Denna studie undersöker hur förmedlandet av den gamla svenska folktron kan påverkas av iscensatt autenticitet genom ett transmedialt sagoprojekt. I studien används projektet KLUB från Högskolan i Skövde som ett transmedialt sagoprojekt med folktron i fokus och deltagarna är museiarbetare och museipedagoger som alla har en förkunskap om folktro och folksägner.  Deltagarna i studien fick diskutera kring skillnaderna mellan barnanpassad information om tre folktroväsen – tomen, skogsrået och trollet – och icke anpassad information om samma tre väsen. Resultatet visar att den iscensatta autenticiteten kan påverka förmedlandet av folktron både negativt och positivt. Iscensättningen av äktheten inom folktron kan förpassa folktrons gamla syften till sagovärlden och därför kan viktiga verktyg för att förstå dåtidens människa gå förlorad. Iscensättningen kan också väcka ett intresse kring den gamla folktron hos barn och ungdomar som inte haft någon tidigare kunskap om ämnet, och på så vis även hjälpa återuppväcka en gammal berättartradition som gått förlorad.

Shoegaze reached its peak of popularity in the early 1990s and then abruptly disappeared from the limelight and was outcompeted by other indie rock disciplines such as Britpop and grunge. Although the shoegazer movement was for a relatively short period, the genre has played a significant role in related genres. But what is shoegaze exactly? Why did the uninterested stare down at their shoes? Why does the movement have an influential role? The purpose of the essay is to identify characteristic features of shoegaze. The goal is to increase the understanding of what is characteristic of the genre and how it affects the soundscape, style and values. Existing terms to put into words what shoegaze is usually a personal and authentic expression. How does the genre relate to ideals and authenticity? The aim is to place shoegaze based on ideals and authenticity and how the sound image differs with a focus on My Bloody Valentine and their album Loveless in comparison to other related genres such as punk, post-punk, noise rock, dream pop, Britpop and grunge. It is tested via a music analysis of My Bloody Valentine's song “To Here Knows When” to test the survey results with a genre-defining music example. The starting point of the essay is to start broadly and then dive deeper and deeper until only a specific song is analyzed. The survey begins with gaining knowledge about ideals and attitudes towards authenticity in indie rock. Once identified, the text narrows and focuses on the indie rock subgenre shoegaze. The aim is to identify characteristic features within that genre, so after that chapter, the essay delves deep into the next part, which is a musical analysis of My Bloody Valentine's song "To Here Knows When" from 1991.

Idag utvecklas fotografer på många olika sätt med inflytande av främst sociala medier. Denna uppsats undersöker attityden till mediesamhället hos unga fotografer. För att skapa en förståelse om hur bildspråket och kreativiteten påverkas av utvecklingen i sociala medietrender har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Därefter har materialet analyserats och sammanställts. Resultatet som framkom var att den nya kameratekniken underlättar för fotografer idag. Fotograferna ser det som att man har mer verktyg i verktygslådan. Insamlandet av inspiration är väldigt lätt idag men att skapa något eget tycks vara betydligt svårare. Uppsatsen visar svårigheten att skapa något unikt som unga fotografer står inför idag. Man behöver följa trenderna för att hålla sig relevant och uppdaterad. Annars är det idag svårt att vara konkurrenskraftig som fotograf.

Med utgångspunkt i semiotik och diskursteori undersöks med vilka medel Visit Åland framställer föreställningar om autenticitet på sitt officiella Instagramkonto. Analysmaterialet består av sex fotografier från kontot, samt en överblicksbild av profilen. Resultatet visar bland annat att natur är ett framträdande inslag som används för att skapa associationer till något orört och därmed autentiskt. Studien bidrar med en indikation på hur organisationen på Instagram visar upp och porträtterar föreställningar om ett autentiskt Åland i sin visuella kommunikation.

Denna uppsats undersöker kommunikation mellan förskollärare och barn. Sjukhusclowner är en yrkesgrupp med expertis inom kroppslig kommunikation. Därför har jag använt mig av sjukhusclowners erfarenheter av kroppslig kommunikation och dess betydelse för interaktioner med barn. Forskningsobjektet är att synliggöra sjukhusclowners kunskap om kroppslig kommunikation och visa hur detta är relevant för förskolläraryrket. I uppsatsen diskuterar jag sjukhusclowners tal om kroppslig kommunikation och hur det kan bidra till att utveckla förhållningssätt och metoder för att möjliggöra autentisk dialog mellan förskollärare och barn. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av tre yrkesverksamma sjukhusclowner. Under intervjuerna fokuserade jag på informanternas erfarenheter av kroppslig kommunikation i möten med barn. Till insamlad empiri har jag applicerat teorier av filosofen Emmanuel Lévinas. Lévinas syn på relationer som asymmetriska ledde mig fram till definitionen av det som kallas för autentisk dialog. Att vara autentisk i denna mening handlar om att vara lyhörd och närvarande i mötet med andra. Resultatet av studien bekräftar att kroppslig kommunikation är en tillgång för att autentiska dialoger ska uppstå. Studien belyser sjukhusclowners förmåga att improvisera och vara tillgängliga i mötet med barn, vilket jag visar är viktiga kunskaper även för förskollärarrollen. Andra lärdomar av studien är att god självkännedom, förmåga att visa sårbarhet samt att ha god kontakt med sina känslor är centrala aspekter av en förskollärares professionalitet.

Studiens syfte är att ta reda på vilka metoder lärarna använder sig av, vilka tankar och upplevelser de får i arbetet med utomhusmatematik. Teoriernas resonemang om autentiskt förhållningssätt och lärandemiljöer skapar nya kreativa miljöer som används båda som läromedel och plats för lärandet. Sociala relationer hjälper till att upptäcka bearbeta och befästa kunskap och ger den hållbar användning. Arbetet grundas på metoden kvalitativ forskningsintervju och utfördes på två skolor med sex lärare som arbetar med elever i årskurs 4–6. Resultaten gav svar på att lärarna använder varierade laborativa arbetssätt genom att ha matematikundervisning båda inomhus och utomhus, samt arbetar de ålders- och ämnesintegrerat. Autentiska uppgifter hjälper till med att göra undervisningen varierad och motiverar eleverna till att utforska matematiska begrepp och förklara symbolspråket genom språkutveckling.

The study explores and discusses the expression of authenticity and identity in relation to the use of archived material and tradition. For this purpose the study relies on multimodal discourse analysis of two works: the music video for Vargtimmen, by the band Hedningarna, as well as the video for Ramunder, by the band Garmarna. The two bands are rooted in the field of scandinavian folk music but have come to explore new and different contexts for this tradition. As such this study explores how ideology and ideals, tied to tradition, have come to be manifested or rejected in the recontextualization present in the new work as an expressed chronotope. This analysis is also grounded in interviews carried out with Totte Mattsson from Hedningarna and Stefan Brisland-Ferner from Garmarna. The analysis is as such broadened from the specific work and takes on a wider perspective, trying to identify how parts of history and tradition have come to be adapted and transformed in not only the work but also in practice. A practice that has been informed by their respective practitioners' approach to the use of history as are source. The study concludes by presenting authenticity as a sort of successfully conveyed ‘proof’ of knowledge. Knowledge regarding original context, new context as well as an understanding for the personal role in recontextualization. Identity can be said to be found in the management of that personal role.

I denna uppsats analyseras och diskuteras begreppet autenticitet utifrån den amerikanska gruppen Death Grips persona. Genomförandet av detta utgår från en analys av fyra musikvideor för att få en helhetsbild av personan och de olika lagren av autenticitet som blandas inom den personan. Uppsatsen utgår från en fenomenologisk teorigrund för att analysera upplevelsen av autenticitet inom personan. Diskussionen som drivs involverar Death Grips användning existens på internet som en central del av deras gruppidentitet och deras användning av genre inom deras musik som ett verktyg för att experimentera soniskt.

Denna uppsats söker för att hitta exempel på hur man skulle kunna designa en persona som känns autentisk för musikgenren gangsterrap. Detta i ett marknadsföringssyfte där uppsatsen undersöker hur man kan använda sig av sitt kulturella kapital för att få autencitet inom gangsterrappen och sedan hur man kan använda den autenticiteten inom marknadsföring. För att komma fram till resultaten används en fokusgrupp för att undersöka vad som kan påverka en gangsterrappares autenticitet. Uppsatsen kommer fram till att det finns en hel del faktorer som påverkar det kulturella kapitalet och autenciteten inom gangsterrappen och kommer med strategier på hur de kan användas för att marknadsföra en gangsterrappare.

The following thesis examine the former homes of Charlotte Berlin and Wilhelmina von Hallwyl, two women who in the turn of 20th century donated their homes and collections to be museums. The purpose of this essay is to examine how Charlotte Berlin’s Museum and the Hallwyl museum work with musealization and authenticity.Both Charlotte and Wilhelmina lived their life in a changing time, where emigration, industrialization and urbanization took place. They are both women from the upper-middle class but with differences such as economic ones which has an effect of the collection and the size of their homes. Further distinctions between them is that Wilhelmina was married and Charlotte was not. Wilhelmina lived in the capital of Sweden, Charlotte in the small town called Ystad. Their similarities is found in their collections of clocks, clothes, paintings and books but most of all in their determination to make their homes museums once they were gone. They sought to make sure that their changing time could be seen through their collection. By examine how this is visible in the rooms they left 137behind, it is possible to see the relationship between the props and the authentic objects. The signs of it now being a museum, as cordons and glass stands, collaborates with the presence of the former inhabitants as well as movemements, seen through objects like chairs placed slightly obliquely. This essay also establish a new term called affective authenticity, which describe and develop the sensation of the past, the relation between the imagi-nation and the reality and the connection between people, objects and the milieu, with the importance that every-thing does not have to be all authentic, but has to mediate it. This is a two year’s master thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.