EU-citizens who are coming to Sweden to beg is a current topic. The purpose of the study was to investigate the actions offered by the municipality and non-profit organizations to help these people. A qualitative approach was chosen and altogether five interviews were carried out, three with municipal representatives and two with different non-profit organizations. The result showed that there is a number of different actions and many of these are based on collaboration with the two parties. All informants were of the opinion that the implementation worked well but that there were clear limitations. The limitations included lack of knowledge about the current group and language difficulties. The results also showed that the most common merits was that the vulnerable EU-citizens were treated as people and that they got food and a roof over their heads. The results were analysed by previous research, Maslow's hierarchy of needs and Antonovsky’s sense of coherence. One of the study’s conclusions was that further knowledge about vulnerable EU-citizens who begs is necessary.

No description available.

Hur ser framställningen av rumänska och bulgariska romer ut i svensk dags- och tabloidpress? Vad säger den mediala bildom en större politisk och samhällelig kontext? I denna studie presenteras en översikt och analys av artiklar publicerade under perioden januari 2010–november 2013. Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Angreppssättet består av en metodtriangulerande ansats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I materialet framträder en förskjutning mot ett individualistiskt förhållningssätt, där fokus ligger på attityder hos läsarna snarare än strukturell problematisering. Resultatet av studien tyder på att rumänska och bulgariska romer riskerar att låsas fast i bestämda subjektspositioner, genom en diskursiv viktimisering. Bilden av centraleuropeiska romer som utsatta, fattiga, utan egen agens reproduceras och förstärks i tidningarnas rapportering. Det framkommer även att ett tydligt fokus på nationer samexisterar med en intention att avvärja en utbredning av främlingsfientlighet och antiziganism. Sammanfattningsvis visar resultaten att diskursen om centraleuropeiska romer är klassiskt andrafierande samtidigt som den används för att måla upp en bild av Sverige som duktig, antirasistisk humanistisk gentemot övriga länder i Europa. / This study has its focus on how Roma migrant from Rumania and Bulgaria is seen upon in the Swedish media.  The material that is studied is selected from four of the largest newspapers in Sweden between January 2010 and November 2013. A triangulating method is used based on quantitative and qualitative content analysis. The analysis shows that the representation of Roma in the material is reproducing an image of Roma as the “Other”. The study also indicates a tendency towards an individualistic approach, where Rumanian and Bulgarian Roma risk to be locked to positions as victims of discrimination and poverty, without any agency from within the Roma community. These limited subject positions of are reproduced and become amplified through the medial presentation. A coexistence of a strong focus on nations and an attempt to stop a wider spread of nationalism and antiziganism does also appear in the material.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det råder ojämlikhet mellan romer och övrig befolkning på många av livets centrala områden. De romska grupperna är särskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vår kunskap och våra tolkningar av samhället, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext. Detta görs med utgångspunkt från ett poststrukturalistiskt, diskursanalytiskt perspektiv. Ett ytterligare teoretiskt ramverk utgörs av ett postkolonialt perspektiv på kultur och etnicitet. Undersökningens empiri består av artiklar från svenska dagstidningar. Resultatet visar att kriminalitet kopplas samman med romer och att romer kopplas samman med kriminalitet. Artiklarna är vinklade till de romska gruppernas nackdel och diskurserna som framträder i analysen innehåller uteslutande negativa beskrivningar. I dessa diskurser skapas en ”romsk kultur” som framställs som statisk och oföränderlig. Uppsatsen hjälper oss att se underliggande makstrukturer, medias makt och diskrimineringsmekanismer.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att söka kunskap om romers situation i Sverige, på vilket sätt de är utsatta och hur detta kan förstås. Huvudfokus har legat på romernas egna upplevelser av utsatthet, hur dagens romer har påverkats av sitt folkslags historia av hot och förföljelse, hur antiziganism kan kopplas till diskriminering hos romer idag samt på vilket sätt romer blir stigmatiserade i Sverige. Studien har en kvalitativ ansats och därför har författarna använt intervjuer som empirisk källa. Fyra personer med olika romska bakgrunder medverkade i intervjuerna. Resultaten visar att utsattheten har ett samband med synlighet. De som är öppna med sitt ursprung drabbas hårdare av antiziganism och stigmatisering än de som valt att dölja sin romska identitet. Resultaten visar samtidigt att utsattheten inte upplevs av alla informanter, men det finns tydliga belägg för att romer som visar sin identitet utåt, är stigmatiserade i samhället. Resultaten redovisar med tydlighet att det bland informanterna finns känsla av gemenskap till andra romer och att familjen och medmänniskor värderas högt. Resultatet visar också att det finns en stolthet över sin romska tillhörighet. Resultaten visar även att den historiska aspekten haft olika betydelse, där relationen till de mörka historiska händelserna är starkare bland de kvinnliga informanterna medan männen främst lyfter fram förbättringarna som skett. Samtidigt råder en samstämmighet bland alla fyra medverkande att det finns en utbredd rädsla, som kan härledas till dessa historiska händelser. Resultaten visar även att medbestämmande och ökad delaktighet i samhället efterfrågas. Det finns en upplevelse av att svenska myndigheter fattar beslut över romers huvuden utan att de ges en möjlighet att komma till tals. Ytterligare ett resultat som samtliga lyft fram är okunskap, där okunskapen ligger till grund för de fördomar som majoritetssamhället besitter.

Romani people came to Sweden in the early 16th century and is today acknowledged as a minority group. Today in Sweden there’s a large group of Roma EU-citizens who come to beg. Romani people has been an exposed and discriminated group since their arrival in Sweden – a pattern that’s still relevant regarding Roma EU-citizens coming today. One profession that faces Roma EU-citizens in their work is social workers. This study aims to describe and analyse how social workers experience working with Roma EU-citizens, what difficulties or opportunities they see and how this work can be developed in the future. Furthermore, the study examines what beliefs social workers feel exists in society surrounding this group. The study uses labelling theory and theories of cultural competence. Six interviews were conducted with social workers and the study uses a qualitative approach and a hermeneutic perspective. Study results indicate that cultural differences affects working with the group. Results also show that the social workers feel there’s a lot of prejudice against the group. The study concludes that cultural competence is important in order to perform a good social work with the Romani group. Another conclusion is that structural problems complicates working with the group.

Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och har befolkat landet sedan 1500-talet. Romer som grupp har i det svenska samhället historiskt sett marginaliserats, stigmatiserats och exkluderats och de utsätts än idag för allvarliga kränkningar. Syftet med denna studie var att undersöka diskrimineringen av romer och det sociala arbetets utmaningar att motverka marginaliseringen och exkluderingen av den romska befolkningen. För att kunna besvara våra frågeställningar genomförde vi fyra semistrukturerade intervjuer av socialarbetare i en medelstor svensk stad, och det empiriska materialet analyserades med hjälp av teorierna stigma och andrafiering, samt begreppen antiziganism och kultur. Studiens resultat visar på att många romer lever under marginaliserade livsförhållanden och att det i det svenska samhället, inom myndigheter såväl som i offentliga sammanhang, finns en antiziganism i form av historiskt seglivade föreställningar om romer. / <p>2018-06-05</p>

The aim of this thesis is to investigate the correlation between the construction of Swedish whiteness and the scientific field of studies called Gypsyology, which today is known as scientific anti-Gypsyism. This is achieved through three case studies of Swedish academic monographs within the field of Gypsyology written during the 20th century by historian Allan Etzler, social physician John Takman and ethnologist Karl-Olov Arnstberg. The investigation is based on a discourse analysis and examines the discursive fluctuations over time within the Swedish whiteness formation and the discourse of scientific anti-Gypsyism. The results show that the construction of a white Swedish national identity during the 20th century within Swedish scientific research was interconnected with the problematization of the Romani minority in Sweden. The results also indicate that discursive changes over time within Swedish whiteness formation had a reshaping impact on scientific antiziganist discourse. Moreover, this thesis demonstrates the importance of critical whiteness theory as an analytical tool and the fruitfulness of whiteness formation as an explanatory factor in examining historical scientific racism against racial and ethnic minorities in Sweden such as the Romani minority in Sweden. Key Words: Romani minority in Sweden, Antiziganism, othering, scientific racism, critical whiteness theory, Swedish Gypsyology, the white gaze. / Den här uppsatsen undersöker hur den nationella identiteten utifrån föreställningar om ras och vithet har skapats i relation till romer i Sverige inom akademin och den vetenskapliga genren "zigenarforskning", som idag går under namnet vetenskaplig antiziganism. Undersökningen omfattar tre fallstudier av akademiska monografier från olika avgörande tidpunkter under 1900-talet, skrivna av historikern Allan Etzler, socialmedicinaren John Takman och etnologen Karl-Olov Arnstberg. Undersökningen utförs genom en diskursanalys av de olika narrativen som forskarna presenterar i sina verk och fokuserar på förändringar och beständigheter över tid i föreställningar om svensk vithet och romer. Resultaten visar att formandet av en svensk nationell identitet baserad på föreställningar om ras och vithet inom den vetenskapliga forskningen under 1900-talet kan kopplas till problematiseringen av romer i Sverige. Vidare visar undersökningen att förändringar över tid inom den svenska vitheten även hade en omskapande påverkan på den antiziganistiska forskningen och den akademiska synen på romer. Resultaten belyser den seglivade historiska beständigheten av föreställningar om ras och vithet i det svenska samhället samt hur dessa, om än i andra diskursiva skepnader, fortsätter att bidra till skapandet av en ojämlik maktrelation mellan majoritetsbefolkningen och etniska minoriteter som kategoriseras som icke-vita, såsom den romska. Resultatet är relevant för dagens integrationsdebatt och dess problematisering av de människor i samhället som ställs utanför den föreställda svenskheten. Nyckelbegrepp: Antiziganism, kritisk vithetsforskning, romer i Sverige, vetenskaplig rasism, svenskhet, andrafiering, den vita blicken.

Lite modern forskning har gjorts kring gestaltningen av romer i Sverige och därför är det av stor vikt att lyfta upp och ifrågasätta journalisters och mediers makt och påverkan i kontexten av stereotypi och diskriminering. Om okunskaper och fördomar får spridas vidare eller lyfts upp och ifrågasätts kan ha stor inverkan på hur majoritetssamhället ser på romer och andra minoritetsgrupper i Sverige. Syftet med uppsatsen är således att lyfta upp och ifrågasätta journalisters och mediers makt och belysa graden av stereotypifiering som sker i medierapporteringen.

<p>The purpose with this study is to investigate the experiences some adult Romans have of co-operation between Romani parents and school. The study is based on interviews and has been inspired of critical ethnography and hermeneutic theories. What views have the Romani adults and parents on parental co-operation with school? Which strategy do they see as a practical way for improved parental co-operating with school? The study show that the Romani parents who participated in this study do want a very close co-operation and have used strategies of open communication and giving suggestion on how to co-operate with the schools. One of the informants has had the opportunity to give an in-dept interview and this gives an example of a more diversified picture of the Romani parental patterns in relation to school. The adult Ro-mani group that has been interviewed thinks that a close co-operation with school is very im-portant. One suggestion of improvement from the interviewers is teacher-assistans to improve the schools parental co-operation. There where also suggestions that educational efforts of the school is needed for all students and to include knowledge about who the Romani people are and about their history, culture and language. Some of the parents even showed examples of giving suggestions to teachers to increase the contact by writing in a dairy for each student. The parents in this study also reports of institutionalized antigypsyism and discrimination. In that view the in-dept interview gives an explanation to why the co-operation is believed to be so crucial. There is a fear that the public authorities in somewhat way would hurt the Romani children.</p>