Idag pratas det mycket om ett fenomen som kallas Cloud Computing, vilket kan kort beskrivas som tillhandahållning av datorresurser så som informationslagring, processorkraft och applikationer via Internet. Begreppet Cloud Computing har ingen direkt motsvarighet på svenska men kan översättas till exempelvis molnbaserade datortjänster eller molntjänster. Vanligtvis så innebär Cloud Computing att it-företag hyr ut en del av en server samt annan datorservice till en organisation. Cloud Computing är ett attraktivt alternativ för både den privata och offentliga sektorn och efterfrågas i allt större utsträckning.   Från ett arkivvetenskapligt perspektiv associeras Cloud Computing med många fördelar, men kanske med ännu fler nackdelar. De centrala problemföreställningarna relateras till tillit i en digital miljö. Frågor om hur information kan förbli autentisk, tillgänglig och fri från insyn från icke behöriga personer genom hela dess livscykel är framträdande i den arkivvetenskapliga debatten.   Syftet med uppsatsen är att undersöka medvetenheten hos svenska leverantörer av molntjänster gällande de särskilda krav som ställs på arkivinformation, som kvalitetskraven pålitlighet, autenticitet samt tillgänglighet. Detta är något som inte har diskuterats i så stor utsträckning inom arkivvetenskapen.   För att samla in det empiriska materialet genomfördes kvalitativa intervjuer med företag som på något sätt tillhandahåller molntjänster. Resultaten av intervjuerna analyserades med hjälp av teoretiskt material huvudsakligen baserat på The International Research on Permanent Authentic Records in Electronic Systems (InterPARES) forskning och begreppsbildningar.   Resultat från studien visar att de tillfrågade företagen som tillhandahåller molntjänster arbetar mycket med säkerhet för att på så vis kunna så långt det är möjligt säkerställa att informationen förvarat i molnet förblir enligt vad de definierar som autentiskt och att kundens krav säkerställs. De har skilda uppfattningar om vad autenticitet innebär och vilket även delvis skiljer sig från den arkivteoretiska tolkningen. Tillgänglighet är ett av de främsta kraven som kunden ställer på informationen och som således är något som it-företagen prioriterar i deras tjänster.

Syftet med denna Kandidatuppsats var att undersöka hur YouTube-vloggare attraherar en stor publik med lojala följare. Detta syfte uppnåddes genom att granska vlogg-konsumenters uppfattningar om YouTube-vloggare och deras digitala personliga varumärke. Närmare bestämt undersöktes konsumenternas uppfattningar om vloggarnas trovärdighet, intimitet och autenticitet. Utifrån tidigare forskning identifierade uppsatsen sex teorier eller begrepp som relaterar till vloggares förmåga att attrahera lojala följare. Dessa begrepp är trovärdighet, intimitet, autenticitet, attityd, parasocial interaktion och överlagt beteende. Dessa begrepp kom att fungera som teman för uppsatsens frågeformulär och analys. Intervjusvaren samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex stycken vlogg-konsumenter. Dessa konsumenter kommenterade totalt tolv videoklipp av två kända och två okända svenska livsstilsvloggare. Uppsatsens slutsatser blev att vloggarnas största tillgång var deras personliga individualitet och äkthet. Det visade sig även att vlogg-konsumenternas preferenser för diverse vloggare baserades på konsumenternas kön, socioekonomiska situation och framtidsdrömmar. Det framkom dessutom att de livsstilsvloggare som på ett genuint, ärligt och personligt sätt kunde symbolisera konsumenternas framtidsdrömmar lyckades attrahera en lojal publik. Avslutningsvis konstaterades att forskningen behöver vidareutvecklas inom detta fält.

Företag försöker idag på kreativa och diskreta sätt möta oss på våra egna arenor. Detta är i sig inget nytt fenomen – produktplaceringar i film och TV var länge vanligt förekommande, men har minskat kraftigt under senare år. Att istället försöka tilltala oss genom våra egna val av livsstil har blivit det nya sättet för företag att bryta igenom den massa av kommersiell kommunikation vi stöter på dagligen och som vi ofta försöker stöta ifrån oss. Men dessa immateriella, viktlösa värden är idag ofta det som differentierar ett varumärke från ett annat i konsumentens ögon. Därför är det i vår tid en fundamental del i varje varumärkes uppbyggnad. Denna uppsats fokuserar på företags nyttjande av trender i samhället för att vinnlägga sig dessa värden och knyta dem till det egna varumärket. Utgångspunkten har varit att söka förstå hur företag ser på konstruktionen av dessa trender i en konsumtionsmiljö där gränsen mellan producent och konsument blivit allt mer otydlig. Uppsatsen följer en kvalitativ modell med en abduktiv forskningsansats där empiri och teori hela tiden har utformats och behandlats i ett växelspel. Resultatet av undersökning visar på tydliga paralleller till teorier bakom det så kallade Corporate branding-arbetet, där företagets kultur, vision och image måste korrelera för att företaget på ett lyckat sätt ska skapa ett starkt varumärke av sig själva. Nyckelordet, både efter denna uppsats undersökningar och i Corporate branding-processen överlag, är autenticitet. Vikten av att som företag i dessa trendnyttjanden visa på ett ärligt engagemang som går i linje med företagets interna och externa bild har visat sig fundamental. Uppfattningen om var trenden uppkommer och företags kontroll över den har däremot visat sig vara olika beroende på respondent, varpå ingen tydlig bild har framkommit.

Syfte och forskningsfrågor Denna studie har till syfte att undersöka hur independent artister tänker kring verktyget autenticitet och vilka faktorer som kan bidra till att skapa en autentisk grafisk profil. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod och grundar sig i en abduktiv ansats med deduktiva inslag. Studiens empiriska data utgörs av 6 semistrukturerade intervjuer med independent artister. Slutsats Autenticitet skapas naturligt genom artistens självständiga motivation, passion och drivkraft eftersom artisten tycker det är roligt att skapa musik och en visuell image. Artister kan vara autentiska samtidigt som de vill bli framgångsrika så länge det finns en balans och fokus på det kreativa skapandet.

There is a debate among scholars on whether meantone temperament is historically authentic or not for performances of early music today. The debate is in some ways a continuation of an already five hundred years ongoing debate on temperaments and their effects on music. On one side there are those who claim that meantone temperament was the only used temperament during the renaissance and that it was very prevalent during the baroque period too. It should therefore be the obvious choice for early music. On the other side the perception is that meantone temperament was always seen as the lesser of evils and that equal temperament not only is superior in its abilities, but also would have been preferred by most early composers and musicians. This ongoing debate is seldom heard of outside of its spheres, but as this essay shows it is very much a contributor to the views on historical temperaments most period performers hold today.

Kulturarv som exempelvis hällmålningar, artefakter eller historiska byggnader anses som en värdefull tillgång i det svenska samhället och ska vara tillgängligt för alla. Virtual Reality (VR) är en teknisk innovation som kan göra det möjligt för personer att uppleva kulturarv virtuellt, utan något krav på fysisk förflyttning, genom ett par så kallade VR-glasögon. VR erbjuder således nya sätt att presentera och uppleva kulturarv och bidrar till en ökad tillgänglighet till upplevelser, framförallt för personer med en fysisk funktionsnedsättning. Myndigheter i Sverige arbetar ständigt med att förbättra tillgängligheten till kulturarv där den svenska regeringen pekar på att tillgänglighetsarbetet har kommit relativt långt, men att det finns många utmaningar kvar. Tillgänglighet handlar om mer än bara de fysiska aspekterna av en plats. Det behövs en kreativ utveckling kring hur kulturarv kan upplevas och göras mer tillgängliga. Detta genom exempelvis en digital tillgänglighet. Den svenska regeringens proposition angående kulturarvspolitik lyfter att arbetet med tillgänglighet och digitalisering för kulturarv är tydliga prioriteringar inom kulturarvspolitiken. Riksantikvarieämbetet är den myndighet som ska leda och stödja utvecklandet med kulturarv men ställer sig kritiska mot användningen av VR-upplevelser för kulturarv. Denna studie syftar till att få en ökad förståelse hur det digitala verktyget VR kan skapa en ökad tillgänglighet till ett urval av kulturarv i Jämtland/Härjedalen för personer med en fysisk funktionsnedsättning. Studien ämnar även till att identifiera möjligheter och utmaningar kring VR-tekniken för ett urval av verksamheter med och utan en aktiv VR-upplevelse. Vidare syftar studien till att undersöka hur autenticitet kan upplevas olika genom VR. Slutligen ämnar studien även till att övergripande belysa VR-teknikens möjligheter att bidra till den svenska regeringens prioriteringar kring tillgänglighet och digitalisering för kulturarv. Utifrån den insamlade empirin kommer studien diskutera Riksantikvarieämbetets kritiska ställning till VRupplevelser för kulturarv. Studien är formad som en kvalitativ fallstudie där platsobservationer och semi-strukturerade intervjuer har använts för att samla in empiri. Studiens huvudsakliga slutsats visar att VR är ett användbart verktyg att använda för att skapa en ökad tillgänglighet till kulturarv för personer med en fysisk funktionsnedsättning. Autenticiteten för kulturarv som upplevs i VR anses mindre viktigt än att vara entusiastisk till vad tekniken kan erbjuda i ett berättande och tillgänglighetsgörande syfte. / <p>2020-06-08</p>

Denna uppsats undersöker möjligheter och risker med att bedriva urban förnyelse vars intention är en utveckling som bygger på ett bevarande. Vår forskning bygger på en fallstudie av Sofielunds verksamhetsområde, en områdestyp bestående av verksamheter och industri i en central del av staden. Detta är en områdestyp som präglas av lågar hyror, rationell byggnadsstruktur och tillåtande atmosfär som möjliggör för en mångfald av aktörer med knappa ekonomiska resurser att etablera sig. Vid urban förnyelse tenderar denna områdestyp och dess aktörer att trängas bort för att ge plats åt nybyggnation av bostäder och/eller aktörer av starkare ekonomisk karaktär. Planprogrammet i vår fallstudie förespråkar en annan utveckling. Här är intentionerna att bevara, men samtidigt utveckla områdets sociala och fysiska karaktär. Planerna förespråkar en utveckling som även i fortsättningen ska vara en plats med låga hyror som möjliggör för ekonomiskt svagare aktörer att finnas till i en central del av staden.    Utvecklingen och planerna präglas av nätverksstyrning där kommunen i samarbete med lokala och dialogskapande aktörer, fastighetsägare och verksamheter, ska bedriva utvecklingen. Således är intentionen med vår forskning att undersöka hur planerna för utvecklingen av verksamhetsområdet kan förhindra en utträngningseffekt med hjälp av en governanceprocess. För att svara på våra frågeställningar bygger vår forskning på en analys av planeringsdokument samt intervjuer med nyckelaktörer i utvecklingsprocessen för Sofielunds verksamhetsområde. Planprogrammets formuleringar, fokus och strategier har tillsammans med kompletterande svar från våra respondenter, ställts mot vårt teoretiska ramverk för att analyseras. Resultatet visar på att governanceprocessen delvis möjliggjort för planernas ambition om ett bevarande. Samtidigt visar resultatet på hur de olika nyckelaktörernas roller, intressen och såvida insatser i utvecklingen kan ha följder som i vissa fall hindrar eller främjar ett bevarande.

Denna uppsats handlar om autenticiteten i bokbinderiverkstaden på Skansen som immateriellt kulturarv. I uppsatsen analyseras hur autenticitet förmedlas i hantverket och hur det skapas autentiska upplevelser på platsen. Autenticiteten bevaras i hantverket och förmedlas och kommuniceras av hantverkarna. Detta förmedlingssätt förändras över tid. Autenticiteten överfördes mellan generationer genom de yrkesverksamma hantverkarna. Detta sätt analyseras inom dagens globala kontext, genom att jämföra med överföringen av hantverkskunskap inom japansk immateriellt kulturarv. Skansen är idag mer medveten om hantverkets kunskap och autenticitetsöverföring i museiverksamheten. Deras medvetenhet är ett sätt att bevara hantverkets autenticitet och att anpassa det till förändringar i samhället.

Detta är en multimetodologisk studie kring filmljudets funktion i miniserien Chernobyl(2019). Genom en kvalitativ metod genomförs en intervju med två av ljudmakarna frånproduktionsteamet och undersöker varför man väljer att använda sig av autentiskaljudkällor framför digitala, samt hur man ljudlägger fenomen som vi inte vet hur delåter, så som radioaktivitet. Med hjälp av kvantitativa metoder, så som lyssningstesteroch egen ljudläggning av sekvenser från serien, undersöks filmmusikens funktion samtom avsaknaden av musik påverkar betraktarens upplevelse. Teorin kretsar kringfilmljudets funktion, dess traditionella ljudberättande och samverkan mellanljudläggning och musik. Studiens resultat ger en djupare förståelse för filmljudetspåverkan hos åskådaren, balansgången mellan fiktion och verklighet samt densubjektiva upplevelsen kring vad som kännetecknas som autentiskt.

Studien syftar till att undersöka hur personer som ägnar sig åt kreativt skapande motiverar detta arbete, samt hur de uppfattar att detta skapandehar påverkat dem som individer. För att tillmötesgå detta syfte tillämpades en narrativ intervjumetod, respondenterna bestod av fyra individer som håller på med olika kreativa skapandeformer. Studiens resultat visar på att den största anledningen till att individerna väljer att skapa kreativt i sin vardag helt enkelt bygger på att de mår bra av det, det stärker deras identitet. Utöver detta visar även studien på att de genom sitt kreativa skapande även upplever att de blir en del i ett sammanhang, de känner tillhörighet med likasinnade.Vidaremenar även respondenterna att deras kreativa skapande har lett till att de känner sig mer självständiga och på så vis lättare kan stå emot olikanegativa sociala normer de annarsskulle påverkas av i högre grad.Slutligen kritiserar respondenterna även det rådande samhällsklimatet genom att hävda att det i hög grad fråntar individer deras möjlighet till kreativt skapande, och i och med det även stora delar av människor möjlighet till att skapa en identitet som en självständig och kritiskt tänkande individ.