Syfte med det här examensarbetet har varit att titta på vad det finns för bilder i de miljöer i skola och fritidshem där ett mer informellt lärande sker. Detta för att undersöka hur arbetet med bilder bedrivs, synen på bilder och bildskapande inom verksamheten och att utifrån ett normkritiskt synsätt titta på hur bilder placeras samt vad som går att se i bildernas innehåll gällande identitetsskapande, genusmönster och reklambudskap. Utrustade med varsin kamera har vi på fyra skolor i Malmö gjort en kartläggning över vilka bilder som finns i de miljöer där fritidshemsverksamhet bedrivs. I vår process har vi arbetat utifrån följande frågeställningar: Vad finns det för bilder i de mer informella lärandemiljöerna i skola och fritidshem och hur placeras bilder i dessa miljöer? Vad går att avläsa i bilderna i korridorer, kapprum och matsalar gällande synen på bilder och bildskapande i skola och fritidshem? Vilka mönster går det att se i bilderna kopplat till identitetsskapande, genus och olika reklambudskap?Vi har arbetat utifrån teorier kopplade till bild, bildanalys och kulturanalys där de flitigast refererade författarna varit Terje Borgersen och Hein Ellingsen. I den forskning vi använt oss av har Rob Barnes varit framträdande gällande synen på bildskapande, Nils Hammarén och Thomas Johansson i fråga om identitetsskapande, Lena Gemzöe och Nina Björk rörande genus och könsroller samt Bo Bergström när det kommer till reklam. Ute på de skolor som vi besökte syntes det tydligt att bilder är ett väsentligt inslag i miljön och bildskapande en viktig del av arbetet i skola och fritidshem. Vi såg mycket som visade på medvetenhet kring vikten av bilder och kreativt skapande men också en hel del tecken på okunskap kring metoder för bildskapande samt tanklöshet i fråga om placering och bildernas innehåll.

I vår undersökning gör vi en läroboksgransknig av kapitlet som berör Islam i två läroböcker som idag används i religionsundervisningen på högstadiet. Vi har fokuserat oss på bilderna, vad de innehåller och relationen mellan bilden och texten. I litteraturgenomgången ger vi en kort presentation om läroböcker i allmänhet, bilder i läroböcker och även hur bildtolkning sker. Vi presenterar även tidigare forskning inom samma område. Syftet med vår undersökning är också att med hjälp av denotation och konnotation, göra en djupare analys av en del av de bilder vi stöter på i läroböckerna. Resultatet visar på ett blandat resultat där många av bilderna är informativa och fungerar som ett bra komplement till texten, men det finns även en hel del bilder som helt eller delvis saknar koppling till den kringliggande informationstexten. Analysen och diskussionen pekar på att det finns för många bilder i läroböckerna utan tydlig koppling till texten vilket kan medföra förvirring och missvisande information för läsaren. Det är därför viktigt att vi som lärare har en kritisk syn på läroböckerna och att vi lär eleverna att medvetet vara källkritiska till bilder de stöter på.

Syftet med denna studie är att undersöka hur representationen av kön och etnicitet framställs i samhällskunskapsläroböcker för årskurs 4–6 samt hur denna representation har förändrats över tid. Metoden för studien omfattar en kvalitativ bildanalys av två samhällskunskaps läroböcker från samma förlag men två olika upplagor eftersom detta sätter studien i ett historiskt perspektiv. Teorier som har använts i denna undersökning är intersektionalitets teorin, kritiskt ras- och könsteori och socialsemiotisk teori. Analysen utgick från fyra variabla kategorier och fokuserade på avbildningarna av människor i läroböckerna. Resultatet av studien tydliggör en orättvis representation av båda kön och etnicitet i läroböckerna.

De senaste åren har man sett att marknaden för ölburkar harexploderat med dess design och allt fler mikrobryggerier harkommit ut på den svenska marknaden. Denna uppsats kommer att,ur ett designperspektiv, analysera visuella element påmikrobryggeriernas ölburkar. Detta har gjorts utifrån en kvalitativsemiotisk analys för att besvara frågeställningarna på vilket sättanvänds visuella element på ölburkar? och vilket narrativkommuniceras genom de visuella elementen på ölburkar?Analysen har utgått utifrån sex stycken olika ölburkar från svenskamikrobryggerier där vi, genom tidigare forskning, undersökt dessaburkar och dess element på en denotativ och konnotativ nivå ochdärmed kommit fram till att bryggerierna, i sin design, bygger uppnarrativ som talar till konsumenters känslor och minnen. Dettagenom att använda olika visuella element.

Syftet med studien var att analysera bilderböcker av två författare, Elsa Beskow och Pija Lindebaum, från olika tidsperioder med bred spridning och stor produktion. Syftet var också att analysera hur bilderböcker har förändrats över tid. Genom den utvalda barnlitteraturen undersöktes genusframställningen utifrån respektive tidsperiod och författare genom både bild- och textanalys. Studien utgick från Hirdmans genusteori och analyserades via ett analysschema inspirerat av Nikolajeva. Analysens resultat diskuteras utifrån ett didaktiskt perspektiv.                      Studiens resultat visar att barnens vuxna förebilder ofta framställs stereotypiskt men att det mellan författarnas tidsperioder skett en omfattande utveckling i porträtteringen av könsöverskridande barnkaraktärer i barnlitteraturen. Ett överraskande resultat var att illustrationernas färger tydligt kopplades till karaktärernas kön. Ljusa färger som till exempelvis röd, rosa, orange kopplades till de feminina karaktärerna medan mörkare färger som till exempelvis blå, grön och grå kopplades till de maskulina karaktärerna. Ytterligare resultat var att det framkom mönster kring de övergripande handlingarna beroende av vilket kön den könsöverskridande karaktären hade. I de bilderböckerna där flickorna framställs som maskulina hade handlingen ett annat fokusområde. I bilderböckerna där pojkarna går över mot de feminina dragen fokuserar handlingen specifikt på det könsöverskridande som sker hos den feminina pojken. Detta synliggör vikten av att som pedagog fundera över hur val av barnlitteratur påverkar barn och deras identitetsutveckling utifrån ett genusperspektiv.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka barndiskurser som blir synliga i de olika illustrationerna och hur Tummelisa förändrats över tid. För att få syn på vilka barndiskurser som illustrerats har jag valt sju olika svenska utgåvor från olika tidsperioder som sträcker sig mellan år 1907, då Elsa Beskows bilderbok gavs ut och år 2021 då den senaste versionen av Tummelisa illustrerad av Anna Höglund gavs ut. Som metod har jag valt semiotisk bildanalys för att analysera de olika illustrationerna. Frågeställningarna jag har förhållit mig till för att kunna uppnå studiens syfte har varit följande: Vilka barndiskurser blir synliga i de olika illustrationerna av Tummelisa? Finns det skillnader på hur Tummelisa illustreras i böckerna beroende på vilken tidsperiod boken illustrerades? I så fall vad för skillnader? Studien visar att variationen i illustrationerna av Tummelisa är bred, allt från ett litet avklätt barn nästan könlös till en figur med kvinnliga former. Vissa illustratörer väljer att medvetet lyfta fram hennes brister, det lilla barnets utsatthet och hjälplöshet. Medan i vissa böcker blir hennes utveckling mer tydlig och hon går från ett utsatt barn till en hjältinna. Jag har kunnat utläsa flera olika diskurser om barn i de olika utgåvorna, det ideala barnet, det naturliga barnet, det kompetenta barnet, det ensamma barnet, det sårbara barnet och diskursen om vuxenbarnet. Alla dessa diskurser finns samtidigt, de skapas hela tiden i relation till vårt sätt att tänka och tala om barn.

Malmö högskolaMedie- och kommunikationsvetenskap 180 pSammanfattningChamila Olofsson ”Hur görs kön”?Examensarbetets syfte är att undersöka hur kön/genus konstrueras i bild på Dagens Nyheters kultursidor. I huvudfrågan läggs särskilt fokus på intersektionalitet mellan kön/genus, klass, sexualitet, etnicitet och ålder. Undersökningen omfattar både en övergripande kvantitativ granskning och en djupgående kvalitativ analys. Utifrån ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv och med hjälp av semiologisk och retorisk bildanalys har jag granskat sex fotografiska porträttbilder. Svaren visar att trots en nästintill jämn fördelning av kvinnor och män på Dagens Nyheters kultursidors framsidor, betyder inte det automatiskt att representationen är jämställd. Mina resultat visar bland annat att det är en viss typ av social klass som får komma till tals och det finns skillnader i ålder då kvinnor är mer synliga i lägre åldrar och män är mer representerade ju högre upp i åldrarna vi kommer. Det finns framträdande skillnader i den visuella retoriken vad gäller hur kvinnor respektive män framställs, kvinnorna ler och tittar in i kameran och de agerar passivt i bild medan männen är allvarliga, upptagna och agerar aktivt i bild.

No description available.

<p>Today, tool center point calibration is mostly done by a manual procedure. The method is very time consuming and the result may vary due to how skilled the operators are.</p><p>This thesis proposes a new automated iterative method for tool center point calibration of industrial robots, by making use of computer vision and image processing techniques. The new method has several advantages over the manual calibration method. Experimental verifications have shown that the proposed method is much faster, still delivering a comparable or even better accuracy. The setup of the proposed method is very easy, only one USB camera connected to a laptop computer is needed and no contact with the robot tool is necessary during the calibration procedure.</p><p>The method can be split into three different parts. Initially, the transformation between the robot wrist and the tool is determined by solving a closed loop of homogeneous transformations. Second an image segmentation procedure is described for finding point correspondences on a rotation symmetric robot tool. The image segmentation part is necessary for performing a measurement with six degrees of freedom of the camera to tool transformation. The last part of the proposed method is an iterative procedure which automates an ordinary four point tool center point calibration algorithm. The iterative procedure ensures that the accuracy of the tool center point calibration only depends on the accuracy of the camera when registering a movement between two positions.</p>

Syftet med uppsatsen var att studera om och hur bilder i läroböcker gjorde skillnad mellan elever som läser gymnasieämnena Svenska och Svenska som andraspråk. En kvalitativ dokumentär metod användes där bildmaterialet analyserades med hjälp av en semiotisk bildanalys grundad på de tre metafunktionerna inom SFL. Analyserna tolkades vidare med ett postkolonialt perspektiv. Båda böckerna hade samma grafiska formgivare och bildredaktörer, var utgivna med ett års mellanrum av samma förlag och kunde därför anses vara intressanta att jämföra. Resultatet visade att bilderna i böckerna i flera av fallen satte andraspråkseleverna i ett utanförskap med lägre grad av aktivt agerande, skillnader som även framkom i styrdokumenten för de båda ämnena. Genom en postkolonial kritisk granskning av bilderna med senare koppling till styrdokumenten drogs slutsatsen att elevgrupperna inte likställdes i vare sig styrdokument eller läroböcker.