlästa texter, med speciell fokus på elever med ett annat modersmål än svenska. I studien sammanfattas rekomendationer för lättlästanpasning och appliceras dem i anpassning av en text om geologi på gymnasienivå. Därefter samlas elevernas åsik om den ursprungliga och anpassade materialen. Den insamlade data bearbetas både kvantitativt och kvalitativt. Resultat visar att ingen grupp av elever uppskattar lättlästa texter betydligt över vanliga mer komplexa och krävande gymnasiala texter. Men det finns en viss tendens bland elever med svenska som modelsmål att starkt opponeras mot lättlästa texter. Och en viss tendens bland elver med ett annat modersmål att tycka att lättläst material kan få plats i gymnasieskolan.

Låg- och mellanstadieskola för 600 elever i Hjorthagen.

The primary purpose of this study is to investigate to what extent teaching materials, more specifically text- and workbooks for beginners in German as a foreign language in Swedish schools are adapted to the needs of pupils with reading-, writing- and concentration difficulties. In order to accomplish this, five text- and workbooks are qualitatively analysed with a checklist formulated and described in a report from The National Agency for Special Needs Education and Schools, SPSM. The main focus in this study is on examining the features of exercises and layout of each material to conclude whether it is accessible for all pupils regardless of their needs. The results disclose that the analysed teaching materials only conform with SPSM’s guidelines to a certain extent, of which can be concluded that further development of teaching materials is needed to ensure equivalent education for all. / Das Ziel der vorliegenden Examensarbeit ist es zu untersuchen, inwiefern Lehrmittel für Anfänger in Deutsch als Drittsprachenunterricht für Schüler mit einer Lese-, Schreib- oder Konzentrationsschwäche angepasst sind. Hierfür wurden fünf gewöhnliche Deutschlehrmittel in einer qualitativen Lehrmittelanalyse mit Hilfe einer Liste der sonderpädagogischen Schulbehörde mit Empfehlungen für Lehrmittelanpassungen analysiert. Hierbei liegt der Fokus der Arbeit in der Untersuchung der Charakteristika von Layout und Übungen, um zu beurteilen, ob diese zugänglich für alle Schüler ungeachtet einer möglichen Lernstörung sind. Die Ergebnisse bestätigen die Annahme, dass Deutschlehrmittel für Anfänger im Drittsprachenunterricht nur begrenzt mit den Vorgaben der Schulbehörde konform sind, woraus sich ergibt, dass eine Weiterentwicklung der Lehrmittel benötigt wird, um eine gleichwertige Schulbildung zu ermöglichen.

Att få text tillgänglig är en omständighet som påverkar lärmiljön. Syftet med studien är att undersöka hur elever med grav synnedsättning får tillgång till text i anpassade läromedel, hur läromedlen används och fungerar i skolmiljön. I studien genomfördes sex kvalitativa forskningsintervjuer av lärare och resurslärare till elever med grav synnedsättning från år sex till år två på gymnasiet. Därefter bearbetades och analyserades intervjuerna. Studien visar att anpassningar som används är med stor majoritet i textviewformat och att de flesta läser dem via punktskriftsskärmen alternativt på datorskärmen. Stöd av talsyntesen tar några av eleverna hjälp av, företrädesvis de äldre. Datorn är verktyget som gör läromedlen tillgängliga för eleven. Därför är det avgörande att datormiljön fungerar och att det finns it-support nära som snabbt kan avhjälpa tekniska problem. Ansvar för anskaffning av anpassade läromedel och för att anpassa extramaterial som ämnesläraren väljer att använda i sin undervisning har resursläraren. Finns ingen resursfunktion gör ämnesläraren det själv. Synnedsättningen påverkar villkoren för eleven men svårigheterna kan göras mindre om undervisningen präglas av gott it-stöd, god it-kompetens bland lärarna, digitalt material, bra planering av moment och struktur av undervisningen, framförhållning för anpassning av material och att lärarna syntolkar och beskriver skeenden i ord. Framtida forskningsfrågor vore att bl.a. undersöka hur sekundärt material anpassas på skolorna och med vilket resultat liksom att undersöka i vilken utsträckning och av vilken anledning som anpassningar av läromedel inte används.

This master thesis is about access to literature translated into Swedish sign language for deaf at the public libraries. It is by now a well-known fact that there is produced very little literature in sign language for deaf. This is so even though the policies for the library nationally and internationally, and the public law for libraries in Sweden says there should be literature available for all groups of disadvantaged people. People who have problem reading ordinary ink books have the right to get the book adapted into a medium accessible for them. The goal of the Swedish law for disadvantaged says that in 2010 Sweden should be accessible for all irrespective of weather you are deaf or not. By studying parts of the public argumentation for and against a national library which would provide service and literature for deaf by the method of argumentation analysis I have found pro and contra arguments for books translated into sign language for deaf. I have also studied literature written by Päivi Fredäng about the identity and culture of deaf. In my discussion I found implications from the theory of Fredäng on my material. I found that the public attitude towards deaf and books in sign language for deaf slowly are changing towards better understanding and that this fact slowly will make the production of books in sign language for deaf grow. / Uppsatsnivå: D

Med hjälp av förarbeten, propositioner och doktrin i en samlad bedömning får man en uppfattning av vilka borgenärsskydden är, samt hur långt de sträcker sig. Att endast använda begreppet borgenär kan dock medföra missförstånd och en ofullständig bild av verkligheten. Det finns olika typer av borgenärer vilka redogörs för i uppsatsen. Denna uppsats är skriven för att redogöra för hur borgenärsskydden är utformade idag, om det är ändamålsenligt samt besvara uppkomna frågeställningar såsom: finns det transaktioner som tillåts att vidtas av aktiebolaget som inskränker det bundna egna kapitalet, och varför är det överhuvudtaget intressant med det bundna egna kapitalet? På vilket sätt innebär låneförbudsreglerna ett mer ändamålsenligt skydd? Vilka transaktioner är egentligen tillåtna eller otillåtna enligt värdeöverföringsreglerna, och vilka transaktioner anses som förtäckta? Hur skyddar minimikapitalregeln borgenärerna? Hur skyddas borgenärerna vid tvångslikvidation på grund av kapitalbrist i aktiebolaget? Vad händer med borgenärernas fordringar vid en eventuell konkurs? Vi har kommit fram till att borgenärsskyddsreglerna för de icke-anpassade borgenärerna (exempelvis små aktiebolag) i aktiebolagslagen inte är speciellt ändamålsenliga. Det krävs mer och/eller tydligare reglering kring vad som gäller i situationer när juridiska personer oönskat hamnat i en avtalsrelation med ett aktiebolag som borgenär. Flera jurister har i doktrinen kritiserat borgenärsskyddsreglerna i aktiebolagslagen, varför en utredning av rättsläget har varit nödvändig. Hur aktiekapitalets bundna egna kapital och värdeöverföringsreglerna inverkar på borgenärernas möjlighet till täckning av fordran kan vara något som en icke-anpassad borgenär inte direkt tar i beaktning. Uppsatsen syftar således dels till att förklara rättsläget men även till att uppmärksamma de icke-anpassade borgenärerna på vilka risker som finns samt hur regleringen borde förändras för att inge ett bättre rättsskydd för den svagaste parten, vilket vi i denna uppsats utgått från är den icke-anpassade borgenären.

Sedan början av 1980-talet har Sverige haft Europas största flyktinginvandring per capita. Den ökade invandringen har lett till stor inverkan på den svenska skolan. I varje skola och varje klass sitter några som har utländsk bakgrund och ett annat modersmål än svenska. Därför krävs ändrade förutsättningar i klasserna. Läraren, skolpolitiker och skolledaren behöver diskutera djupare och förbereda nya undervisningsmetoder, förhållningssätt, lämplig pedagogik etc. Det kräver ett tydliggörande av vilka faktorer som är betydelsefulla i språkinlärningen av andraspråkselever och hur lärarna kan anpassa sin undervisning till elevens behov och svårigheter. I denna uppsats granskas problemen för andraspråkselever i undervisningen av biologiämnet på gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning lyfts problem och hinder som både lärare och andraspråkselever står inför i undervisningen av biologi-/naturkunskapsämnet. En gynnsam relation med elever, anpassade undervisningmetoder och kravet på ett bedömningssystem som inte bara är baserat på svenska språket, är sådan professionell hjälp som påverkar andraspråkselevers studieframgång. Elevernas svårigheter i biologi-/naturkunskapsämnet, vilket är ett begreppsbaserat ämne, visar hur språkförståelse påverkar elevernas prestation och frånvaro. Biologiämnet innebär både praktiska undersökningar och en teoretisk del. Analysen av resultatet i de två delarna och av resultaten i fråga om elevernas delaktighet, visar att brister i språket begränsar deras studieframgång och ökar andraspråkselevers frånvaro. Dessutom visar analysen att praktiska undersökningar och ett väl planerat grupparbete kan motivera andraspråkselever i utvecklingen av kunskaper och förbättring i skolresultat. Därtill spelar en trygg miljö i skolan och klassrummet en stor roll för att höja intresse och motivation hos andraspråkselever inför vidare studier samt ger en minskning i långvarig frånvaro. Andraspråkselevers framtid, kultur och kunskap är knutna till framtiden för Sverige, och deras aktiviteter kan senare ha både positiv och negativ påverkan på samhället. Brist i språkkunskap utestänger människor med utländsk bakgrund från den svenska arbetsmarknaden. Svårigheten att komma in på arbetsmarknaden leder till att deras barn presterar sämre i skolan och får därmed svårt att komma in på arbetsmarknaden senare. Med hjälp av högre utbildning och utveckling av deras tankar, insikter och kunskaper kan vi skapa ett bättre samhälle, med en blandning av olika kulturer.

Sammanfattning Studiens syfte var att med utgångspunkt i speciallärares berättelser undersöka organisatoriska förutsättningar för samspel mellan elever som läser inriktning ämnesområden inom anpassade skolformer. Studien tar utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet. Data samlades ingenom semistrukturerade minigruppsintervjuer och bearbetades genom tematisk analys. Urvaletbestod av 13 speciallärare som arbetar med elever som läser ämnesområden. Studien visar att elevernas samspel oftast uppstår i situationer med gemensamt fokus kring ett objekt eller en aktivitet, enligt speciallärarna. Personalens förhållningssätt, lärmiljöns utformning, tillgängliga kommunikationsstöd och trygghet nämns som viktiga förutsättningar för att möjliggöra elevernas samspel. En viktig aspekt gällande elevernas samspel kring undervisningens innehåll, som studien tar upp, är undervisningens angelägenhet för eleverna, samt tydliga pedagogiska utgångspunkter. Utmaningar i organiserandet av elevernas samspel handlar oftast om tillgänglighet, exempelvis finns få gemensamma ytor eller grupprum. En annan utmaning är att i en situation krävs det att personalenär aktiv, stöttande och initierar samspel medan andra situationer kräver att personalen backar undan och iakttar. En faktor som försvårar personalens arbete kring elevernas samspel är, enligt våra deltagare, brist på tid för gemensamma möten och planering. En försiktig hypotes är att den andrafaktorn som kan hindra personalens arbete, särskilt när det gäller samsyn kring pedagogiska frågor, är avsaknad av gemensamt pedagogiskt språk.

Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshemmets upplevelser gällande möjligheter och hinder, samt hur undervisningen anpassas för elevers lärande inom flerspråkighet. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Vilka möjligheter och hinder uppstår i arbetet med flerspråkighet i fritidshemmets undervisning? Hur anpassar lärare i fritidshemmet undervisningen med flerspråkiga elever? I studien har en kvalitativ metod använts, i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sex respondenter från fem olika fritidshem. Studiens resultat visar likheter och skillnader i hur lärare i fritidshem ser hinder och sedan anpassar undervisningen för att möjliggöra flerspråkiga elevers lärande. De arbetar också med bildstöd, läsning, samtal och medvetet förhållningssätt för att utveckla elevernas språkutveckling. Dessutom organiseras den språkutvecklande undervisningen kontinuerligt genom att skapa samtalssituationer för att eleverna ska jämföra ord från sitt modersmål till svenska.

Car insurance is one of the most important and profitable markets within the property and casualty insurance industry. Therefore, there is a great interest in accurate pricing, both for insurance companies and policyholders. This study examines a pricing model (i.e., personalized car insurance) based on drivers' driving patterns and styles. Since the model relies on the collection of personal information, driver privacy becomes a significant factor. The purpose of the study was to map and measure car drivers' privacy concern, and the parameters influencing them, towards personalized car insurance, focusing on privacy and collection of personal data. To investigate the study's purpose, a quantitative study was conducted, and a theoretical model was developed based on the Privacy calculus theory. The model consisted of the following factors: Perceived benefit, Perceived risk, Privacy concern, and Intent to disclose information. The study was carried out through a survey, with the sample selected through convenience sampling. The survey was distributed through the social platform Facebook. The data was analyzed using bivariate and multivariate statistics. Results showed that perceived benefit and perceived risk have a moderate impact on the privacy concern, and privacy concern has a moderate impact on intent to disclose information. Based on the results, the following conclusions could be drawn: both perceived benefit and perceived risk have some influence on car drivers' privacy concern towards personalized car insurance, and the privacy concern towards personalized car insurance has a moderate impact on how a potential implementation would be accepted.