Sammanfattning Abrahamsson, Birgitta (2016) Funktionsinriktad Musikterapi i grundsärskolan - en intervjustudie om beprövad erfarenhet genom samverkan (Functionally Oriented Music Therapy in An interview study about proven experience and joint work). Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola. I skollagen 2010:800 står inskrivet att utbildning och undervisning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta ska genomsyra hela skolans verksamhet från styrdokument till den enskilde lärarens arbete i klassrummet. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka om och i så fall på vilket sätt metoden Funktionsinriktad Musikterapi (FMT-metoden) fyller kriterierna för beprövad erfarenhet. Till grund för arbetet ligger tre frågeställningar. Dessa är: Om och i så fall på vilket sätt FMT-terapeuter och andra lärare samverkar? Om och i så fall hur FMT-metoden har kopplingar till läroplanen? Samt på vilket sätt kan FMT-metoden vara ett specialpedagogiskt verktyg i grundsärskolans inriktning ämnesområden. Som en teoretisk ram ligger sociokulturellt perspektiv, ekologisk perceptionsteori, variationsteori och kollegialt lärande. Metoden är kvalitativa intervjuer och ansatsen är hermeneutisk. Resultatet visar att de krav som beprövad erfarenhet har uppfylls i väsentliga delar. Det är också möjligt att koppla FMT-metoden till alla ämnesområden i grundsärskolans läroplan och kursplaner genom att förmågor som behövs för att elever ska kunna nå kunskapsmål bearbetas genom metoden. Som specialpedagogiskt verktyg kan FMTmetoden fungera som kartläggningsverktyg och som individuell insats för att stärka elevers utveckling av förmågor. Specialpedagogiska implikationer pekar på att speciallärare med FMTkompetens har möjlighet att bidra i arbetet med både kartläggning och direkt arbete med elever genom att stärka olika förmågor som ska utvecklas utifrån grundsärskolans ämnesområde. Genom den fördjupade kunskapen om motorik, perception och kommunikation kan också delaktighet i elevhälsoteam vara möjlig. Nyckelord: beprövad erfarenhet, FMT-metoden, funktionsnedsättning, grundsärskolan, specialpedagogik

No description available.

<p>Den nuvarande lärarutbildningen innebär en tätare samverkan mellan högskola och pedagogiska verksamheter ute i kommunerna. En större tyngd på skolvardagens aktörer kan utläsas ur styrdokumenten. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har införts som begrepp. Men, de första åren har verksamhetens företrädare inte tagit det utrymme som är framskrivet. Jag undersökte om det var det tolkningen av och ansvarstagandet för innehållet i begreppen vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet som var orsaken. Resultaten av intervjuer med nio verksamma lärare på olika stadier visar, att flertalet har ett förhållningssätt som liknar det vetenskapliga, är reflekterande praktiker. Dock ser de olika på vad teori är och kan vara. Vad gäller ansvar lades det såväl på VFU-lärarna själva som på de centralt arbetande campuslärarna eller ansågs som lämpligt att dela mellan parterna. Traditioner i och ett förändrat styrsystem i utbildningsvärlden samt oro i tider av förändring fann jag som skäl till svaren. Men jag fann även ett omedvetet, med transaktionsanalytiska termer, mer förmanande föräldraliknande förhållningssätt från Lärarhögskolans sida gentemot VFU-lärarna. En förbättrad samverkan kräver mer möten mellan inblandade, möten med metaspråk, där bakom- eller underliggande innehåll lyfts fram i ljuset – vi behöver samtala öppet kring vad som styr vårt tänkande och därefter vårt handlande.</p>

Den nuvarande lärarutbildningen innebär en tätare samverkan mellan högskola och pedagogiska verksamheter ute i kommunerna. En större tyngd på skolvardagens aktörer kan utläsas ur styrdokumenten. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har införts som begrepp. Men, de första åren har verksamhetens företrädare inte tagit det utrymme som är framskrivet. Jag undersökte om det var det tolkningen av och ansvarstagandet för innehållet i begreppen vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet som var orsaken. Resultaten av intervjuer med nio verksamma lärare på olika stadier visar, att flertalet har ett förhållningssätt som liknar det vetenskapliga, är reflekterande praktiker. Dock ser de olika på vad teori är och kan vara. Vad gäller ansvar lades det såväl på VFU-lärarna själva som på de centralt arbetande campuslärarna eller ansågs som lämpligt att dela mellan parterna. Traditioner i och ett förändrat styrsystem i utbildningsvärlden samt oro i tider av förändring fann jag som skäl till svaren. Men jag fann även ett omedvetet, med transaktionsanalytiska termer, mer förmanande föräldraliknande förhållningssätt från Lärarhögskolans sida gentemot VFU-lärarna. En förbättrad samverkan kräver mer möten mellan inblandade, möten med metaspråk, där bakom- eller underliggande innehåll lyfts fram i ljuset – vi behöver samtala öppet kring vad som styr vårt tänkande och därefter vårt handlande.

SAMMANFATTNING ”Ju fler som äger  frågan, desto bättre kommer resultatet att bli” Förskolechefers syn på att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Antal sidor: 28 Från och med den 1 juli 2011 lyder förskolan under skollagen. Förskolan ses som första steget i utbildningsväsendet och utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien syftar till att undersöka hur förskolechefer beskriver vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de tänker att begreppen ska implementeras i verksamheten. Våra frågeställningar är: Hur uppfattar förskolecheferna   innebörden av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess innebörd för den pedagogiska verksamheten?   På vilket sätt uppfattar de att dessa begrepp kan implementeras i verksamheten? För att få svar på våra frågor genomförde vi intervjuer med fyra förskolechefer. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Utifrån tolkningar av svaren framkom fyra   områden: Ställningstaganden, Kommunikation/Dialog, Tydligare uppdrag och Dilemman i praktiken. Resultatet av studien visar att det finns en medvetenhet hos förskolecheferna om betydelsen av skollagens skrivning för förskolans verksamhet och status i samhället. Kravet på dokumentation ses som positivt, då förskolan tidigare varit dålig på att dokumentera sin verksamhet och koppla till forskning. Styrdokument och den egna utbildningen anses till stor del stå för den vetenskapliga grunden. Det komplexa är dock att den egna utbildningen upplevs som gammal och det gör implementeringsarbetet av de nya styrdokumenten svårt. En organisation där delaktighet, ett kritiskt förhållningssätt samt tid till diskussion och reflektion får plats är en förutsättning för att implementeringsarbetet ska lyckas. / ABSTRACT "The more people who own the issue, the better the result will be" Pre-school Managers' attitudes toward education in kindergarten, based on scientific basis and proven experience Number of pages: 28 On July 1, 2011 Swedish pre-school became an integral part and are now governed by the   Education Act. Pre-school is seen as the first step in the educational system and education shall be based on scientific basis and proven experience. The purpose of the study is to examine how pedagogical leaders describe scientific basis and proven experience and how   they think that the terms could be implemented in the pre-school practice.  Our queries are:  • What do pedagogical leaders of pre-schools perceiver the terms “scientific basis” and        “proven experience” will mean for the educational activities? • How can these terms be implemented in pre-school practice?   The study was conducted as a series of interviews with four pedagogical leaders of pre-schools. The discussions have been transcribed and analyzed. Based on these interpretations four areas of interest appeared: Standpoints; Communication / Dialogue; A pronounced mission and; Dilemmas in practice. The results acknowledge that pedagogical leaders recognize, not only the importance of   including pre-school as part of the Education Act, but also how the Act influences the pre-school status in society. The requirement for documentation is seen as positive, since pre-school historically has been poor at documenting the practice and subsequent link to research. Curriculums and the pedagogical leaders own education is considered to be the major source of scientific basis. However, here lies a complexity, because many pedagogical leaders own education is perceived as outdated and that makes the implementation work of the new curriculums difficult. An organization which recognizes participation, critical engagement, time for dialogue and reflection would most likely support these fundamentals as a means for the implementation work to succeed.

Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter. Rektorerna ger också en bild av att förlita sig på lärarnas utbildning och kompetensutveckling. / This study explores by the phenomenographic way of working, what it means for principals´ that education is scientific ground and evidence based and how the principals´ work to achieve this at their schools. The school law from 2010 has in its first paragraph inscribed that education should be scientific ground and evidence based. Principals´ at upper secondary schools have through interviews answered questions on what the new school law writing means to them. The principals´ have given replies on what it means for them that education at their schools is scientific ground and evidence based and how they work for this to become a standard.  A differentiated picture is given by the upper secondary schools different conditions to accept this challenge. The principals´ point out difficulties in giving all the students the same possibilities, when subject and belonging to a certain program give students different possibilities. The principals´ rely on the teachers´ education and skills development.

Syftet med studien är att öka kunskapen om undervisande balettlärares erfarenheter gällande fenomenet undervisning av assemblé inom gymnasieskolan. Studien som genomförts har varit kvalitativ med en fenomenologisk ansats. Fyra danslärare som undervisar i balett inom ämnet Dansteknik har delat med sig av sina erfarenheter gällande undervisning av assemblé samt sina motiv till de valda metoderna. Fyra teman har synliggjorts som beskriver lärarnas arbete för att förbereda eleverna inför lärande av assemblé, lärarnas strategier för att undervisa assemblé, lärares och elevers utmaningar vid undervisning av assemblé, samt lärarnas bakomliggande motiv till undervisningsmetod och syllabus. Det fanns både likheter och skillnader mellan lärarnas metoder och motiv. Samtliga balettlärare förberedde eleverna genom att undervisa förberedande steg, samt initierade assemblé i ett långsamt tempo med hjälp av balettstången. Därefter togs hoppet ut på golvet och tempot ökades. De motiv till vald metod som synliggjordes var utbildning, erfarenhet och syllabus. Lärarnas egen utbildning utgjorde även motiv till valet av syllabus. Resultatet har diskuterats utifrån tidigare forskning om lärande i dans, om danslärares kunskaper och metoder samt om balettundervisning. Även den fenomenologiska teorin har legat till grund för diskussionen. Studien kan kopplas till skolans styrdokument – både till formuleringar i kursplanerna för ämnet Dansteknik, till läroplanen samt till skollagen. Studien har visat att somliga danslärare har en bristfällig kunskap om skolverkets definition av begreppet ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skolverket, 2011a, s. 5), varför kunskap om detta behöver spridas.

Denna studie avser att undersöka hur lärare i förskoleklass och skolans årskurs 1–3 arbetar med läsinlärning, hur de differentierar och individualiserar sin undervisning i läsinlärning samt hur de resonerar kring val av metoder och arbetssätt med anknytning till vetenskap­lig grund och beprövad erfarenhet. Materialinsamlingen har skett genom en kvantitativ enkätundersökning samt via kvalitativa intervjuer. Insamlade data från den kvalitativa delen har analyserats via en tematisk analys. Från kvantitativa data har två öppna frågor analyserats genom tematisk analys och resterande frågor har analyserats direkt på enkät­utformningens sida. Resultatet visar att lärare både differentierar och individualiserar sin undervisning i läsinlärning i stor utsträckning genom att använda sig av olika metoder och modeller som till största del är förankrade i forskning men som även baseras på egna erfarenheter. Resultatet visar även att lärare i stor utsträckning får välja arbetssätt utan tydliga direktiv från rektor och skolledning.

Studien undersöker vilka undervisningsmetoder lärare i årskurserna 1–3 använder sig av för att stödja elevernas utveckling inom genren berättande texter. Studien undersöker även hur lärare utformar sin undervisning i relation till de styrdokument som undervisningen ska utgå från. En kvalitativ studie har genomförts vilket innebär att intervjuer samt observationer ligger till grund för det insamlade materialet. Sex lärare intervjuades och tre av dessa lärare observerades vid två tillfällen. I studien utgick vi från hermeneutiken som en övergripande teoretisk utgångspunkt vad gäller angreppssättet av materialet. Vidare användes den sociokulturella teorin som teoretisk utgångspunkt baserat på an- tagandet att lärandet sker i ett socialt samspel. Slutligen har vi använt Ivaničs skrivdiskurser som ett avsmalnat angreppssätt vad gäller skrivundervisning. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika undervisningsmetoder som kan liknas med forskningsbaserade metoder. I resultatet framgår även att lärarnas undervisningsmetoder kan kopplas samman med Ivaničs skrivdiskurser. Vidare påvisar resultatet att lärarna har skilda meningar angående hur läroplanen ska tolkas samt hur de utformar undervisningen utifrån sina tolkningar. Vår tolkning är att lärarna anser att erfarenhet väger mer än det som står i läroplanen. Lärarnas kunskaper och erfarenheter av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan anses som ofullständiga. En slutsats som dragits utifrån det är att dessa begrepp inte förekommer som ett naturligt diskussionsämne inom lärarkåren.

I föreliggande studie har vi, utifrån en kvalitativ ansats där vi använt implementeringsteori som analysinstrument, studerat hur vetenskaplig kunskap implementeras i pedagogisk praktik med utgångspunkt från flickor med ADHD. Vi har studerat skolans styrkedja i en mindre kommun i Sverige. I studien har vi gjort nedslag i såväl den övre nivån; den så kallade formuleringsarenan, som den lägre nivån; den så kallade realiseringsarenan. Flickor med ADHD är en grupp som enligt forskningen generellt sett upptäcks senare än pojkar med ADHD. Anledningen till detta är att flickor uppvisar andra symptom än pojkar. Konsekvensen av detta är att flickor med ADHD till viss del blir en osynlig grupp i skolan, och får hjälp och stöd först senare i livet. Vi har studerat styrkedjan i kommunen för att se hur olika aktörer arbetar med att föra in vetenskaplig kunskap med utgångspunkt från flickors ADHD i skolan. Då det finns forskning och kunskap kring hur ADHD manifesterar sig hos både flickor och pojkar, tror vi att en viktig del i att kunna erbjuda reellt stöd handlar om att implementera den kunskap som redan finns. Vår studie visar att flickor är svåra att upptäcka eftersom uppfattningen om ADHD utgår från en pojknorm. Vi ser också att vetenskaplig kunskap om flickors ADHD har svårt att få genomslag i organisationen, samt att aktörerna i styrkedjan, beroende på om de befinner sig i formulerings- eller realiseringsarenan, uppfattar visionen om ett tillgängligt lärande och möjligheten att implementera den på olika sätt. Vi kan se att det bedrivs ett målinriktat arbete i kommunen utifrån visionen om ett tillgängligt lärande, och att det är av betydelse hur denna vision förmedlas och uppfattas i styrkedjan. Betydelsefullt är att det finns ett inslag av både -down och bottom-up-perspektiv mellan styrkedjans formulerings- och realiseringsarena.