Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böckerI forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal.Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur.Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn. Vi vill att fler pedagoger får lust och mod, men även känner kravet gentemot barnen att låta böcker och berättelser av alla slag och genre bli ett naturligt inslag i den vardagliga verksamheten i förskolan.

SammanfattningSyftet med min undersökning är att ta reda på vad barn i förskoleklass och årskurs ett läser hemma och vad föräldrarna tror kan öka deras läslust såväl i hemmet som i skolan.Min frågeställning är:Vad läser barn hemma?Vad gör föräldrarna för att öka deras barns läslust?Hur utnyttjar man det i skolan för att väcka och öka barns läslust?Undersökningen är gjord i form av enkätundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen är gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna är i åldrarna 6-8år. I undersökningen har sexton föräldrarana obsververat sina barns läsvanor i hemmet. De sex pedagoger som arbetar med samma barn i skolan har deltagit i en enkätundersökning kring barnens läsning i skolan och vad pedagogerna tror eleverna läser i hemmet, en skolbibliotekarie från den berörda skolan har blivit intervjuad. Resultatet av undersökningen visar att högläsning är viktigt för både föräldrar och pedagoger. De påpekar även vikten av att välja lämplig litteratur. Genom att man väljer böcker som är relevanta för eleverna så ökar man läslusten. Vid undersökningstillfället har skolan ett tema där de arbetar med djur och natur. Många av barnen läser även i hemmet böcker om djur vilket pekar på att skolan har inverkan på vad barn väljer att läsa även i hemmet.Nyckelord: Barns läsning, läslust, högläsning och bibliotek

Uppsatsen handlar om hur genus gestaltas i barnböcker anpassade för barn i förskoleåldern, 1-5 år.

Role-playing games have become more mainstream in today's society and some Swedish public libraries even organize role-playing game sessions as part of their activities. In Swedish library media, role-playing has been linked to reading and literature, however research show that role-playing games also has a number of other uses, but that the most common goals for library's gaming programs are to provide entertainment and attract users. Previous research about role-playing games at public libraries has not investigated any actual role-playing activities in the sense that library staff arrange game sessions. Investigating this can therefore contribute to an increased understanding of how librarians view role-playing games, which in turn may contribute to knowledge that can be used by librarians to develop their library´s activities with the help of role-playing games. The purpose of this thesis is to examine what function role-playing game activities fulfills or can be expected to fulfill for public libraries and library users and how these activities work. This is done by interviewing librarians who organize role-playing game sessions. As theory, the so-called four space model is used to categorize, analyze and discuss the empirical material. The results show that external factors and the librarians own knowledge and experience about role-playing games, characterize the design of the role-playing activities. The results also show that the librarians see many reasons for arranging role-playing activities at public libraries. These reasons are also consistent with the functions that the four space model describes that public libraries should provide, namely to function as places that promote: inspiration, learning, meetings and creation among library users.

This thesis takes aim on the late 19th and early 20th century practice and ideas of limitations of public usage of the library in Sweden. The methodological approach is a geanological study inspired by the works of Michel Foucault. The purpose of the thesis is to historically problematize the present idea of an all-democratic public library. The study is based on a variety of materials such as official documents, handbooks and paper articles. In these sources well known persons from the historical library field expresses their ideas on how library practice should be conducted. The main findings of this study are that the widespread ideas that the patrons needed much support both regarding guidance in choice of literature and usage of the library space created limiting practices expressed through surveillance and control. These ideas arose from the narrative that the new working class needed to be educated and formed to fit in the new modern society. The lower classes were set to be adjusted through a system of “lifelong education” [folkbildning] in which the libraries played an important part.

The aim of this thesis is to examine how library users who chose to not borrow any material from the collection look at their use of the library as well as their reasons for not borrowing any material. This thesis also discusses who the non-borrowing users are in a societal context. The theoretical framework is based on sociological theories regarding the public sphere and Bourdieus concept of capital. Concepts which have been expanded and applied in other research regarding library and information studies which this thesis explores. It also explores the library as a place both in architectural and social sense. Another concept which is introduced is the concept of the library as a high and low intensive meeting place.  In this study I chose a qualitative approach. The methods consist of semi structured interviews that I conducted and analyzed. The findings show that non-borrowing library users have a lot of things in common regarding the reason for visiting the library. But at the same time their usage of the library space varies a lot. This thesis shows the importance of the library as a public space for users. Both as a place to relax and escape from the ongoings of modern life as well as a place to learn and socialize. Answering the question regarding which patrons are non-borrowing users can not easily be answered. In this study the findings show that the non-borrowing users are within a certain age range and social group.

Beläget i Nickstadalen, alldeles intill campingen och den härliga badplatsen, ligger KILEN, en plats där djur, natur och kultur smälter samman till Nynäshamns nya hjärta. KILEN består av stall och hagar för 4H-gård och ett kulturhus med tillhörande bibliotek, teatersal, lokaler för skapande samt en fritidsgård. Här erbjuds ett rikt kulturliv för Nynäshamnsborna med intressanta föreställningar och utställningar. Det är också en plats för barn och unga att hänga på efter skolan samt på lov och helger för att få utforska sin kreativitet och samtidigt få möjligheten att komma nära naturen och djuren.KILEN är byggt i limträ och KL-trä och har en yttre fasad av väggspån i trä. Ledande i gestaltningen är inramningarna av de gröna djurhagarna, så att kulturen och naturen flätas samman till en helhet. / Located in Nickstadalen in Nynäshamn City close to a beautiful beach the building KILEN offers a space where animals, nature and culture meet. KILEN consists both of stables and pasture areas for a 4H-organisation and a cultural centre including a theatre hall, library and rooms for creative activities like painting and dancing. A 4H-farm is a place where children and teenagers can take care of animals like goats, ponys and chickens. In this way KILEN is not only a cosy place for Nynäshamn citizens to enjoy culture, it also becomes a place for children and youngsters to hang out in their spare time, a place where they are given the opportunity to explore their creativity, get closer to nature and animals and be part of a bigger context. KILEN is built with glulam and crosslaminated wood and the facade is cladded with wooden tiles. The main concept in the designing process has been to make the building frame the green pasture areas, to make culture and nature twisted together to one unity.

Syftet med denna studie är att ta ut särskilda diskurser om framtidens bibliotek i två science fiction-romaner, En bättre värld av Anthony Doerr och Våra förlorade hjärtan av Celeste Ng och urskilja vad de kan säga om samtidens förväntningar på och oro kring dagens bibliotek.  Den valda metoden för studien är diskursanalys, och särskilt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Denna teori utgår från att verkligheten skapas genom språket och att olika diskurser, alltså de sätt som vi skriver och pratar om någonting, strider om hur verkligheten ska uppfattas. Genom denna teori, samt färdiga analysfrågor och den kvalitativa textanalysens arbetssätt, urskildes två diskurser om bibliotekets framtida funktion, en om dess framtida möjligheter och en om dess framtida utmaningar. Dessa diskurser fick namnen skydd av den kollektiva kunskapen, förmedling av förbjuden information, den farliga boken och effektiv informationsåtervinning. Antagonism, alltså en rådande meningsskiljaktighet mellan diskurserna, kunde också urskiljas. Utifrån diskurserna och antagonismen kunde både oro och förhoppningar om dagens bibliotek skönjas: För det första var det en oro över klimatkrisens hot mot biblioteksbeståndet, för det andra en förhoppning om att AI ska utveckla biblioteken och göra de mer effektiva, för det tredje fanns det en oro om politikens kontroll över bibliotekets samlingar och till sist en oro över att viktig information ska missas i det enorma informationsflödet.  I dialog med tidigare forskning gick det att se att denna oro och förhoppning till stor del var densamma i äldre science fiction-litteratur som i modern. Det som skiljde den äldre litteraturen från den nya var vilken typ av teknologi som beskrevs och att nyare litteratur fokuserade mer på den politiska kontrollen.

Enligt olika mätningar sjunker andelen barn och unga som läser skönlitteratur för sitt eget nöjes skull. Det har lett till en utbredd oro i samhället, eftersom en väl utvecklad läsförmåga anses vara en förutsättning för att fullt ut delta i det demokratiska samhället. Läsning antas även ha djupgående effekter på människors förmåga till tänkande, inlevelse och empati. En konsekvens av denna oro är att vuxenvärlden genom olika insatser försöker öka intresset för läsning hos barn och unga, medan målgruppens eget perspektiv på läsning lyser med sin frånvaro. När barn och unga faktiskt tillfrågas tycks dock kroppsliga och rumsliga aspekter spela en viktig roll för en positiv läsupplevelse. Bokcirkeln är en relativt vanlig läsfrämjande aktivitet på folkbiblioteken. Den brittiska metoden Shared Reading liknar bokcirkeln, med den stora skillnaden att all läsning sker tillsammans i gruppen genom högläsning. Intresset för Shared Reading är på uppgång i Sverige. Tidigare forskning visar att kroppsliga och rumsliga aspekter bidrar till deltagarnas positiva upplevelse av Shared Reading. Dock har ytterst få studier gjorts med barn och unga.

I den ständigt utvecklande världen av webbutveckling erbjuds en uppsjö av språk, ramverk och bibliotek som underlättar skapandet av grafiska komponenter såsom knappar, listor, tabeller och menyer. Dessa verktyg är avgörande idag för att snabbt och effektivt kunna utveckla användarvänliga gränssnitt som uppfyller dagens höga krav på utseende och funktionalitet. Den här studien utforskar olika alternativ för att skapa en enhetlig ”look and feel” som är lätt att underhålla över tid i ett område där det hela tiden sker förändringar och där nya komponentbibliotek skapas. Studien går igenom för- och nackdelar i att skapa egna komponenter, nyttja open-source bibliotek och nyttja ramverk som Microsofts produkt Blazor som idag är ett ramverk Lyko använder. Studien kommer belysa för- och nackdelar utifrån tid för utveckling, förvaltningsbarhet och risk för inlåsning. Som komplement till studien kommer ett användargränssnitt skapas med en uppsättning komponenter som knappar, tabeller och liknande. Detta skapas i de olika ramverken för att undersöka och demonstrera möjligheten att använda en enhetlig CSS-fil för att uppnå en bra design trots användning av flera olika frontend teknologier och ramverk. Efter tillämpning av CSS-filen över de olika ramverken och över de olika ramverken med komponentbibliotek, kommer en demonstration av testerna visas där målet är att behålla en enhetlig ”look and feel”. Genomförande av dessa studier och tester ger till sist en bedömning på hur väl en ”ren” CSSapproach är genomförbar och effektiv i olika ramverk. Svar till frågor som, hur enkelt de är att underhålla gränssnitten, risken för inlåsning och tid för utveckling besvaras också under testning. Resultaten visar att React, Angular och Blazor alla möjliggör effektiv implementering av en gemensam CSS med varierande låg grad av anpassning krävd. En enhetlig visuell identitet uppnåddes över olika ramverk, vilket demonstrerar att en strategi med egna komponenter och minimal inbyggd stil från ramverken underlättar anpassningen av en gemensam CSS. Däremot introducerade användningen av komponentbibliotek större utmaningar i att upprätthålla denna konsistens, vilket tyder på att övervägande mellan funktionalitet och visuell enhetlighet måste göras i framtida projekt. Undersökning av tid för utveckling, förvaltningsbarhet och risk för inlåsning gav React mest poäng, därefter Angular och Blazor. / In the constantly evolving world of web development, an amount of languages, frameworks, and libraries are available to facilitate the creation of graphical components such as buttons, lists, tables, and menus. These tools are crucial today for the rapid and efficient development of user-friendly interfaces that meet the high standards of appearance and functionality demanded by the modern user. This study explores various options for creating a unified "look and feel" that is easy to maintain over time in an area where changes are constant and new component libraries are being developed. It examines the pros and cons of creating custom component libraries, utilizing open-source libraries, or using frameworks that build on Microsoft's products, like Blazor, which is currently used by the company Lyko. The study will highlight the advantages and disadvantages based on development time, maintainability, and the risk of lock-in. As a complement to the study, an user interface will be created with a set of components such as buttons and tables. This will be developed in the various frameworks to investigate and demonstrate the possibility of using a unified CSS file to achieve good design despite the use of multiple different frontend technologies and frameworks. After applying the CSS file across the different frameworks, a demonstration of the tests will be shown where the goal is to maintain a unified "look and feel". The execution of these studies and tests ultimately provides an assessment of how viable and efficient a "clean" CSS approach is across different frameworks. Answers to questions such as how easy it is to maintain the interfaces, the risk of lock-in, and development time will also be addressed during testing. The results show that React, Angular, and Blazor is all enable the effective implementation of a common CSS with varying degrees of adaptation required. A unified visual identity was achieved across different frameworks, demonstrating that a strategy involving custom components and minimal built-in style from the frameworks facilitates the adaptation of a common CSS. However, the use of component libraries introduced greater challenges in maintaining this consistency, suggesting that careful consideration of functionality and visual uniformity must be made in future projects. An investigation of development time, maintainability, and the risk of lock-in awarded the highest points to React, followed by Angular and Blazor.