Studien syfte var att ta del av förskollärares erfarenheter av dokumentation och bedömning för barn i behov av stöd. Vi ville undersöka om förskollärare upplever svårigheter i sitt arbeta med att dokumentation och bedömning för barn i behov av stöd. Vi ville fortsättningsvis undersöka om förskollärarna önskade förändringar till sitt arbete med dokumentation och bedömning för barn i behov av stöd. I studien genomfördes åtta kvalitativa intervjuer tillsammans med förskollärare. Under intervjuerna fick vi ta del av olika efterenheter av hur förskollärarna i sin yrkesprofession upplevde dokumentation och bedömning för barn i behov av stöd. I resultatet beskrev förskollärarna att de saknade kunskap, dokumentationsmallar och stöd från sin specialpedagog, för att dokumentera på individnivå i utbildningen. De uttryckte samtidigt en osäkerhet att dokumentera och bedöma barn i behov stöd. De önskade mer kunskap av specialpedagogisk relevans, både inom förskollärarutbildningen samt i sin nuvarande yrkesprofession. Sammanfattningsvis går det att se från studiens resultat att det saknas likvärdighet i utbildningen, för att dokumentera och bedömda barn i behov av stöd. En anledning kan vara att det inte finns tydliga riktlinjer för utbildningen att bedöma barns behov och det bidrar till att dokumentationen inte skrivs för alla barns behov. Specialpedagogisk kunskap behövs i utbildningen för alla barn samt inom förskollärarprogrammet.

No description available.

Vår uppsats handlar om grundskollärares erfarenheter av att genomföra summativa bedömningar med elever i behov av stöd. Syftet med vår studie är att få en fördjupad förståelse av vilka erfarenheter grundskollärare för de tidiga skolåren har kring hur summativa bedömningar kan påverka motivation och självbild hos elever i behov av stöd. Bakgrunden till studien är införandet av allt fler obligatoriska summativa bedömningar i skolans yngre åldrar och hur dessa kan påverka de elever som redan är i behov av stöd i negativ riktning. Tidigare forskning tyder på att summativa bedömningar kan påverka såväl motivation samt elevers självbild negativt och de elever som påverkas mest är elever i behov av stöd. Studien har en kvalitativ ansats där datainsamling har skett genom enskilda intervjuer med åtta lärare som undervisar i grundskolans tidiga skolår. Data har analyserats genom tematisk analys där vi i analysen slutit oss till en relationell teori. Genom analysen har vi funnit sju teman som presenteras i resultatet: hur elevernas motivation bli synlig, hur summativa bedömningar påverkar elevers självbild, framgångsfaktorer i genomförandet av summativa bedömningar, att återge resultatet av summativa bedömningar, att skapa motiverande undervisning, lärares upplevelser av autonomi gällande sina bedömningar samt specialpedagogiskt stöd - lärares erfarenheter och önskningar. Analysen tyder på att lärarna har ett relationellt perspektiv när de kommer till att bedöma elever i behov av stöds kunskaper genom summativa bedömningar, där man i hela lärprocessen från undervisningssituation fram till slutbedömning lägger fokus på de faktorer runt eleven som kan hindra deras lärande och förmåga att visa kunskap. Lärarna arbetar aktivt för att anpassa såväl bedömningssituation samt återgivning av bedömning för att dessa inte ska påverka elevers motivation eller självbild negativt. Resultatet visar att det råder en stor ambivalens hos lärarna gällande summativa bedömningar. Studien kunskapsbidrag handlar om att lyfta fram lärares erfarenheter av bedömningens påverkan, något som inte framträtt i den tidigare forskning som vi har tagit del av.

Denna kvalitativa intervjustudies syfte var att öka kunskapen om pedagogers uppfattningar gällande inkludering av barn i behov av stöd i förskolan. Problemformuleringen för studien är inkludering och pedagogers uppfattningar. Vår avgränsning är pedagogernas perspektiv, inställningar och uppfattningar gällande inkludering av barn med behov av stöd i förskolan. De tre frågeställningar som väglett är: vad anser pedagoger i förskolan att inkludering innebär? vad har pedagoger för uppfattningar gällande inkludering av barn i behov av stöd i förskolan? vad för utmaningar finns det i arbetet med inkludering av barn i behov av stöd? Genom en tematisk analys och med stöd av Nilholms (2005) tre perspektiv på specialpedagogik: det kompensatoriska perspektivet och relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet kunde tre huvudteman identifieras; inkludering ser olika ut utifrån barnens behov, pedagogers inställning och uppfattningar till inkludering av barn i behov av stöd, samt utmaningar i arbetet gällande inkludering av barn i behov av stöd. Resultatet visade på att flera pedagoger har svårt att definiera vad ett barn i behov av stöd är och menade i stället att alla barn på något sätt är i behov av stöd. De utmaningar som framkom i arbetet med inkludering av barn i behov av stöd var bland annat stora barngrupper och för lite personal. Utifrån studiens resultat kunde slutsatsen dras att pedagogerna ansåg att alla barn oavsett behov av stöd ska ges möjlighet att delta i förskolan. Därtill att uppfattningen om vad barn i behov av stöd är kan variera, och att det är för stora barngrupper samt för lite personal i förskolan. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

I den svenska skolan idag har ca 15 % av eleverna utländsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik så klarar de utländska eleverna sig sämre i de nationella proven i matematik än svenska elever. Syftet med studien är att se hur fyra elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik på gymnasienivå. Eleverna i studien är allafödda i Sverige med invandrade föräldrar. Den empiriska datan består av observation av en gruppdiskussion, när eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrån problemlösningsprocessens fyra ingående delar: Förstå, Planera, Genomföra och Värdera. Intervjuerna gjordes för att förtydliga och klargöra vad som framkommit under observationen. Resultatet visar på problem att tolka och förstå innehållet i texten och problem med de förekommande signalorden. Gällande det matematiska innehållet uppvisade eleverna brister iförståelsen kring följande begrepp: uttryck, variabler, ekvationer och likhetstecken. Nyckelord: Matematik, Begrepp, Språk, Problemlösning, Elever i behov av stöd, Andraspråk / In the Swedish school today we have approximately 15% students with a foreign background.These students usually show lower results on National tests than the Swedish students inmathematics. The purpose of this study is to investigate how four students with immigrantbackground in high school deal with problem solving during a group discussion with the help of the Swedish language and how the language affects the problem solving. The students are born in Sweden but have parents who are born in a foreign country. The empirical data consists of an observation of a group discussion in mathematical problemsolving. The observation was analyzed based on Understanding - Plan - Implement – Evaluate.The pupils were interviewed to clarify what has emerged during the observation. At least two phenomena became obvious, firstly the students have problems with readingcomprehension and secondly they have problem with understanding the following concepts:expressions, variables, equations, and the equal sign. Keywords: Mathematics, Concepts, Language, Problem solving, Special needs, Second languages

This study shows how two different schools use dogs as a method of education. The purpose was to find out what kind of pedagogical thoughts my informants have about children' slearning in their connection with dogs, and in which way the interaction between the children and the dogs could affect the learning ability. I also wanted to find out what kind of possibilities and restrictions the dogs could give to the education according to my informants but also to find out how the projects were financed. To be able to answer these questions I put together a qualitative study, I had four interviews with people that were involved in the projects in one way or the other. To analyse the empirical material I looked up different theories about teaching, communication, interaction and motivation. My results showed that both schools have applied the method of “teaching dogs” as a form of resource for students with special needs. One of the two schools only applies the method on one class consisting of six students and their teachers, who are remedial teachers. The other school cooperates with a company that educates therapy dogs. The dog handlers, who don't have a remedial teacher's education, come every week with one or two dogs. All students in the school who are in need of extra support can work with the dogs after an investigation made by the health department at the school. All my informants believe that the project has given positive results such as the notification that students are more motivated, communicate and interact better with each other and the teachers. The students are also happier and have a higher regularity of attendance in school than before. But the project requires a lot of money and also needs to be thought through thoroughly because of allergies and the risks of dogs causing any kind of physical damage. Another risk is that the dog causes the student to lose focus in their studies instead of helping them concentrate. But if the teacher is aware of these downsides it seems that the problemscan be solved.

I denna studie har vi undersökt hur ett antal lärare på lågstadiet säger att de anpassar den pedagogiska miljön för elever med ADHD. Vi undersökte vilka pedagogiska strategier och stödstrukturer som lärare säger att de använder i undervisningen för att inkludera elever med ADHD. Undersökningen gjordes på både individ- och gruppnivå för att se hur olika anpassningar kan tillämpas på de olika nivåerna. Studien grundas på intervjuer med sex verksamma lärare på lågstadiet. Skolorna var belägna i mellersta Sverige varav den ena på landsbygden och den andra i en större stad. Lärarna fick svara på sju olika intervjufrågor som hade utgångspunkt i studiens forskningsfrågor.  I denna studie ville vi få kunskap om olika anpassningar som tillämpas för elever med ADHD så att de inkluderas i den ordinarie undervisningen. I studien genomsyrar det sociokulturella perspektivet vilket också är studiens teoretiska utgångspunkt. Datainsamlingen analyserades med hjälp av tematisk analysmetod för att hitta återkommande mönster, likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att det finns många olika anpassningar som en lärare kan tillämpa för att kunna undervisa den individuella eleven. Anpassningarna kan göras både på grupp- och individnivå för att helheten ska fungera.

Jankovic, Daniella &amp; Johannesson, Jenny (2020). Undervisning i grundskolan undercoronapandemin - en tillbakablick på skolans arbete under våren 2020 ur ett specialpedagogiskt perspektiv.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande ochsamhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Studien förväntas ge kunskap kring hur den, under 2020, rådande pandemin påverkadeundervisningen för elever i behov av stöd. Studien lyfter specialpedagogernas upplevelser somledde till förändrade förutsättningar för inlärning. Utifrån specialpedagogernas erfarenheter kandet leda till bättre förberedelse inför liknande händelser och skolan kan stå bättre rustad införsituationer som kräver omedelbara förändringar och anpassningar.Studiens syfte är att belysa vilka utmaningar specialpedagoger upplevde i svensk grundskolaunder coronapandemin våren 2020. Detta för att bidra med kunskap kring hur de uppkomnautmaningarna hanterades i arbetet med elever i behov av stöd.• Vilka utmaningar uppstod under pandemin som har påverkat arbetet med elever i behovav stöd?• Hur anser specialpedagogerna att detta har påverkat undervisningen?

Den svenska skolan ska bygga på likvärdighet och utgå från varje elevs förutsättningar och behov. Dock saknar den samlade elevhälsan allmänna riktlinjer för hur arbetet ska organiseras varpå det hälsofrämjande arbetet kan skilja sig åt i och mellan skolor. Skillnader kan också konstateras gällande vilka professioner som lokalt verkar inom skolorna vilket innebär stora variationer mellan vilket specialpedagogiskt stöd som kan ges lärare i svensk grundskola. Även forskning inom det specialpedagogiska området kopplat till skolans nuvarande styrdokument visar på en komplexitet där likvärdigheten kan ifrågasättas.Denna studie synliggör framgångsfaktorer gällande skolans organisation samt framgångsfaktorer som kan gynna lärares arbete att skapa en tillgänglig lärmiljö. Studien bidrar med kunskap gällande sambanden mellan organisation, specialpedagogiskt stöd och en tillgänglig lärmiljö. En tillgänglig lärmiljö influeras av den specialpedagogiska organisationen som vidare leder mot att undervisningen utvecklas. Systematiskt utvecklingsarbete på organisationsnivå inom det specialpedagogiska området påverkar lärares undervisning och stärker även lärares förmåga att skapa en god lärande miljö. Då lärare ges möjlighet till kompetensutveckling inom det specialpedagogiska området kan det generera i att anpassningar och stödinsatser kan ske på gruppnivå. En ökad specialpedagogisk kompetens hos lärare är en framgångsfaktor. Ytterligare framgångsfaktorer som kan konstateras är en intern elevhälsa där samverkan sker på olika nivåer och mellan olika professioner. När det specialpedagogiska arbetet kan bli en naturlig del i undervisningen stärks undervisningen och elevhälsoarbetet kan därmed börja i klassrummet.

Syftet med studien var att undersöka om och i vilken utsträckning samt på vilket sätt en elev och dennes vårdnadshavare har varit delaktiga i den pedagogiska utredningen och i utformningen av de planerade stödinsatserna. Syftet var vidare att undersöka vilka av de planerade stödinsatserna som genomförts, ge elevens beskrivning av hur detta har upplevts samt vilka insatser som ur elevens perspektiv varit främjande samt om inkludering och/eller delaktighet har uppnåtts. För att besvara frågeställningar och syftet genomfördes studien som en fallstudie med kvalitativ och explorativ ansats. Fallstudien hade som kriteriet för urval att eleven hade fått särskilt stöd i skolan. För datainsamling användes triangulering genom semistrukturerade intervjuer och genomgång av skolans dokumentation. Eleven och dennes vårdnadshavare intervjuades. Studien grundar sig i fem specialpedagogiska perspektiv, sociokulturellt perspektiv på lärande samt delaktighet utifrån ett individupplevt perspektiv. Slutsatser som framkommer utifrån resultat är att det kategoriska perspektivet dominerar arbetet med stödinsatser. Vidare förfaller det som att de specialpedagogiska perspektiv skolan antar och graden av delaktighet hos elev och vårdnadshavare kommer att avgöra hur väl arbetet med stödinsatser lyckas. Slutligen påvisar studien att även särskiljande lösningar kan vara inkluderande. Det gäller dock att inkluderingen måste omfatta alla områden i lärmiljön, både de sociala, fysiska samt pedagogiska miljöerna.