Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilket värde och syfte estetiska uttryck eller aktiviteter har i fritidshemmets verksamhet idag. Jag har undersökt vad fritidspedagoger och forskare inom fältet anser att värdet med estetiska aktiviteter är, samt vilka estetiska aktiviteter som erbjuds eleverna. I mitt examensarbete har jag till stor del valt att utgå från det radikala estetiska begreppet. Jag har även diskuterat hur estetiska uttryck och aktiviteter kan ge tillgång till ett språk, och att man som yrkesverksam i fritidshem idag måste förhålla sig till ett utvidgat textbegrepp. Jag har i min undersökning kommit fram till att de respondenter jag har intervjuat har tydliga uppfattningar om hur det estetiska på olika sätt kan vara värdefullt för eleverna och varför man erbjuder estetiska aktiviteter på det sätt som de gör.

Syftet med detta arbete är att utveckla kunskap om hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser på barns bildskapande och hur bildskapande används i förhållande till kommunikation, uttryck och undervisning. Metoden har varit enkätundersökning och jag har baserat mina svarsanalyser på den sociokulturella teorin. Studien bygger på svar ifrån 38 pedagoger i förskola och förskoleklass i två medelstora kommuner. Av de som deltog hade något fler en lägre utbildning (gymnasium eller folkhögskola) och en stor majoritet arbetade inom förskolan. Resultaten visar att det främsta syftet med bildskapande för många pedagoger är att ge barn möjlighet att använda olika materiel och tekniker. Resultatet tyder också på att dokumentation av bildskapande sker mer sällan. Samtal om barnens bilder sker dock hos de flesta, med enskilda barn och/eller i grupp. Flertalet respondenter anser att bildskapande är en form av kommunikation och att det synliggör barnens lärandeprocesser. I studien svarar de flesta att planerad undervisning med bildskapande inslag sker ibland men det är ofta barnens intresse som styr aktiviteten. Många av pedagogerna menar att samtal kring processen i bildskapandet sker. Det speglar sig dock inte i resultatet för de syften som pedagogerna anger ligger till grund för bildskapande aktiviteter. Där tycks fokus ligga på det praktiska och mer konkreta. Resultatet av studien kan tolkas som att medvetenhet och vilja att arbeta med bildpedagogik finns hos många pedagoger men medel som tid, fortbildning och material saknas.

För att nyanlända elever ska få en likvärdig och kvalitativ undervisning är kunskap om, och strategier för att stödja, nyanlända elevers lärande viktigt. Syftet med studien är att undersöka vilka kompensatoriska strategier bildlärare använder sig av för att nyanlända elever ska nå målen i ämnet bild, angående att framställa bilder som kommunicerar. I grundskolans kursplan för ämnet bild, står att ”kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet” (Skolverket, 2022a). Sex semistrukturerade intervjuer med bildlärare utgör studiens empiriska material. Resultatet presenteras i två teman: planering av undervisning och genomförande av lektioner. Intervjuerna antyder att det är stor skillnad mellan hur mycket olika lärare anpassar sin undervisning gällande arbetet med nyanlända elever. Studiens resultat pekar på att de lärare som fått fortbildning i nyanländas lärande, använder fler arbetssätt och metoder för att stödja nyanländas lärande. Genom att implementera kunskaper om nyanländas lärande i större utsträckning i Sveriges lärarutbildningar, finns det goda chanser att skillnaderna mellan mängden av metoder och arbetssätt lärare emellan skulle utjämnas. Det skulle kunna leda till att elever ges en mer likvärdig undervisning. Det skulle även kunna medföra en större trygghet för den undervisande läraren, om den redan från början hade med sig fler verktyg och metoder för att stödja nyanländas lärande, när den börjar sin yrkespraktik.

The aim of my examination work was to compare and research how russian respective swedish teachers make use of educational aesthetic methods such as drawing, drama, music and dance in the teaching of core school subjects – mathematics and swedish respective russian languages. The aim of this work was to find out which of these methods are used by pedagogues in the process of education and on what level are they integrated into the theoretical pedagogic work. The point was to also analyse the regulation documents used as pedagogical base in schools i've been doing my survey in. This was done to partly find out what arts perspective is given in the curriculum and partly to see what pieces of it are reflected in the process of education. I compared the pedagogic organisation and methods practiced in the classes I've researched. That helped to get the whole picture and possible image of overall students' performance. The questions I used as core: •    What aesthetic forms of expression are used by teachers in the process of education? •    On what level are they integrated into the theoretical work? •    What support to the art perspective is given in the curriculum? Secondary question that helped me to clarify the answers was: •    What parts of curriculum are reflected in the education process? My survey was built on a qualitative research method, that included my own observations and interviews with teachers in both Russian and Swedish schools.Summing up, I've learned that aesthetic forms of expression used by the russian teacher were: drawing, drama, dance and music. These methods integrate with mathematics and russian on different levels.The aesthetic forms of expression used by the swedish teacher are drawing, usually integrated with mathematics and language subjects, and music, used mostly in swedish lessons. The comparison of methods and organisation lined out great difference between how the learning proccess is organised by the russian and the swedish teachers. The bad part here is that it can influence pupils' performance, according to PISA studies.To sum up, I've come to a conclusion that the swedish curriculum is more supportive and contains more concrete examples on how the learning process should be organised, taking into account the art perspective, compared to the russian learning plan, that lack the art perspective for the major part.

Denna uppsats består av en bildanalys av en visuell kampanj bestående av fem bild-par med två bilder var, eller diptyker, skapad av Greenpeace. Genom att granska faktorer som visuellt arbetsminne, symbolisk interaktion, socialisering, retoriska tilltal samt bildspråk och applicera dessa på en visuell kommunikation kan en med större enkelhet se hur dessa arbetar och interagerar. På så sätt får vi veta hur avsändaren kan använda sig av olika kommunikationsmetoder för att förmedla ett budskap likväl som hur mottagaren kan tänkas ta emot och tolka detta. Greenpeace har använt sig av etos, logos och patos för att föra fram sitt budskap, samt en kunskap om sin målgrupps generella socialisering för att tilltala de konnotationer som målgruppen innehar gällande klimatkrisen och dess konsekvenser.Genom att inte inkludera någon text utan istället fokusera på dessa konnotationer och tala till betraktarens intellekt så uppmanar Greenpeace till personlig uppfattning och tolkning. De har även använt sig av starka färger, kontraster och intressanta kompositioner för att fånga åskådarens blick, uppmärksamhet och intresse. / This essay consists of a analysis of a visual campaign consisting of five pairs of images with two images each, so called diptychs, created by Greenpeace. By examining factors like visual working memories, symbolic interaction, socialization, communication methods and visual language and applying these onto a visual communication one could with more ease see how these work and interact. Like this we find out how the sender could make use of different methods of communication to mediate a message as well as how the recipient could come to receive and interpret this. Greenpeace has used ethos, logos and pathos to deliver their message, and a knowledge about their target audiences general socialization to appeal to those connotations that the audience have about the climate crisis and its consequences. By not including a text but instead focus on these connotations and speaking to the observers intellect, Greenpeace calls for personal perception and interpretation. They have also used bright colors, contrasts and interesting compositions to catch the observers eye, attention and interest.

Denna studie undersöker problemområdet sexualiseringen av kvinnokroppen på sociala medier, eftersom det är en stor källa till visuella intryck idag. Syftet är att undersöka hur influencers, mer specifikt Fanny Lyckman och Amanda Ekström representerar kvinnokroppen i sociala medier utifrån ett postfeministiskt perspektiv, och där frågeställning lyder: Hur representerar Lyckman och Ekström kvinnokroppen i sina sociala medier utifrån ett postfeministiskt perspektiv i relation till sexualiseringen av kulturen? Studien genomförs med en kvalitativ semiotisk visuell analys där materialet undersöks enskilt samt kompareras. Teorin som appliceras är bland annat postfeminism, representation och gaze-teori. Resultatet av undersökningen visar att Lyckman objektifierar och sexualiserar sin kropp vilket skapar en tydlig koppling till mjukpornografin, och att den manliga blicken används. Ekströms bilder är också avklädda, men det finns ingen tydlig koppling till pornografins bildspråk, här är modellerna i stället subjekt och bilderna utgår inte från en manlig blick, snarare en icke-blick. Både Lyckman och Ekström representerar kvinnokroppen medvetet med en underton av empowerment, samtidigt som det finns kopplingar till hur kvinnokroppen stereotypiskt representerats genom historien och sexuella anspelningar, framför allt i Lyckmans material vilket skapar en dubbelhet i resultatet.

I denna kandidatuppsats gör jag en närläsning av några utvalda psalmer ur Den svenskapsalmboken och Psalmer i 2000-talet. I min närläsning vill jag se hur bildspråket i psalmernaförmedlar det kristna eskatologiska hoppet om bildspråket och symbolerna har förändrats ochi så fall på vilket sätt? Textanalysen utgår från forskningsfrågorna: Vilka bilder och symbolermålar upp det kristna eskatologiska hoppet i psalmerna 190, 249, 297, 904, 905 och 906?Har beskrivningarna av det kristna eskatologiska hoppet förändrats och i så fall på vilketsätt? Tolkningsramar till min närläsning och till analysen kommer från Jürgen Moltmann, entysk teolog som skrivit den omtalade teorin om hoppet. Som teologisk samtalspartner har jag valt Antje Jackelén , Sveriges Ärkebiskop mellan 2014 till 2022. Närläsningen av de utvalda psalmerna har resulterat i följande slutsatser. Jag fann trettioenord i sex psalmer som på något sätt förmedlade det kristna eskatologiska hoppet. Vissa ordvar återkommande i psalmerna men det fanns även symbolord som var enstaka. En avpsalmerna utmärkte sig i att det inte fanns symbolord som tillhör det “kristna” språket utanegentligen var vilka symbolord som helst. Bildspråket om det kristna eskatologiska hoppethar i fem av sex fall fortfarande ett traditionellt kristet symbolspråk för att beskriva detkristna eskatologiska hoppet.

The purpose of this study is to ascertain if exercising mental training, analysis and research on a musical piece before beginning the physical practicing process will benefit and simplify the learning process. The piece chosen is Eduard Tubin’s “Ballade” for violin and piano. Different sections have been analysed and translated into a narrative from my point of view. Historical background information is presented and the piece is also visual as a graph. From my research I deduct that mental techniques should be much more engaged into the everyday practice routine to avoid frustration and physical injuries, and assist in the learning process. / <p>I presented the piece in my examination with Erik Lanninger playing the piano but the recording is made in the hall of Musikaliska with Iveta Calite as the pianist on 30/05/17.</p>

Detta arbete är en del av delprojektet ”Bild av hum/sam” som förvaltas av Milda Rönn (fil dr i nordiska språk) på Humsamverkan. Projektet skapar bl.a. redskap och aktiviteter för att påverka den allmänt rådande föreställningen om humaniora och samhällsvetenskap och finansieras av VINNOVA - Sveriges innovationsmyndighet   Idag står till exempel provrör och matematiska formler som evigt återkommande symboler för forskning och vetenskap i framkant. Ett porträtt av Einstein representerar vanligtvis den vetenskapliga genialiteten, men det skapar samtidigt vanföreställningar om kvinnor och forskning. När forskning i allmänhet ska illustreras görs det mycket ofta med bilder från teknik- och naturvetenskapen. Det är alltså något som är inpräntat i vår kultur, att teknik- och naturvetenskapliga bilder uppfattas som normen för det vetenskapliga och får stå som sinnebilden för forskning generellt.    Problematiken är dock att de konventionella vita rockarna och provrören föga appellerar till en humanistisk forskare eftersom de inte överhuvudtaget representerar vad disciplinen står för. När humaniora och humanistisk forskning väl visualiseras görs det ofta i samband med en trave böcker, slumpmässiga grupper av människor eller enskilda individer. Det finns ingenting i bilderna, vare sig i komposition eller i element som tyder på att de föreställer vetenskaplighet och forskning. Dagens befintliga material kommunicerar med andra ord inte vetenskap och saknar verklighetsförankring.   Hur kan man då påverka de konkreta bilder av humaniora och humanistisk forskning som finns, så att de visar på vetenskaplighet och innovativ kapacitet? Det övergripande målet är att utgå ifrån de befintliga bilder som idag finns att tillgå och utveckla dem till att bli vetenskapligt förankrade samt sammankopplade med forskning.   Det hela har mynnat ut i ett förslag på en informationsdesign modell - Analysmodell. Det är en slags mall för bildarkitekturen som man kan följa i gestaltningen och tillblivelsen av bilder föreställande humanistisk forskning.

Uppsatsen redogör för översättningen av en novell skriven av Stephen King. Förutsättningar för vald översättningsprincip är polysystemteori, deskriptiv översättningsvetenskap, tänkt målgrupp och resultatet av en stilanalys av källtexten där en riklig förekomst av bildspråk tydliggjordes. En analys av bildspråk i måltexten visade på en övervägande adekvansinriktad översättningsstrategi och på Stephen Kings status i målkulturen som hög snarare än låg. Problem under översättningsprocessen var främst översättningen av bildspråk. / This study deals with the translation of a short story written by Stephen King. Prerequisites for the selected translation principle were polysystem theory, descriptive translation studies, intended audience, and the result of a style analysis of the source text in which an abundance of imagery was clear. An analysis of the imagery in the target text found that a predominantly adequacy-oriented translation strategy was used and that Stephen King's status in the target culture can be viewed as high rather than low. Problems during the translation process were mainly associated with the translation of imagery.