Städer som föränderliga och sinnebilder av det förflutna är utgångspunkter i denna studie där stadsomvandling och historiebruk i den postindustriella staden är i fokus. I skiftet mot ett postindustriellt samhälle sker en omställning som innebär att en ny stadsidentitet eftersöks och att nya former av tillväxt efterfrågas. Idén om den autentiska staden grundar sig i en förändrad syn på historia och ett ökat intresse för kulturarv. Baserat på de nya förutsättningar som råder för städer problematiserar arbetet innebörden av autenticitet och de rumsliga konsekvenser som tolkningen av autenticitet resulterar i. Sentida forskning visar på en förskjutning kring innebörden av autenticitet, som innebär att betydelsen snarare handlar om att skapa en upplevelse av ursprung istället för att anspela på det faktiska ursprunget. Med utgångspunkt i denna förändring studeras den betydelse som tillskrivs autenticitet i samband med bevarande- och förnyelseprocesser i staden Como, i norra Italien. I Como studeras betydelsen av autenticitet genom en kvalitativ innehållsanalys av visionära riktlinjer i kommunala plandokument och i projektet Fisionomie Lariane som drivs av en lokal arkitektorganisation. Semi-strukturerade intervjuer med verksamma politiker, planerare, arkitekter och forskare används för att fördjupa perspektivet på Comos utveckling och de olika föreställningar som finns i relation till stadens förflutna och utveckling. I analysen påvisas diskursiva rekonstruktioner av historia och ursprung på olika geografiska nivåer, på en provinsiell nivå till en platsspecifik nivå. Historia får en stor betydelse och en fundamental roll i stadsomvandling där historiska rekonstruktioner används i syfte att motivera utveckling och generera tillväxt. Den industriella identiteten som Como har haft sedan 1600-talet är viktig på en provinsiell nivå och används som ett legitimt skäl till att staden har utvecklingspotential. På en stadsnivå exkluderas dock dessa miljöer, på grund av att de anses bidra till en diskontinuitet med den historiska stadskärnan. Den autentiska staden framställs som eftersträvansvärd vilket speglas i den tyngd som den historiska stadskärnan får i framtida utveckling. Den betydelse som tillskrivs autenticitet påvisas i strävan som finns att upprätta en historisk kontinuitet, där den historiska stadskärnan blir en referenspunkt för den stadsomvandling som sker i Como. Detta kan även ses som ett sätt för staden att skapa en ny ”image” som riktas mot turistnäringen, vilken pekas ut som stadens framtida näring. I samband med stadsutveckling blir upplevelse av autenticitet en dominerande idé. Studien i Como visar på hur betydelsen av autenticitet förankras i historiska bebyggelsemönster som uppfattas vara ”äkta” och ”ursprungliga”. Föreställningar om autenticitet påvisas även i diskurser där ett hierarkiskt förhållningssätt upprättas angående kulturvärden i centrum och periferi. Fysiska rekonstruktioner av ”autentiska miljöer” sker genom omgestaltning av stadens offentliga platser. Nya element adderas som representerar en symbolisk form av autenticitet. Symboliken uttrycks genom materialitet och rumslighet som anspelar på det förflutna och en slags äkthet. Detta bekräftar att autenticitet i det postindustriella samhället bedöms utifrån upplevelser av platser och föreställningar om historia. I studien framkommer autenticitetsbegreppets komplexa innebörd och hur tolkningen ständigt förändras och får en ny mening beroende på samhällskontext. Nyckelord: Autenticitet, platsidentitet, historiebruk, genius loci, kulturarv, stadsomvandling, stadsförnyelse, den postindustriella staden.

No description available.

Kan ett värdskap som är kommersiellt även vara genuint välkomnande och kan man idag på allvar vinna fördelar på en konkurrensutsatt marknad utan att erbjuda ett genuint värdskap? Bakgrunden till detta arbete är det etableringsprojektet med titeln: "Värdskap och ledarskapsom berör – ett konkurrensmedel?" som finansierades av KK-stiftelsen (Stiftelsen för Kunskap och Kompetens) år 2010. Representanter från besöksnäringen på lokal, regional och nationell nivå möttes på två välrenommerade landsortshotell för att lägga grunden till ett större gemensamt forskningsprojekt. Inga ytterligare medel tilldelades dock projektet varför delar av det stora materialet från studien nu redovisas i denna c-uppsats. I projektet användes Teori U som både teoretisk utgångspunkt och processmetod. Syftet för uppsatsen handlar för det första om att undersöka metodens användbarhet i att främja branschens egen förståelse för vad ett gott värdskap är. För det andra handlar det om att undersöka hur man kan frigöra implicit kunskap och samskapa nya insikter om ett gott värdskap samt hur dessa i så fall kan kopplas till praktiken. I studien genomfördes två workshops, på två hotell med olika deltagare. Workshoparna, som filmades, varade ett dygn (från lunch till lunch). Ur det empiriska materialet utmejslades fem teman för ett värdskap som berör: ledarskap, passion, mod, självinsikt och grundläggandevärderingar. I bägge workshops talade man om att det i branschen behövs ett paradigmskifte från kunskapssamhälle till relationssamhälle. Deltagarna uttryckte att de upplever en avsaknad av kunskap om immateriella känslomässiga värden, om vad som sker i själva mötet. Resultatet pekar på att vi behöver undersöka vad som händer om vi utbildar i det som gör oss mer närvarande, autentiska och medvetna. Skulle det kunna vara ett sätt att skapa innovation i bemötande? / KK-stiftelsen Etableringsprojekt beviljat 2010 "Värdskap och ledarskap som berör- ett konkurrensmedel?"

Under sensommaren 2017 offentliggörs den strukturplan som tagits fram av Stockholm Stad, tillsammans med fyra bygg- och bostadsföretag, som föreslår att det ska byggas bostäder i det gamla industriområdet Lövholmen i centrala Stockholm. En exploatering som kräver att de konstnärer som idag är verksamma i området behöver flytta. Syftet med uppsatsen är dels att studera hur liminala platser inordnas i ett konstnärligt och alternativt identitetsskapande, och dels att undersöka hur informanternas erfarenheter av att vara verksamma på en sådan plats inverkar på hur de förhåller sig till exploateringsplanerna. Med utgångspunkt i intervjuer och observationer på sociala medier beskrivs hur Lövholmen, med sin smuts och relativa oordning, kan inordnas i informanternas konstnärliga praktiker och berättelser om sig själva som alternativa konstnärer. Platsen ses som ett undantag och en möjlighet att undkomma vad informanterna uppfattar som en annars kollektiv, kommersiell och homogen stad. Att förhålla sig negativ gentemot en nybyggnation blir på så vis ett sätt att framhäva och försvara den egna identiteten och för individen viktiga värden.

The purpose of this thesis is to study and analyse the Gorky Museum in Moscow, a house museum dedicated to the writer Maxim Gorky. The work explores the socio-political and cultural background for the museum, as well as what is conveyed there today, and how the museum approaches problems that house museums generally struggle with. The empirical part of the study is based on the fieldwork that the author conducted at the Gorky Museum during one month in the autumn of 2016, during which open and participant observation of the daily work at the museum was carried out. Attentive observations and systematic notes from guided tours constitute the basis for the description of the material and immaterial features of the museum. For the chapter on the historical and cultural context concerning the Gorky Museum, literary sources were used. The results of the study imply that there existed an authorised heritage discourse (AHD) in the Soviet Union that was directly governed by the authorities, that museums in the Soviet Union were politicised in a much more open manner than in the West, and that the young Soviet state needed to form a national identity for which Maxim Gorky and his literature came in handy. Further, they show that what is conveyed at the museum is something more than just Gorky himself, and that the complex relationship between Gorky and the house changes the impression that the visitors to the museum experience. Lastly, they demonstrate that the Gorky Museum is not exempt from dealing with questions regarding authenticity, representativeness, stereotypization and ”genius loci”, i. e. a sense of the lingering presence of the person commemorated. The conclusions to be drawn from this are that the complexity of the Gorky Museum lie in the fact that a collision between different values can be discerned at the museum, that a disharmony between Gorky and the house itself can be perceived, and that there exists more than one ”genius loci” at the Gorky House. This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Denna studie undersöker autenticitet och hedonism inom backpacking. Postmodernismen har lett till en homogenisering gällandede destinationer som backpackers besöker och aktiviteter de utför. Autentiska upplevelser blir således svårare att hitta samt urskilja på grund av den rådande massturismen. Denna studie mäter svenska backpackers uppfattningar och beteenden gällande autenticitet, med hjälp av en enkätundersökning som besvaras av 203 respondenter. Datainsamlingen presenteras i form av tabeller samt beskrivande text och analyseras med hjälp av ett teoretiskt ramverk som innefattar autenticitet, backpacking, hedonism samt välmående. Resultatet visar att svenska backpackers uppfattningar samt beteende har störst koppling till existentiell autenticitet och att den hedonistiska njutningen är en del av den moderna backpackern. / This study explores authenticity and hedonism in backpacking. Postmodernism has led to a homogenization in regards to the destinations that backpackers visit and the activities they perform. Authentic experiences are thus much more difficult to find and discern due to the prevailing mass tourism. This study measures Swedish backpacker's perceptions and behaviors regarding authenticity, using a questionnaire survey that is answered by 203 participants. Data collection is presented in the form of tables and descriptive text that is analyzed using a theoretical framework which includes authenticity, backpacking, hedonism and well-being. The result shows that Swedish backpacker's perceptions and behaviors are most closely linked to existential authenticity and that hedonistic enjoyment is part of the modern backpacker.

Under de senaste årtiondet har mikrobryggerier runt om i världen tagit allt större marknadsandelar från nationella och internationella bryggerier. Trots en växande marknad är marknadsklimatet däremot långt ifrån idealiskt för många småbryggare. Lönsamheten är låg och marknaden präglas av hårdare konkurrens. Att upprätthålla konkurrenskraft är därmed allt viktigare för mikrobryggeriernas överlevnad. För att skapa konkurrenskraft är det fördelaktigt att ha god förståelse för konsumenten. Då tidigare forskning pekar på att strävan efter autenticitet är en betydande del av konsumtionen finns det två kritiska frågor när det kommer till konsumentinsikt inom marknaden. Varför väljer konsumenter ett specifikt varumärke inom hantverksöl? Vilka egenskaper är mest inflytelserika för att en konsument ska uppfatta ett varumärke inom hantverksöl som autentiskt? En kvalitativ studie genomfördes för att få svar på dessa frågor. Utifrån studiens analys och resultat är sociokulturella och transformativa motiv framträdande i konsumtionen. Valet av varumärke påverkas starkt av sociala influenser, kvalitet och exogena faktorer som smak och identitet. Lokal anknytning till varumärket är en framträdande variabel i köpbeslutet. Faktorer som påverkar intrycket av autenticitet är en blandning av egenskaper som kvalitet, värderingar, historia. Respondenterna grundar sin bedömning både på känsla och objektiv information. Det emotionella intrycket tenderar däremot att ha en större effekt på studiens deltagare. Avslutningsvis framgår det att trovärdighet är en avgörande aspekt för att ett varumärke inom hantverksöl ska kunna upprätthålla ett autentiskt intryck. / During the last decade microbreweries have been steadily gaining market share from the large national and international beer breweries. However, despite a growing market the current state is not ideal for most brands seeking to expand their operation. For instance, the market is characterized by fragmentation and there is a widespread agreement that consumers are enchanted by novelty. Still, little is know about the craft beer consumer. As previous research conclude that consumption of craft products is closely associated with the search for authenticity two critical questions emerge in terms customer insight. Why do consumers choose a specific craft beer brand? What influences a consumer to ascribe authenticity to a craft beer brand? A qualitative study was conducted to address these questions. Based on the analysis of the results the consumption is catalysed by an interworking process of taste, socio-cultural and psycho-transformative needs. The choice of brand is strongly influenced by quality, social stimuli and exogenous variables such as taste and self-congruity. A sense of local identity tends to evoke strong self-congruity effects. Variables underpinning authenticity includes a mixture of properties such as quality, values, brand heritage. While respondents draw on both indexical and icon cues to base judgements, iconic cues tends to generate strong effects in first encounter with brands. Finally, credibility in all forms is shown to be crucial in order to sustain an authentic impression as a Swedish craft beer brand.

Detta är en introspektiv studie om preferenser, autenticitet, andra musikaliska val och erfarenheter som formar ens uttryck och konstnärliga ID. Syftet med denna studie är att konkretisera vad som utgör mitt konstnärliga ID för att undersöka vilka konstnärliga aspekter och tendenser som förekommer i ett mindre urval av egna låtar och dess produktioner. Genom detta söker jag få större förståelse för vad ett konstnärligt ID är, vad som egentligen utgör det samt mitt egna uttryck. Studiens syfte är också att skaffa kunskap om vilka preferenser jag har och vilket arbetssätt som, för mig, genererar autenticitet. Efter en genomgång av min konstnärliga bakgrund, för att påvisa vad som format mig som musikskapare innan denna studie, har jag utfört min empiriska inventering. Där har jag brutit ner text, melodi, konceptuella idéer och produktionselement och på så vis analyserat mitt låtmaterials beståndsdelar. Jag upptäckte under arbetets gång att skriva mina låtar till akustiska instrument - för att på det viset skapa råmaterialet - innan produktionen tar vid, är arbetssättet som för mig skapar mest autenticitet. Jag kunde vidare, tack vare min djupdykning i det färdigproducerade materialet, urskilja tydliga komponenter som är återkommande i mina produktioner. Genom detta blev mina preferenser och tendenser tydliga och jag kunde därmed dra slutsatsen att grundstenarna i mitt konstnärliga ID utgörs av: Hur jag använder text på ett bildligt sätt, att jag överlag styrs sceniskt i mitt musikskapande, mitt melodispråk, hur jag nyttjar min röst samt generella ljudpreferenser. Men jag insåg även att ens konstnärliga ID utgörs av mer än bara grundstenarna. Dessa bör enbart ses som fundament, men ett komplett konstnärligt ID är i övrigt expansivt, rörligt och påverkas av ens sammanhang. Det vill säga allt som på något sätt lämnar ett intryck hos en själv, i kombination med ens egna driv och nyfikenhet. Jag upplever att jag efter denna studie fick en större förståelse för mitt egna uttryck samt ett förhöjt självförtroende i mitt egna skapande. Jag har fått insikt i vad mitt konstnärliga ID utgörs av. / <p>Tillhörande ljudfiler är tillgänliga på länk.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om och hur ett samband mellan evenemang och turism existerar. För att studera detta har ett specifikt evenemang undersökts och analyserats. Studien har gjorts med förhoppning om att detta specifika evenemang kan generera en djupare förståelse för och urskilja turismens roll och betydelse i ett evenemang. Då turismens eventuella roll i evenemanget klargjorts, är det även av intresse att se vilka potentiella möjligheter som finns för att utveckla dess del i evenemanget. Studien är utformad som ett fältarbete där objektet som studerats och analyserats är evenemanget Jul på Kalmar Slott. Fältarbetet inkluderar observationer på plats av besökare, utställare och omgivning samt semistrukturerade intervjuer med arrangörer och personal på Kalmar Slott. En viktig del av fältarbetet har bestått av strukturerade intervjuer med besökare och utställare under evenemanget

Intresset för att lära sig den gamla skandinaviska sångtekniken kulning är stort. På kulningskurser och i Facebookgrupper byggs gemenskaper av framförallt kvinnor, i olika åldrar, från olika platser och sammanhang. Den kraftfulla kulningen, som historiskt sett använts som kommunikationsmedel på fäbodvallar, hjälper samtida kvinnor att få kontakt med sina röster och att våga höras och ta plats i rummet. Den här uppsatsens syfte är att undersöka användandet av kulning som feministisk praktik. Utifrån intervjuer med ett antal kvinnor undersöks hur utövarna förhåller sig till och förstår sitt kulande. Med hjälp av begreppen tradition och autenticitet studeras kulningens roll i meningsskapande kulturarvsprocesser, där samtiden länkas samman med det förflutna och skapar en känsla av kontinuitet och gemenskap över generationer. Genom ett genusperspektiv och fenomenologiska ingångar undersöks kulningen som kroppslig erfarenhet och som ett sätt för informanterna att genom rösten ta plats i rummet och använda kulningen feministiskt. Kulningen är ett sätt för kvinnorna att ta plats både i en tradition och i samtiden. De uttrycker att det har en stor betydelse, detta att vara en del av traditionen och genom den länka sig samman med kulningens historia. Men de betonar också genomgående vikten av en framåtrörelse – att samtidigt låta traditionen få samtida betydelser och funktioner.