This is an empirical study of library activities in relation to a growing challengeconcerning neuropsychiatric disabilities through the content in Swedish libraryplans. The method used is a qualitative content analysis. The research question andpurpose are to answer questions regarding neuropsychiatric disabilities in a libraryan information science context and to make visible problems and possibilities inlibrary plan content that can contribute to new knowledge, competence, resources,and research that can improve library activities in accordance with neuropsychiatricdisabilities. The social phenomenon is examined from a critical perspective andbased on the Swedish Library Act § 4 and § 6 and the public library model The FourSpaces - a model for a contemporary public library. Swedish library plans are usedas framework for library activities and are based on the Swedish Library Act SFSnr: 2013: 801. I chose to analyse existing data in library plans so that I could spendmore time on analysing a complex relationship between libraries, society, andneuropsychiatric disabilities. By applying proven theories and methods to officialdata and existing research, I intend to create honest and objective results based on agood research practice and sound ethics. The study has shown that the analysedcontent in library plans does not include the term neuropsychiatric disabilities andthat there is a lack of written communication that specifically illuminatesneuropsychiatric disabilities with the intent to tackle a growing problem concerningneuropsychiatric disabilities through library activities. The results have also shownthat there is content that can be indirectly related to neuropsychiatric disabilities thatcan promote access and participation for library users with the disabilities that oftenaccompany neuropsychiatric disabilities. The lack of content that sufficientlyilluminates and accounts for targeted efforts based on neuropsychiatric disabilitiescan lead to library activities that are not sufficiently adapted to tackle a growingneuropsychiatric problem in society and therefore fail to meet Swedish Library Act§ 4 and § 6. This study illuminates how the content in library plans relate toneuropsychiatric disabilities with the aim to enable access to libraries andinformation for all users, including those with neuropsychiatric disabilities.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böckerI forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal.Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur.Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn. Vi vill att fler pedagoger får lust och mod, men även känner kravet gentemot barnen att låta böcker och berättelser av alla slag och genre bli ett naturligt inslag i den vardagliga verksamheten i förskolan.

SammanfattningSyftet med min undersökning är att ta reda på vad barn i förskoleklass och årskurs ett läser hemma och vad föräldrarna tror kan öka deras läslust såväl i hemmet som i skolan.Min frågeställning är:Vad läser barn hemma?Vad gör föräldrarna för att öka deras barns läslust?Hur utnyttjar man det i skolan för att väcka och öka barns läslust?Undersökningen är gjord i form av enkätundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen är gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna är i åldrarna 6-8år. I undersökningen har sexton föräldrarana obsververat sina barns läsvanor i hemmet. De sex pedagoger som arbetar med samma barn i skolan har deltagit i en enkätundersökning kring barnens läsning i skolan och vad pedagogerna tror eleverna läser i hemmet, en skolbibliotekarie från den berörda skolan har blivit intervjuad. Resultatet av undersökningen visar att högläsning är viktigt för både föräldrar och pedagoger. De påpekar även vikten av att välja lämplig litteratur. Genom att man väljer böcker som är relevanta för eleverna så ökar man läslusten. Vid undersökningstillfället har skolan ett tema där de arbetar med djur och natur. Många av barnen läser även i hemmet böcker om djur vilket pekar på att skolan har inverkan på vad barn väljer att läsa även i hemmet.Nyckelord: Barns läsning, läslust, högläsning och bibliotek

Uppsatsen handlar om hur genus gestaltas i barnböcker anpassade för barn i förskoleåldern, 1-5 år.

Role-playing games have become more mainstream in today's society and some Swedish public libraries even organize role-playing game sessions as part of their activities. In Swedish library media, role-playing has been linked to reading and literature, however research show that role-playing games also has a number of other uses, but that the most common goals for library's gaming programs are to provide entertainment and attract users. Previous research about role-playing games at public libraries has not investigated any actual role-playing activities in the sense that library staff arrange game sessions. Investigating this can therefore contribute to an increased understanding of how librarians view role-playing games, which in turn may contribute to knowledge that can be used by librarians to develop their library´s activities with the help of role-playing games. The purpose of this thesis is to examine what function role-playing game activities fulfills or can be expected to fulfill for public libraries and library users and how these activities work. This is done by interviewing librarians who organize role-playing game sessions. As theory, the so-called four space model is used to categorize, analyze and discuss the empirical material. The results show that external factors and the librarians own knowledge and experience about role-playing games, characterize the design of the role-playing activities. The results also show that the librarians see many reasons for arranging role-playing activities at public libraries. These reasons are also consistent with the functions that the four space model describes that public libraries should provide, namely to function as places that promote: inspiration, learning, meetings and creation among library users.

This thesis takes aim on the late 19th and early 20th century practice and ideas of limitations of public usage of the library in Sweden. The methodological approach is a geanological study inspired by the works of Michel Foucault. The purpose of the thesis is to historically problematize the present idea of an all-democratic public library. The study is based on a variety of materials such as official documents, handbooks and paper articles. In these sources well known persons from the historical library field expresses their ideas on how library practice should be conducted. The main findings of this study are that the widespread ideas that the patrons needed much support both regarding guidance in choice of literature and usage of the library space created limiting practices expressed through surveillance and control. These ideas arose from the narrative that the new working class needed to be educated and formed to fit in the new modern society. The lower classes were set to be adjusted through a system of “lifelong education” [folkbildning] in which the libraries played an important part.

The aim of this thesis is to examine how library users who chose to not borrow any material from the collection look at their use of the library as well as their reasons for not borrowing any material. This thesis also discusses who the non-borrowing users are in a societal context. The theoretical framework is based on sociological theories regarding the public sphere and Bourdieus concept of capital. Concepts which have been expanded and applied in other research regarding library and information studies which this thesis explores. It also explores the library as a place both in architectural and social sense. Another concept which is introduced is the concept of the library as a high and low intensive meeting place.  In this study I chose a qualitative approach. The methods consist of semi structured interviews that I conducted and analyzed. The findings show that non-borrowing library users have a lot of things in common regarding the reason for visiting the library. But at the same time their usage of the library space varies a lot. This thesis shows the importance of the library as a public space for users. Both as a place to relax and escape from the ongoings of modern life as well as a place to learn and socialize. Answering the question regarding which patrons are non-borrowing users can not easily be answered. In this study the findings show that the non-borrowing users are within a certain age range and social group.

Beläget i Nickstadalen, alldeles intill campingen och den härliga badplatsen, ligger KILEN, en plats där djur, natur och kultur smälter samman till Nynäshamns nya hjärta. KILEN består av stall och hagar för 4H-gård och ett kulturhus med tillhörande bibliotek, teatersal, lokaler för skapande samt en fritidsgård. Här erbjuds ett rikt kulturliv för Nynäshamnsborna med intressanta föreställningar och utställningar. Det är också en plats för barn och unga att hänga på efter skolan samt på lov och helger för att få utforska sin kreativitet och samtidigt få möjligheten att komma nära naturen och djuren.KILEN är byggt i limträ och KL-trä och har en yttre fasad av väggspån i trä. Ledande i gestaltningen är inramningarna av de gröna djurhagarna, så att kulturen och naturen flätas samman till en helhet. / Located in Nickstadalen in Nynäshamn City close to a beautiful beach the building KILEN offers a space where animals, nature and culture meet. KILEN consists both of stables and pasture areas for a 4H-organisation and a cultural centre including a theatre hall, library and rooms for creative activities like painting and dancing. A 4H-farm is a place where children and teenagers can take care of animals like goats, ponys and chickens. In this way KILEN is not only a cosy place for Nynäshamn citizens to enjoy culture, it also becomes a place for children and youngsters to hang out in their spare time, a place where they are given the opportunity to explore their creativity, get closer to nature and animals and be part of a bigger context. KILEN is built with glulam and crosslaminated wood and the facade is cladded with wooden tiles. The main concept in the designing process has been to make the building frame the green pasture areas, to make culture and nature twisted together to one unity.

Syftet med denna studie är att ta ut särskilda diskurser om framtidens bibliotek i två science fiction-romaner, En bättre värld av Anthony Doerr och Våra förlorade hjärtan av Celeste Ng och urskilja vad de kan säga om samtidens förväntningar på och oro kring dagens bibliotek.  Den valda metoden för studien är diskursanalys, och särskilt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Denna teori utgår från att verkligheten skapas genom språket och att olika diskurser, alltså de sätt som vi skriver och pratar om någonting, strider om hur verkligheten ska uppfattas. Genom denna teori, samt färdiga analysfrågor och den kvalitativa textanalysens arbetssätt, urskildes två diskurser om bibliotekets framtida funktion, en om dess framtida möjligheter och en om dess framtida utmaningar. Dessa diskurser fick namnen skydd av den kollektiva kunskapen, förmedling av förbjuden information, den farliga boken och effektiv informationsåtervinning. Antagonism, alltså en rådande meningsskiljaktighet mellan diskurserna, kunde också urskiljas. Utifrån diskurserna och antagonismen kunde både oro och förhoppningar om dagens bibliotek skönjas: För det första var det en oro över klimatkrisens hot mot biblioteksbeståndet, för det andra en förhoppning om att AI ska utveckla biblioteken och göra de mer effektiva, för det tredje fanns det en oro om politikens kontroll över bibliotekets samlingar och till sist en oro över att viktig information ska missas i det enorma informationsflödet.  I dialog med tidigare forskning gick det att se att denna oro och förhoppning till stor del var densamma i äldre science fiction-litteratur som i modern. Det som skiljde den äldre litteraturen från den nya var vilken typ av teknologi som beskrevs och att nyare litteratur fokuserade mer på den politiska kontrollen.

Enligt olika mätningar sjunker andelen barn och unga som läser skönlitteratur för sitt eget nöjes skull. Det har lett till en utbredd oro i samhället, eftersom en väl utvecklad läsförmåga anses vara en förutsättning för att fullt ut delta i det demokratiska samhället. Läsning antas även ha djupgående effekter på människors förmåga till tänkande, inlevelse och empati. En konsekvens av denna oro är att vuxenvärlden genom olika insatser försöker öka intresset för läsning hos barn och unga, medan målgruppens eget perspektiv på läsning lyser med sin frånvaro. När barn och unga faktiskt tillfrågas tycks dock kroppsliga och rumsliga aspekter spela en viktig roll för en positiv läsupplevelse. Bokcirkeln är en relativt vanlig läsfrämjande aktivitet på folkbiblioteken. Den brittiska metoden Shared Reading liknar bokcirkeln, med den stora skillnaden att all läsning sker tillsammans i gruppen genom högläsning. Intresset för Shared Reading är på uppgång i Sverige. Tidigare forskning visar att kroppsliga och rumsliga aspekter bidrar till deltagarnas positiva upplevelse av Shared Reading. Dock har ytterst få studier gjorts med barn och unga.