<p>I Sverige lever drygt 300 000 människor med diabetes typ 1, varav 7000 är barn och ungdomar. Sjukdomen är kronisk, och att leva med diabetes kräver mycket av personen och att denne är noggrann med sin egenvård. För tonåringarna var sökande efter identitet och självständighet viktigt, vilket kan medföra att sjukdomen prioriteras bort. Syftet med litteraturstudien var att beskriva tonåringars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Databassökningen gjordes via sökmotorerna Pubmed och Cinahl. De 10 vetenskapliga artiklarna som inkluderades i studien bedömdes enligt en kvalitetsmall, och analyserades med innehållsanalys. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. I Resultatet framkom att tonåringar tycker att sjukdomen medförde livsomställningar som ledde till att de kände sig annorlunda och begränsade. Stöd från familj och vänner ansågs vara viktigt samtidigt som tonåringarna ibland kände detta negativt. Det var viktigt att omgivningen hade förtroende för tonåringarna och lät dem vara självständiga. I diskussionen diskuteras ämnet utifrån familjens och sjukvårdspersonalens perspektiv. Slutsatsen av litteraturstudien var att det är väsentligt att den sjukvårdspersonal som möter tonåringar med diabetes typ 1 är medvetna om att tonårstiden är en turbulent period. Viktigt var att vården individanpassas utefter tonåringens behov, och den situation som denne befinner sig.  </p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>att vara annorlunda, egenvård, omvårdnad, självständighet, stöd, upplevelse.</p><p> </p>

I Sverige lever drygt 300 000 människor med diabetes typ 1, varav 7000 är barn och ungdomar. Sjukdomen är kronisk, och att leva med diabetes kräver mycket av personen och att denne är noggrann med sin egenvård. För tonåringarna var sökande efter identitet och självständighet viktigt, vilket kan medföra att sjukdomen prioriteras bort. Syftet med litteraturstudien var att beskriva tonåringars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Databassökningen gjordes via sökmotorerna Pubmed och Cinahl. De 10 vetenskapliga artiklarna som inkluderades i studien bedömdes enligt en kvalitetsmall, och analyserades med innehållsanalys. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. I Resultatet framkom att tonåringar tycker att sjukdomen medförde livsomställningar som ledde till att de kände sig annorlunda och begränsade. Stöd från familj och vänner ansågs vara viktigt samtidigt som tonåringarna ibland kände detta negativt. Det var viktigt att omgivningen hade förtroende för tonåringarna och lät dem vara självständiga. I diskussionen diskuteras ämnet utifrån familjens och sjukvårdspersonalens perspektiv. Slutsatsen av litteraturstudien var att det är väsentligt att den sjukvårdspersonal som möter tonåringar med diabetes typ 1 är medvetna om att tonårstiden är en turbulent period. Viktigt var att vården individanpassas utefter tonåringens behov, och den situation som denne befinner sig.     Nyckelord: att vara annorlunda, egenvård, omvårdnad, självständighet, stöd, upplevelse.

No description available.

Återhämtning hos unga är en pågående process, likställd den fysiologiska utvecklingen. Begreppet har olika innebörd utifrån ålder och mognadsgrad. Studiens syfte var att utifrån den unga människans perspektiv, belysa innebörden av återhämtning. Den teoretiska referensramen bygger på Phil Barkers teori Tidvattenmodellen. Datainsamlingen genomfördes i individuella intervjuer, semistrukturerade med en hermeneutisk ansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med utgångspunkt i Lindseth och Norbergs metod. Tre huvudteman trädde fram - att bli medveten om hur kaos påverkar, att förstå behov av återhämtning för att må bra samt att reflektera över hur återhämtning kan ske. Resultatet visar att själv bemästra förmågan att återhämta sig, är en viktig del för att främja sin psykiska hälsa, men också ett viktigt verktyg för att lära sig hantera sin psykiska ohälsa. Återhämtningens kraft, är av betydelse vid psykisk ohälsa. Hur ungdomar återhämtar sig är individuellt och sker ofta utan att de själva är medvetna att och när det händer. Ungdomarna vittnar i sina livsberättelser om att det existerar ett stigma kring återhämtning i samhället, där en ständig tillgänglighet tidigt lärs in - behov att vara själv för att slappna av och stänga ute vardagens ständiga brus lyftes fram som särskilt betydande för individens liv. / Recovery in young people is an ongoing process, equated to physiological development. The term has different meanings based on age and maturity. The purpose of the study was to highlight the meaning of recovery, based on the young person's perspective. The theoretical reference frame is based on Phil Barker's theory of tidal model. The data collection was conducted in individual interviews, semistructured with a hermeneutic approach. The interviews were recorded, transcribed and analyzed on the basis of Lindseth and Norberg's method. Three main themes emerged - to become aware of how chaos affect, to understand the need for recovery to feel good, and to reflect on how recovery can take place. The result shows that self-mastering ability to recover is an important part of promoting mental health, but also an important tool for learning how to handle mental illness. The recovery's power is important in mental ill health. How youth recovers is individual and happens often without being conscious and when it happens. The youngsters testify in their life stories that there is a stigma about community recovery, where constant availability is learned early - need to be self to relax and shut out the constant noise of everyday life is highlighted as particularly important to the individual's life.

Med denna studie vill vi synliggöra vilka rutiner och arbetssätt som används på förskolan i arbete med barn i behov av särskilt stöd. Vidare tar vi reda på hur barns sociala och emotionella utveckling kan påverkas om de inte får det stöd de behöver. Vi har kombinerat semistrukturerade intervjuer med deltagande observationer. Teorierna vi har utgått från är Tomkins affektteori och Tillich ångestteori. Genom teorierna kan vi förstå att när barn ges delaktighet och inflytande stärks deras självkänsla. Studiens huvudsakliga slutsats är att samverkan mellan förskolepersonal, förskolechefer och specialpedagoger ska fungera för att öka möjligheterna till delaktighet och inflytande för barn som är i behov av särskilt stöd. Samarbetet mellan förskolepersonal, förskolechefer och specialpedagoger är förutsättningen för att skapa en förskola som präglas av positivitet som på sikt utvecklar barns sociala och emotionella utveckling.

Uppsatsen intresserar sig för icke-vita svenskar som trots sitt svenska medborgarskap upplever att de inte alltid kan eller får känna sig som svenskar. Utgångspunkten är att det i Sverige råder en vithetsnorm som för icke-vita svenskar får konsekvenser som rasism, exkludering och utanförskap. För att få en förståelse för mekanismerna bakom dessa konsekvenser används istället för en övergripande teori flertalet centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter som alla ses utifrån ett postkolonialt perspektiv. För att undersöka detta har det genomförts sju kvalitativa intervjuer med icke-vita svenskar. De har intervjuats om hur de upplever och tolkar rasism. Vidare har uppsatsen sökt svar på huruvida respondenterna har omedvetna eller medvetna strategier för att bemöta den rasism de utsätts för. Det har sedan gjorts en jämförelse för att se om erfarenheterna skiljer sig åt beroende på om respondenterna är uppväxta i Sverige eller inte. Resultatet visar att alla respondenter oavsett grupp upplever rasism och får sin svenskhet ifrågasatt. De största skillnaderna mellan grupperna ligger i vilka strategier respondenterna använder sig av för att hantera den rasism de möter. Gruppen med respondenter som är uppväxt i Sverige väljer i högre grad att konfrontera den rasism de utsätts för medan gruppen som inte växt upp i Sverige i högre grad väljer att hitta strategier för att handskas med eller undkomma den. / The thesis is interested in the non-white Swedes who, despite their Swedish citizenship feel that they are not always able or allowed to feel like Swedes. The starting point is that in Sweden there is a whiteness standard witch for non-white Swedes have consequences in form of racism, exclusion and alienation. To get an understanding of the mechanisms behind these effects the writers instead of a general theory use several key concepts and theoretical points all seen from a postcolonial perspective. Seven interviews were held with non-white Swedes who was interviewed on how they perceive and interpret racism. Furthermore, the paper sought answers on whether respondents have been unconscious or conscious strategies to manage or respond to racism. It has since been made a comparison to see if it differs depending on whether respondents grew up in Sweden or not. The result shows that all respondents, regardless of group, experience racism and get their Swedishness questioned. The biggest differences between the two groups lies in how respondents choose to deal with the racism they encounter. The group of respondents who grew up in Sweden chooses to confront the racism they face while the group of respondents who didn’t grow up in Sweden are more inclined to deal with or escape it.

Bakgrund: När hjärtat förlorar pumpkraft eller förmågan att fylla kamrarna tillräckligt med blod uppstår hjärtsvikt. Tillståndet är allvarligt och frekvensen av insjuknanden förväntas öka. I många fall är prognosen sämre än vid flera cancersjukdomar. Den palliativa vården är idag främst koncentrerad på avancerad cancer. Forskning visar på att patienter med svår hjärtsvikt har jämförbara upplevelser med de som insjuknat i avancerad cancer, men erhåller inte den vård som svårt cancersjuka får i ett palliativt skede. Syfte: Syftet var att belysa hjärtsviktssjuka patienters upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet, för att med detta som grund utveckla god vårdkvalitet för denna patientgrupp. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Materialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med inspiration från hermeneutisk vetenskapsteori. Resultat: Tre huvudkategorier med sex underkategorier framkom, vilka belyste hjärtsviktssjukas upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet: Anpassningar efter sjukdomens konsekvenser, betydelsen av stöd samt osäkerhet inför framtiden. Slutsatser: Det kan ses svårigheter för hjärtsviktssjuka patienter att anpassa sig till livet som palliativt sjuk. Hjärtsviktspatienter har högre symtombelastning, är mer deprimerade och har sämre existentiellt välbefinnande i en jämförelse med svårt cancersjuka. Det finns därmed ett starkt behov att erbjuda palliativ vård även till denna patientgrupp.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) är en långsamt förlöpande neurodegenerativ sjukdom som leder till bortfall av kroppens rörelsefunktion och icke-motoriska symtom. Huvudsymtomen vid PS är tremor, rigiditet, bradykinesi samt en ostadig kroppshållning. Utvecklingen av sjukdomen går att dela upp i fem olika stadier där stadie 1 innebär lindriga symptom och stadie 5 innebär fullständig invaliditet. Sjukdomen är idiopatisk och kan enbart symtomlindras med läkemedel som kan innebära oönskade och besvärliga biverkningar. I Sverige uppskattas det att det finns omkring 20 000 personer med PS som ökar i takt med en åldrande befolkning. Symtomen ökar och förändrar karaktär allt eftersom sjukdomen fortgår, vilket leder till att personen med PS får det svårare att klara basala aktiviteter i dagligt liv självständigt. Detta betyder att personen med PS kommer att behöva stöd i vardagen för att uppleva välmående. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem med Parkinsons sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Författarna analyserade tio olika vetenskapliga artiklar med en kvalitativ analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tre underkategorier vilka var: Vårdandets utmaningar - Psykisk och fysisk påverkan, Relationsförändringar - När närstående blir närståendevårdare, Närståendevårdarens anpassning till familjemedlemmars sjukdomstillstånd - Att hantera sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade den belastning närstående upplever vid vårdandet av en familjemedlem med PS. Det fanns olika typer av utmaningar, både fysiska och psykologiska för närståendevårdare samt förändringar i förhållanden och även förändringar i det dagliga livet för att kunna hantera och vårda familjemedlemmen med PS.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka mentala effekter av fysisk aktivitet bland en grupp gymnasieelever. Hur upplever gymnasieeleverna att den fysiska aktivitet de ägnar sig åt påverkar deras: 1. Sociala gemenskap? 2. Mentala hälsa? 3. Förmåga att vara självstyrande? Metod Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade fyra fysiskt aktiva elever på en gymnasieskola där eleverna spelade fotboll, innebandy och gymnastik på fritiden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en teoretisk modell bestående av tre kategorier som relaterar till studiens tre frågeställningar; social gemenskap, mental hälsa och förmåga att vara självstyrande. Resultat och slutsatser Det resultat vi kom fram till var att fysisk aktivitet ansågs ge en förbättrad mental hälsa, en bidragande faktor till att ha förmågan till att vara självstyrande- och en tydlig aspekt till social gemenskap. Gymnasieeleverna påpekade även att det var viktigt att ha en balans mellan den fysiska aktiviteten och resterande delar i vardagslivet för att den fysiska aktiviteten skulle leda till något positivt inom de ovan givna områdena. Vid en obalans, oavsett om det förekom för lite eller för mycket fokus på den fysiska aktiviteten så kunde detta resultera i en försämring av de givna aspekterna snarare än en förbättring. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om upplevd impulsivitet hos en potentiell vän kan påverka män respektive kvinnors vilja att vara vän med den personen.   Studien genomfördes med en 2x2 oberoende mätning med mellangruppsdesign. Den beroende variabeln var skattning av viljan till vänskap. Första oberoende variabeln var personlighetstyp som presenterades i två olika scenarier med två betingelser; impulsiv och eftertänksam. Den andra oberoende variabeln var kön med två betingelser; man och kvinna. Båda scenarier var identiska förutom omformuleringar beroende på betingelse. Självskattad vänskapskvalité och självskattat personlighetsdrag kontrollerades för. Tidigare forskning baserad på barn har visat att impulsiva barn blivit mer avvisade och mer impopulära än andra barn. Genom att undersöka hur vuxnas vilja att vara vän med en person påverkas beroende på hur personen beter sig är därför aktuellt eftersom det då kan framkomma om detta förekommer även i vuxen ålder. En 2x2 oberoende ANOVA visade att det fanns en interaktionseffekt mellan Kön x Scenario vilket indikerar att kön och scenario spelade stor roll för den beroende variabeln. Studien visade att kön hade en påverkan på resultatet; kvinnor var mindre benägna till att vara vän med en impulsiv person jämfört med en eftertänksam person. För männen i undersökningen spelade inte scenario någon roll gällande viljan att vara vän vilket indikerar på att de bryr sig mindre om en potentiell vän är impulsiv eller eftertänksam. Möjligen kan det vara att kvinnor lägger mer energi på sina vänskapskretsar och hur en potentiell vän ska bete sig i större utsträckning än vad män gör. / The aim with this study was to investigate whether perceived impulsivity of a potential friend can affect men’s and women’s willingness to be friends with that person. The study was conducted with a 2x2 independent measurement with a between groups design. The dependent variable was a self-assessed rating of the will of friendship. The first independent variable was the personality type that was presented in the two different scenarios with two conditions; impulsive and thoughtful. The second independent variable was gender which also had two conditions; men and women. The scenarios was identical except for some language changes depending on the condition. Self-assessed rating of friendship quality and self-assessed rating of personality traits were controlled for. Previous research based on children has shown that impulsive children become more peer rejected and unpopular than other children. By examining how adults’ willingness to be friends with a person is affected, depending on the other person’s behavior, it may be concluded that this rejection even occurs in adulthood. A 2 x 2 independent ANOVA indicated that there was an interaction effect between Gender x Scenario which means that gender and scenario had a great influence on the dependent variable. The study indicated that gender had an impact on the result; women were less likely to be friends with an impulsive person compared to a person that is thoughtful. The two different scenarios did not matter for the men in this study regarding the will to be friends, which indicates that they did not care about if a potential friend was impulsive or thoughtful. This could possibly depend on that women put greater effort in their relationships with their friends and more thought in how a potential friend should behave to a greater extent than men do.