Bygg- och anläggningsbranschen har kompetensbrist, låga vinstmarginaler och är en av de mest olycksdrabbade branscher i Sverige. Byggarbetsplatser har ständiga förändringar och olika förutsättningar för att kunna leverera en bra slutprodukt och samtidigt upprätthålla en god arbetsmiljö. Bra arbetsmiljö och hälsofrämjande insatser leder till ökad attraktivitet på arbetsplatser, arbetsglädje, engagemang, effektivitet, produktivitet och lönsamhet. Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) kan bättre arbetsmiljöer uppnås. Syftet med denna studie är att studera effekterna av en arbetsmiljöinsats på en byggarbetsplats genom förbättrad insikt och förståelse för hur de arbetstagarna ser på arbetsplatsens arbetsmiljö och SAM.Studien innehåller en fallstudie under en intervention i form av arbetsmiljöinsats. Mätning av antal inrapporterade riskobservationer samt en kvantitativ datainsamling har utförts genom en enkätundersökning där arbetsplatsens arbetstagare deltog både innan och efter arbetsmiljöinsatsen. Efter arbetsmiljöinsatsen visade resultaten att arbetstagarnas intresse minskade, kunskap upplevdes som större och delaktighet i frågor om arbetsmiljö och SAM minskade. Arbetstagarnas upplevelse av arbetsgivarens intresse för arbetsmiljö minskade medan den ökade för SAM. Arbetsplatsen fick in fler riskobservationer på kortare tidsperiod efter arbetsmiljöinsatsen jämfört med innan. Studien har bidragit med vetskap om att arbetsmiljöinsatser behöver pågå under längre tid och vara med omfattande för att förutsättningarna för byggarbetsplatsers arbetsmiljö ska bli bättre på de arbetsplatser där arbetstagarna upplever att arbetsmiljön redan är bra. / The construction industry has skills shortages, low profit margins and is one of the most unfortunate industries in Sweden. Construction sites have constant changes and different conditions to be able to deliver a good end product while should maintain a good working environment. Good work environment and health promotion efforts leads to more attractive workplaces, job satisfaction, commitment, efficiency, productivity and profitability. Systematic Work Environment Management (SWEM) can achieve better working environments. The purpose of this study is to study the effects of a work environment initiative on a construction site through improved insight and understanding of the workers perspective for the workplace's work environment and SWEM.The study includes a case study during an intervention in the form of work environment initiative. Measurement of the number of reported risk observations and a quantitative data collection has been carried out through a survey in which workers at the workplace participated both before and after the work environment initiative. After the work environment intervention, the results showed that the interest of workers decreased, knowledge was perceived as greater and participation in issues related to the work environment and SAM decreased. The employee's experience of the employer's interest in the work environment decreased while it increased for SWEM. The workplace received more reported risk observations during a shorter period after the intervention compared to before. The study has contributed with the knowledge that work environment initiative needs to last for a longer period and be more extensive to improve the conditions for the work environment at construction sites workplaces that workers feel that the work environment is already good.

i Sammanfattning Bakgrund: Arbetsgivare ska enlig svensk arbetsmiljölagstiftning arbeta systematiskt för att förbättra arbetsmiljön. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ge effekt för att arbetstagarna inte skadas, blir sjuka eller drabbas av ohälsa på grund av arbetet. Arbetsmiljöarbetet ska leda till ständiga förbättringar av såväl den fysiska, organisatoriska som sociala arbetsmiljön. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att identifiera arbetsmiljöindikatorer som kan användas för att mäta arbetsmiljöarbetets effekt på ohälsa, olycksfall eller en i övrigt god arbetsmiljö. Examensarbetet omfattar arbetsmiljöindikatorer som nämns i den vetenskapliga litteraturen och arbetsmiljöindikatorer som används av företag i praktiken. Examensarbetet undersöker vilka arbetsmiljöindikatorer som är gemensamma från den vetenskapliga litteraturen och de intervjuade företag samt om det finns arbetsmiljöindikatorer som visar på en signifikant effekt på ohälsa, olycksfall eller en i övrigt god arbetsmiljö. Metod: Examensarbetet har genomförts i två delar, en litteraturstudie i tre databaser och en intervjustudie av sex personer från tre företag inom tillverkningsbranschen. Det insamlade materialet analyserades och arbetsmiljöindikatorerna som framkom kategoriserades. Indikatorerna grupperades i fem kategorier och utifrån teman vilket resulterade 16 indikatorgrupper. Resultat: Resultatet visade att 319 arbetsmiljöindikatorer identifierades i litteraturstudien och 78 i intervjustudien. Den största kategorin i litteraturstudien var ohälsa, olycksfall och övrigt god arbetsmiljö och den största kategorin i intervjustudien var olycksfall och ohälsa. Den största indikatorgruppen i litteraturstudien var riskhantering och i intervjustudien psykosocial arbetsmiljö. I litteraturstudien identifierades en indikatorgrupp för arbetsmiljöpolicy som inte återfinns i intervjustudien. I intervjustudien identifierades fem indikatorer som inte återfinns i litteraturstudien. Litteraturstudien identifierade 22 indikatorer som visade på signifikanta samband med effekter i arbetsmiljön till exempel arbetsrelaterad stress som har ett samband med ökat antal arbetsrelaterade skador. Ett annat exempel är att utföra riskbedömningar vilket ger färre antal arbetsolyckor. Diskussion: Det finns inte någon standardiserad uppsättning av arbetsmiljöindikatorer och information saknas ofta om hur arbetsmiljöindikatorerna ska mätas och vilket måltalet är. En önskan att kunna mäta ”var är vi nu och vart ska vi?” gällande arbetsmiljöarbetet ges uttryck för i intervjustudien. Eventuellt kan detta behov öka framöver i och med att ISO 45001 ställer krav på att använda indikatorer för att mäta effekterna av arbetsmiljöarbetet. Förslag för framtida tillämpad forskning är att ta fram standardiserade arbetsmiljöindikatorer med tydliga måltal. Uppsättningen av arbetsmiljöindikatorer bör omfatta såväl den fysiska, organisatoriska som den sociala arbetsmiljön. Slutsats: I litteraturstudien och intervjustudien identifieras arbetsmiljöindikatorer, men de är inte standardiserade och saknar ofta tydliga definitioner och måltal. Detta medför svårigheter för företagen att använda indikatorerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Standardiserade och väl underbyggda indikatorer skulle kunna vara ett stöd för företag i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Standardiserade och kvalitetssäkrade indikatorer möjliggör jämförelse mellan företag inom till exempel samma bransch. Förhoppningsvis kan detta examensarbete ligga till grund för fortsatt forskning och utveckling inom området. / iii Abstract Background: In accordance with the Swedish Work Environment Act, employers must systematically work to ensure good occupational safety and health (OSH). These systematic OSH practices must ensure that workers are not injured, become sick or suffer ill health because of their work. The practices must lead to continuous improvement of the physical, organisational and social work environments. Purpose: The purpose of this thesis is to identify OSH indicators that can be used to measure the effect of OSH practices on illness, accidents or an otherwise good work environment. These include OSH indicators mentioned in the scientific literature and those used by companies in practice, as well as the OSH indicators that are common to these two groups. The purpose is also to examine whether there are OSH indicators that indicate a significant effect on illness, accidents or an otherwise good work environment. Method: This thesis work consisted of two parts: a literature review using three databases and an interview study of six people from three companies in the manufacturing industry. The collected material was analysed and the OSH indicators that emerged were categorised. Results: The results showed that 319 OSH indicators were identified in the literature review and 78 in the interview study. The indicators were grouped into five categories and based on themes, which resulted in 16 indicator groups. The largest category in the literature review was illness, accidents and other good work environment, and the largest category in the interview study was accidents and illness. The largest indicator group in the literature review was risk management and was psychosocial work environment in the interview study. The literature review identified an indicator group for OSH policy that was not found in the interview study. The interview study identified five indicators that were not found in the literature review. The literature review identified 22 indicators that showed significant correlations with effects in the work environment, for example, work-related stress that has a connection with increased number of work-related injuries. Another example is carrying out risk assessments, which results in fewer work accidents. Discussion: There is no standardised set of OSH indicators, and information is often lacking on how to measure OSH indicators and what the measurement values are. Respondents in the interview study expressed a desire to be able to measure “Where are we now and where are we going?” with regards to their work environment. This need might grow in the future, considering the ISO 45001 requirement to use indicators to measure the effects of the work environment. A proposal for future applied research is to develop standardised OSH indicators with clear measurement values. The set of OSH indicators should cover the physical, organisational and social work environments. Conclusions: In the literature study and the interview study, work environment indicators appear, but they are not standardized and often lack clear definition and measurement values. This causes difficulties for companies to use the indicators in the systematic work environment work. Standardized and well-founded indicators could support companies in the systematic work environment work by ensuring that the indicators are quality-assured and enable comparison in companies, for example within the same industry. Hopefully, this degree project can form the basis for continued research and development in the field.

Stora industriprojekt med många involverade parter är komplexa redan som de är. Därav är ett inarbetat och noga planerat systematiskt arbetsmiljöarbete avgörande för en god arbetsmiljö där många personer vistas och arbetar på samma yta. “Ju fler kockar, desto sämre soppa” är ett svenskt ordspråk som till viss del lämpar sig för projektet Scania Nya Gjuteri. Även om mycket av det systematiska arbetsmiljöarbetet har varit exemplariskt och slutprodukten har blivit bra så har vägen dit inte varit felfri. Denna rapport behandlar projektet Scania Nya Gjuteri och de projektspecifika utmaningarna som har förekommit vad gäller den systematiska arbetsmiljön. Skanska har stått för utförandet men har även varit samordningsansvarig på byggarbetsplatsen och efter ett antal produktionsstopp, några entreprenörer som missköter sig och flera oförutsägbara risker som inträffat börjar man fundera på om det kanske finns ett samband mellan allt. För att ge svar på frågeställningarna har en juridisk metod med rättskällor används som sedan kompletterats med en samhällsvetenskaplig metod med empiriskt material bestående av intervjuer med företagsverksamma personer och interna dokument från Skanska och Scania. Tidigare forskning visar att avtalsförhållandena är betydande för styrningen av entreprenader och genom djupare studier och bättre förståelse om utmaningarna som har inträffat kan man förebygga detta organisatoriskt och byggtekniskt för framtida samarbeten. Med facit i hand hade många utmaningar hindrats eller åtminstone blivit hämmade om man hade diskuterat ansvarsgränserna och kraven noggrannare innan produktionsstart. Förhoppningsvis kan den här rapporten användas som en utvärdering av arbetsmiljön på Scania Nya Gjuteri för att man tillsammans ska lära sig från projektet och undgå liknande situationer i framtiden. / Large industrial projects with many parties involved are already complex as they are. Therefore, an established and carefully planned systematic work environment is crucial for a safe work environment where many people stay and work in the same area. "The more chefs,the worse the soup" is a Swedish saying that is suitable for the Scania New Foundry project in certain areas. The journey has not been easy although much of the systematic work environment management has been exemplary and the end product has turned out good. This report addresses the Scania New Foundry project and the specific challenges that have arisen in terms of the systematic working environment during production. Skanska has been responsible for the production and has also been responsible for coordination at the construction site.After some production stoppages, several contractors who misbehaved and many unpredictable risks that occurred Skanska realized that there may be a connection between everything. To provide answers to the questions, a legal research methodology has been used, which has been supplemented with a scientific method with empirical research consisting of interviews with enterprising people and internal documents from Skanska and Scania. Previous research shows that contractual conditions are significant for the management of the contractors and through deeper studies of the challenges that have occurred at the project we can get a better understanding for better collaborations in the future. All things considered, many challenges would have been prevented or at least inhibited if the responsibilities and requirements had been discussed more carefully ahead. Hopefully this report can be used as an evaluation of the work environment at Scania Nya Gjuteri in order tolearn from the project and avoid similar situations in the future.

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter. / Problem: The working environment is essential for human well-being. Health factors are assumed not only to strengthen the individuals’ physical and mental health, but also the company’s competitiveness and profitability. In the paper, we examine how the company SSAB in Borlänge is working with health by applying a health perspective and by applying the theory of sense of coherence (SOC). Leadership values are important for employees’ health (Hanson, 2004) and we are examining the perception a number of managers have of their roles in health promotion, and their views of the employee survey HälsoSAM, which the occupational health services at SSAB perform. Employees and managers workload is increasing due to cutbacks, while resources are decreasing (Gatu, 2003). The consequence is a greater risk of ill health and a way to reduce sick leave is health promotion (Prevent, 2001). Purpose: The purpose of the study is from a health perspective explain managers’ opportunities to create conditions to promote employees' health at SSAB in Borlänge. Method: The methodology underlying this study is based on a qualitative approach in which semi-structured interviews and literature studies are conducted to gather information. Analysis: Managers’ behavior affects the employees. High workload on SSAB's managers leads to lower attendance among , which in turn provides fewer opportunities for health promotion. HälsoSAM maps employees' health status. The results are indicative of the health promotion work, but overload, lack of time and lack of knowledge among managers contribute to that the follow-up does not become systematic. Well-functioning health work requires systematic work. Conclusion: A health-promoting process at work is created by the balance between demands and resources. The health-promoting process at SSAB in Borlänge is prevented by lack of time and lack of knowledge among managers. Reorganizations and cost savings negatively affect health promotion in the workplace and the systematic in the follow-up work suffers. Responsibility for health work is placed on occupational health, but without support from managers, the health work does not become a natural part of the business. In the current situation, it is important to see what health promotion can give in return in both financial and qualitative terms. If the managers realize this, it increases the incentives to prioritize the process of health promotion and organize the work so employees have the ability to handle, control and manage their work.

I studien undersöks hur införandet av ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan påverka en organisation. Många arbetsplatser saknar ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, men alla företag är beroende av att personalen mår bra och får vara frisk och därmed kan vara effektiv på sitt arbete. För att öka läsarens förståelse för hur betydelsefullt det är att arbeta aktivt med arbetsmiljöarbete, vill vi visa organisationer hur de genom detta kan uppnå vinster, inte bara de av rent monetär art, utan även de som är av betydande vikt för arbetstagarna, såsom exempelvis ökad trivsel och bättre gemenskap. Studien är av kvalitativ karaktär med en interaktiv forskningsprocess. Urvalet har bestått av respondenter på Copy Syd AB. Resultatet visar att det är av stor vikt att införa ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Studien pekar på att lönsamhet bland annat kan uppnås i form av nöjda medarbetare som anser att implementeringen av det systematiska arbetsmiljöarbetet har bidragit till ökad trivsel och effektivitet. De vinster som kan göras i en organisation kan kanske inte alltid mätas i pengar, men om de anställda upplever att deras arbetssituation förbättrats avsevärt både ur fysiskt och psykosocialt hänseende, måste det anses vara vinster av lika stor eller större betydelse. I studien framkommer även att det är möjligt att urskilja effekter på tre nivåer: individ-, organisations- och samhällsnivå. / This study examines how the implementation of a systematic work environment management can affect an organization. Many places do not work systematically with the working environment although companies are very dependent of the wellbeing and health of their co-workers as this increases their effectiveness. The aim is to increase the understanding of how important it is to actively address the social and physical environment in a company. We want to show organizations how they can gain profit, not only financially, but through the wellbeing and effectiveness of their employees long-term. The study is qualitative to its disposition and uses an interactive process of research. The sample consisted of respondents from the company Copy Syd AB. The result shows that the implementation of a systematic work environment management is of great importance to the company and its employees. As the study indicates there are positive effects from satisfied co-workers who think that the implementation has contributed to an increased job satisfaction as well as increased efficiency at work. The profit might not always be financial, but if the co-workers experience that their work situation, both physically and psychosocially, is considerably better than before, this profit must be considered as great, or even greater importance than mere economy. In the study it also emerges that it is possible to distinguish effects on three levels: for the individual, for the organization and for the society.

I vård och omsorgssektorn är sjukfrånvaron hög. Det finns många orsaker till ohälsa och i många fall är det arbetsrelaterat och de anställda har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa och främst stress. Finns det en obalans i arbetslivet och kraven överstiger resurserna kan det få negativa effekter. En god arbetsmiljö kan inspirera medarbetaren till att behålla sina egna resurser och bidra till en ökad medvetenhet relaterat till välbefinnande. Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och kan skydda individer från att utveckla psykiska ohälsa orsakad av stress. Måttlig intensitet av träning, 150 minuter per vecka är tillräckligt för att uppleva mindre stress och ett ökat välbefinnande. Arbetsmiljölagen ställer krav på arbetsgivaren att arbetet ska anpassas till den enskilda arbetstagarens psykiska och fysiska förutsättningar. I det ingår att undvika stress genom att anpassa arbetet till arbetstagaren. Syftet med studien är att belysa om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och upplevelsen av stress och den psykosociala arbetsmiljön hos medarbetare inom vård och omsorg. En kvantitativ metod har använts och olika professioner i vård och omsorgssektorn har svarat på en enkät. Resultatet visar att det inte finns signifikant skillnad i upplevelsen av stress mellan de som inte är fysiskt aktiva och de som är fysiskt aktiva. Däremot finns det ett samband mellan fysiskt aktiva individer kopplat till att de har lättare att hantera arbetskrav i form av arbetsmängd. De fysiskt aktiva upplever att de har stöd från arbetskamrater vänner och familj i större utsträckning än de fysiskt inaktiva. / In the healthcare and care sector sick leave is high. There are many causes of ill health and in many cases it is work-related and employees have an increased risk of mental illness and, above all, stress. If there is an imbalance in working life and the requirements exceed the resources, it can have negative effects. A good working environment can inspire the employee to maintain his own resources and contribute to increased awareness of well-being. Physical activity has positive effects on health and can protect individuals from developing mental health caused by stress. Moderate intensity of exercise, 150 minutes per week is enough to experience less stress and increased well-being. The Work Environment Act requires employers to adapt the work to the individual employee. The purpose of the study is to highlight whether there is a connection between physical activity and the experience of stress and the psychosocial work environment of the employee in healthcare and care. A quantitative method has been used and various professions in the healthcare and care sector have responded to a questionnaire. The result shows that there is no significant difference in the experience of stress between those who are not physically active and those who are physically active. On the other hand, there is a connection between physically active individuals linked to the fact that they are easier to handle work demands in terms of workload. The physical activists experience that they have support from workmates, friends and family to a greater extent than the physically inactive ones.

Since the early 1980s, several   research programs initiated in the construction industry with the aim of   achieving a better working environment and more codetermination in the   planning of construction projects. Integrated planning (IP) was a project   carried out in 1985-1988 as a collaboration with Lund University, companies   in the construction industry and the trade unions in the afore-mentioned   area. The integrated planning concept was developed and implemented in the   construction industry in building production. IP is a model for integrating   production planning with systematic work environment planning and integrating   the skills of all participants in building production planning from early   stage to finish. The purpose of this study is to assess the extent to which   the work environment plan is a governing document during the ongoing work   environment planning before and during construction. Work Environment Act   (AML) and its provisions (AFS 1999: 3, AFS 2001: 1 and AFS 2015: 4) are   governing for the planning of the working environment in a construction   project. Based on the provisions, the report's research questions focus on   how and at what stage a work environment plan is established, as well as how   the model integrated planning is used in the ongoing work environment   planning prior to construction start and during the production phase. Of the   companies included in the study, three of them, Skanska, Peab and NCC are   Sweden's largest company and work on a national and international scale. The   third is INAB, a small company that mainly works nationally. The results show   that work environment planning starts at an early stage with preventive   actions and routines during the building construction process and mainly   follow the same concept as the integrated planning model. Integrated work   environment planning (IWEP) is a model for building production planning that   can be used in any projects, whatever, its complexity and size. Tallåsen is a   clear example that shows the work environment plan is a governing document during   the production phase. More attention should be paid to the OSA (AFS 2015:4)   by implementing more practical preventive actio / <p>Betyg 170707, H14.</p>

Syftet med studien var att inom offentlig verksamhet undersöka implementeringen av AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö1, med fokus på delen som rör kränkande särbehandling. Målet med studien var även att identifiera vilka framgångsfaktorer som var centrala i implementeringsprocessen. Studien utfördes i en kommun i södra Sverige och hade fyra frågeställningar. Den första handlade om hur Human Resources (HR) och chefer tolkat och åtföljt riktlinjerna i AFS 2015:4, den andra hur medvetna medarbetarna var om nämnda riktlinjer och den tredje strävade efter att svara på om de olika nivåerna av anställda hade en enhetlig upplevelse av implementeringen av AFS 2015:4. Den fjärde frågeställningen behandlade vilka framgångsfaktorer som varit centrala i implementeringsprocessen. Det empiriska materialet samlades in genom en metodkombination där fyra kvalitativa intervjuer genomfördes på HR- och chefsnivå och en enkätundersökning med 27 respondenter genomfördes på medarbetarnivå. Huvudresultatet visade att HR och chefer hade åtföljt riktlinjerna i AFS 2015:4 och var väl medvetna om var dessa innebar. Medvetenheten på medarbetarnivå var lägre, men majoriteten visade en medvetenhet om riktlinjerna i AFS 2015:4. De mest framträdande framgångsfaktorerna i kommunen var en tydlig anvisning innehållande rutiner, ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, väletablerade stödfunktioner, delaktighet vid framställning av rutiner, utbildningsinsatser samt bred förankring på flera nivåer. / The purpose of this study was to examine the implementation process of AFS 2015:4, organisational and social work environment2, focusing on the part concerning victimization in the public sector. Another objective was to identify the central success factors in the implementation process. The study was conducted in a county in southern Sweden. The essay is centred around four questions. The first question concerned how Human Resources (HR) and managers have interpreted and followed the guidelines of AFS 2015:4, the second one how aware the workers were of earlier mentioned guide lines and the third question was about whether the different levels of employees had a uniform experience of the implementation of AFS 2015:4. The fourth question was about the central success factors in the implementation process. A method combination was used to collect the empirical material where four qualitative interviews were conducted on the HR and management levels and a survey with 27 respondents among the workers. The main result showed that HR and the managers had followed the guidelines of AFS 2015:4 and had an awareness of what those guidelines meant. The awareness among the workers was not quite as thorough but the majority of the workers was knowledgeable about the guidelines in AFS 2015:4. The most prominent success factors in the county were clear instructions, a well-functioning ”systematic work environment effort”, well established support functions, participation in the creation of the routines, education and a wide awareness about the implementation process on several levels.

Syftet med denna studie var att bidra med fördjupad förståelse för vilka friskfaktorer som är avgörande för långtidsfriskhet ur ett medarbetarperspektiv. Detta genom att studera vad medarbetare inom sociala sektorn i Borlänge kommun upplever bidrar till välbefinnande och friskhet på arbetsplatsen. Vidare ämnade denna studie ge förslag på hur arbetet med friskfaktorer inom Borlänge kommun kan utvecklas. För att på bästa sätt kunna besvara syftet valdes en kvalitativ metod där tillvägagångssättet för insamling av empiri var semistrukturerade intervjuer med långtidsfriska medarbetare från verksamhetsområdet personlig assistans.  Resultatet visar att begreppen stödjande ledarskap, god kommunikation, delaktighet i beslutsfattande, balans mellan arbetsliv och privatliv samt ett positivt arbetsklimat är faktorer som tenderar att ge positiva effekter för hälsa då de finns på arbetsplatsen. Ytterligare faktorer som kunde identifieras var trygghet till följd av lång erfarenhet samt arbetsmoral kopplat till lojalitet. Erfarenheten beskrivs som ett hjälpmedel att hantera olika situationer som kan tänkas uppstå i arbetssituationen samt som stressreducerande eftersom det skapar en tydlighet kring vilka förväntningar som finns i arbetet och mellan kollegorna. Hög arbetsmoral till följd av lojalitet verkar bottna i en vilja att bidra till en medmänniskas nytta genom att vara en viktig resurs i dennes liv.   Denna studie visar betydelsen av ett stödjande ledarskap för förtroendet och tilliten dels mellan chef och medarbetare, dels medarbetare emellan, vilket i förlängningen även påverkar möjligheten till delaktighet samt tryggheten i den egna arbetssituationen. Slutligen visar studiens resultat att friskfaktorer under vissa omständigheter kan bidra med nya möjligheter till främjande arbetsmiljöarbete. / The purpose of this study was to contribute to a deeper understanding of factors that are crucial for long-term well-being and health from an employee perspective. This by studying what employees in the social sector in Borlänge municipality experience contributes to well-being and health in the workplace. Furthermore, this study intended to give suggestions on how the work with health factors in Borlänge municipality can be developed. To best answer the purpose, a qualitative method was chosen in which the approach for collecting empirical data was semi-structured interviews with long-term healthy employees from the area of personal assistance. The results showed that factors such as supportive leadership, participation, autonomy, positive work climate and work-life balance were common in the respondents work situation, which are factors that has shown to have a positive effect on employees' health. Furthermore, the respondents' long-term well-being and health could also be explained by additional health factors that were identified in their work environment. The respondents described that security due to long work experience and work ethic linked to loyalty were factors that contributed to their well-being. The experience is described as a means of handling various situations that may arise in the work situation as well as stress reducing as it creates a clarity about what expectations are in the work and between colleagues. High work ethic due to loyalty seems to be rooted in a desire to contribute to the benefit of another human by being an important resource in his or her life. All in all, the results show that the foundation for successful environment work with health factors requires security and trust partly between the manager and employees and partly between the employees. Finally, the study's results show that, in certain circumstances, health factors may contribute to new opportunities for promoting work environment work.

I detta examensarbete, som består i att identifiera ett lämpligt innehåll samt ta fram ett första utkast till en mobilapplikation för arbetsmiljökartläggningar, står användare, teknik och organisation i fokus. Utgångspunkten har varit att modern teknik borde användas i större utsträckning inom företagshälsan. Företagshälsorna konkurrerar om kunderna och det gäller att hitta moderna och effektiva arbetssätt för att kunna hålla priserna nere. Utgångspunkt i detta examensarbete är att en mobilapplikation skall underlätta dokumentation och rapportskrivning för företagshälsans arbetsmiljöingenjörer och ergonomer, men även att kunden ska få ökad nytta av det slutgiltiga resultatet, det vill säga rapporten, i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka, analysera och utveckla ett förslag till lämpligt innehåll och en lämplig grundstruktur för en mobilapplikation som ska kunna användas vid arbetsplatskartläggningar av fysiska aspekter på kontorsarbetsplatser. Via sökningar i App Store hittades en mobilapplikation, riktad till bemanningsföretag, som var avsedd att användas vid undersökning av arbetsmiljön med stöd av en checklista. Då mobilapplikationen hade grundfunktioner som lämpade sig för arbetsmiljökartläggningar användes den som förlaga i detta arbete. Efter litteraturstudier har semistrukturerade intervjuer utifrån ett MTO-perspektiv genomförts. De tänkta användarna (M), det vill säga ergonomer och arbetsmiljöingenjörer, har intervjuats om hur de arbetar idag med förberedelser, genomförande och efterarbete samt om deras tankar och önskemål om funktioner i en planerad mobilapplikation. En teknikkunnig ingenjör (T) har delgett sina tankar om hur en applikation bör konstrueras. För att få ett organisationsperspektiv har en även kund (O) intervjuats om hur den skriftliga återrapporteringen upplevdes. MTO-perspektivet i kombination med den iterativa metodiken har varit en framgångsfaktor i detta examensarbete och det är viktigt att behålla dessa arbetssätt och perspektiv vid den fortsatta utvecklingen av applikationen. / This thesis is set to identify suitable content and to develop a draft for a mobile application for work environment surveys, considering Human - Technology - Organization (HTO) aspects. The subject has been that modern technology should be used more extensively in the corporate health. Corporate health companies compete for customers and finding modern and efficient working methods is critical in order to keep prices down. The objective of this thesis is that a mobile application would facilitate easier and better documentation and report writing for engineers and ergonomists working in corporate health when examining work place environment. Customers will get increased benefit from the final result -the report- in their systematic work with promoting a healthy workplace. The purpose of this paper is to investigate, analyze and develop a proposal for appropriate content and a suitable basic structure of a mobile application that can be used during the workplace surveys of physical aspects of office workplaces. By searching in the App Store a phone app, addressed to employment agencies, was found. It was intended to be used in the investigation of the work environment, supported by a checklist. As the mobile application contained basic functions suited for work environment survey it was used as a model in this thesis. After studies in litterature, semi-structured interviews based on an HTO perspective were conducted. The intended users (H), i.e., ergonomists and work environment engineers, have been interviewed on how they are working today with preparation, implementation and summary and on their ideas and feature requests in a future mobile application. An engineer that knows the subject (T) has shared his thoughts on how an application should be constructed. To get an organizational perspective a customer (O) were interviewed on how the written reports were perceived. HTO perspective combined with an iterative method has been a success factor in this thesis. It is important to maintain these approaches and perspectives during the development of the application.