My study is about a preparation class in a selected municipality. It is based on the child¹s perspective, and it tries to highlight the school situation of new arrivals in a school where the majority of the pupils are of Swedish origin. The purpose of my study is to visualize how the education for newly arrived children is organized in the municipality, and to get an understanding of a range of student’s view of the schooling in the preparation class as an introduction to a regular class. To reach my goal, I have used qualitative methods, based on qualitative interviews. The interviews were made with six newly arrived pupils, and one interview was made with the deputy head of the school, which is in charge of immigrant education in the municipality. The results show that the four primary schools in the municipality have two preparation classes located in a school for year 1-5 and 6-9. The interviewed pupils are between 13 and 15 years old. The interview reveals deficiencies in different areas, concerning the newly arrived children. The pupils are relatively segregated in school and they have no opportunities to form relationships with other pupils, which can lead to stigma. The education is characterized by lower expectations, and it is not ideal for the children’s cognitive development. The pupils also receive mother tongue education, and a few of them get student consolation. Most of them prefer student consolation, where the education is in Swedish simultaneously with their native language. The mother tongue education is not yet suited to the pupils’ abilities and needs, and the teachers in mother tongue language have a lack of qualifications.

Children of school age, who have just moved to Sweden can either start in a preparation class or in a normal class. There is no Swedish law or national policy that determines how new children will start and continue their education in Swedish schools. The decision is up to the schools or the communes. This study investigates what kind of educational methods teachers, from a sample of two different schools, are using to educate the newly-arrived students and if these methods are making any contribution to integrating these children into the Swedish school system. The study will raise questions like, how are the new students introduced to the Swedish school, what is the purpose of having the children in preparation class as opposed to normal class, and what methods do the interviewed teachers use to integrate the new children into the school system? Interviews were conducted with four teachers, an associate professor and a senior lecturer in education, who has done several years of research about children from abroad coming in to the Swedish school system. The primary theoretical frames in this study were the sociocultural perspective, language socialization, integration and inclusion. The results show that by not having a comprehensive policy for the newly arrived students, each teacher has a different educational method and the schools are not given enough recourses to help the student succeed. One of the conclusions is that to have a good integration of new students, the schools need to find a reception method that works for each new student based on a comprehensive policy.

Studiens syfte är att ur ett interkulturellt perspektiv få insyn och kunskap om hur föräldrarna till barn som kommer som nyanlända till Sverige uppfattar mötet med svenska förskolan. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och undersökningsinstrumentet som kommer att användas är en intervjuguide. Deltagarna i intervjuerna är nio nyanlända föräldrar på fem olika förskolor i två olika kommuner, varav en förskola endast har nyanlända barn. Resultat i studien visar att nyanlända föräldrar uppfattar att det finns mycket kontakt med förskolan och att den första kontakten skedde med tolk eller på engelska. Kontakten och bemötandet fungerar bra och pedagogerna gör sitt bästa för att lyckas skapa bra kommunikation och bemötande. Det framkommer även i studiens resultat att kulturer ser olika på tid samt att användandet av tolkar i kommunikationen mellan de nyanlända föräldrarna och pedagogerna fungerade mindre bra. Studien kommer att avslutas med en diskussion där syftet, resultatet, bakgunden och det teoretiska perspektivet diskuteras och problematiseras.

Studiens syfte är att få en inblick hur arbetet med att integrera nyanlända barn i förskolans verksamhet går till. Vi vill även vinna kunskap om aspekter som ligger till grund för arbetet att placera in de nyanlända barnen i förskolan. För att få svar på studiens frågor genomfördes intervjuer med utbildningschefer i olika kommuner i Sverige. Frågeställningarna som användes vid utformningen av intervjufrågor var: Hur resonerar utbildningschefer angående integration i förskolan, vilka riktlinjer ligger som beslut för utformning av verksamheter med nyanlända barn samt vilka aspekter ligger till grund för kommunens utplacering av nyanlända barn. Som analysredskap använde vi innehållsanalys som syftar till att kategorier skapas utifrån det insamlade materialet. Studiens resultat visar att geografi har en stor betydelse för hur de nyanlända barnen placeras ut i kommunens olika förskoleverksamheter. Som nyanländ familj finns en problematik att transportera sig till en förskola som är placerad långt ifrån hemmet och resultatet blir då att de nyanlända barnen uteblir i verksamheten. Resultatet visar också att samtliga utbildningschefer har samma riktlinjer att följa men att det även går att tolka lagarna och utforma olika strategier för integrationsarbete.

Syftet är att analysera hur lärare arbetar med kartläggning i undervisningen bland nyanlända elever med kort eller ingen skolbakgrund i vuxenutbildningen, samt hur kartläggningen används i undervisningen. Syfte är dessutom att undersöka hur samverkan fungerar mellan elev och lärare samt mellan lärare och andra professioner.   Studiens empiriska material består av fyra djupintervjuer med sex lärare inom vuxenutbildningen. Lärarna i studien arbetar med kartläggning av nyanlända med kort eller ingen skolbakgrund. Det empiriska materialet har analyserats dels utifrån tidigare forskning och dels utifrån teoretiska begrepp med inspiration från socialkonstruktivistiskt perspektiv. De analysbegrepp som använts är kommunikation och organisation, samverkan, lärande och identitet i syfte att skapa en bild av hur teori och praktik möts och formas för att stödja den enskilda individens lärande och utveckling.  Studiens resultat visade på att informanternas skolor har svårt att konkretisera arbetssätt och arbetsmetoder inom kartläggning av svårigheter på organisationsnivå. Orsaken kan vara att skolorna slits mellan statens förväntningar och rådande möjligheter att utforma undervisningen. På gruppnivå används kartläggningsresultat främst till nivåplacering och i liten utsträckning till individanpassning av undervisningen på grund av besparing av stödfunktioner. Målgruppen nyanlända, med kort eller ingen skolbakgrund, är en grupp som behöver mycket stöd och hjälp i sin språkinlärning därav är specialkompetenser inom vuxenutbildning en viktig utvecklingsfråga som behöver lyftas på makronivå.

No description available.

Ett aktuellt ämne inom skolan i Sverige idag är hur man på bästa sätt kan organisera för undervisning för nyanlända elever. Antalet nyanlända elever ökar och detta kommer att ställa nya krav på skolan beträffande mottagande och organisation för undervisning för dessa elever. Detta innebär också att skolan behöver förbättra sin kunskap kring dessa elever. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva rektors, lärares och elevers upplevelse av en inkluderande organisation av undervisning för nyanlända elever. Två olika skolor med inkluderande arbetssätt i invandrartäta områden i en av Sveriges största städer har valts ut. På dessa skolor har lektionsobservationer genomförts för att få en förförståelse för hur skolan arbetar. Därefter har intervjuer genomförts med rektorer, lärare och elever. Rektor på båda skolorna anser att arbetet kring nyanlända elevers undervisning ska bedrivas i en inkluderande organisation. Dels beroende på hur länge skolan har arbetat på detta sätt men också beroende på lärarnas egna tidigare erfarenheter anser lärarna att det är gynnsamt för eleverna att arbeta inkluderande. På den skola, Betaskolan, som arbetat på detta sätt längst av de två skolorna ser också lärarna fler fördelar med arbetssättet. Eleverna är i högre grad positiva på båda skolorna. Det kapital eleven har med sig när de börjar på skolan påverkar i hög grad de har lätt att anpassa sig. Det finns också en skillnad i vilken position den nyanlända eleven intar beroende på det kapital den har med sig. Flera beståndsdelar är av betydelse i den skola som väljer att arbeta inkluderande. Några av dessa är studiehandledning, språkutvecklande arbetssätt, relationer och en gemensam syn på nyanländas undervisning på skolan. / A current subject in Sweden today is how to organize education for newly arrived children in school. The number of newly arrived children continues to increase and this will ask for new demands on the school regarding reception and organization of learning for these students. This also demands the school to improve the knowledge about these children. The aim of this study is to describe the principals’, teachers’ and students’ experience of an inclusive organization of learning for newly arrived students. Two different schools in an area frequented of immigrants in one of the largest cities in Sweden have been selected. Both schools are working with inclusion around the newly arrived students. To obtain a pre-understanding of how the school works, lesson observations have been carried out in the schools. Thereafter interviews with principals, teachers and students have been carried out. The principals at both schools believe that the work with newly arrived students should be carried out in an inclusive organization. Depending on how long the school has had this way of working, but also depending on the teachers’ backgrounds, they are thinking differently about if it is favourable for the students to be included. At the Betaschool which is a school that has worked longer than the Alfaschool in an inclusive way, the teachers see more advantages with this way of working. The students at both schools are more positive than the teachers. The cultural capital that the students already have when they arrive to the school is important for the way of adjusting to the new school. There is also a difference in which position the student take on depending on the capital they bring with them. Several components are important for the school choosing to work inclusively with newly arrived students. Some of these are study counsellors, language development approach, relations and a shared view on how to educate newly arrived children at the school.

Utveckling av det svenska språket hos nyanlända barn i förskolan är en empirisk studie om pedagogernas arbetssätt, metoder och strategier för att främja nyanlända barns språkutveckling samt betydelsen av modersmålet för språkutvecklingen. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med sex pedagoger verksamma vid fem förskolor i mångkulturella områden i en medelstor stad i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är Vygotskijs sociokulturella teori, Piagets teori av den kognitiva utvecklingen, samt Bruners teori om språkutveckling. I resultaten har framkommit att utvecklig av det svenska språket hos nyanlända barn upplevs som en utmaning men samtidigt som en spännande uppgift för pedagogerna. Det har visat sig att trygghet, barns samspel, pedagogers närvaro och stöd, tecken- och kroppsspråk, olika stödmateral samt modersmålet är avgörande för barns språkutveckling. / Development of the Swedish language of newly-arrived children in preschools is an empirical study about preschool-teachers’ work procedures, their methods and strategies for supporting newly-arrived children’s language development and about the importance of the children’s mother tongue for their language development. Six qualitative interviews were conducted with preschool teachers working in five different preschools in multicultural areas in a medium-sized town in Sweden. The theories that form the basis for the study are Vygotskij’s sociocultural theory, Piaget’s theory of the cognitive development, and Bruner’s theory of language development. The result of the study shows that preschool teachers have experienced the process of the Swedish language development of newly-arrived children as a challenging as well as an exciting task. It has been also revealed that feeling of safety, interaction among children, presence and support of preschool teachers, sign and body language, various support material and mother tongue are crucial for children´s language development.

Syftet med studien är att analysera den vardagliga kommunikationen, inom förskolans verksamhet, för att introducera och samverka med nyanlända föräldrar. Frågeställningarna till studien besvarar hur nyanlända föräldrar introduceras i förskolan, samt hur kommunikation i samverkan kan förbättras. I användningen av tidigare forskning och relevant litteratur skapas ett underlag till undersökningen. Litteraturen beskriver att samverkan med föräldrar ingår i förskolans uppdrag. Utgångspunkten i undersökningen är att skapa en trygg relation och en ömsesidig kommunikation mellan förskolan och föräldrarna, där föräldrarna ses som individer och kompetenta aktörer. Litteraturen tar upp att ett lyssnade förhållningssättet och en öppen dialog kan vara det som uteblir i samverkan med nyanlända föräldrar. Undersökningen utgår ifrån den kvalitativa metoden intervju, i urvalet ingår fyra förskollärare. Utifrån användningen av intervju som metod får undersökningen tillgång till en djupare förståelse av det som undersöks. Datainsamlingen ger personliga svar som besvara frågeställningarna.   Resultatet visar att det tar längre tid att introducera nyanlända föräldrar i verksamheten. Det handlar om att vara så tydliga som möjligt, för att på bästa sätt föra ett samtal med de nyanlända föräldrarna så att de förstår det som sägs. Informanterna är överens om att det är språket som är det stora hindret vid samverkan med nyanlända föräldrar. De tar upp olika typer av resurser och verktyg som används, för att kunna kommunicera med föräldrar som saknar det svenska språket och kulturen. / The purpose of the study is to analyze everyday communication within pre-school activities, to introduce and interact with newly arrived parents. The questions to the study answer how newly arrived parents are introduced to preschool, and how communication in collaboration can be improved. The use of previous research and relevant literature creates a basis for the survey. The literature describes that collaboration with parents is part of the preschool's assignment. The starting point of the survey is to create a safe relationship and mutual communication between preschool and parents, where parents are seen as individuals and competent actors. The literature states that a listened attitude and open dialogue can be what is lacking in collaboration with newly arrived parents. The examination is based on the qualitative method interview, the selection includes four preschool teachers. Based on the use of interview as a method, the study will gain access to a deeper understanding of what is being investigated. The data collection provides personal answers that answer the questions. The result shows that it takes longer to introduce newly arrived parents into the business. It's about being as clear as possible, so as to best talk to the newly arrived parents so that they understand what is said. The informants agree that language is the major obstacle in collaboration with newly arrived parents. They address different types of resources and tools used to communicate with parents who lack the Swedish language and culture.

The establishment reform came into force 2010 and the employment service was given the main responsibility for the establishment of the newly arrived. The purpose of the present study was to investigate how the officers at the labor market work on establishing new arrivals with residence permit. The problem statements was labor market officers work with establishment based on their professional role and legislation, the service officers practical work, establishment in general and getting new jobs for the newly arrived in the labor market. The study used a qualitative method and semi-structured interviews were conducted with five employment service officers. The theoretical framework consisted of empowerment. The results of the study show that the establishment reform has had both positive and negative impacts. Many newly arriveds have established themselves in society and entered the labor market. The results show further that there are still aspects to change in order to improve the establishment. The study shows that the establishment reform has had a positive impact on new arrivals in the labor market. The employment officers want to work with an individualized and empowerment-oriented approach, but the heavy workload is hindering their work. / Etableringsreformen trädde i kraft 2010 och arbetsförmedlingen fick huvudansvaret för nyanländas etablering. Syftet med föreliggande studien var att undersöka hur handläggarna på arbetsförmedlingen arbetar med etablering av nyanlända med uppehållstillstånd. Frågeställningarna i studien var etableringshandläggarnas arbete med etablering utifrån sin yrkesroll och lagstiftning, etableringshandläggarnas praktiska arbete, etablering i allmänhet och för att få ut nyanlända på arbetsmarknaden. I studien användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem handläggare på arbetsförmedlingen. Den teoretiska ramen bestod av empowerment. Studiens resultat visar att etableringsreformen har haft både positiv- och negativ inverkan. Många nyanlända har etablerat sig i samhället och kommit ut på arbetsmarknaden. Av resultatet framkommer det vidare att det fortfarande finns aspekter kvar att ändra på för att få en ytterligare förbättring av etableringen. Studien visar att etableringsreformen har haft en positiv inverkan för de nyanlända på arbetsmarknaden. Men det råder stor arbetsbelastning för etableringshandläggarna på arbetsförmedlingen. Handläggarna vill arbeta med ett individanpassat och empowermentorienterat arbetssätt men hård arbetsbelastning utgör ett hinder för deras arbete.