Examensarbete inom kunskapsområdet matematik, avancerad nivå, MOA004, 15 hp    Jacob Axdorph Peter Kock   Matematikverstad, lekstuga eller lärandemiljö? En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssätt.    2009                                                        Antal sidor: 28   Intresset för ämnet matematik är i allmänhet svagt hos svenska elever, lägg därtill att många elever på grundskolans senare år inte når upp till de uppställda målen. I skolans styrdokument poängteras även vikten av att elever ska känna lust att lära och att lärare är skyldiga att utforma undervisningen så att detta uppnås. Ett sätt att bidra till att öka lusten att lära är att, i undervisningen, använda sig av matematikverkstad som arbetssätt, där matematiken konkretiseras och synliggörs med hjälp av laborativt material.   Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka argument som några yrkesverksamma pedagoger använder för att motivera matematikverkstad som arbetssätt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, Matematikverkstad (2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument.   För att på kort tid få in en stor mängd data och många olika synvinklar rörande ämnet valde vi att använda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare år. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk.   I vår undersökning har vi kommit fram till att de tillfrågade pedagogerna och litteraturen vi undersökt är samstämmiga i argumenten vad gäller användningen av matematikverkstaden som arbetssätt. Liksom litteraturen vill de använda matematikverkstaden till att öka elevernas lust till att lära samt utveckla matematiska färdigheter hos eleverna. Vi ser även att de argument som pedagogerna lyfter fram när de argumenterar för nyttan av en varierande undervisning stämmer mycket väl överens med hur litteraturen argumenterar för samma sak.

Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lärmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgångsfaktorer för lärande samt till montessoripedagogiken. De teorier som studien utgår ifrån är olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgångsfaktorer för lärande beskrivs. Tillvägagångssättet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De två forskningsfrågor som studien ger svar på är vad elever på mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de känner nyfikenhet att lära sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som är kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de går att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut läraren som viktig för huruvida de ska känna nyfikenhet och lust i lärandet. Förutom läraren anser eleverna att variation, konkret materiel, meningsfullhet, atmosfär i klassrummet, elevinflytande, samarbete med kamrater, flow och metakognition har avgörande betydelse för hur de upplever arbetet i skolan. Elevernas svar är relativt samstämmiga med de framgångsfaktorer för lärande som presenteras i studien. Det som utmärks som en skillnad är att miljön tillskrivs en större betydelse inom montessoripedagogiken än inom forskningen kring framgångsfaktorer för elevers lärande. Även lärarens roll i klassrummet skiljer sig åt. För den som vill öka elevernas lust att lära i skolan finns forskningsresultat som är tillämpningsbara i alla typer av klassrum och för att se praktisk tillämpning av de framgångsfaktorer som redovisas i studien rekommenderas ett besök i montessorimiljö.

Undervisningen som till störst del bedrivs i Sverige idag är arbete i matematikläroboken. Forskning visar att eleverna inte upplever att detta arbetssätt är motiverande eller meningsfullt. Problemlösning har i tidigare forskning visat öka elevernas motivation. Studiens syfte är att undersöka hur problemlösning kan påverka motivationen hos elever i årskurs 6. Studien undersöker även hur eleverna upplever undervisningen, både genom arbete i läroboken och problemlösning, och hur interaktionen ser ut i klassrummet under de olika arbetssätten. Resultatet visar att eleverna upplevde arbete med problemlösning i grupper som positivt. De uttrycker även att det är mer givande att få arbeta med mer omfattande uppgifter som ger utmaning än att sitta och räkna massa tal i läroboken. Under arbetet med problemlösning pratade eleverna mer med varandra om matematik, och använde relevanta begrepp, jämfört med arbetet i läroboken då de framför allt pratade med läraren när de behövde hjälp. En slutsats som kan dras från denna undersökning är att det är positivt att arbeta med problemlösning då det upplevs roligare och mer motiverande, men undervisningen behöver fortfarande varieras för att nå alla typer av elever. / The mathematics textbook is dominating the teaching in Swedish schools today. Studies show that students don’t experience this as motivating or meaningful. Recent research has shown that problem solving could increase students’ motivation. The aim of this study is to examine how problem solving affects motivation in 6th grade students. The study also examine how students experience the teaching, both through work in the textbook and with problem solving, and how the interaction appears in the classroom during the different ways of working. The result shows that the students experienced problem solving in groups as positive. They expressed that it is more rewarding to work with more comprehensive tasks that is challenging than calculating in the textbook. During the work with problem solving the students talked more to each other about mathematics and used relevant terms. When they worked with the textbook they mostly talked to the teacher when they needed help. One conclusion that can be drawn from this study is that it is positive to work with problem solving as it is perceived more fun and therefore more motivating, but education still needs to be varied to reach all types of learners.

Syftet med den här studien är att undersöka och synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan lärares och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess olika arbetsformer som bidrar till elevernas lust att lära. För att kunna synliggöra detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med enskilda lärare och deras elever i fokusgrupper. Den data som vi fått in har strukturerats enligt en tematisk analysmetod och sedan redovisats och tolkats enligt ett sociokulturellt perspektiv och med hjälp av begreppet KASAM (känsla av sammanhang).  I resultatet har vi jämfört data från lärare och respektive fokusgrupp med deras elever för att se om det finns likheter eller skillnader i deras upplevelse av matematiklektioner. Den insamlade datan visade att eleverna i ena fokusgruppen ville ha utmanande uppgifter medan den andra fokusgruppen ville visa och få bekräftat att de gjort rätt.  Det fanns skillnader och likheter bland lärare och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära. De två lärarna hade olika skillnader och likheter jämfört med varandra i relation till sina elever. Lärare B hade en mer precis upplevelse av hur eleverna såg på olika arbetsformer. Lärare A hade en mer precis upplevelse av hur sina elevers lust att lära var. Utifrån vår insamlade data och resultat går det inte att dra en generell slutsats om likheter och skillnader till matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära.

Genom att undersöka elevers kännedom och kunskap om studieteknik samt svensklärares praktik och syn på studieteknik och ansvarsfördelningen för det mellan grundskolan, gymnasiet och elever är studiens syfte att belysa övergången från grundskolan till gymnasiet utifrån olika perspektiv och bredda förståelsen för studieteknikens plats och betydelse i svenskämnet. För att undersöka detta användes metodkombination i en explorerande sekventiell design. 4 grundskolelärare och 4 gymnasielärare deltog i semi-strukturerade intervjuer vilket utgjorde grunden för en elevenkät som besvarades av 51 förstaårselever på gymnasiet. Resultatet synliggör svenskämnets mångskiftande karaktär eftersom svensklärares olika syn på studieteknikens plats och betydelse i svenskämnet påverkar vilken plats det får i praktiken. Dessutom påvisar det, i linje med tidigare forskning, att explicit undervisning om inlärningsstrategier stundvis uteblir. Resultatet indikerar därför att studieteknik bör påtalas mer explicit genom att, exempelvis planera för undervisning där elever får möjlighet att reflektera över sin studieteknik för att utvärdera, justera och utveckla den. Det framkommer även att studieteknik är förutsättningsbaserat, varvid slutsatsen är att ansvarsfördelningen, i enlighet med skolans likvärdighetsuppdrag och kompensatoriska funktion, bör föras till tals både på skol-, lärar- och elevnivå för att utforma en gemensam grund för studieteknikens plats och betydelse i svenskämnet.

I följande studie har syftet varit att undersöka vilka attityder lärare uttrycker gentemot öppna problem i matematikundervisningen och se varför lärare väljer att inkludera eller exkludera arbetssättet. Vidare har syftet varit att synliggöra hur lärare anser att en livslång lust att lära matematik uppnås. Tidigare forskning visar att de negativa attityderna gentemot matematikämnet ökar hos elever nationellt och internationellt vilket är en oroväckande trend. När det kommer till öppna problem visar tidigare forskning att arbetssättet har en positiv inverkan både på elevers attityder och kunskapsutveckling.  Studiens underlag har samlats in genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med verksamma grundskollärare. Fenomenologi och grundad teori har använts för att analysera materialet. Resultatet visar att lärare uttrycker en positiv attityd gentemot öppna problem. Den främsta anledningen till att lärare väljer att inkludera arbetssättet är på grund av att samtliga elever blir kunskapsmässigt inkluderade i undervisningen. Resultatet visar även att lärare upplever att elever är mer positiva till en undervisning med öppna problem i jämförelse med mer traditionell undervisning. Vidare visar resultatet att lärare tänker på olika sätt för att utveckla en livslång lust att lära i matematik.  Sammanfattningsvis dras slutsatsen att även fast lärare arbetar på olika sätt för att uppnå en livslång lust att lära är syftet med undervisningen detsamma, att utveckla och behålla en positiv attityd gentemot skolan och undervisningen hos eleverna. Slutsatsen kring öppna problem är att det finns flera positiva effekter av arbetssättet men att lärare vittnar om spridda kunskaper kring användningen och innebörden av öppna problem hos lärare vilket påverkar användningen av arbetssättet.

Mitt övergripande syfte med denna examensuppsats är att ta reda på hur elevers motivation och lust att lära påverkas av att arbeta med alla deras sinnen då jag genom media och egna erfarenheter uppfattar det som att elever har fått mindre motivation, lusten att lära har minskat i skolan. Jag vill även undersöka några pedagogers tankar och erfarenheter av hur det fungerar i praktiken att medvetet arbeta med elevers alla sinnen samt vilka redskap som kan användas för att nå olika sinnen. Via intervjuer, observation och genom litteratur har jag kommit fram till att önskan och intentioner om att arbeta med alla sinnen är stor. Jag har även funnit en medvetenhet hos informanter och pedagoger om våra sinnen. Även när det gäller lust att lära finns både kunskap och goda intentioner. När det gäller vilka redskap de använde för att arbeta med elevernas sinnen berättade mina informanter om stora gemensamma projekt och teman skolan använt som avslutas med en stor föreställning. De arbetade gärna med estetiska uttrycksformer och som en informant sa går skolans alla ämnen att väva samman med hjälp av estetiskt uttrycksformer.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur fem lärare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till matematikundervisning i grundskolans tidigare åldrar. Vi undersöker också hur lärarna använder skolans närmiljö till det. Vi hoppas att få fler och nya idéer kring hur lärare kan använda sig av omvärlden och erfarenheter i matematikundervisningen. Vårt slutgiltiga mål med undersökningen är att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vår egen undervisning som lärare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lärare i skolans lägre åldrar. Resultatet visar att det finns flera fördelar med att använda närmiljön för att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen. Genom att vardagsanknyta matematiken i närmiljön känner eleverna ofta igen sig och känner mening och förståelse för matematik. Eleverna får ofta arbeta laborativt, använda flera sinnen och använda sina tidigare erfarenheter.

Vårt syfte med denna undersökning är att få en inblick i elevernas upplevelser av kortskrivning. Som blivande lärare är det av intresse för oss att få deras perspektiv på detta verktygs potential och få en uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter som eleverna anser att det finns med kortskrivning. Vi har gjort två undervisningsförsök i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i undersökningen går i år 7 samt första året på gymnasiet. Utöver undervisningsförsöken har vi genomfört observationer, kvalitativa intervjuer samt närläst elevernas kortskrivningar. Elevernas upplevelser av kortskrivning har varit både positiva och negativa. Vi har sett att det finns en osäkerhet hos eleverna när det gäller att reflektera och skriva expressivt, vilket vi tror kan ha påverkat deras upplevelser av kortskrivning.

Syftet med följande arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lärande. Vilka förutsättningar behövs för att eleverna ska tänka och förstå det livslånga lärandet, att lära för livet. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om bland annat våran läroplan för de frivilliga skolformerna där det står att skolan ska ge en grund för livslångt lärande, betygen, tidens betydelse och vad eleverna förväntas tycka om skola.Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre före detta elever till mig och enkäter till två klasser på den skola jag undervisar. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att många komponenter behöver överrensstämma för att eleverna ska lära för livet och komponenter som jag som lärare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och då bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska. / Olén, Annika (2007). Gymnasielevers uppfattningar om eget lärande, (Upper secondary school pupils and their understanding of own learning.) Allmänt utbildningsområde, Särskild lärarutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.