Med min tidigare erfarenhet som civilingenjör i maskinteknik och högskolelärare, har jag i min undervisning märkt av hur viktigt det är att man lär sig av sin tidigare arbetslivserfarenhet och tar tag i problemen som kan uppstå. Det är viktigt för att eleverna ska lära sig, men även för att jag som lärare, ska kunna utvecklas i min undervisning. Därför är just beprövad erfarenhet en viktig del av läraryrket som också tas upp i skollagen. Ansvaret för att sammankoppla teknikundervisningen med forskning och beprövad erfarenhet ligger hos lärare, rektorer och huvudmän.Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniklärare på gymnasiet kan planera undervisning med stöd av erfarenhet och beprövad erfarenhet. De frågeställningar jag undersökte lyder som följer:1. Hur planerar tekniklärare undervisning i enlighet med kursplanen och med stöd av erfarenhet och beprövad erfarenhet?2. Hur kan teknikundervisning utvecklas utifrån erfarenhet och beprövad erfarenhet för att uppfylla elevers förväntningar?Dessa har jag undersökt genom enskilda intervjuer av tre tekniklärare på gymnasiet och genom observationer under deras lektioner. På så sätt fick jag tillgång till olika perspektiv och exempel på erfarenheter och beprövade erfarenheter.Resultaten påvisar att lärarna har mycket gemensamt men att de ändå planerar undervisning på olika sätt, beroende på vilka erfarenheter och beprövade erfarenheter de har. Alla tre lärare anser att de undervisningsmaterial som finns tillgängliga är otillräckliga. Under planeringen behöver läraren, med hjälp av sin erfarenhet och tidigare utvärderingar komma fram till det som fungerat bäst och bakomliggande anledningar. Utefter det kan läraren sedan planera undervisningen. Åsa föredrar formativ medan Håkan föredrar summativ bedömning och Adam använder gärna en blandning av båda när tiden räcker till. Dock har alla tre en gemensam utgångspunkt, vilket är det centrala innehållet och bedömningsmatriser. En lärare bör kunna, med hjälp av erfarenhet och didaktik, utveckla sin undervisning i ett ämne, ha god kännedom om elevernas förkunskaper och skapa trygghet i klassrummet. Lärarnas val i det man arbetar med bör beröra forskning och beprövad erfarenhet.Nyckelord:3Beprövad erfarenhet; Didaktik; Formativ bedömning; Kollegialt lärande; Planering; Summativ bedömning; Teknikdidaktik; Vetenskaplig grund.

No description available.

This essay examines which didactic choices religion teachers make in the course Religion 1 based on the didactic questions what?, why? and how?. The aim is to investigate how religion teachers at upper secondary school teach the central content of the Religion 1 course within the time frame of 50p. Relevant for the analysis are firstly the ruling governing documents for upper secondary school and secondly that teachers are expected to build their teaching on a scientific basis and proven experience. Previous research addresses teachers’ assignments, relevant knowledge and challenges for religion teachers, as well as the foundation of religious education. The method for this essay is a digital survey and the selection frame is upper secondary school religion teachers who at some point during the last eleven academic years (2011-2022) taught the Religion 1 course at the upper secondary school at least once. 119 religious teachers contributed to the survey. The results from the survey are presented descriptively. The conclusion is that the religion teachers who participated in the study know what they have to do, but that many experience a challenge with the content in relation to the given time for the course. Even the didactic choices the respondents make based on the didactic questions why? and how? is affected by lack of time. Despite the lack of time religion teachers have, the majority of the respondents in the survey shows that they generally make knowingly didactic choices based on governing documents, scientific basis and proven experience. This is also supported by the research that this paper builds on.

Studiens utgångspunkt är den lag som Sveriges skollag föreskrev år 2010: ”Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800, 5§). I Studien utgör förskolan kontext och därmed undersöks vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (VGBE) i förskolan. Tidigare forskning visar att policyn är vagt formuleradoch att det därmed är otydligt vad den innebär för de professionella som ska tillämpa den. Genom tre fokusgrupper med sju förskollärare och tre rektorer i förskolan syftar studien till att bilda kunskap om hur deltagarna talar om och vilka föreställningar deltagarna ger uttryck för om VGBE i förskolan samt vilka handlingsutrymmen som produceras. Studiens teoretiska utgångspunkter har socialkonstruktionistisk grund och diskursanalyssom metod för analys. I studiens resultat framträder fyra diskurser om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i förskolan som är policyn som otydlig, undervisning på vetenskaplig grund, tyst kunskap som beprövad erfarenhet samt policyn som villkorad. I resultatet framkommer olika subjektspositioner som producerats genom diskurserna vilka möjliggör eller omöjliggör olika praktiker. Resultatet visar att policyn uppfattas vara otydlig och att dess tillämpning uppfattas vara villkorad av olika aspekter, exempelvis av förskollärares uppdragsförståelse och tidsmässiga förutsättningar. Studiens slutsats är att möjligheterna för policyns tillämpning är begränsade och att förskollärare behöver bättre organisatoriska förutsättningar och bildning i hur policyn kan tillämpas.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur skolkuratorer tänker kring användningen av metoder i det skolkurativa arbetet. Utifrån studiens syfte ville jag ta reda på vilka metoder använder de intervjuade skolkuratorerna i sitt arbete, hur de ser på kunskapskällor vid val av metod samt hur de ser på behovet av fortbildning kring metoder. Studien har en kvalitativ ansats som bygger på fem intervjuer med fyra skolkuratorer i grundskolan och en skolkurator på en gymnasieskola från tre städer i Sverige. Huvudresultaten i studien visar att skolkuratorer använder olika typer av metoder som används med syfte att driva deras skolkurativa arbete framåt, dessa är; samtalsmetoder såsom MI, behandlande metoder såsom KBT och olika metodprogram såsom ABC som används vid konflikthantering. Dock framgår det även att man som skolkurator har ett tankesätt som gör att man tillämpar dessa metoder på ett oreflekterat sätt genom att man går på magkänsla, blandar metoder samt provar sig fram utan att ha koll på metodernas effekter. Resultatet av studien visar även att man tycker att forskning som kunskapskälla vid val av metod är viktig och man uppger att man arbetar i en evidensbaserad praktik som enligt dem är eftersträvansvärt men enligt deras berättelser framgår det inte i praktiken. Dels beror det på bristen av reflektion över metoders effekter samt att man väljer att inte ta sig tid till fortbildning kring metoder, vilket en evidensbaserad praktik kräver då man ska ha en medvetenhet kring vilka metoder man använder och vilka effekter de har. Detta tankesätt kan utgöra en risk för utvecklingen hos den berörde eleven. Slutligen visar resultatet av studien att arbetsgivare inte uppmuntrar till fortbildning kring metoder såsom skolkuratorerna önskar, men samtidigt uppger skolkuratorerna att det handlar om en prioriteringsfråga där man tänker att eleven går före behovet av kunskap kring de metoder som man använder i det skolkurativa arbetet. / The aim of the study is to gain an increased understanding of how school counselors think about the use of methods in the school-based work. Based on the purpose of the study, I wanted to find out what methods the interviewed school counselors use in their work, how they look at sources of knowledge in the choice of methods and how they look at the need for further training on methods. The study has a qualitative approach based on five interviews with four school counselors in elementary school and a school counselor at a secondary school from three cities in Sweden. The main results of the study show that school counselors use different types of methods used to drive their school-based work forward, these are; Call methods such as MI, treatment methods such as KBT and various methodologies such as ABC used in conflict management. However, it is also apparent that, as a school counselor, you have a mindset that allows you to apply these methods in an unexplored way by feeling in the mood, mixing methods and trying out without looking at the effects of the methods. The result of the study also shows that research as a source of knowledge in choosing a method is important and it is stated that one works in evidence-based practice which, according to them, is desirable, but according to their stories, it does not appear in practice. This is partly because of the lack of reflection on the effects of methods, and that one chooses not to take time for further training on methods, which an evidence-based practice requires when you have an awareness of the methods used and the effects they have. This approach may pose a risk to the development of the pupil concerned. Finally, the results of the study show that employers do not encourage further education on methods that the school counselors had desired, but at the same time, the school counselors state that it is a priority issue, thinking that the student goes before the need for knowledge about the methods used in school-based work.

Den här uppsatsen behandlar mitt agerande utifrån två olika dilemman. I det första dilemmat intar jag ett grupperspektiv och utesluter individen. Den andra situationen skildrar en händelse där jag som pedagog utför en aktivitet tillsammans med ett barn, där individperspektivet blir i fokus och gruppen utesluts. Syftet med denna uppsats är att finna en fördjupad förståelse för mitt eget handlande utifrån de två dilemman som uppstod. Hur kan jag med säkerhet veta att mitt val av perspektivtagande i stunden är det rätta att utgå ifrån? Kan jag välja att utgå från både individens och gruppens perspektiv? Utifrån mina två dilemman har jag med stöd av reflektion och diskussioner med kurskamrater och handledare utfört en undersökning om hur mitt handlande hade kunnat ske utifrån olika infallsvinklar. Genom reflektionen och analysen har essäskrivande som metod varit det centrala verktyget. I undersökningen använder jag mig av bland annat Piagets och Vygotskijs teorier och tankar, men också pedagogisk litteratur, forskning och uppsatser finns som stöd i min uppsats. Min första tanke var att undersöka individen och gruppens perspektiv. Men under processens gång väcktes nya områden att se perspektiven ifrån. I min essä behandlas läroplanen, det sociala samspelets betydelse, det kompetenta barnet, inkludering och exkludering, barn i behov av stöd, normkritiskt förhållningssätt samt vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och praktisk kunskap. I det sista kapitlet belyser jag Aristoteles begrepp episteme (vetskap) och fronesis (praktisk klokhet) och vad avsaknaden av dessa begrepp bidrog till. I min reflektion och analys beskriver jag vad som hände, samt hur jag skulle gjort ha gjort idag. Min undersökning visar på att bristen av kunskap i de två olika situationerna bidrog till att antingen gruppen eller individen blev utesluten, exkluderad utifrån mitt tolkningsföreträde. / This essay is focused on my actions based on two different dilemmas. In the first dilemma I take on a group perspective, excluding the individual. The other dilemma describes a situation where I as pedagogue perform an activity together with a child, focusing only on the individual perspective and excluding the group. The purpose of this essay is to get a deeper understanding of my own actions on the two arisen dilemmas. How can I know for sure that my chosen perspective is the right one to work by? Can I choose to focus on both the individual´s and the group´s perspective? Based on my two dilemmas, I have been able to carry out a study of how my actions could have been from different angles of approach by using essay as a method. This has been possible through reflection, discussions with classmates, mentor and analysis. In the study, I use Piaget´s and Vygotskij´s theories and thoughts, pedagogical literature, previous research, and essays to support my conclusions. My initial thought was to examine the perspective of both the individual and the group. But during the process, I came across more interesting areas and perspectives to study. My essay covers the Swedish curriculum, the importance of social interaction, the competent child, inclusion and exclusion, children with support needs, norm-critical approach and scientific basis, proven experience, and practical knowledge. In the last chapter, I highlight Aristotele´s concepts of techne (prociciency), episteme (knowledge) and fronesis (practical wisdom) and what the lack of these concepts contributed to. In my reflection and analysis, I describe what happened versus how I would have acted in a similar situation today. My research shows the lack of knowledge in the two different dilemmas contributed the exclusion of either the group or the individual based on my own interpretive precedence excluded.

Det här är en studie av förbättringsarbete på en gymnasieskola, exemplifierat av ett språkutvecklingsprojekt. Det övergripande syftet med texten är att tolka och förstå lärarnas lärande inom utvecklingsprojektet. Det empiriska materialet, som är ett resultat av semistrukturerade intervjuer med fyra deltagande lärare, diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk som har konstruerats på bas av forskningslitteratur som rör verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i skolan. Syftet med det har varit att skapa en empirinära analys med relevans för skolforskning men också för de lärare som deltar i projektet. För att nå insikter om lärande som resultat av erfarenhet, reflektion, revidering och utveckling, har intervjufrågorna konstruerats på ett sätt som uppmuntrar ett retrospektivt men också framåtpekande perspektiv. Studiens resultat är att lärandeprocessen inom det specifika projektet på många sätt bekräftar aktuell forskning, men att intervjuberättelserna också erbjuder andra sidor, som exempelvis betydelsen av nära och vardagligt samarbete, lärare emellan, för att skapa arbetsglädje men också tillfällen till mer informellt lärande.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vilka förståelser av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som konstrueras i kommunikation mellan förskollärare. Studien styrs av två frågeställningar: Vilka språkliga kategorier konstrueras i förskollärares kommunikation om vetenskaplig grund? och Vilka språkliga kategorier konstrueras i förskollärares kommunikation om beprövad erfarenhet?. Studien har en kvalitativ metodansats, med en teoretisk utgångspunkt i kontextuell socialkonstruktionism. Studiens data samlas in genom två fokusgrupper med tio verksamma förskollärare i förskolan. Datan analyseras med hjälp av begreppen performativitet och fabrikationer. Performativiteten relateras till uppdraget i läroplanen och Skollag som förskollärare är ålagda att följa. I läroplanen för förskolan (Lpfö 18) står det att "undervisningen med innehåll och arbetsätt ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet". I studien synligörs fabrikationer som innebär att förskollärarna framställer eller rättfärdigar sin undervisning på ett bättre sätt än vad som överensstämmer med verkligheten. Studiens reslutat visar tre slutsatser: mångtydlighet, otydlighet i ansvar och brist på gemensam förståelse av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Begreppen har inte tidigare diskuterats av förskollärarna i studien, vilket innebär att egna tolkningar och förklaringar över begreppen uttalas. Förskollärarna saknar en tydligare definition av vetenskaplig grund och beprövad erfarnehet, vilket överensstämmer med vad tidigare forskning belyser. / The Purpose of the study is to contribute knowledge about which understandings of scientific basis and proven experience are constructed in communication between preschool teachers. The study is guided by two questions: What language categories are constructed in preschool teachers' communications about the scientific basis? and What language categories are constructed in preschool teachers' communication about proven experience?. The study has a qualitative methodological approach, with a theoretical starting point in contextual social constructionism. The study data is collected through two focus groups with ten active preschool teachers in the preschool. The data are analyzed to the concepts of performativity and fabrications. The performativity is related to the assignment in the curriculum for preschool (Lpfö 18) states that "teaching with content and working methods must be based on scientific grounds and proven experience". The study highlights fabrications that mean that preschool teachers present or justify their teaching in a better way than what corresponds to reality. The results of the study show three conclusions: ambiguity, ambiguity in responsibility and lack of common understanding of the concepts of scientific basis and proven experience. The concepts have not previously been discussed by the preschool teachers in the study, which means that their own interpretations and explanations of the concepts are pronounced. Preschool teachers lack a clearer definition of scientific basis and proven experience, which is in line with what previours research sheds light on.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om huvudmannens uppfattning av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och huvudmannens beskrivning av organisering enligt uppdraget med en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Essän utgår från två övergripande frågeställningar; Hur uppfattar huvudmannen innebörden av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? och Hur beskriver huvudmannen arbetet med att planera, genomföra och följa upp en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Teoretiska utgångspunkter är fenomenografin, där uppfattningsbegreppet är centralt, och en teori om organisering som bidrar till att utforska organisering genom att identifiera organisationens handlingsnät. Semistrukturerade intervjuer har genomförts utifrån ett målstyrt urval med informanter vilka representerar huvudmän som samtliga har en pågående samverkan med akademin. Vetenskapsrådets etiska principer för forskning utgör grund genom hela processen. Huvudmannens uppfattningar av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet omfattar lärande och förbättringsarbete hos enskilda professionella och verksamheter, lärande och förbättringsarbete mellan professionella och mellan verksamheter och ett stöd för det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannens berättelser om planering, genomförande och uppföljning av utbildningen beskrivs vara en system- och organisationsfråga där chefer ger service genom att producera organisering. Identifierade handlingsnät omfattar utvecklingsarbete på styrkedjans olika ansvarsnivåer, samverkan med akademin och dokumentation baserat på det systematiska kvalitetsarbetet vilket bidrar till huvudmannens skolförbättringsprocess. / The aim of the study is to contribute with knowledge about the accountable authority´s understanding of scientific knowledge and proven experience and organising for leadership towards education based on scientific knowledge and proven experience. The essay is based on two overarching questions: How does the accountable authority perceive the meaning of scientific knowledge and proven experience? and How does the  accountable authority plan, implement and follow up the work with an education based on scientific knowledge and proven experience? Theoretical startingpoints are phenomenography where the concept of perception is central and a theory of organization that helps to explore organization by identifying the organization's action nets. Semi-structured interviews have been conducted based on a goal-oriented selection with informants who represent the  accountable authority who all have an ongoing collaboration with the Academy. Vetenskapsrådets (The Swedish Research Council's) ethical principles for research constitutes basis throughout the process. The accountable authority's understanding of scientific knowledge and proven experience include learning and improvement work among individual professionals and school units, learning and improvement work between professionals and between school units and a support for the systematic quality work. The accountable authority's stories about the planning, implementation and follow-up of the education describes as a system- and organizational issue where managers provide service by producing organization. Identified action nets include development work at the different levels of responsibility in the chain of command, collaboration with the academy and documentation based on the systematic quality work that contributes to the accountable authority's  school improvement process.