Abstract Jag går i detta arbete först igenom ett antal olika sätt att se på autenticitet, diskuterar och jämför olika musikvetares ståndpunkter samt undersöker begreppets ursprung. Därefter har jag undersökt hur dessa olika autenticiteter påverkar det klingande resultatet i ett specifikt verk och stycket jag valt för detta syfte är Allegro moderato ur Sonata para guitarra av Antonio José. Verket är dock inte det centrala, utan syftet att se hur olika ramar, autenticiteter, påverkar det klingande resultatet är det som står i centrum och detta skulle egentligen kunnat göras utifrån vilket musikstycke som helst. För att komma fram till hur jag på bästa sätt kan vara trogen vart och ett av dessa olika synsätt så har jag även gjort en analys av verket. Jag går i arbetet dels in på vissa detaljer i verket, undersöker vilka olika tolkningsmöjligheter jag kan hitta utifrån de ramar som ges av de olika sätten att se på autenticitet och dels ser jag till större strukturer i verket och hur olika val påverkar dessa. Jag har även dokumenterat de klingande skillnaderna med ljudinspelningar och då spelat in både längre och kortare partier samt gjort en inspelning av hela satsen för att få en bild av stycket som helhet samt för att se hur slutresultatet blev. Avslutningsvis så sammanfattar jag arbetet, skriver om hur detta arbete skulle kunna fördjupas ännu mer och diskuterar autenticitetsbegreppets relevans. / <p><strong>Bilaga: 1 CD</strong></p><p><strong>Program:</strong></p><p></p><p><strong>J. Dowland (1563 – 1626) </strong></p><p><em>Come, heavy sleep</em></p><p><em>Unquiet  thoughts</em></p><p><em>Flow, my tears</em></p><p><em>In darkness let me dwell</em></p><p> </p><p><strong>T. Takemitsu (1930-1996)</strong></p><p>Toward the sea</p><p><em>I – The Night</em></p><p><em>II – Moby Dick</em></p><p><em>III – Cape Cod </em></p><p></p><p></p><p><strong>A. José (1902-1936)</strong></p><p>Sonata para guitarra</p><p><em>I – Allegro moderato</em></p><p><em>II – Minueto</em></p><p><em>III – Pavana triste</em></p><p><em>IV – Final</em></p><p> </p><p><em>Paus</em></p><p> </p><p><strong>A. Ginastera (1916-1983) </strong></p><p>Sonata para guitarra, Op. 47<strong> </strong></p><p><em>I – Esordio </em></p><p><em>II – Scherzo </em></p><p><em>III – Canto </em></p><p><em>IV – Finale  </em></p><p></p><p></p><p><strong>B. Britten (1913-1976)</strong></p><p>Nocturnal, Op. 70</p><p><em>I - Musingly</em></p><p><em>II – Very agitated</em></p><p><em>III - Restless</em></p><p><em>IV - Uneasy</em></p><p><em>V – March-like</em></p><p><em>VI - Dreaming</em></p><p><em>VII – Gently rocking</em></p><p><em>VIII - Passacaglia</em></p><p><em>IX – Slow and quiet </em></p><p> </p><p><strong>Medverkande</strong>: Sebastian Gerstel Sollerman – Gitarr</p><p>                          Viktoria Lindström – altflöjt</p><p>                          Mikael Onelius - tenor</p>

Vi har i denna studie ämnat kartlägga hur begreppet personligt varumärke används för att återuppbygga och stärka ett personligt varumärke på Twitter av mediepersonligheter med ett comebacksyfte. Studiens teoretiska ramverk har grundats i varumärkesteorier, Erving Goffmans dramaturgiska vardagslivsperspektiv samt forskning inom begreppet personligt varumärke. Utifrån en netnografisk metod har vi samlat in och analyserat inlägg från utvalda mediepersonligheters Twitterkonto. Det empiriska materialet har bestått av en kvantitativ mängd data och därmed presenterats på ett kvantitativt sätt. Den netnografiska metoden har resulterat i en analysmodell som i sin tur har hjälpt oss analysera våra resultat utifrån olika kategorier. Analysen av våra resultat har däremot utgått ifrån en kvalitativ ansats för att förstå hur mediepersonligheterna väljer att kommunicera i sina tweets. Slutsatser Vår studie har visat på att det finns ett samband mellan det som tas upp inom begreppet personligt varumärke och mediepersonligheternas kommunikation på Twitter. Vi har utifrån vår studie dragit slutsatsen att fler följare på Twitter inte är synonymt med mest väletablerat personligt varumärke och professionellt rykte. Vidare har vi kunnat konstatera att även om en mediepersonlighets kommunikation följer principerna för att bygga ett starkt personligt varumärke men ändå inte har ett starkt varumärke betyder inte det att det ej kan stärkas med tiden. Vi har också kunnat dra slutsatsen att den personliga delen av kommunikationen, den som skapar en känsla av autenticitet och ärlighet, bör användas oftare än den säljande, ju större behovet är av att återskapa förtroende för sin publik eller stärka sitt rykte.

<p>De symboler som en gång upplevdes som autentiska har blivit globaliserade och den traditionella souvenirens autenticitet ifrågasätts därför i dagens samhälle. Det finns således skäl till att diskutera hur giltiga de existerande definitionerna av souveniren verkligen är bland dagens och morgondagens resenärer – åttiotalisterna.Syftet med denna uppsats var att undersöka souvenirens mening och innebörd bland åttiotalister.Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjälp av snöbollstekniken, tio enskilda djupintervjuer med personer födda mellan 1982 och 1985. Dessa intervjuer tolkades från en hermeneutisk ansats. Åttiotalisters syn på souveniren överrensstämmer inte med de existerande definitionerna. Istället för att se en souvenir som ett föremål med uppenbar och synlig koppling till platsen har den emotionella aspekten blivit viktigare. Begreppet souvenir har gått från att vara konkret till abstrakt. Det visar sig att det inte är föremålet i sig som är viktigt utan vilken betydelse individen ger föremålet.  Därmed kan vilket föremål som helst bli en souvenir.<strong> </strong>Utifrån åttiotalisters syn på souveniren har en ny definition skapats.</p><p><strong> </strong></p>

Through interviews with three individuals involved in the dancehallculture, this thesis explores attitudes in professionalizing dancehall dancing. Professionalization, authenticity and cultural appropriation are key theoretical perspectives. Professionalization is profitable for Jamaican dancers and a way to make a living, however, having economic motives as the creative source when producing new steps may in the long run be harmful to the nature of the dance. Globalization tend to fragment and kill diversity within the cultural expression and commercial interests might result in a change within the structure of the dance, to make it look better on camera and easier for the outsider to appreciate. The dance is a product of it’s cultural backround and more than just steps. The importance of the cultural context is crucial for practitioners outside of Jamaica to understand, to give a fair image of the dance and showing respect back to the origins. Having knowledge and giving credit back to Jamaica and to the dancehallculture is a way to avoid appropriation.

Uppsatsen faller inom ämnet bildproduktion och undersöker metoder inom dokumentärklippning och mer specifikt cinema vérité-material. I studien utforskas hur dokumentärklippning kan skapa maximal dramatisk effekt men samtidigt behålla en känsla av autenticitet i materialet. Studien baserar sig på en forskning genom design-metod och utgår från teoretisk kunskap om klippning som därefter prövas praktiskt i ett produktionsarbete. Produktionsarbetet har värderats genom kvalitativa fokusgruppssessioner med sammanlagt åtta deltagare. Dessa diskussioner har analyserats med hjälp av en idealtypsanalys. Resultaten visar att ljudet har stor påverkan på hur tittaren upplever materialet, samt att musik kan förstärka känslan och stämningen i en scen. Tittarens upplevelse påverkas även av tempot i scenen och hur mycket tid som ges för kontemplation. Sammanfattningsvis visar studien på att flera metoder kan förhöja underhållningsvärdet i en scen, men att det i slutändan är materialets formbarhet som avgör till vilken grad detta kan göras. Uppsatsen belyser dessutom att klippning inte är något som endast går att lära sig genom att läsa teori, utan behöver utövas praktiskt då allt material har sina unika förutsättningar och möjligheter.

I detta arbete har det gjorts en studie kring elevers motivation till att sjunga. Tidigare forskning kring motivation till att musicera tas upp samt motivationsteori inom inre- och yttre motivation. Fyra gruppintervjuer har gjorts med högstadieelever som går musikprofil med antingen klassisk inriktning eller popinriktning. Resultatet visar att det som i första hand motiverar till att sjunga är att det är roligt. Att få sjunga tillsammans med andra och känslan av att lyckas är andra faktorer som skapar motivation. Resultatet visar också att rädsla för att misslyckas och press från andra minskar motivation. Slutligen diskuteras resultatet mot tidigare forskning där begrepp som autenticitet behandlas och avslutas med en diskussion kring hur lärare kan hjälpa sina elever med deras motivation.

Elever på yrkesprogram har svårt att se relevansen av matematiken för sitt framtida yrke. För att matematik ska anses vara relevant för eleverna måste den vara meningsfull och användbar. Eleverna måste se hur de kan använda matematiken i sitt yrke. Ett sätt att öka relevansen är att arbeta med infärgade uppgifter. Studier visar att innehållet måste knytas an till verkligheten och vara praxisnära. Denna fallstudie undersöker hur relevanta och autentiska infärgade uppgifter är. Studien genomförs på frisörprogrammet, där en infärgad uppgift analyseras utifrån kriterier för autenticitet. En matematiklärare och en frisör intervjuas och svaren analyseras. Resultaten visar att den infärgade uppgiften inte är relevant. Matematiklärare behöver samarbeta mer med yrkesverksamma för att göra uppgifter mer autentiska.

Turismbranschen är en bransch som förefaller vara på väg framåt. Detta är givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmål runt om i Sverige och världen. Samtidigt så hårdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmärksamhet då fler och fler aktörer kliver in på scenen. För att möta den konkurensen så har en del av de äldre besöksmålen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara så att detta sker på bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras? I den här uppsatsen undersöks det som presenteras på ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping. Stämmer det som presenteras på museet överens med andra källor? Hur pass anpassat efter den moderna besökaren har det blivit och har det gått ut över innehållets kvalité? Fokus i uppsatsen har lagts på tre olika objekt. Två av dessa är mer eller mindre känsliga och berör enskilda episoder av svensk 1900- talshistoria. Den ena av dessa är den svenska frivilligkårens deltagande i det finska vinterkriget och det svenska flygvapnets och statens roll i detta krig. Den andra är det svenska kärnvapenprogrammet som under mitten av 1900- talet debatterades flitigt och arbetades på i hemlighet. Den tredje delen som undersöks är de hemmiljöer som har byggts upp på museet och som representerar Sverige under fyra årtionden under det Kalla kriget. Över lag pekar resultaten på ett bra faktamässigt innehåll, även om vissa skillnader förekommer och vissa saker utelämnas. Mycket fokus hamnar dock givetvis på upplevelse och känsla, framförallt vad det gäller hemmiljöerna. Många av föremålen visar sig tidstypiska, men givetvis är det inte riktiga bevarade hem som visas upp utan representationer av hur det kunde se ut.  I uppsatsen ställs även Flygvapenmuseums utställningar mot tre olika teorier om turisters syn på autenticitet. Täcker museet in kraven som besökaren kan tänkas ha på autenticitet? Eller är det som museet visar upp fullständigt icke- autentiskt? Med grund i de resultat som kommit fram i undersökningen av de tre ovan nämnda objekten analyseras utställningarna utifrån hur besökaren skulle ställa sig till dessas innehåll i enlighet med de valda teorierna. Frågan visar sig vara mångfacetterad och något entydigt svar visar sig inte. Museets utbud visar sig så pass brett så att alla de valda teorierna påvisar autenticitet i vissa aspekter, medan det saknas i andra. Sanningen ligger kanske i en kombination av de olika teorierna?

Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med fem informanter. Syftet med studien var att undersöka ett antal gymnasielärares syn på användning av läroboksmaterial och autentiskt material i deras engelskundervisning. Fyra av fem informanter i denna undersökning såg autenticitet som en aspekt av texten. Majoriteten av informanterna ansåg vidare att autentiska texter är skapade för andra sammanhang än undervisning. Samtliga informanter föredrog att arbeta med autentiska texter och majoriteten använde en större andel autentiska texter än lärobokstexter samt ansåg att det autentiska materialet bättre förbereder elever för att läsa riktiga texter. Andra fördelar med det autentiska materialet är att det är på riktigt, intressant, roligt och motiverande. De informanter som använder läroboksmaterial gör detta för att tydliggöra undervisningen för svagare elever.

Den senaste forskningen inom pedagogik talar om vikten av autentisk undervisning i skolan. Autenticitet handlar bland annat om öppenhet och verklighetsanknytning i skolans uppgifter. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka autenticiteten gällande beskrivningen av argumenterande texters struktur i fyra läroböcker för ämnet svenska på gymnasiet.  Undersökningsmetoden har bestått i en kvalitativ tvåstegsundersökning som är förankrad i dels fyra läroböcker för svenska på gymnasiet, dels i åtta debattartiklar publicerade i etablerad media år 2016. Läroböckernas beskrivning av argumenterande text har jämförts mot publicerade debattartiklar. Resultatet visade en variation i hur den argumenterande textstrukturen och dess innehåll presenteras. Dock visade resultatet även att det fanns likheter mellan de fyra läroböckerna som inte stämde överens med debattartiklarnas struktur. Exempelvis beskrevs argumenterande text genomgående ha endast en tes, medan debattartiklarna innehöll flera teser. Läroböckernas autenticitet kan diskuteras utifrån flera dimensioner och de kan konstateras vara autentiska i olika hög grad.