Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader i hur män och kvinnor påverkas av annonsbilder. Ser män och kvinnor i generation Y samma saker i annonsbilden, eller finns här olikheter som påverkar deras syn på annonsbilden. Metodik:  Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsansats. Det empiriska underlaget tagits fram utifrån fyra stycken semi-strukturerade intervjuer och två stycken köns-indelade fokusgrupper. Slutsats: Uppsatsens slutsatser är att respondenterna påverkades av annonsbilderna oavsett kön. Männen i studien gav oftare uttryck för känslor kring annonsbilderna som sedan kunde uttryckas i en fantasi. Kvinnorna däremot lät sin fantasi spegla deras syn och tolkning av annonsbilden som i sin tur väckte olika känslor hos dem. / Purpose: The purpose with this thesis is to examen if there are any differences between how men and women are influenced by the advertisement picture. Do men and women in generation Y see the same things in the advertisement picture, or do differences exist that influence their perception of the advertisement picture. Methodology: The research is implemented with a qualitative method. The empirical foundation is grounded in four semi-structured interviews and two gender divided group interviews.  Conclusion: The conclusions are that the advertising pictures, regardless of their gender affected the respondents. The men participating in the study expressed, more often then the women, their feelings about the advertisement picture, which led to an imagination. The women on the other hand gave expression for their imagination around and about the advertisement picture that awoke their feelings about the picture.

Uppsatsens syfte har varit att lyfta fram skivomslaget genom designgrupperna Hipgnosis och StormStudios bildspråk i en populärkulturell analysmodell på tre nivåer. Ansatsen har varit att genom denna modell försöka skildra deras bildspråkliga påverkan via omslagets representation av artisterna och kommunikation med skivköparen. Skivomslaget som koncept inom skivindustrin nådde sin storhetstid under den postmodernistiska epoken från sent 1960-tal fram till 2000-talet. Uppsatsen syfte blev då även att utforska vad som utmärker designgruppernas bildspråk kopplat till postmodernismens tillstånd, konsthistorien och populärkulturella texter (bilder, litteratur, musik, tidningar, media, konst etc.). Resultatet avslöjar att Hipgnosis och StormStudios skivomslag har starka kopplingar till konsthistoriens kändaste konstnärer under modernismens epoker från bl.a. surrealismen. Det framkommer också att deras arbete har samband med det rådande postmoderna tillståndet av intertextuella- och fragmentariska lån ur populärkulturella texter som producerats för en masskultur. Med detta blottas designgruppernas kreativa arbetssätt och bildspråk utmärkande av sin fantasieggande hybrid mellan konst- och filmvärlden samt fotografikonsten – vilket skapat dem ett eget varumärke som designers. Deras omslagsdesign har dessutom nått utanför musikindustrin som genre och arbetsfält genom andra konstnärliga fält. Man kan se på deras arbete som kreativ konst utan gränser.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två målgrupper tolkar Vings visuella kommunikation med hjälp av två bilder ur deras annonsering för att sedan jämföra detta mellan de två grupperna samt Vings intention med kommunikationen.  För att besvara detta syfte har vi utformat följande forskningsfrågor: Vad vill resebolaget förmedla med sina bilder i sin annonsering? Vilka skillnader och likheter finns det i målgruppers tolkning av resebilder? På vilka sätt stämmer sändarens intention med bilderna överens med mottagarnas uppfattning och tolkning av dessa? Vi har valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Valet föll på denna undersökningsmetod då vi ville inbringa förståelse för vårt problem. Vårt empiriska material är insamlat med hjälp av åtta personliga intervjuer med två målgrupper samt en telefonintervju med Ving för att få information om bilderna som använts i undersökningen. Vi har kommit fram till att resebolaget Ving vill förmedla följande budskap med sina bilder i sin annonsering: kunden ska besöka deras hemsida, kvinnor ska framställas som starka och med respekt, de vill förmedla känslor av avkoppling, lugn, harmoni och semesterkänsla samt differentiera sig på marknaden. Skillnader i målgruppernas tolkning har vi kommit fram till att vara följande: åsikter kring svartvita resebilder, förmågan att urskilja fler komponenter och den manliga modellens framställning. Likheterna är istället: den kvinnliga modellens framställning, sexanspelningar samt emotioner. Slutligen har vi identifierat på vilka sätt Vings intention med annonsbilderna stämmer överens med mottagarnas tolkning av dessa. Vings budskap med hemsidan, framställning av kvinnor och de känslor som upplevs är de som delvis uppfattas av målgrupperna. Dock lyckas Ving inte nå fram fullt ut med deras differentiering och konsekventa kommunikation. / The purpose of this case study has been to examine how two target groups interpret the visual communication of the Swedish travel company Ving by choosing two pictures from their advertising, for the ability to compare the result between the two groups and also Vings intention with the communication. To be able to answer this purpose, we have created following three research questions: What does the travel company want to convey with their pictures in their advertising? Which differences and similarities are there between target groups interpretation of travel pictures? In what ways does the senders’ intention with the pictures correlate with the receiver’s perception and interpretation of them? We have used a qualitative methodology with an inductive approach in this study. For the empirical material we have conducted eight personal interviews with women representing two different target groups, couples and parents. We have also had a telephone interview with the marketing manager of Ving Sweden to collect information about the pictures used in this study. Our conclusions are that the travel company Ving wants to convey the following messages to their customers with their pictures in their advertising: visit the company´s website, portrait women as strong and with respect, convey feelings of relaxation, calmness, harmony and holiday feeling. Finally they want to differentiate themselves on the market. The differences in the target groups´ interpretations of the pictures are: different views of black and white travel pictures, the ability to distinguish more components and the male models portrayal. The similarities between the target groups´ interpretations are; the portrayal of the female model, references to sex and also emotions. Finally we have identified that Ving´s intention with the pictures correlate in some aspects to the target groups´ perceptions and interpretations of them: visit the company´s website, portrayal of women and the feeling of the same emotions. However, the intention with the differentiation and consistent communication do not reach the target groups.

<p>Bilddidaktik</p>

Dagens samhälle ger oss tillgång till en värld av information om dåtid, nutid och framtid, framför allt i Väst och i områden som för tillfället är intressant ur ett medialt perspektiv. Denna studie lyfter fram det stora kulturarv som Kina innehar i form av propagandaaffischer, som under 1900-talet hade en central roll i landets samhällsuppbyggnad och reformering. Studien tar upp likheter och skillnader i tre utvalda affischer ur ett semiotiskt och retoriskt perspektiv. Varje affisch representerar en specifik tidsepok som har en avgörande roll i Folkrepubliken Kinas historia. Dessa epoker är Det stora språnget (1958-1962), Kulturrevolutionen (1966-1976) samt Reform och öppning mot omvärlden (1978-1989). Det har gjorts en analys för att få fram tre representativa affischer av totalt 216 affischer med avseende på bildsemiotiken. För att analysera affischerna har en matris utarbetats. Därefter har en kvalitativ bildanalys gjorts på de tre representativa affischerna. Resultatet av den kvalitativa bildanalysen, empirin, visar att det finns både likheter och skillnader i de tre affischerna, men att likheterna visas på olika sätt. Den mest utmärkande betydelsen av resultatet är att affischerna avspeglar samhällets dåvarande ideologi och politik. Exempelvis innehåller affischen från Det stora Språnget ”vanliga människor” som kommer från flera delar ur samhällsbyggnaden. Man kan inte utläsa några tydliga familjerelationer vilket kan tolkas som att avsändaren vill visa att hela samhällskroppen är en familj, istället för några få personer. Motivet visar en positiv atmosfär till reformen inom jordbruk, industri och teknologi.

Denna studie är en fortsättning på ett tidigare arbete på grundnivå inom samma område, där vi började utkristallisera det vi benämnt bildlitteracitet. Bildlitteracitet har vi definierat som visuellt tänkande, analys och tolkning samt kommunikation. Syftet med denna undersökning är att belysa bildlitteracitetens roll i bildundervisningen. Våra frågeställningar är: På vilka sätt arbetar bildlärare för att utveckla elevers bildspråk?Samt: Hur ser bildlärarna på bildlitteracitetens roll i bildämnet? Detta är en intervjustudie om hur nio aktiva bildlärare i svenska gymnasie- och högstadieskolor arbetar med bildspråket och bildlitteracitet i sin undervisning. Författarnas perspektiv är att bild är ett språk och språkämne, därför diskuteras bild i relation till kommunikation, litteracitet och bildgrammatik. I undersökningen framkommer det två olika perspektiv som lärarna arbetar med, vilka är helhets- och detaljfokus. Dessa två teman har vi formulerat utifrån vår analys av intervjuerna med våra respondenter. Helhetsfokus innefattar ett arbetssätt där pedagogen lägger upp arbetet utifrån ett större perspektiv, exempelvis att bearbeta begrepp, genrer, elevers intresseområden med mera. Detaljfokus utgår från teknik och hantverk. Dessa två fokus diskuteras sedan i relation till John Deweys teorier inom pedagogik.

Den föreliggande studien undersöker vilken roll stödstrukturer kan ha för elevers skrivande av fanfiction i form av sagor, med fokus på språkliga och litterära aspekter. Studien genomfördes på en stor högstadieskola i södra Sverige och sammanlagt deltog 81 elever från fyra klasser i årskurs sju. Endast två av de fyra klasserna exponerades för stödstrukturen i fråga under skrivandets gång. Primärmaterialet utgörs av elevernas sagor, medan sekundärmaterialet utgörs av ett frågeformulär som undersöker elevernas uppfattningar av skrivandet, upplevelser av att ha tagit del av visuella stödstrukturer samt huruvida de upplever ha utvecklat kunskaper om språkriktighet, sensmoral och bildspråk. Det är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i syfte att erhålla kunskap om den pedagogiska praktiken för att bättre förstå den och i sin tur försöka bidra till det vetenskapliga samtalet kring praktiken. Resultatet visar att klasserna som exponerades för stödstrukturen brukade ett rikare bildspråk än klasserna som inte exponerades för stödstrukturen, främst vad gäller gestaltande beskrivningar och liknelser. När det gäller språkriktighet visar resultatet att det förekom färre särskrivningar samt felaktiga bruk av versaler och skiljetecken i en av klasserna som exponerades för stödstrukturen. Å andra sidan förekom det flest särskrivningar samt felaktiga bruk av versaler och skiljetecken i den andra klassen som exponerades för stödstrukturen. Sammanfattningsvis visar resultatet att stödstrukturer kan spela roll för bruket av gestaltande beskrivningar och liknelser vid skrivandet av fanfiction i form av sagor, men att stödstrukturer inte nödvändigtvis spelar roll vad gäller språkriktighet. I det avslutande kapitlet förs en diskussion om metod och material samt huruvida dataunderlaget är tillräckligt omfattande för att kunna säga om stödstrukturer spelar någon roll för elevers skrivande överhuvudtaget. Slutligen ges förslag till fortsatt forskning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur synen på och tilltron till ämnet bild ser ut och undersöka bildämnets status. Problemformuleringen utgörs av dessa frågor: Hur ser rektorers syn på och förståelse av ämnet bild ut? Hur ser inställningen ut till den ökade digitaliseringen i ämnet bild? Hur ser rektorerna på bildämnets status? Detta undersökte jag genom en halvstrukturerad intervjumetod med sex stycken rektorer, samtliga verksamma i en och samma kommun med samma ansvarsområde. För att skapa en förståelse för hur traditionen för bild har sett ut så tecknade jag en historisk bakgrundsbild. Det resultat jag fick fram var att det finns en positiv inställning till ämnet bild men att det förekommer en ålderdomlig syn på ämnet och dess syfte i skolan. När det kommer till bild som språk i relation till det skrivna och talade så ses ofta bilder som ett hjälpmedel snarare än ett likvärdigt uttrycksmedel. Detta tas ofta upp som ett hjälpmedel eller verktyg när det kommer till barn och elever med olika svårigheter. När det kommer till frågor om bild och ämnesintegration så är flertalet rektorer positivt inställda. De ser dock problematik med planering, de flesta nämner bilden som en möjlighet att illustrera och visualisera de andra ämnena i ett sådant projekt, snarare som utsmyckning till en presentation än något annat, rent estetiskt. Jag har valt att fokusera på digitalisering, det är enbart ett redskap men när det kommer till en skollednings perspektiv blir det intressant för de är direkt delaktiga i hur bildläraren tillgodoses digital utrustning. De ser positivt på det och många nämner vikten av att följa samhällsutvecklingen. Däremot nämner de flesta av rektorerna ekonomin som en svårighet även den bristande kompetens som förutsätts. Jag anser mig få en tydlig bild av att ingen av bildlärarna tar till sig eller använder sig av digitala verktyg. Det finns en önskan och tro bland rektorerna att bildämnet har och kommer få bättre status. Vad som omedelbart tas upp av hälften av rektorerna är att ”De praktisk estetiska” ämnena aldrig kommer få samma status som kärnämnena där de nationella proven förekommer i. Här anser jag görs det en tydlig skillnad för vad man betraktar som teoretiska - och praktiska ämnen.

Vårt examensarbete handlar om matematiken med matematiskt språk i fokus. Huvudsyftet med vårt arbete är att ta reda på om användandet av matematiskt språk i undervisning kan hjälpa elever i deras matematiska begreppsutveckling och i vilken utsträckning lärare använder matematiskt språk i undervisningen. Vi har använt oss av intervjuer med lärarna och undervisning med observation och diagnostiska test i årskurs tre. Vi har själva undervisat i en sekvens av lektioner och mätt elevernas kunskap i begreppsanvändning före och efter undervisningen, samt gjort observationer under undervisningens gång. Vårt resultat visar inte någon stor ändring hos eleverna men alla intervjuade lärare anser att matematiskt språk är viktigt för begreppsutveckling i matematik.