Cette thèse étudie les formes de subjectivation produites au cours des parcours de soins de femmes enceintes primo-arrivantes – étrangères arrivées depuis moins de cinq ans sur le territoire français. L’enquête de terrain s’appuie sur des observations au sein de structures de soins à Paris et en Seine-Saint-Denis, ainsi que sur une soixantaine d’entretiens semi-directifs menés avec des professionnelles de la périnatalité et des femmes primo-arrivantes enceintes ou ayant accouché récemment en Île-de-France. À partir de ce travail ethnographique, la thèse analyse de manière intersectionnelle les effets subjectivants de l’entrée dans des dispositifs médico-sociaux dédiés aux femmes enceintes primo-arrivantes. Alors que dans un premier temps, l’annonce de la grossesse fragilise les conditions de vie de ces sujets déjà exclus en France, les femmes primo-arrivantes acquièrent en revanche une légitimité auprès des institutions médicales du fait de leur grossesse. Identifiées comme public à risque prioritaire par les politiques de santé publique, ces femmes sont orientées vers des prises en charge spécifiques, qui participent à les reconnaitre en tant que sujets. La thèse interroge les effets réifiants de cette reconnaissance : reconnues uniquement grâce à leur corps enceint, ces femmes connaissent une forme d’assignation racialisée à la maternité. Dans ce contexte, les femmes enceintes primo-arrivantes peuvent en venir à mobiliser leur corps enceint comme ressource pour limiter les effets de la domination. En définitive, la thèse donne à voir les mécanismes d’altérisation ethno-raciale opérés par les professionnelles de santé et les pratiques de résistance des usagères au sein des dispositifs dédiés. / This thesis studies subjectification’ process produced during the care path of pregnant newly arrived immigrants – foreigners who arrived for less than five years in France. The field study is based on observations in health care structures in Paris and Seine-Saint-Denis, and sixty semi-directive interviews with perinatal health professionals and newly arrived immigrant women, pregnant or who have just given birth, in Île-de-France. From this ethnographic study, the thesis analyses, with an intersectional perspective, the entrance in perinatal dedicated health structures and their effects on newly arrived immigrants’ subjectivities. At first, the announcement of pregnancy can degrade their living conditions in a context where they are excluded in France. However, they acquire a legitimacy with health care institutions because of their pregnancy. Targeted as public at risk by the perinatal public policies, these women are guided into dedicated healthcare facilities, which recognize them as subjects. The thesis interrogates the reifying effects of this type of recognition. The newly arrived immigrant women are recognized only through their pregnancy; they experience a racialized assignment to maternity. They develop incorporated strategies to counter mechanisms of domination, by using their pregnant body as a resource. Finally, the thesis analyses racialization mechanisms inside the health care structures and users’ practices of resistance.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad nyanlända elever upplever har påverkat deras möjlighet att aktivt kunna delta och tillgodogöra sig undervisningen i idrott och hälsa. Frågeställningar: - Vad upplever nyanlända elever har begränsat dem i tillgodogörandet av undervisningen i idrott och hälsa samt vilka konsekvenser har dessa begränsningar medfört? - Vad upplever nyanlända elever har främjat dem i tillgodogörandet av undervisningen i idrott och hälsa? - Vad upplever nyanlända elever hade kunnat fungerat bättre i tillgodogörandet av undervisningen i idrott och hälsa? Metod: En kvalitativ inriktning har använts för att få större förståelse av studieobjektet. Sex semistruktuterade intervjuer med nyanlända elever ligger till grund för datainsamlingen. Studiens data analyserades och tematiserades till följande teman: begränsande faktorer, konsekvenser av begränsande faktorer, främjande faktorer samt möjligheter till främjande faktorer. Utifrån ovanstående teman skapades koder för att tydliggöra respondenternas upplevelser av undervisningen i idrott och hälsa. Resultat: Alla respondenter vittnade om olika erfarenheter till undervisningen i idrott och hälsa vilka presenteras under resultatets fyra övergripande teman. Resultatet visar att stöttning, anpassning, kommunikation och gruppsammanhållning är avgörande faktorer som påverkar nyanlända elever till att aktivt kunna delta och tillgodogöra sig undervisningen i idrott och hälsa. Slutsats: Utifrån föreliggande studie kan ett mönster ses gällande stöttning och anpassning i relation till nyanlända elevers upplevelser av undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Stöttning och anpassning har varit avgörande vad det gäller både begränsade och främjande faktorer i nyanlända elevers tillgodogörande av undervisningen. / Aim: The aim of this study is to examine what newly arrived students experience has affected their ability to actively participate and assimilate teaching in physical education. - What do newly arrived students experience have limited them in assimilation of the teaching of the subject physical education and what consequences have these restrictions had? - What do newly arrived students experience has promoted them in the assimilation of the teaching of the subject physical education? - What do newly arrived students experience could have worked better to help them assimilate the teaching of the subject physical education? Method: A qualitative aim has been used in the purpose of getting a greater understanding of the study object. Six semi-structured interviews with newly arrived students form the basis for the data collection. The data of the study were analyzed and thematized to the following themes: limiting factors, consequences of limiting factors, promoting factors and opportunities for promoting factors. Based on the above themes, codes were created to clarify the respondents’ experiences of the teaching in physical education. Result: All the respondents testified about different experiences of the teaching of the subject physical education, which are presented through the four overarching themes of the result. The result shows that support, adaption, communication and group cohesion are crucial factors that influence newly arrived students to be able to actively participate and assimilate the teaching of physical education. Conclusions: Based on the present study, a pattern can be seen regarding support and adaptation in relation to newly arrived students’ experiences of the teaching in the subject of physical education. Support and adaptation have been crucial in terms of both limited and promoting factors in newly arrived students’ assimilation of the teaching.

Midhat, Avin (2022). Speciallärares och lärares perspektivet på nyanlända elevers lärande i matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmöuniversitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Min förhoppning är att kunna ge goda exempel på hur några matematiklärare arbetar för att skapa en mer inkluderande matematikundervisning för nyanlända elever som bidrar till att alla elever utvecklar sitt matematiska kunnande utan permanenta exkluderande lösningar.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att få inblick i hur några lärare i grundskolan genomför olika anpassningar och arbetsformer gällande nyanlända elevers lärande för att öka inkludering i matematikundervisning, samt vilken roll specialläraren i matematik har i detta arbete. Studien syftar även till hur några lärare tänker om olika teorier kring nyanlända elevens lärande gällande genrepedagogik och transpråkande.   Frågeställningarna är följande:   -       Hur tillämpar några lärare språkutvecklande/transspråkande arbetssätt i matematik för att stödja nyanlända elevers förståelse? -       Vilka anpassningar i undervisningen anser några lärare är mest givande för att öka inkluderingen samt självförtroende hos elever med bristande språkförståelse i svenska?   Teori Den här studien utgår från teorier dels inom det sociokulturella perspektivet ur kommunikation, språkanvändning, interaktion och mediering, dels transpråkande och cirkelmodell för att kunna besvara frågeställningarna om på vilket sätt och i vilken omfattning olika arbetssätt och resurser som kan främja nyanlända elevers lärande och utveckling i matematik för att kunna förstå och tolka resultaten av intervjuerna.   Metod Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Med inspiration av en fenomenologisk metodansats är fokus på att förstå mina respondenters upplevelser. Semistrukturerade intervjuer är genomförda med sex matematiklärare och en speciallärare, alla verksamma på högstadiet. Resultat Studien visar att lärarna är medvetna om att språket spelar en väsentlig roll i matematikundervisningen och att just matematiska textuppgifter upplevs som ett stort problem för nyanlända elever. Lärarna i studien uttrycker också att de läromedel som skolan har i grunden är bra men inte för de nyanlända eleverna. Resultatet visar också att lärarna inte   använder sig av nyanlända elevernas kartläggningar som stöd i matematikundervisning. Lärarna som intervjuades har dock en positiv inställning till transspråkande där nyanlända elever ska inkluderas i klassen samt att de utvecklas både i det svenska språket och kunskapen. Avslutningsvis visar resultatet att samarbetet mellan behöriga lärare och specialläraren är mindre bra men däremot är samarbetet med obehöriga bra har eftersom matematikärenden har delegerats till speciallärare och därefter få matematikspecialisten handleda obehöriga i sin planering på egen hand.   Specialpedagogiska implikationer Samarbete mellan specialläraren och matematikläraren är en förutsättning för att nyanlända elever skall lyckas. Det är viktigt att specialläraren på skolan skapar strukturellt mer interaktion i skolan för att skapa effektiva strategier för att bidra till skolutveckling gällande genrepedagogik, transpråkande och elevers kartläggningar för ett bättre resultat för eleverna. Därefter för att ha en kunskap om hur och när arbetsmiljön som leder till utveckling är det viktigt att specialläraren utvärderar undervisningen på skol-, grupp-och individnivå. Rektors pedagogiska ledarskap spelar också en väsentlig roll i detta och måste kontrollera hur verksamheten bedrivs utifrån den politiska styrningen gällande särskilt stöd och nyanlända elevers undervisning i ämnet matematik. / Midhat, Avin (2022). The perspective of special needs teachers and new teachers on newly arrived students' learning in mathematics. Special Teacher Program, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits. Expected knowledge contributionMy hope is to be able to give good examples of how some mathematics teachers work to create a more inclusive mathematics teaching for newly arrived students that contributes to all students developing their mathematical knowledge without permanent exclusionary solutions. Purpose and questionsThe purpose of this study is to gain insight into how some teachers in primary school implement different adaptations and working methods regarding newly arrived students' learning to increase inclusion in mathematics teaching, and what role the special needs teacher in mathematics has in this work. The study also aims at how some teachers think about different theories about the newly arrived student's learning regarding genre pedagogy and transilingualism. The questions are as follows: - How do some teachers apply language development / transilingual approaches in mathematics to support newly arrived students' understanding?- What adaptations in the teaching do some teachers think are most rewarding for increasing inclusion and self-confidence in students with a lack of language comprehension in Swedish? TheoryThis study is based on theories in the sociocultural perspective from communication, language use, interaction and mediation, as well as transilingualism and a circle model to be able to answer the questions about in what way and to what extent different working methods and resources can promote newly arrived students' learning and development in mathematics to be able to understand and interpret the results of the interviews. MethodThe study is a qualitative study with semi-structured interviews. Inspired by a phenomenological methodological approach, the focus is on understanding my respondents' experiences. Semi-structured interviews were conducted with six mathematics teachers and one special needs teacher, all active in upper secondary school.ResultsThe study shows that teachers are aware that language plays a significant role in mathematics teaching and that mathematical text assignments are perceived as a major problem for newly arrived students. The teachers in the study also express that the teaching materials that the school has are basically good but not for the newly arrived students. The results also show that teachers do not use newly arrived students' surveys as support in mathematics teaching. However, the teachers interviewed have a positive attitude towards transilingualism where newly arrived students should be included in the class and that they develop both in the Swedish language and knowledge. In conclusion, the results show that the co-operation between qualified teachers and the special needs teacher is less good, but on the other hand the co - operation with unqualified teachers is good because mathematics matters have been delegated to special teachers and then the mathematics specialist can guide unauthorized people in their planning on their own. Special educational implicationsCooperation between the special needs teacher and the mathematics teacher is a prerequisite for newly arrived students to succeed. It is important that the special needs teacher at the school creates structurally more interaction in the school in order to create effective strategies for contributing to school development regarding genre pedagogy, transilingualism and students' surveys for a better result for the students. Then, in order to have a knowledge of how and when the work environment leads to development, it is important that the special needs teacher evaluates the teaching at school, group and individual level. The principal's pedagogical leadership also plays a significant role in this and must control how the activities are conducted based on the political control regarding special support and newly arrived students' teaching in the subject mathematics.

Bakgrund: Ungefär en tredjedel av nyanlända uppges lida av psykisk ohälsa. Det nationella samverkansuppdraget strävar efter stärkandet av nyanländas möjligheter till delaktighet och etablering i samhället som på sikt ska underlätta integrationsprocessen och främja en god psykisk hälsa. Ett sektorsövergripande folkhälsoarbete om samverkan anses vara en förutsättning för arbetet och en viktig aktör är kommunerna. Dock saknas studier om hur det kommunala samverkansarbetet bedrivs för nyanländas psykiska hälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka verksamhetschefers och samordnares uppfattning om hur det kommunala samverkansarbetet för psykisk hälsa bland nyanlända bedrivs i Stockholms län. Metod: En kvalitativ metod tillämpades med ett målstyrt urval som inkluderade nio verksamhetschefer och samordnare från kommuner inom Stockholms län. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och det framkomna materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Olika samverkansforum skapar förutsättningar för kunskap och erfarenhetsutbyte. Behovet av samsyn efterfrågas för det helhetsperspektiv som krävs för att utveckla etablerade samverkansformer. En otydlighet kring huvudansvaret för nyanländas psykiska hälsa resulterar i oklara ansvarsområden, olika prioriteringar och bristande kunskap om nyanländas psykiska hälsa vilket försvårar samverkansarbetet.  Slutsats: Det kommunala samverkansarbetet för den psykiska hälsan hos nyanlända förutsätter en samstämmighet om gemensamma arbetssätt. Skillnader mellan kommuner kan bidra till ojämlik hälsa och det är därför av vikt att samverkan bedrivs utifrån ett kunskapsbaserat arbete om målgruppen. / Background: About a third of newly arrived’s suffers from mental illness. The national collaboration commission aims to strengthen newly arrived’s participation and establishment in society, which sustainably facilitates the integration process and promotes better mental health. A sector-wide public health work on collaboration is considered as a prerequisite and an important actor are the municipalities. However, research concerning municipal collaboration regarding newly arrived’s mental health remains scarce. Aim: The aim of the study is to investigate operations managers and coordinators perception of how municipal collaboration for mental health among newly arrived is conducted in Stockholm County. Method: A qualitative method was applied with a targeted controlled sample which included nine operation managers and coordinators from municipalities within Stockholm County. Semi-structured interviews were conducted, and the resulting material was analyzed using a manifest content analysis. Results: Various collaboration forums enhance the exchange of knowledge and experiences. The need for consensus contributes to the communal solution required to develop forms of collaboration. The ambiguity about newly arrived’s mental health results in unclear areas of actor’s responsibility, different priorities, and a lack of knowledge about newly arrived’s mental health, which hinders collaboration. Conclusion: Collaboration between municipalities for the mental health of newly arrived presupposes consensus on mutual working methods. Differences between municipalities can contribute to health inequalities and it is therefore important that collaboration is conducted through knowledge-based work of the target group.

English as a foreign language (EFL) is considered one of the most important subjects within the Swedish school system, and a passing grade is crucial for students’ graduation from secondary school. However, many schools have found that this English requirement proves a challenge for some newly arrived teenagers. This thesis aims to look at how the motivation to study EFL compares between newly arrived students, with little or no knowledge of English at arrival in Sweden, and Swedish‐speaking students who began the study of English in primary school. Qualitative interviews with newly arrived, and Swedish-born students in upper secondary school show that though there are similarities when it comes to motivating factors between the two groups, several differences can be identified. The newly arrived students connect more negative emotions to the obligation to learn English than their Swedish-born peers, as well as show less connection to English as an important part of Swedish society. The findings indicate a need for 1) policy change, 2) a review of teachers’ motivational strategies when working with newly arrived students struggling with learning EFL, and 3) further research within the field of motivation connected to EFL for newly arrived students, within a Swedish context.

Bakgrund och syfte: Det finns en begränsad mängd forskning om nyanlända elever i delmomentet friluftsliv i den svenska skolan. Friluftslivsmomentet kan fungera som en integrationsarena för utvecklandet av språk, kunskap och kultur. Nyanlända elever kommer ofta från svårare omständigheter och då kan friluftslivsmomentet användas som ett verktyg för att förbättra deras känsla av sammanhang. Syftet med studien var att ta reda på hur nyanlända elever upplever friluftsliv i skolan, vad för faktorer som påverkar deras inställning till friluftsliv samt vad som motiverar dem till att utföra mer friluftsliv. Metod och analys: Studien utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer via plattformen Zoomdär vi intervjuade fem nyanlända elever individuellt som antingen gick i förberedelseklassereller ”vanliga” klasser. Målet var att eleverna skulle få chansen till att berätta deras tankar och tidigare erfarenheter av natur och friluftsliv. KASAM och sociokulturellt perspektiv användest ramverk för att analysera studiens data. Analysen skedde genom tematisering där vi delar in alla transkriberingar under relevanta rubriker. Resultat: Resultatet visar på att elevernas tidigare erfarenheter av natur och friluftsliv haft en påverkan på deras inställning till friluftsliv i skolan. I hemländerna fick vissa elevermöjligheten att gå ut i naturen både på fritiden och i skolan medan andra inte hade sammamöjligheter. Naturen skiljer sig åt mellan deras hemländer samt i jämförelse med den svenska naturen. Det sociala samspelet mellan studiens elever och lärare har varit en orsak till att deras rädslor övervunnits. En bidragande faktor till upplevelsen av friluftsliv kan också vara antalet aktiviteter som eleverna har fått genomföra. De elever som har fått genomföra fler friluftsaktiviteter var mer benägna att utföra mer friluftsliv. Det märktes att KASAM skiljde sig åt mellan dessa elever. Det kan även finnas andra faktorer som kunde påverka deras KASAM exempelvis socioekonomiska och kulturella skillnader. Slutsats: I denna studie har lärare haft en stor påverkan på elevernas KASAM och de kan generellt behöva bli bättre på att motivera sina undervisningsval för eleverna. De elever somvar mer negativt inställda till friluftsliv hade inte fått testat lika många friluftslivsaktiviteter som de som var mer positiva. Elevernas bakgrunder och erfarenheter av naturen har också påverkat deras uppfattning av friluftsliv. De elever som växt upp i krigsdrabbade länder har inte haft samma tillgång till naturen och det kan ha påverkat deras inställning till friluftsliv. / Background and aim: There is a limited amount of research regarding newly arrived students in school and specifically concerning outdoor life education. The outdoor lifeelement can function as an integration arena for the development of language, knowledge andculture. As newly arrived students often come from difficult circumstances, outdoor lifeeducation can be used as a tool to enhance their KASAM. The aim of the study was to find out how newly arrived students experience outdoor life at school, what factors affect theirattitude towards outdoor life and what motivates them to perform more outdoor life. Method and analysis: The study was conducted using qualitative interviews via Zoom wherewe interviewed five newly arrived students individually who either went to preparatoryclasses or "regular" classes. The students talked about their thoughts and previous experiencesof nature and outdoor life. We have chosen to use the theoretical frameworks KASAM andsociocultural perspective to analyse the data. The analysis of the transcriptions was performedusing thematization. Results: The results of the study show that the students' previous experiences of nature and outdoor life had an impact on their attitude towards outdoor life at school. In their home countries, some had the opportunity to go out into nature both in their free time and at school, while others did not have the same access to it. Nature also differs in their home countries incomparison with Swedish nature. The social interaction between the study's students andteachers has been one reason why their fears have been overcome. A contributing factor to theexperience of outdoor life can also be how many activities the students have had the chance totry out. The students who had carried out more outdoor activities in school were more likelyto engage in more outdoor life. It was noticed that KASAM differed between these students. Conclusion: In this study, teachers have had a major impact on students' KASAM and theymay generally need to become better at motivating their teaching choices for students. Thosewho were negative had not tested as many outdoor activities as those who were positive. Thestudents' backgrounds and experiences of nature have also influenced their perception ofoutdoor life. The students who grew up in war-torn countries have not had the same access tonature and this may have affected their attitude to outdoor life in Sweden as well.

The purpose of this study is to investigate from an administrator perspective how authorities integrate newly arrived to the Swedish labor market. The results are analyzed and understood by two theories, theory about Intersectionality and Goodman theory. The empirical material is based on seven interviews with people who are employed in the public sector and who are working with establishment on the labor market among newly arrived individuals. The previous research is based on conditions and obstacles that helps newly arrived people on their way to establishment on the Swedish labor market. A main result in the study is that the respondents are experiencing that the group newly arrived have a hard time to integrate at the Swedish labor market. They lift women, mainly women born outside of Europe as a group that has a harder time to integrate on the labor market than other newly arrived and that they need particularly targeted efforts. This is explained by high demands on the Swedish language, competence and education which this group is not able to make. The result also shows that a big part of the newly arrived individuals are dependent off support from the authorities while they at the same time are being referred to steer their own establishment process towards self-sufficiency. The role of the individuals working at the authorities is not considered to be intended to offer individual support for newly arrived people. This is judged to have a negative impact on weak groups and they tend to end up in long term unemployment without customized efforts. The study finally shows that the respondents have a low trust for the short-term investments that are being made to ensure that the investments create a permanent solution for newly arrived at the labor market. This is confirmed by that there is a chain of support that is prepositioned related to the labor market for individuals that extend over a long period of time, where the ambition seems to be primarily to employ a big group of individuals rather than consider each individual. / Syftet med denna studie är att utifrån ett handläggarperspektiv undersöka hur myndigheter arbetar med att integrera nyanlända individer på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet i studien analyseras och förstås med stöd av två teorier, teorin om Intersektionalitet samt Goodmans teori. Det empiriska materialet bygger på sju intervjuer med personer anställda i offentlig sektor som arbetar med integration av nyanlända kopplat till etablering på arbetsmarknaden. Den tidigare forskningen grundar sig i förutsättningar och hinder som hjälper nyanlända vid etablering på den svenska arbetsmarknaden. Ett huvudresultat i studien är att respondenterna upplever att gruppen nyanlända individer har svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Respondenterna lyfter att kvinnor, främst de som är födda utanför Europa har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än andra nyanlända och behöver särskilt riktade insatser. Detta förklaras med att det ställs höga krav på språknivå i svenska, kompetens och utbildning som denna grupp inte bedöms kunna tillgodogöra sig. Resultatet visar också att en stor andel nyanlända är beroende av omfattande stöd från myndigheter, samtidigt som de av samma insatser hänvisas till att på ett självgående sätt driva sin etableringsprocess mot självförsörjning. Handläggare arbetsmarknaden anses inte vara ämnade till att erbjuda individuellt anpassat stöd för nyanlända individer. Detta bedöms påverka svaga grupper negativt då dessa grupper riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet utan anpassade stödinsatser. Slutligen visar studiens resultat att respondenterna har låg tilltro till att de kortsiktiga satsningarna som görs skapar en permanent lösning för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Detta bekräftas genom att de nyanlända individerna erbjuds generaliserande insatser som sträcker sig under en lång period, där ambitionen primärt blivit att sysselsätta ett stort flöde av individer.

This qualitative study explores how Swedish leisure-time teachers support newly arrived pupils in Stockholm. The study is based on semi-structured interviews with after-school teachers who work with newly arrived pupils. The aim is to identify how the teachers treat newly arrived pupils and what strategies they use when it comes to including them. The data was analyzed using thematic analysis. From the interviews, we found out that teachers use various strategies such as language support, activities in groups, and creating a safe environment to meet the diverse needs of newly arrived pupils in order to include them in society. However, teachers also face challenges such as limited resources and language barriers. Overall, this study contributes to the knowledge of how leisure-time teachers can support newly arrived pupils’ integration and learning in the Swedish context.

Over the recent years, global migration flows have brought increasing numbers of immigrating children to Swedish schools and this has, in turn, generated attention to questions regarding inclusive education. This case study aims to investigate how experienced teachers meet the needs of newly arrived students in the English classroom. The study is conducted at a primary school (grade F-6), located in a middle-sized town in southern Sweden, where 98% of the students have an immigrant background. This study is based on semi-structured interviews with three teachers and the principal of the school. We perceive that this is a school where inclusion seems to work quite well and by conducting this study we want to shed light on seemingly functional working methods. This study also investigates possibilities and challenges that teachers might face in the English classroom.

During the 2010s Swedish principals received an increased responsibility to make decisions regarding the schooling for individual students. Simultaneously the influx of immigrants to Sweden was high and the responsibility of sorting out housing and schools for the migrants was split between the municipalities. This meant more schools received responsibility for newly arrived students. Laws and regulations regarding newly arrived was changed gradually after 2015 and principals were given increased responsibility of the decision-making. In the light of this a case study was designed to increase knowledge about decision making and influencing process relating to newly arrived students schooling. A partial purpose was to deepen the understanding around principals’ conditions and prerequisites to make decisions in line with the education act. Principals and representatives of the administration in the form of unit managers for mother tongue or reception units were interviewed. The study’s theoretical perspective emanates from theories of bounded rationality, institutional logics and a framework on organizational learning that describes how routines are developed. The result showed that decision-making was influenced by the frames and organizational conditions which existed in the context of each municipality and school. The decision-making usually happened with the hallmark of bounded rationality; the decision makers used solutions which had worked prior to achieve a result that they regarded as sufficient. This meant that the organizational solutions that were available in the organization prior were used to incorporate the new students in the school. Decision-making could be understood from several competing institutional logics: to realize political goals and comply with legislation (bureaucratic logic), to be an attractive school (market logic), to provide students with a good education (professional logic) and to use resources efficiently (organizational logic). The three cases showed major differences regarding the development of routines in the organisation. In one of the municipalities there were routines in place for a few important areas of decisions such as school placement processes and home multilingual classroom assistance. This led to a quick reception and school start for the newly arrived students while the lack of a functional routine in another municipality led to long school placement processes and frustration among the decision-makers. The results of the study points to the importance of having discussions on individual, group and organizational levels to develop routines which reduces the need of repeated decision-making. The result deepens the understanding of the complex context principals and unit managers must deal with in decision-making and underlines the importance of having discussions at the individual, group and organizational level to develop routines that reduce the need for repeated decision-making. / Svenska rektorer fick under 2010-talet ett gradvis utökat ansvar för att fatta beslut kring enskilda elevers skolgång. Samtidigt tog Sverige emot många nyanlända och ansvaret för att ordna boende och skola för gruppen fördelades mellan alla Sveriges kommuner. Det innebar att fler skolor fick ansvar för nyanlända elever. Lagstiftning och reglering kring nyanlända elever förändrades successivt efter 2015 och rektor fick utökat ansvar för beslutsfattandet. Med detta som bakgrund utformades en fallstudie med syfte att öka kunskap om besluts- och påverkansprocesser kring nyanlända elevers skolgång. Ett delsyfte var att fördjupa förståelsen kring rektorers villkor och förutsättningar att fatta beslut som följer skollagen. Rektorer och representanter för förvaltningen i form av enhetschefer för modersmåls- eller mottagningsenheter intervjuades. Studiens teoretiska perspektiv utgår från teorier om begränsad rationalitet, institutionella logiker och ett ramverk om organisatoriskt lärande som beskriver hur rutiner utvecklas. Resultatet visar att beslutsfattandet påverkades av de ramar och organisatoriska villkor som fanns i respektive kommun och i respektive skolas kontext. Beslutsfattandet skedde ofta med den begränsade rationalitetens kännetecken: beslutsfattarna använde sig av lösningar som fungerat tidigare för att uppnå ett resultat som de uppfattade som tillräckligt bra. Det innebar att de organisatoriska lösningar som fanns tillhands i organisationen sedan tidigare användes för att slussa in de nyanlända eleverna i skolan. Beslutsfattandet gick att förstå utifrån flera konkurrerande institutionella logiker: att förverkliga politiska mål och följa lagstiftningen (byråkratisk logik), att vara en attraktiv skola (marknadslogik), att ge eleverna en god utbildning (professionell logik) och att utnyttja resurser effektivt (organisationslogik). De tre fallen uppvisade stora skillnader gällande utvecklandet av rutiner i organisationen. I en av kommunerna fanns rutiner på plats för flera viktiga beslutsområden som skolplacering och studiehandledning på modersmålet. Det ledde till snabbt mottagande och skolstart för de nyanlända, medan avsaknad av fungerande rutin i en annan kommun ledde till utdragna skolplaceringsprocesser och frustration bland beslutsfattarna. Resultatet fördjupar förståelsen för den komplexa kontext rektorer och enhetschefer har att hantera i beslutsfattandet och understryker vikten av att föra diskussioner på individ-, grupp och organisationsnivå för att utveckla rutiner som minskar behovet att upprepat beslutsfattande.