Abstract/SammanfattningProblemområdeAtt undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter är en utmaning för många lärare. För att lärarna ska kunna göra skillnad för dessa elever är det viktigt att forskning inte upplevs som så långt borta från det som händer i skolan. För att skapa förändring måste lärarna, och även rektorerna, kunna slå ihop kunskap som kommer utifrån från forskning med den kunskap som bara läraren själv har om vad som fungerar just här och med just denna grupp elever.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med studien är att belysa en grupp lärares tankar och erfarenheter gällande beprövad erfarenhet med fokus på undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter samt att koppla detta till tidigare forskning. Följande frågeställningar behandlas:•Vilka pedagogiska åtgärder anser lärarna förbättrar möjligheterna till en god utveckling för elever med läs- och skrivsvårigheter?•Hur uppfattar en grupp lärare begreppet ”beprövad erfarenhet”?•På vilket sätt är lärarnas beprövade erfarenhet kopplad till tidigare forskning?Teoretisk ramStudien har ett systemteoretiskt och ett sociokulturellt perspektiv. I ett systemteoretiskt perspektiv samverkar många faktorer med varandra som påverkar utveckling och lärande hos en person. Samverkan sker både inom och mellan olika nivåer (Wachs, 2000). I både det systemteoretiska och det sociokulturella perspektivet betonas att inlärning sker i samspel med andra och enligt Vygotskij är språket och kommunikation är en viktig del av lärandet i skolan (Strandberg, 2006). Utifrån dessa teorier har jag valt att belysa ovanstående frågeställningar med hjälp av begreppen samspel, kollegialt lärande, språk och kommunikation samt påverkan från olika nivåer.Metod Studien är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Undersökningsmaterialet har samlats in genom två fokusgruppsintervjuer. Fokusgruppen bestod av sex ämneslärare i årskurserna 5 till 9. Under en del av intervjun medverkade även rektorn. Resultat och analys Denna studies resultat kan sammanfattas enligt följande:•Lärarna över stadierna har mycket att lära av varandra när det gäller undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter. •Lärarna har mycket kunskap och erfarenhet av metoder som förbättrar möjligheterna för elever med läs- och skrivsvårigheter att utvecklas men denna erfarenhet måste utvecklas till att bli beprövad erfarenhet.•Lärarna måste få hjälp med att koppla forskning till undervisningen i klassrummet, vilket visat sig inte vara helt lätt. Dels på grund av att lärarna inte har tillgång till forskning, dels på grund av att forskningen inte är avsedd att användas i undervisningen.KunskapsbidragDenna studie visar på att det finns ett behov av att utveckla det kollegiala lärandet samt att skolledningen måste satsa på andra metoder än att bara uppmuntra lärarna att ta del av forskning om forskningen ska få ökat inflytande över undervisningen. Specialpedagogiska implikationerOavsett om specialläraren arbetar med de äldre eller de yngre barnen spelar han/hon en viktig roll i samarbetet mellan de olika stadiernas lärare. I vidare mening innebär det att specialläraren måste ta plats och vara tydlig med vad en speciallärare kan bidra med på sin skola. Det handlar inte bara om att undervisa elever i behov av särskilt stöd utan visa på att inom en speciallärares profession ryms det även skolutvecklings- och handledarkompetens. Nyckelord: beprövad erfarenhet, intervention, kollegialt lärande, läs- och skrivsvårigheter, vetenskaplig grund

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrån frågeställningarna: Hur talar lärare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrån den kvalitativa metoden på två skolor i form av intervjuer med verksamma lärare i åk 1 och åk 3 och rektorer på vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text på 48 sidor för diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas på relevant litteratur och studier inom ämnet. Resultatet visar på ett gemensamt språkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos två lärare, två rektorer och en biträdande rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhälle. Vidare visar den här studien på en konstruktion av lärares och rektorers yrkespraktik i förhållande till de rådande förändringar som skolan genomgår i dagens samhälle. Vilket är i linje med det socialkonstruktivistiska perspektivet som belyser hur människan upplever det sammanhang vi deltar i samt att verkligheten är beroende av den kulturella kontexten som är konstruerad av människan.

Detta är en intervjustudie som grundar sig i förskollärares tolkning och förståelse av begreppet beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie är att analysera och beskriva yrkesverksamma förskollärares tolkning och förståelse av begreppet beprövad erfarenhet samt hur de menar att de använder sig av det i sin egen utbildning på sin förskola. De forskningsfrågor som ligger till grund för att uppfylla syftet är: 1) Hur tolkar och förstår yrkesverksamma förskollärare generellt begreppet beprövad erfarenhet? 2) Hur tolkar yrkesverksamma förskollärare begreppet beprövad erfarenhet i sin utbildning? Det som framkommer vid intervjuer ställs mot tidigare forskning inom området och på så sätt genereras ny kunskap. Studien är kopplad till läroplansteori med ett särskilt fokus på läroplansteoretiska arenor. Resultatet är analyserat genom en tematisk analysmetod där fyra olika teman framträder. Dessa är 1) beprövad erfarenhet som svår att definiera, 2) beprövad erfarenhet som föränderlig, 3) beprövad erfarenhet som kollegialt lärande och 4) beprövad erfarenhet som ett arbetssätt/förhållningssätt och/eller ett konkret material. Studien visar att begreppet beprövad erfarenhet är komplext där berörda aktörer har olika förståelse och tolkning av hur en erfarenhet faktiskt blir beprövad. I relation till studien väcks nya frågor, om inte forskare, myndigheter och profession kan enas om vad beprövad erfarenhet i förskolan innebär – hur ska verksamma inom förskolan då arbete med det?

Undervisning, och utveckling av densamma, är en av lärarens huvudsakliga arbetsuppgifter och ska sedan 2011 vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier visar att beprövad erfarenhet är ett begrepp som definieras av Skolverket men förstås av verksamma lärare på ett bitvis annat sätt. Föreliggande studie har syftet dels att undersöka hur några erfarna grundskolelärare använder sina erfarenheter för att utveckla sin och sina kollegors undervisning, dels att undersöka beprövad erfarenhet i relation till lärares utvecklingsarbete. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med erfarna lärare som har någon form av pedagogiskt utvecklingsuppdrag i tjänsten. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet analyserades delvis genom studiens teoretiska ramverk, vilket utgjordes av Marton & Booths förståelse av begreppen erfara och erfarenhet, Deweys erfarenhet- och reflektionsbegrepp och Schöns reflektionsbegrepp reflektion-i-handling och reflektion-om-handling. Resultatet visar att lärares utvecklingsprocess gällande undervisning skiljer sig åt beroende på om utvecklingsarbetet är på en individuell nivå eller kollegial nivå. Vidare visar resultatet att flera viktiga förutsättningar behövs för att möjliggöra utvecklingsarbete. Till sist visade resultatet att beprövad erfarenhet är ett svårdefinierat begrepp. Resultatet diskuterades i förhållande till studiens bakgrund och tidigare forskning. I diskussionen framgår ett behov av att lärares individuella utvecklingsarbete behöver synliggöras och systematiseras och att vissa förutsättningar är nödvändiga. Slutsatsen är att lärares undervisningserfarenhet utgör en viktig del i lärares utvecklingsarbete, särskilt det som lärare genomför individuellt. En annan slutsats är att utvecklingsarbetet inte uppfyller Skolverkets definition av beprövad erfarenhet, inte minst för att det inte utsättas för kritisk granskning och delning. En annan slutsats är att det individuella utvecklingsarbetet behöver synliggöras systematisk genom till exempel en modell, då kan det generera beprövad erfarenhet. Det kollegiala utvecklingsarbetet uppfyller inte helt definitionen för att beprövad erfarenhet ska ha genererats, vilket bland annat beror på att organisatoriska förutsättningar inte finns i den mån de behövs. En sista slutsats är att flera viktiga förutsättningar för utvecklingsarbete behövs för att lärare ska ha möjlighet att utveckla undervisningen, vilket ger rektorer ett betydande ansvar att organisera verksamheten så att förutsättningarna för lärares utvecklingsarbete stärks, då kan det generera beprövad erfarenhet på ett sätt som kan utveckla skolans verksamhet.

För mig är en riktigt bra lärare någon som kan inspirera och motivera sina elever i klass-rummet och få dem att vilja utvecklas och lära sig nya saker. Till det krävs det utbildning men också erfarenhet. I skollagens första kapitel, 5§ står det att undervisningen i skolan ska ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skollagen, 2010:800). Den vetenskapliga grunden får man som lärarstudent under utbildningen, men den beprövade erfarenheten, hur kan man ta del av den erfarenhet som redan finns?I den här studien vill jag ge en bild av hur några tekniklärare didaktiskt tar sig an sin undervisning, hur de planerar och genomför den. Syftet med studien är att undersöka hur tekniklärare i grundskolans senare år, utifrån sin beprövade erfarenhet, resonerar kring sin undervisning med avseende på val utifrån de didaktiska frågorna VAD? och HUR?.Undersökningen genomfördes med intervjuer av tre utvalda lärare i teknik samt observationer i deras klassrum. Resultatet blev tre berättelser om tre olika lärares sätt att hantera sin undervisning, en om Stina som letar efter autentiska uppgifter, en om Mikael som vill blanda mycket och en om Harald som gärna låter eleverna bygga saker.Trots att de tre lärarna i min undersökning har helt olika upplägg av sin undervisning har de alla tre samma uttalade utgångspunkt när de planerar sin undervisning: kurs-planens centrala innehåll och förmågor. Däremot skiljer det sig mellan dem hur de resonerar när de ska välja vad de ska undervisa om utifrån det centrala innehållet. Alla tre informanter är överens om att variation är viktigt, både när det gäller undervisning och bedömning av förmågorna. Jag tycker att man kan se hur respektive lärare undervisar till stor del bygger på personlig övertygelse, vad de tror på och hur de tolkar kursplanens centrala innehåll.Genom att jämföra med tidigare forskning om framgångsrik undervisning anser jag att det finns en vetenskaplig grund för att den beprövade erfarenheten som lärarna i min undersökning ger prov på till stor det kan kallas för framgångsrik.

No description available.

Skolan ska idag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket läromedelsförlagen inte alltid tar hänsyn till. Denna studies syfte var således att bidra med kunskap om var läromedel har sin grund för att utröna om läromedel inom ASL följer skolans krav. En hermeneutisk läromedelsanalys genomfördes för att kunna besvara studiens syfte. Analysen bestod således av en spiralliknande växelverkan där empirin studerades flera gånger i relation till den teoretiska utgångspunkten. Empirin bestod av fem läromedel som alla sa sig vara grundade på ASL. Alla de fem ställdes sedan mot den ursprungliga forskningen om metoden i Norge av Arne Trageton. Det valdes ut tolv utgångspunkter ur metoden som läromedlen ställdes emot. Det blev då den teoretiska utgångspunkten för huruvida läromedlen förhöll sig till den vetenskapliga grunden. Vidare ställdes även läromedlen mot definitionen av beprövad erfarenhet som Skolverket tagit fram för att utläsa om det fanns nyanser av beprövad erfarenhet i dem. Den sista delen i analysen bestod av att studera och sortera övriga teman som syntes i analys av läromedlen. Resultatet visade på ett flertal olika delar. Några läromedel var relativt nära den vetenskapliga grunden medan andra relativt långt ifrån. Den beprövade erfarenheten fanns det spår av men bevisligen inte som beprövad, utan som prövad. De övriga temana presenterades och det framkom samband mellan läromedlen som kunde styrkas med exempel på de teman som gick att utläsa ur läromedlen. I resultatdiskussionen väcktes funderingar om lärarnas skyldighet att granska läromedel verkligen sker eller om det är ett alldeles för tidskrävande arbete för att finna det perfekta läromedlet för ändamålet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare som undervisar i naturorienterande ämnen (NO-ämnen) använder beprövad erfarenhet i sin NO-undervisningen utifrån lärarnas perspektiv. Hurt de uppfattar begreppet beprövad erfarenhet gällande undervisning, vilka begränsningar och möjligheter de anser finns gällande att genomföra undervisning med beprövad erfarenhet. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer med nio verksamma lärare i grundskolan. Deras uppfattning jämfördes med forskning och de riktlinjer som skolverket satt för beprövad erfarenhet i undervisning. Intervjuerna visade att det finns en bred uppfattning om begreppet beprövad erfarenhet i  undervisning, lärarna ansåg att all undervisning genom läromedel och olika praktiska material bidrog till beprövad erfarenhet i undervisning utan att metodiken för själva undervisningen noggrant prövats i olika former för att nå ett så brett och ultimat lärande som möjligt går. Merparten av all undervisning sker genom att låta elever arbeta i färdigt material från läromedel sedan är det upp till varje lärare att individuellt utforma lektionsupplägget och metodiken.   Med denna studie vill vi tydliggöra hur lärare ser på och arbetar med beprövad erfarenhet i sin undervisning, samt vilka begränsningar och möjligheter lärarna anser sig ha i praktiken för att genomföra denna.  Resultatet av studien visar att merparten av lärare inte baserar sin undervisning på beprövad erfarenhet, på så sätt som skolverket tolkat kravet. Vår studie visar att beprövad erfarenhet till största del kan ses som att lärare under tid utvecklar individuella arbetssätt, innehåll och upplägg för sin undervisning. Dessa arbetssätt, innehåll och upplägg skapas dock oftast i samverkan med andra lärare vilket kanske kan anses bidra till beprövad erfarenhet. / The purpose of this study is to investigate how teachers who teach General science use proven experience in their teaching from the teachers' perspective. How they state that they perceive the concept of proven experience regarding teaching, what limitations and opportunities they consider exist regarding conducting teaching with proven experience. The study was conducted by semistructured interviews with nine active teachers in compulsory school. Their opinion was compared with research and the guidelines set by the school authorities for proven experience in teaching. The interviews showed teachers are familiar with  the concept proven experience but cannot verbalize its significance or meaning. The teachers believed that all teaching through teaching materials and various practical materials contributed to proven experience without the methodology of teaching itself being thoroughly tested in different forms to achieve such a broad and ultimate learning possible. The majority of all teaching is done by letting students work in finished material from teaching materials, then it is up to each teacher to individually design the lesson plan and methodology. With this study, we want to clarify how teachers view and work with proven experience as a base in their teaching, as well as what limitations and opportunities teachers consider there is in practice to implement this. The results of the study show that the majority of teachers do not base their teaching on proven experience, in the way that the school authorities interpret the requirement. Our study shows that proven experience can, for the most part, be seen as a teacher developing individual working methods, content and arrangements for his / her teaching. However, these methods, content and structure are usually created in collaboration with other teachers, which may be considered to contribute to proven experience.

Learning study är en modell för skolutveckling samt en praxisnära forskningsmetod. Denna modell har under flera år används i svenska skolan i framförallt ämnet matematik och i grundskolan. Träningsskolan är en inriktning inom den obligatoriska grundsärskolan och syftet med följande examensarbete är att undersöka på vilket sätt learning study uppfattas vara en skolutvecklingsmodell för träningsskolans pedagoger samt huruvida elevernas lärande utvecklas med hjälp av modellen och teorin. Arbetet består av interventionsstudien learning study samt intervjuer med deltagande pedagoger. I studien ingår tre pedagoger med tre elever i enskild undervisning med det specifika lärandeobjektet "1" och "2" som symboler för antal. Lärandeobjektet behandlar kvantitet inom träningsskolans ämnesområde "verklighetsuppfattning". I ett variationsteoretiskt perspektiv planerades och analyserades forskningslektionerna av mig som forskare samt pedagogerna i denna learning study. Med inspiration av en fenomenografisk ansats analyserades därefter data av pedagogernas uppfattningar av learning study som skolutvecklingsmodell för träningsskolan. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att learning study kan användas som skolutvecklingsmodell även i träningskolan både i resultat av interventionsstudien samt pedagogernas uppfattningar. Då det inom den specialpedagogiska yrkesrollen ingår att leda utveckling av det pedagogiska arbetet med kunskap om sambandet mellan vetenskap och praktik kan denna studie ses som användbar inom mitt yrkesområde.

I dagens skola har begreppet hållbar utveckling fått allt större utrymme. Området betraktas ur tre dimensioner, nämligen; social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. I styrdokumenten framgår det att dessa tre dimensionerna ska prägla undervisningen. Till följd av detta har ett intresse väckts för området och hur det tillämpas i skolor med miljöcertifikatet Grön Flagg, där avsikten är att belysa goda exempel i avseendet. Således syftar denna undersökning till att belysa skolors beprövade erfarenheter i området, vilka metoder som används i undervisningen samt lärares förhållningssätt till hållbar utveckling. Detta har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där fem lärare medverkade. I den tidigare forskning som presenterats synliggörs vikten av att inte isolera området till ett specifikt ämne, utan istället låta hållbar utveckling genomsyra all undervisning. Vidare framgår även vikten av att introducera ämnet ur ett helhetsperspektiv samt tillämpa praktiska metoder i undervisningen. Resultatet i denna studie visar på ett likartat synsätt. Dock synliggörs komplexiteten och svårigheten med att göra området begripligt för eleverna, vilket är en av de stora utmaningarna med hållbar utveckling. Det framgår även att de tre skolor som medverkat har liknande tankar för hur hållbar utveckling ska genomsyras i verksamheten, vilket tordes bero på att de är präglade av Grön Flaggs restriktioner. Därmed visar resultatet att begreppet tillämpas i hela verksamheten, inte enbart i klassrummet. De är eniga om att området går att undervisas i alla ämnen, men förespråkar de natur- och samhällsorienterade ämnena som mest lämpliga. I studiens gång har vi i vår framtida yrkesprofession fått ökad förståelse för hur stor betydelse vårt förhållningssätt till området har för hur stort utrymme det får i undervisningen. Vi har även tillägnat ökade kunskaper om vilka metoder som kan tillämpas för att göra området mer begripligt för eleverna.