Bakgrund: I slutet på 2019 befann sig 79,5 miljoner människor på flykt i världen, hälften av dem är kvinnor och flickor. Nyanlända kvinnor söker vård i lägre utsträckning än män i liknande situation och även i lägre utsträckning än inrikes födda kvinnor. Det behövs mer kunskap kring nyanlända kvinnors upplevelse av att söka hälso- och sjukvård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva nyanlända kvinnors upplevelse av att söka hälso- och sjukvård. Metod: Allmän litteraturstudie med tio kvalitativa studier. Data analyserades och kategoriserades genom en innehållsanalys där meningsbärande enheter lyftes ut, kondenserades och kodades till teman och subteman i enlighet med Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: Två huvudteman och fyra subteman identifierades. De två huvudteman var tillgänglighet och bemötande. Resultatet visar att nyanlända kvinnor upplever varierande och ibland likartade hinder för att få tillgång till adekvat vård. Slutsats: Att söka hälso- och sjukvård som nyanländ kvinna kan leda till lidande då vården inte upplevs individanpassad vilket medför en negativ upplevelse där individens behov inte tillgodoses. Genom att sjuksköterskan ger personcentrerad vård utifrån den unika individen kan dennes behov tillgodoses i högre grad. Med intersektionalitet som utgångspunkt ökar också medvetenhet och kompetens kring strukturella faktorer och maktordningars påverkan på individen. Förslag på fortsatt forskning: Resultat indicerar att kvinnliga nyanlända upplever hinder för vårdsökande vilket leder till att författarna till föreliggande studie ser att det finns behov av vidare forskning utifrån individens perspektiv med frågan om vad som skulle underlätta vårdsökande för den enskilda individen. / Background: It is estimated that by the end of 2019, 79.5 million people were forcibly displaced in the world, approximately half of them are women and girls. Newly arrived women are less likely to seek healthcare compared to men in the same situation and non- immigrant women. There’s a need for more knowledge about newly arrived women’s experiences of healthcare seeking. Aim: The aim was to describe newly arrived women's experiences of healthcare seeking. Method: A general literature review was conducted with ten scientific articles with qualitative data. Data was analyzed and categorized through a content analysis where meaningful units were highlighted, condensed and coded into themes and subthemes in accordance with Polit and Beck ́s nine-step model. Results: Two main themes and four sub themes were identified. The two main themes were accessibility andtreatment. Results show that newly arrived women experience varying and sometimes similar obstacles to accessing adequate care. Conclusion: When newly arrived women seek care and the care isn’t individualized and the needs of the individual isn’t met it can lead to a negative experience and suffering. The need of the unique individual can be met to a greater extent when nurses providing person-centered care. With intersectionality as a point of view we can increase awareness and competence about how structural factors and system of power affect the individual. Proposals for further research: Results indicate that newly arrived women experience obstacles for healthcare seeking which indicate the need for further research from the individual’s perspective with the question of what would facilitate care seeking for the individual.

Uppsatsen tar sin grund i frågeställningen varför elever med annat modersmål än svenska verkar ha det svårare att förvärva de ämneskunskaper och språkliga färdigheter i sitt nya språk som krävs för att kunna lyckas i det vanliga klassrummet.    För att försöka komma fram till en förklaring på detta görs en litteraturstudie och genomgång av forskningsläget kring kopplingen mellan kunskapsnivå i modersmålet, språklig färdighet i det nya språket och förvärvandet av ämneskunskaper i ett klassrum där undervisningen sker på det nya språket.    Resultatet redovisas i två delar kopplade till elevernas och lärarnas inställning till närvaron av modersmålet i det vanliga klassrummet och visar att skillnaderna mellan elevernas upplevda behov av modersmål och känslan när de tillåts använda det för att visa sina färdigheter och lärarnas upplevelse av förlorad kontroll av undervisningssituationen.    Den bild av modersmålets betydelse för kunskapsinhämtning på ett nytt språk som framträder presenteras och problematiseras i viss mån från ett undervisningsperspektiv men också ur ett resursperspektiv och jämlikhetsperspektiv.  Slutsatsen är att den klassiska tron på att utveckling av det nya språket och därigenom ökad kunskapsinhämtning i specifika ämnen på det nya språket inte har förutsättningarna att ge optimalt resultat utan att tillgången till modersmålsundervisning säkerställs då dessa framstår som kopplade till varandra.

Sammanfattning Sverige har sedan 2015 tagit emot en större mängd nyanlända ensamkommande barn. Då dessa barn har rätt enligt svensk lag att gå i svensk skola, har skolorna fått utvecklas och anpassas för att de nyanlända barnen ska få en så bra skolgång som möjligt. Det finns trots detta inget tydligt ramverk för hur skolor ska anpassa ordinarie undervisning för nyanlända elever, så att de blir inkluderade, vilket innebär att skolor i Sverige agerar olika beroende på hur organisationen ser ut. Syfte Kunskapsöversikten syftar till att ta reda på vad som karaktäriserar forskningen kring hur nyanlända elever inkluderas inom svenskämnet. För att uppnå detta syfte besvaras frågeställningarna Hur definieras begreppen integrering och inkludering?, Vilka anpassningar görs för nyanlända elever i svenskämnet?, Hur utformas undervisningen i svenskämnet för att inkludera nyanlända elever? och Vilka svårigheter och brister uppstår i arbetet med nyanlända elever i svenskämnet? Metod Genom en systematisk litteratursökning gjordes ett urval av studier i databaserna ERIC och Primo. Dessa sökningar dokumenterades och sorterades utifrån relevans, genom att läsa titel och abstract utifrån vad denna kunskapsöversikt skulle syfta till. Sju vetenskapligt granskade artiklar valdes slutligen från dessa databaser utifrån urvalskriterier som var förutbestämda. Studierna skulle vara gjorda i svensk skola och innehålla orden nyanländ, newly arrived, inkludering och anpassning samt vara publicerade mellan år 2014 och 2020. Resultat Utifrån kartläggning av studierna framkom det tydligt att studiehandledare i modersmål är till stor hjälp när det kommer till inkludering av nyanlända elever. Lärare behöver arbeta utifrån ett transspråkande arbetssätt där elevernas modersmål synliggörs i undervisningen och används som ett redskap. Vid anpassning av ordinarie undervisning med hjälp av transspråkande arbetssätt inkluderas de nyanlända eleverna och får en känsla av sammanhang och acceptans. Studierna påvisar positiva effekter av transspråkande arbetssätt, men problematiserar också att studiehandledare ofta används på fel sätt, samt att det inte alltid genomsyrar en positiv attityd till flerspråkighet i ordinarie undervisning. Studierna problematiserar att det inte finns ett tydligt organisatoriskt ramverk som säger hur länge nyanlända elever ska vara i förberedelseklass innan de börjar i ordinarie klass.

The purpose of this report is to investigate what research says about what different types of support that the teacher has to benefit to support newly arrived students' learning in the social studies subject. With a focus on clarifying why the subject of social studies is important in school for both newly arrived students as well as for native students. To answer the purpose, we started from a question. The question served as an aid and guideline during the course of the work, “What does past research say about different types of support to benefit newly arrived students’ learnings in civics?”. In order to obtain a clearer result based on the research, we demarcated the study from grades 7-9 to secondary school students.   To answer our question, we implemented a search process that has been structured based on three databases we used, Swepub, Libsearch and ERIC via EBSCO.    The result shows that there are different types of support that benefit newly arrived students’ learning in teaching and in social studies teaching, for example, the inclusion of newly arrived students’ first language in teaching, scaffolding, placement and study guidance. The conclusion of this study has given us that it’s important for teachers to be able to master knowledge and skills in how to support newly arrived students’ learning in social studies teaching. Which indicates that it’s an important aspect to highlight for the future teaching profession.

The overall aim of this study is to contribute with knowledge about newly arrived children’s participation in communicative events and the communicative tools that are being practiced by them. The study takes its starting point in a sociocultural perspective on learning and is informed by Vygotsky´s (1896-1934) thoughts on development, which is learning taking place in interaction between people in a sociocultural context. Through participant observation combined with use of interaction analysis, a number of children´s interactions were observed and analyzed. Two newly arrived children were observed during their daily child-to-child interactions during a period of five months. Ethical considerations according to the Swedish research council have been addressed and the study has been approved by the Swedish Central Ethical Review Board. The result shows how newly arrived children participate by combining different communicative tools as speech, bodily language and materials when they shadow, mix languages, invent languages, use their voice, meta-communicates and use surrounding structures in interaction. The result also shows how the newly arrived children’s practice of communicative tools change from a salient bodily form to a more verbal form in a period of five months. This change in their practice of communicative tools leads to changed participation in communicative events in Swedish preschools. The study contributes with knowledge about how newly arrived children use various ways of approaching a new language (Swedish) and a new cultural context but also children´s informal learning which take place in interaction. / Baksidestext Denna uppsats har finansierats med medel från Nationella forskarskolan för ämnesdidaktik i mångfaldens förskola. Förutsättningar och möjligheter för barns språkliga och matematiska utveckling och lärande (FoBaSM). Diarienummer 729-2011-4652. Inom forskarskolan samarbetar Göteborgs universitet, Karlstad universitet, Linköpings universitet och Malmö högskola, som är värdhögskola. Denna uppsats handlar om två nyanlända barn som är nya i det svenska språket samtidigt som de är nya i den svenska förskolan och deras deltagande i språkliga händelser med barn på förskolan. I studien undersöks hur de nyanlända barnen deltar i språkliga händelser och med vilka kommunikativa redskap. Resultatet visar att nyanlända barn kombinerar olika kommunikativa redskap som verbalt språk, kroppsspråk och material då de skuggar, språkblandar, hittar på språk, gör utrop och känsloyttringar med rösten, metakommunicerar och refererar till strukturer i omgivningen i interaktioner. Resultatet visar också hur de nyanlända barnens praktiserande av kommunikativa redskap, går från en mer framträdande kroppslig form till en mer verbalt språklig form på fem månader. Denna förändring innebär ett förändrat deltagande för nyanlända barn i språkliga händelser i förskolan. Uppsatsen bidrar med förståelse för barns olika sätt att kommunicera när de är nya i en språklig och kulturell kontext men också barns informella lärande i interaktion med varandra. Uppsatsen riktar sig till forskare, förskollärare och andra som är intresserade av nyanlända barn och språk i barninteraktioner.

The aim was to study how school professionals working with newly arrived immigrant children and youth experience how these students integrate into the school. The study is a qualitative research conducted in Sweden. The first part of the research focused on studying what factors affect the integration of newly arrived immigrant in schools while the second part focused on what strategy is used to ensure their integration. The findings of the study were thematically analyzed using the ecological systems theory as a framework of analysis. Through semi-structured interviews, four teachers and a counsellor expressed their perception on the integration of newly arrived immigrants’ student into schools. The result showed that the teachers are the core agent for integration within schools. It was shown that past experiences, family, social connections, educational background, school system, migration policies, culture are important factors that affect the integration process of these students.

Bakgrund: Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat stadigt i Sverige från år 2000 med en topp år 2015. Den första hälso- och sjukvård dessa barn träffar är oftast skolsköterska. Därmed behövs mer kunskap om hur dessa barns behov ser ut då de i högre grad än andra barn lider av psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva ensamkommande flyktingbarns erfarenheter av möten med skolsköterska i Sverige. Metod: Studien har en kvalitativ design. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet baseras på intervjuer med fem ensamkommande flyktingbarn som vid intervjutillfället var över 18 år. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i två kategorier; det goda mötet och det misshagliga mötet. Dessa formas av sju subkategorier; att ha en bra känsla, att ha ett bra samtal, att skolsköterskan är omtänksam, att skolsköterskan är tillgänglig, att känna otrygghet, att bli påtvingad ett samtalsämne samt att skolsköterskan är otillgänglig. Konklusion: Resultatet av studien visar att de ensamkommande flyktingbarnen kände sig trygga i mötet med skolsköterskan och oftast hade de en bra känsla efter mötet. Resultatet visar också att skolsköterskan var omtänksam och bra att prata med. Det framkom även en upplevd otrygghet när det var flera personer närvarande vid mötet. / Background: The number of unaccompanied refugee children has increased steadily in Sweden since 2000, with a peak in 2015. The first health care provider these children meet, is usually the school nurse. This demands more knowledge about what these children's needs look like as they, to a greater extent than other children, suffer from mental illness. Aim: To describe unaccompanied refugee children’s experiences of meetings with school nurse in Sweden. Method: The study has a qualitative design where data collection took place through semi-structured interviews. The analysis is carried out with qualitative content analysis where results are based on interviews with five unaccompanied refugee children who were over 18 years old at the time of the interview. Results: The analysis of the interviews resulted in two categories; the good meeting and the unpleasant meeting. Of these, seven subcategories emerged; to have a good feeling, to have a good conversation, that the school nurse is caring, that the school nurse is available, to feel insecure, to be forced in to a topic of conversation and that the school nurse is unavailable. Conclusion: The result of the study show that the unaccompanied refugee children felt safe in the meeting with the school nurse and usually had a good feeling after the meeting. The result also show that the school nurse was caring and good to talk to. There was also a perceived insecurity when several people were present at the meeting.

The purpose of this study is to investigate what methods are most effective in including newly arrived students in the after–school program. But also how bad cooperation between the newly arrived parents and teacher can affect the newly arrived students' school attendance. We have conducted this study by interviewing five different teachers with different teaching qualifications and by using previous research. During our writing process a war in Europe broke out. This motivated us to gain an understanding of how the school works with different methods for newly arrived students and how cooperation between newly arrived parents and teachers had an impact on the student. To find this out, we have looked up previous researchon these topics and held interviews with experienced teachers who work in after-schoolcenters. To create perspective, we have also chosen to use different levels of education for the teachers we have interviewed. And with these interviews and previous research we have hadan aim to answer the effects of poor interaction between parents. And what methods are themost effective way to include a newly com student in class. Throughout our writing processwe have used the sociocultural perspective to understand how cultural thinking plays a role insocial contexts. By studying this from a sociocultural perspective we have come to the conclusion that the most effective method for inclusion of newly arrived students is using pictures and visual instruments. Furthermore, poor cooperation between the newly arrived parents and teachers affect the newly arrived student’s school attendance negatively.

A significant proportion of Sweden’s population consists of immigrants and refugees, many of whom are adolescents. Resettlement in a new host culture could be extra challenging during adolescence due to the additional burden that developmental tasks bring to the refugee adolescents’ daily life. One of the most important developmental tasks during adolescence is the development of functional relationships with peers. Previous research on refugee adolescents and peer relationships has often been quantitative and much focus has lied on the pathological outcomes and adversities that this population faces. Therefore, this study aimed to investigate how refugee adolescents experienced peer relationships from their point of view, taking in the full spectrum of experiences. Furthermore, this study aimed to highlight the strengths and resilience this population posits. Specifically, the study used qualitative methodology to examine how newly arrived refugee adolescents experienced interpersonal relationships with peers and how they dealt with challenges faced. The sample of the study were 33 newly arrived refugee adolescents (Mage = 14.9, SD = .91; 55% females). Data was gathered through semi-structured interviews and analyzed through inductive thematic analysis. Themes of language, quality of relationships, and integration appeared central for refugee adolescents’ experience of peer relationships. Despite the difficulties that this population faced, they showed great capacity in overcoming challenges. The findings indicate that peer relationships are a central part of refugee adolescents' adjustment and well-being, and that there is a strong motivation and capacity to overcome difficulties and create functional relationships among newly arrived refugee adolescents.

This study examines unaccompanied and newly arrived refugee girls’ possibilities to join collective activities. A lot of organizations in Sweden struggle to include unaccompanied and newly arrived refugee girls in activities such as sports and culture. Some of the causes to this problem derive from excluding mechanisms within the organizations, but also from the girls’ families or relatives who have certain rules regarding participation in activities. To increase the number of female participants, a number of organizations working with the target group are now developing projects using separatism as a method for inclusion. Separatism increases participation amongst girls, but it can be used as an alibi to compensate for inequalities within organizations. In order to receive good results from separatist work, the ideas from which separatism has evolved, such as feminism and equality, must be implemented throughout the entire work of the organizations using separatism as a method.