I denna studie undersöks frågan om det kan finnas ett samband mellan den positiva upplevelsen av att vara själv som i denna studie motsvarar ”positive solitude” med människors självkänsla och sociala stöd. Den föreliggande studie undersökte även om det fanns några könsskillnader i positive solitude. En kvantitativ studie med en enkät och ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval har genomförts. Urvalet bestående av 206 deltagare som var mellan åldrarna 18–29 år varav 147 deltagare var kvinnor och 58 var män och en uppgav icke binär /annat. Deltagarna har svarat på en digital enkät med självskattningsskalor samt frågor om ålder och kön. Skalorna som användes var The Positive Solitude Scale, The self-esteem Scale samt The multidimensional scale of Percieved Social Support. Resultatet från den multipla regressionsanalysen visade att det inte fanns något signifikant samband mellan positive solitude och självkänsla samt socialt stöd. Vidare resultat visade även att det inte fanns några könsskillnader i positive solitude. Detta resultat strider mot tidigare studier och bör därför leda till framtida studier som fokuserar på vilka faktorer som kan ha ett samband med Positive Solitude. / This study investigated the question of whether there can be a association between the positive experience of being alone, which in this study corresponds to “positive solitude” with people´s self-esteem and social support. The present study also investigated whether there were gender differences in positive solitude. A quantitative study with a survey and a convenience sample and snowball sample has been conducted. The sample consisting of 206 participants who were between the ages of 18-29 years, of which 147 participants were women and 58 were men and one stated non binary/other. The participants answered an online survey with self-rating scales and questions about age and gender. The scales used were The Positive Solitude Scale, The self-esteem Scale and The multidimensional scale of Perceived Social Support. The result from the multiple regression analysis showed that there was no significant relationship between positive solitude and selfesteem and social support. Further results also showed that there were no gender differences in positive solitude. This result contradicts previous studies and should therefore lead to future studies that focus on what factors may be associated with positive solitude.

This essay tries to find a possible way for us to deal with the questions concerning climate change by looking into an alternative conception of being. One can speak of the ongoing climate change as a crisis that concerns all of human kind and all beings on earth, but how can we fight it together? The situation demands us to re-think how we humans exist together and among other beings. Despite that the situation calls for instant and radical action, we seem unwilling to do enough. We get stuck on questions about who should take action: is it the politicians or each one alone, or is there something in between? By looking more deeply into the concept of Mitsein as Martin Heidegger depicts it in Being and Time, Jean-Luc Nancy brings to light a possible way past the problematic thought of Heidegger. Nancy shows us in Being Singular Plural that Heideggers exposition on Mitsein is a mere sketch when considering the full potential of the concept. By determining Mitsein as being fundamentally-ontologically originary and anterior to the individuation of Dasein, Nancy opens up a whole new field of thought. According to Nancy, the existential analytic has to begin with something like a ”co-existential analytic”, which will draw the lines for how we exist being-with. With a concept like being singular plural and his way of conceptualizing meaning, Nancy might give us some possible tools to cope with our situation today. Nancys actuality is confirmed by the ecological philosopher Mick Smith, who emphasizes the demand for a new approach towards nature and what it means to be. Smith adds to the essay a glimpse of an emerging philosophical discourse about the thought of an ecological community, where the concept of being singular plural could possibly play a central part.

SAMMANFATTNING   Sveriges befolkning blir allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många vill bo kvar hemma men äldre med stora hjälpbehov flyttar till äldreboende. Syftet med studien var att belysa äldres uppfattningar om att vara äldre och deras syn på äldreboende. Vidare hur de ser på att själva bo på ett äldreboende och deras syn på att diskutera en framtida flytt till äldreboende med anhöriga eller vårdpersonal. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervjuer gjordes. Analysen av intervjumaterialet skedde med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att de äldre inte såg sig själva som äldre trots de förändringar åldrandet medfört. De äldre hade både en positiv och negativ syn på äldreboende som de grundade på erfarenheter från två äldreboenden. De ville bo kvar hemma och en flytt till äldreboende var ännu ingen aktuell fråga. Men en anledning till att i framtiden flytta till äldreboende skulle vara att inte längre kunna sköta sin hygien. De flesta informanterna hade inte diskuterat en framtida flytt till äldreboende med någon, men upplevde ändå att deras anhöriga kände till deras vilja. Flera såg det som positivt att bli kontaktade av vården och få information om äldreboende och hemtjänst. Resultatet antyder att det kan vara av vikt att veta hur äldre ser på äldreboende och hur de vill ha det den dagen deras hjälpbehov ökar.

<p>SAMMANFATTNING</p><p> </p><p>Sveriges befolkning blir allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många vill bo kvar hemma men äldre med stora hjälpbehov flyttar till äldreboende. Syftet med studien var att belysa äldres uppfattningar om att vara äldre och deras syn på äldreboende. Vidare hur de ser på att själva bo på ett äldreboende och deras syn på att diskutera en framtida flytt till äldreboende med anhöriga eller vårdpersonal. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervjuer gjordes. Analysen av intervjumaterialet skedde med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att de äldre inte såg sig själva som äldre trots de förändringar åldrandet medfört. De äldre hade både en positiv och negativ syn på äldreboende som de grundade på erfarenheter från två äldreboenden. De ville bo kvar hemma och en flytt till äldreboende var ännu ingen aktuell fråga. Men en anledning till att i framtiden flytta till äldreboende skulle vara att inte längre kunna sköta sin hygien. De flesta informanterna hade inte diskuterat en framtida flytt till äldreboende med någon, men upplevde ändå att deras anhöriga kände till deras vilja. Flera såg det som positivt att bli kontaktade av vården och få information om äldreboende och hemtjänst. Resultatet antyder att det kan vara av vikt att veta hur äldre ser på äldreboende och hur de vill ha det den dagen deras hjälpbehov ökar. <em></em></p><p> </p><p> </p><p> </p>

Denna studie har syftat till att utveckla en förståelse för hur estetiska lärprocesser kan påverka elevers upplevelse av och förhållande till frågor som berör den ekologiska krisen, där en klass gymnasieelever har fått genomföra individuella konstnärliga projekt utifrån en egen vald ingång till det övergripande temat “miljöfrågor”. De har utfört gestaltningar i olika material, bland annat genom skulptur i lera, sömnad med återvunna kläder och målning med akrylfärg, och de färdiga verken har sedan visats upp dels på gymnasieskolan men även på Konstfacks Vårutställning 2022. Studien har intresserat sig för vad som kan ske i “mötet” mellan miljöfrågor och bildämnet, och hur de specifika egenskaper som bildundervisning har att erbjuda kan bidra till en fördjupad relation till någon aspekt av den ekologiska krisen. Dessa specifika egenskaper beskrivs med hjälp av begrepp hämtade från Gert Biesta, som menar på att bildundervisningen erbjuder tre olika “kanaler” för att vara i dialog med världen: nämligen huvudets, hjärtats och handens arbete. Dessa begrepp används för att beskriva hur eleverna, såväl kroppsligt som sinnligt, hamnar i ett kännande för världen och en vilja att befinna sig i den som (vuxet) subjekt. Deras känslor gentemot Jorden beskrivs även utifrån begreppet Earth emotions, som myntats av Glenn Albrecht. För att få syn på elevernas upplevelser har data samlats in i form av ljudinspelade intervjuer, som sedan transkriberats, samt fältanteckningar. Frågeställningarna som har undersökts är: Vad framträder i de deltagande elevernas utsagor om deras upplevelser av att bearbeta sina tankar och känslor kring den ekologiska krisen genom estetiska lärprocesser inom bildämnet? och Hur uppger de att bearbetningen bidrar till deras förståelse för och upplevelse av de miljöproblem vi står inför? Den tematiska analysen som genomfördes på det insamlade materialet visade bland annat på hur de estetiska lärprocesserna erbjöd möjligheter att knyta an till Earth emotions och miljöproblem som annars var svåra att relatera till eller att orka tänka på, och hur elevernas ökade engagemang för sina valda områden ledde till att de ville skapa förändring, dels av sin egen livsstil men också påverka andra. Resultaten visar på vilken roll bildpedagogik kan ha i förhållande till miljöfrågor, med fokus på hur det kan erbjuda eleverna en kontext för att bearbeta sina personliga känslor och tankar kring miljön och sin plats i världen.

Studien har syftat till att undersöka hur individers känsla av säkerhet kan påverkas i ett smart hem. Hemmet, smarta hem (SH) och känslan av säkerhet har definierats med hjälp av litteratur som är relevant för respektive område. Den teoretiska grunden tillsammans med studiens syfte ligger till grund för den designstrategi som använts för att undersöka detta på ett relevant sätt. Studien har baserats på ett induktivt angreppsätt där fokus har varit att identifiera aspekter som påverkar känslan av säkerhet i ett SH. Datainsamlingen har skett med hjälp av en enkät samt en fokusgrupp. Studien har identifierat fynd som resulterat i två övergripande aspekter vilket är kontroll samt tillit till systemet. Dessa aspekter består av sju mer specifika definitioner, vilket kan ligga till grund för fortsatt forskning kring hur SH påverkar de som bor i dem.

Studiens syfte är att undersöka hur socialarbetare upplever och hanterar de känslor som väcks i mötet med klienter.  I studien användes en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialarbetare i Mellansverige. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys. De teman som framkom under analysen var känslomässig påverkan, stress och empatitrötthet, att ta på sig den profesionella rocken, kollegor, arbetsmiljö och egenvård. Vi har även analyserat det empiriska materialet med hjälp av tidigare forskning och teoretiska perspektiv. De teorier som användes i studien var Goffmans dramaturgiska perspektiv och Lazarus och Folkmans copingteori. Resultatet av studien visade att socialarbetarna upplevde olika känslor i möten med klienter och att de känslomässiga påfrestningarna som jobbet medför har påverkat de på olika sätt. Socialarbetarna kunde beskriva olika strategier de använde sig av för att hantera arbetets olika påfrestningar. Resultaten visade att användandet av strategier och andra förebyggande faktorer bidrog till att ge socialarbetarna en bättre förmåga att hantera arbetet för att må bra både i arbetslivet och utanför arbetet. Några av de bidragande faktorer som framkom i samtalen med socialarbetarna var vikten av kollegialt stöd, en fungerande arbetsmiljö samt egenvård. / The aim of this study was to examine how social workers experience and cope with emotions that occur in meetings with clients. Using a qualitative method, we interviewed six social workers in central Sweden. The empirical material was analyzed through a thematic analysis. Themes that emerged during the analysis were emotional impact, stress, compassion fatigue, being a professional, colleagues, work environment and self-care. We also analyzed the empirical material with the help of previous research and theoretical perspectives. The theories used were Goffman's dramaturgical perspective and Lazarus och Folkman’s coping theory. The results showed that social workers experience different emotions in meetings with clients and that the emotional strains that the job entails affect them in different ways. The social workers could describe different strategies used to handle the different strains of work. The results showed that the use of strategies and other preventive factors contributed to giving social workers a better ability to handle work to feel good both at work and outside of work. Some contributing factors that were highlighted in the interviews were the importance of collegial support, a functioning work environment and self-care.

A number of people have criticized the fact that courts often over-rely on DNA- evidence and that the shortcomings of DNA-analyses are rarely addressed. One flaw with DNA-analyses is that they cannot distinguish whether the presence of the DNA-trace has been caused by a so-called secondary transfer. Secondary transfer, the occurrence of which has been confirmed by several scientific stud- ies, means that DNA is transferred in two stages via contacts. A transfer of DNA can thus first occur from one person to another, for example by shaking hands, and then from the other person to a material, for example by grabbing a weapon. This poses a risk that DNA from an innocent person can be transferred through another person to a crime scene. A fundamental principle of criminal procedure is that the full burden of proof should be placed on the prosecution. This principle is derived from the presump- tion of innocence in Article 6.2 of the ECHR. As a consequence, the defendant has a right to remain silent throughout the judicial proceedings. Should the de- fendant instead be required to explain some of the circumstances of the case, a burden of proof would fall on the defendant, a so-called burden of explanation. Thus, a requirement that the defendant explain some of the circumstances of the case conflicts with the principle of the prosecutor's full burden of proof. Given the criticism that the courts rarely consider the shortcomings of DNA- evidence, there is a risk that the responsibility falls on the defendant to point out that a secondary transfer of DNA has occurred and to actively work towards convincing the court of his or her innocence. The purpose of the paper is thus to investigate the courts' consideration of these objections from the accused. The question is if a burden of explanation is placed on the accused and whether this is compatible with the presumption of innocence. To fulfill the purpose, an empirical study was conducted in the form of an analysis of 16 district court and appellate court decisions. The results showed that the defendant was imposed a burden of explanation in several cases. An exami- nation of the case law of the ECHR showed that there is, in exceptional cases, a possibility to impose an explanatory burden on the accused. However, the cases in the study were not covered by the exception. In conclusion, the practical ap- plication of the burden of proof is not compatible with the presumption of in- nocence. There is thus a need to educate judges on the complex subject of DNA to draw attention to the drawbacks of the evidence and to correct the false per- ception of DNA evidence as infallible. Furthermore, there is a need for a new precedent from the Supreme Court clarifying how the burden of explanation should be applied in accordance with the ECHR.

Bakgrund: Att förlora ett barn är en stor sorg som uttrycks på olika sätt hos olika individer. Sorgen drabbar inte bara familjen utan även vårdpersonal som upplever att det får svårigheter att identifiera föräldrars behov och stödja dem i deras sorgeprocess. Därför är det viktigt att få reda på hur föräldrar upplever vårdpersonalens stöd efter att deras barn dött. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av vårdpersonals stöd efter att deras barn dött. Metod: Studierna berör föräldrars upplevelser av vårdpersonals stöd efter att deras barn dött och valdes från databasen CINAHL complete och genom två manuella sökningar. Litteraturöversikten har utgått från Fribergs metod och presenterar resultat från tio vetenskapliga engelskspråkiga artiklar. Resultat: Resultatet innefattar tre huvudteman: Behovet av samtal och information, Behovet av kontinuitet och en god relation och Behovet av uppföljning och engagemang. Diskussion: Metoddiskussionen beskriver litteraturöversiktens styrkor och svagheter och vad som kan ha påverkat både utformningen och tillvägagångssättet. I litteraturöversiktens resultat diskuteras hur föräldrar vars barn dött på sjukhus upplevde vårdpersonalens stöd efter beskedet om barnets diagnos, vad som är viktigt vid dödsögonblicket samt efter det att barnet dött och hur uppföljning påverkar föräldrar. I resultatet diskuteras även vad föräldrar önskar av vårdpersonalen i de olika faserna. Resultatet diskuteras även utifrån Travelbees omvårdnadsteori med fokus på begreppet människa. / Background: Losing a child is a great sadness that is expressed in different ways by different individuals. Grief affects not only the family but also health professionals who describe difficulties identifying parents' needs for support. Therefore, it is important to explore how parents perceive the health care professionals support after their child died. Aim: The aim of this literature review was to describe the parents' perceptions of support from health care professionals after the death of their child. Method: The studies concern parental perceptions of health professionals’ support after their child died and was selected from the database CINAHL complete and through two manual searches. The literature review was based on Friberg’s method and presents results from ten English scientific research articles. Results: The result includes three main themes: The need for conversation and information, The need of continuity and a good relationship and The need of follow up and commitment. Discussion: Method discussion describes the literature reviews strengths and weaknesses and what may have influenced both the design and approach. The literature reviews results discusses how parents whose children died in hospitals experienced health care professionals support after information about the child's diagnosis, what is important at the moment of death and after the child died and how follow-up affects parents. The result also discusses what parents want from health care professionals in the different phases. The results are also discussed based on Travelbees nursing theory with focus on the concept of man.

Datum: 26:e juni 2019 Nivå: C-uppsats, i företagsekonomi, specialisering marknadsföring. Institution: Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle - Luleå Tekniska Universitet Författare: Sara Bohlin Handledare: Maria Ek Styvén Titel: Fördelar och nackdelar med att konsumera secondhandkläder Nyckelord: Secondhandkläder, secondhand, traditionellt tillverkade kläder, kläder, miljömedvetenhet, prismedvetenhet, behov av att vara unik, modeintresse, behov av att visa status upplevelse av ofräschhet. Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för konsumenters drivkrafter när det gäller att köpa eller inte köpa secondhandkläder. Metod: Deduktiv studie med ett kvalitativt tillvägagångsätt som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Slutsatserna som drogs efter intervjuerna var att de vanligaste anledningarna till att köpa secondhandkläder var miljömedvetenhet, prismedvetenhet och modeintresse. De av de intervjuade som köpte mycket secondhandkläder utryckte alla på något sätt att de också hade ett behov av att ha en unik stil. Den vanligaste anledningen till att inte köpa secondhandkläder var modeintresse. Detta visade sig genom att de flesta av de intervjuade som köpte få eller inga kläder på secondhand också svarade att de var intresserade av mode. / Date: June 26, 2019 Level: C-uppsats, thesis in business Administration, Specialization Marketing Institution: Department of Business Administration, Technology and Social Sciences - Luleå University of Technology Author: Sara Bohlin Title: Advantages and disadvantages of consuming second-hand clothes Tutor: Maria Ek Styvén Key words: Second-hand clothes, second-hand, traditionally made clothes, clothes, environmentalism, price sensitivity, need for uniqueness, fashion involvement, need for status, perception of contamination. Purpose: The purpose of this study is to better understand what, motivates consumers to buy or not to buy second-hand clothes. Method: A deductive study with a qualitative approach that was implemented using semi-structured interviews. Conclusion: The conclusions drawn after the interviews were that the most common reasons for buying second-hand clothes were environmentalism, price sensitivity and fashion involvement. Those of the interviewed who bought a lot of second-hand clothes all expressed in some way that they also had a need to have a unique style. The most common reason for not buying second-hand clothes was fashion involvement. This was shown by the fact that most of the interviewees who bought few or no clothes on second-hand, also replied that they were interested in fashion.