Urbanisation is a global trend and in the year 2050 a big part of the world's population is expected to be living in urban areas. With this demographic change comes challenges. Biodiversity is the foundation for ecosystems to create services that human welfare depends on. The so called ecosystem services create functions that have provisioning, regulating, cultural and supporting values för humans. The expansion of ecosystems is threatened around the world because of the increased urbanisation and more paved areas and less green spaces that are available for species to settle in. Green infrastructure is a management system that has become popular mainly in urban areas as a tool to conserve biodiversity and manage ecosystems in a sustainable way. By re-creating habitats and ecosystem functions a higher resilience is created in cities and through that it becomes easier to face challenges that come with a changed climate. In Sweden green infrastructure is an important component to reach global and national environmental goals. The capital of Sweden, Stockholm is growing rapidly. Because of the growing population the design of the city and the amount of green spaces is even more important to improve the ecological, economical and social aspects in society. In this study a qualitative content analysis has been made to examine how Sweden works with the implementation of green infrastructure on a national, regional and local level. By analysing three relevant policy documents an analytical framework has been used to look closer at how ecosystem services are expressed in the different levels. The result shows that ecosystem services are given a large place in the guidelines and the action plan for green infrastructure in Sweden. It is even more clear on a local level because a big part of the planprogram over the formation of the new district Årstafältet concentrates on creating ecological solutions to help ecosystem services to create its functions. The result also shows that the implementation of green infrastructure should be overarched by cooperation and transparency where more participants are included for the best possible decisions to be made. / Urbanisering är en global trend och år 2050 förväntas en stor andel av världens befolkning vara bosatta i urbana områden. Med denna demografiska förändring kommer utmaningar. Den biologiska mångfalden är en grundsten för att ekosystem ska kunna skapa de tjänster som människans välmående är beroende av. Ekosystemtjänster skapar funktioner som har försörjande, reglerande, kulturella och stödjande värden för människor. Ekosystemens utbredning hotas världen över på grund av ökad urbanisering då många ytor hårdläggs och färre gröna ytor blir tillgängliga för arter att bosätta sig i. Grön infrastruktur är ett förvaltningssystem som har blivit populärt framförallt i urbana områden för att bevara den biologiska mångfalden och förvalta ekosystem på ett hållbart sätt. Genom att återskapa livsmiljöer och ekosystemfunktioner skapas en högre resiliens i städerna och det blir på så sätt lättare att stå emot de utmaningar som kommer i och med ett förändrat klimat. I Sverige är grön infrastruktur en viktig komponent för att nå upp till globala och nationella miljömål. Sveriges huvudstad Stockholm växer i snabb takt. I och med den växande befolkningen blir utformningen av staden och andelen gröna ytor än viktigare för att förbättra de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna i samhället. Denna studie har utgått ifrån en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka hur Sverige arbetar med implementering av grön infrastruktur på nationell, regional och lokal nivå. Genom att analysera tre relevanta policydokument har ett analytiskt ramverk använts för att undersöka hur ekosystemtjänster kommer till uttryck på de olika nivåerna. Resultatet visar att ekosystemtjänster får en stor plats i riktlinjerna och handlingsplanerna för grön infrastruktur i Sverige. Än tydligare blir det på lokal nivå då en stor del av planprogrammet för utformningen av den nya stadsdelen Årstafältet inriktar sig på att skapa ekologiska lösningar för att underlätta för ekosystemtjänsterna att utveckla sina funktioner. Resultatet visar även att implementeringen av grön infrastruktur måste genomsyras av samarbete och transparens där flera aktörer involveras för att bästa möjliga beslut skall fattas.

Reparationsvarv. Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan. Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida. Även om platsen kan anses för liten för sitt program, så är Beckholmen en unik möjlighet, och ursäkt, för att lägga en helt ny industribyggnad mitt i Stockholms hjärta. Mitt i vyn i Stockholms inlopp, skulle varvsindustrin visa att staden än idag hålls upp av människor som arbetar. Industrier och dess arbetare måste inte förpassas till förorten, utan dessa är kvaliteter som visar en levande stad, där liv man inte förväntar sig får synas och ta plats. Jag föreslår en permanent byggnad på Beckholmen. Permanent i den bemärkelsen att den ska definiera platsen med sin volym, men vara fri i sina rum. Flexibiliteten gör industrin anpassningsbar och tålig för förändring, men med fasta punkter att förhålla sig till. Tornet finns dels för volymens balans, men främst för bostäder för varvets personal. I liknelse med fyren står tornet synligt för södra Stockholm, utan att skämmas varken för sig själv eller sitt innehåll. / Beckholmen is an island, not always carefully threated by history. To fulfill new purposes and functions, the island has always been altered for new needs. Today is Beckholmen strongly marked by this treatment, and has transformed to be known as a very sensitive and fragile place, both in nature and exposure for Stockholm. Strong wills with different ambitions want to decide about Beckholmen’s future. There are different approaches amongst for example the city, Stadsbyggnadskontoret and Djurgårdsförvaltningen, about what qualities are most worth embracing. We have been asked to draw a ship yard for reparations at Beckholmen. The most natural approach for me was to let the island’s eventful history continue in to the future. Beckholmen is a unique possibility to build a brand new industrial building in the heart of Stockholm, and let it be shown that the city is carried by people who works. Why does an industry have to be deported to the suburbs, when it’s rather an indication of a living city?   I purpose a permanent building at Beckholmen. Permanent to define the site with its volume, but with flexible spaces within. The flexibility makes the industry adaptable to changes, but with some fixed part to relate. The tower is partly for the balance of the volumes, but mainly for residence of the shipyard staff. Alike a lighthouse it stands there visible for south of Stockholm, without being ashamed for either itself, or what it contains.

This study examines the female protagonist Petra von Pahlen in Agnes von Krusenstjerna’s novel Den blå rullgardinen (The blue blind). The aim of the study is to make a stylistic examination of narrative perspective, relations, and agency in several text passages from the novel, to find out how the language of the text shapes Petra von Pahlen as a female character. To see whether the linguistic choices and functions of the text form Petra as an active or passive person, her relation to four other characters in the novel are examined. The material consists of 39 passages of text taken from 10 chapters of the novel, all of which dealing specifically with Petra’s part of the story. Literary theories used for the study are narratology and systemic-functional grammar. The applied methods for analysing the passages are a selection of syntactic and semantic markers compiled by Staffan Hellberg (1985) for stylistic analysis of narrative perspective in Swedish literary texts, and a selection of the tools for investigation of transitivity and ergativity in texts available through the systemic-functional theory of grammar by Michael Halliday (2014). The results show that the narrative perspective used in the text passages are mostly internal focalization, and that the most frequently used stylistic markers are expressions for perception and reflection, similes, metaphors, and words expressing value. The results also show that Petra is most frequently realized through the participant roles of Senser in mental processes, and Goal in material processes. In the ergative analysis Petra is most frequently realized in non-ergative clauses through the participant role as Medium, both in terms of first and second participant; she is seldom realized as Agent. From the quantitative results of the study, Petra can be viewed as a passive character, however an argumentation based on previous research from the fields of literary science and feminist literary stylistics also suggests an interpretation, where the context and themes in the novel, together with an awareness of the different ‘meanings’ of linguistic features, provide a less powerless position for Petra.

Huvudsyftet med den här studien var att undersöka vilka parametrar som har störst inverkan på trädens vattentillgång i BlåGrönGråa-system (BGG-system), utvecklat av Edge, och vilka förbättringar som kan göras för att vegetationen bättre ska klara av torka. Ett annat mål med denna studie var attundersöka hur väl det går att efterlikna och simulera BGG-system i modelleringsverktyget MIKESHE, utvecklad av Danish Hydraulic Institute (DHI). För att undersöka vilka parametrar som har störst inverkan på BGG-systems vattenhalt varierades; storleken på tillrinningsområdet, crop factor, växtsubstrat, djup på regnbäddarna, växtval, dräneringsdjup och dräneringshastigheten. Alla simuleringarna genomfördes med meteorologisk data för perioden 1991-2020 för att underöka hur årsvariationer påverkar vattenhalten i systemet. Resultaten visar att stadsträd som inte erhåller något tillskott av vatten via tillförsel av dagvatten kommer utsättas för extremt ogynnsamma förhållanden när det kommer till vattentillgång, och att den parameter som har störst inverkan på vattenhalten i BGG-system är storleken på tillrinningsområdet. För att ytterligare förbättra vattentillgången för träden i BGG-system kan växtsubstratet förbättras genom att öka mängden växttillgängligt vatten. Detta föreslås dock framförallt för större träd eller då tillrinningsområdet inte kan utökas ytterligare. Variationen av djupet på regnbäddarna har relativt liten effekt på resultatet, vilket delvis kan förklaras av andra val i satta parametrar. Växtvalet visar sig i denna studie har liten effekt på vattenhalten, vilket delvis beror på modellens utformning och valdaparametrar. Variationen av dräneringsdjupet och dräneringshastigheten visar sig inte ha någon effekt på de resultat som undersöks i denna studie. Modellen som har satts upp beskriver systemet på ett tillförlitligt sätt, och är ett bra första steg föratt ytterligare öka förståelsen för trädens förutsättningar i dagvattenhantering. Men för att kunna dramer långtgående slutsatser om hur träden klarar av torrperioder behöver ytterligare undersökningargenomföras på BGG-system. / The main purpose of this study was to investigate which parameters have the greatest impact on thetrees’ water supply in BlueGreenGray-systems (BGG-system), developed by Edge, and what improvements can be made to the system to make the vegetation able to withstand periods of droughts better. Another aim of this study was to investigate how well it is possible to imitate and simulate BGG-systems in the modeling tool MIKE SHE, developed by the Danish Hydraulic Institute (DHI). To investigate which parameters have the greatest impact on the water content in BGG-systems the following parameters was varied; the size of the catchment area, crop factor, plant substrate, depth of the rain beds, plant selection, drainage depth and drainage rate. All simulations were performed with meteorological data for the period 1991-2020 to investigate how annual variations affect the watercontent in the system. The results show that city trees that do not receive any addition of water via the supply of stormwater will be exposed to extremely unfavorable conditions when it comes to water supply, and that the parameter that has the greatest impact on the water content in BGG-systems is the size of the catchment area. To further improve the water supply for the trees in a BGG-system, the plant substrate can be improved by increasing the amount of plant available water. However, this is mainly proposed for larger sized trees or when the catchment area cannot be expanded further. The variation in the depth of the rain beds has a relatively small effect on the result, which can be partly explained by other choices in set parameters. The choice of plant in this study has little effect on the water content, which is partly due to the model’s design and selected parameters. The variation of the drainage depth and the drainage rate does not appear to have any effect on the results examined in this study. The model that has been set up describes the system in a reliable way, and is a good first step to furtherincrease the understanding of the trees conditions in stormwater management. However, in order tobe able to draw more far-reaching conclusions about how trees cope with dry periods, further studiesneed to be carried out on BGG-systems.

Flooding has been identified as the most widespread and most frequently occurring natural disaster by the United Nation. Sweden is no exception when it comes to being affected by flooding, and several major flood events have been seen in recent years. The Swedish National Board of Building, Housing and Planning published a report on climate adaption in 2010 where they stated that Sweden is missing over all strategies and goals meet the demands of more frequent and intense rain events. Present thesis aimed to develop planning support for integration of hydrological perspectives in urban planning to manage water related risks such as flooding and high water levels. This was done through hydrodynamic modelling in MIKE FLOOD, developed by the DHI, where a 1D stream model was coupled with a 2D free-surface flow model. The model was run for three different scenarios reflecting current conditions (Scenario 1), climate change (Scenario 2) and land use change (Scenario 3). The study area chosen for present study was Kista residential area, located northwest of Stockholm, and part of Igelbäcken stream that runs by Kista. Igelbäcken stream was represented by a 1D stream model in the software MIKE 11 provided by DHI and Järfälla municipality, whereas a 2D model in MIKE 21 for Kista and the stream surroundings was setup throughout the project. Data was provided by Stockholm Vatten och Avfall and processed in ArcMap before it could be used in the modelling. The MIKE 21 model required data regarding topography, land use, and precipitation. A 100-year flood, based on a series of designed rain events with various duration and intensity, was used as precipitation input to replicated a hypothetical major rain event. Flooding in Scenario 2 was more extensive than flooding in Scenario 1, which was expected since Scenario 2 was based on a 100-year flood with a climate change factor of 1.25 and projection for year 2100. Scenario 3, which represented a “worst case” scenario with all planned exploitation of Kista identified as impermeable surface, forced the water to move further down in the topography compared with Scenario 1. Several buildings were more or less surrounded by at least 0.3 meter of water in Scenario 3. Water levels in Igelbäcken stream were strongly affected by the rain events and showed an increase of 0.4, 0.9, and 0.4 meter for the three scenarios at the end of the simulations which lasted for six hours. In conclusion, findings of present study show larger flooding extent that previously performed studies in the area and they reflect fast response in Igelbäcken stream with respect to increased water level. Indicating that effects from major rain events should not be underestimated. Furthermore, the findings could prove useful for identification of major runoff pathways and identification of suitable locations for multifunctional with respect to infiltration and retardation, if available at an early stage in the planning process. Thus, this type of study could prove useful for integration of hydrology in the urban planning process. / Översvämningar har identifierats som världens mest utspridda och vanligast förekommande naturkatastroftyp av FN. Sverige är inget undantag när det kommer till påverkas av översvämningar, under de senaste åren har flera stora översvämningar förekommit i landet. Boverket publicerade 2010 en rapport gällande Sveriges hantering av klimatanpassning. Slutsatsen av denna rapport var att övergripande strategier och mål för klimatanpassning saknas när det gäller hantering av kraftiga skyfall och att bättring krävs för en hållbar samhällsutveckling. Denna studie syftade till att utveckla planeringsstöd för integrering av ett hydrologiskt perspektiv i urban planering för att hantera vattenrelaterade risker så som översvämning och höga vattennivåer. Detta gjordes genom hydrodynamiks modellering i mjukvaran MIKE FLOOD, utvecklad av DHI, där en 1D vattendragsmodell kopplades till en 2D ytavrinningsmodell. Modellen kördes för tre scenarion: nuläget (Scenario 1), klimatförändring (Scenario 2) och förändrad markanvändning (Scenario 3). Förorten Kista, belägen nordväst om Stockholm, och den del av Igelbäcken som passerar Kista valdes som studieområde. Igelbäcken representerades av en 1D vattendragsmodell, MIKE 11, som tillhandahölls av DHI, medan en 2D ytavrinningsmodell i MIKE 21 sattes upp för Kista och Igelbäckens omgivning under projektets gång. Data tillhandahölls av Stockholm Vatten och Avfall och bearbetades i ArcMap innan den kunde användas i modelleringen. MIKE 21 modellen baserades på data rörande topografi, markanvändning och nederbörd. Ett 100-års regn, baserat på en serie möjliga 100-års regn med varierande intensitet och varaktighet, användes som nederbördsdata för att efterlikna ett hypotetiskt kraftigt skyfall. Översvämning i Scenario 2 hade en större utbredning än Scenario 1, vilket var väntat då Scenario 2 baserades på ett 100-års regn med en klimatförändringfaktor på 1.25 och en klimatprojektion för år 2100. Scenario 3, vilket representerade ett ”värsta möjliga” scenario med all planerad exploatering i Kista definierad som icke genomsläpplig yta, tvingade vatten som ansamlats på ytan att röra sig längre ner i topografin eller fångade det på nya ställen i studieområdet jämfört med Scenario 1. Ett flertal byggnader var till stor del omringade av ett vattendjup på åtminstone 0.3 meter i Scenario 3. Vattennivåer i Igelbäcken var inledningsvis väldigt låga, men påvisade sedan en ökning av 0.4, 0.9 samt 0.4 meter i respektive scenario vid simuleringens slut (vilken varade i sex timmar). Sammanfattningsvis påvisade studien större översvämningsspridning än tidigare genomförd översvämningsmodellering i området. Vidare visade resultaten en snabb respons i Igelbäcken med avseende på vattennivåförändringar vid simuleringens slut. Detta indikerar att påverkan från kraftiga skyfall inte bör underskattas. Resultaten ses som användbara i ett tidigt stadie av planeringsprocessen för identifiering av viktiga ytavrinningsvägar i landskapet samt för lokalisering av lämpliga ytor för etablering av multifunktionella ytor, till exempel parker, med avseende på infiltration och fördröjning av dagvatten. Denna typ av studie kan därmed ses som användbar för integration av ett hydrologiskt perspektiv i den urbana planeringsprocessen.

Our planet stands before many great challenges, where climate change and urbanization are two of the major challenges. One of the challenges due to climate change is the increased amount of precipitation and of extreme rainfall, which creates a higher amount of stormwater within the urban areas and an increased risk of urban flooding. Urbanization and an increasing global population put pressure on the environment as more land is exploited and existing urban areas are further developed and densified. Urban areas are already under high pressure to handle the risks of climate change, therefore is climate change adaptation prominent to create more resilient and sustainable urban areas, where stormwater management is one of the challenges that need to be tackled. The aim of this study is to answers one main research question and three sub research question about enablers, barriers, and key factors regarding planning, designing, and implementing sustainable urban drainage systems in the built environment. The used methods are literature study research and multiple case study research. Five case study areas where studied to gather knowledge about areas that have implemented sustainable urban drainage systems. Lessons learned for each of the case study areas where gathered and connected to the literature and used to answer the research questions. The gathered knowledge from the literature and case studies where used to compile recommendations of how a sustainable urban drainage system could be planned and implemented at a pilot study area, which is Välsviken in Karlstad, Sweden. To be able to achieve a sustainable and resilient urban drainage system, that can handle the challenges of climate change and urbanization, it is important that the stormwater planning process is changing. It is crucial to implement facilities and systems that are sustainable, multifunctional, and flexible. The planning process needs to use planning and costing approaches that include flood mitigation and co-benefits, in the long-term and short-term simultaneously. Implementation of sustainable urban drainage systems also needs to be enabled in new areas or being retrofitted into already exploited areas. This could make it possible to create urban areas that are able to tackle the challenges of climate change and urbanization, and create multifunctional, sustainable, and flood mitigated urban areas. / Vår planet står inför många stora utmaningar, där klimatförändringar och urbanisering är två av dessa. En av utmaningarna med avseende på klimatförändringarna är den ökade mängden av nederbörd och extrema regntillfällen, vilka bidrar till större mängder dagvatten i urbana områden och en ökad risk för översvämningar. Urbaniseringen och det ökande antalet invånare globalt sätter press på miljön eftersom mer landyta exploateras och nuvarande urbana områden fortsätter att bebyggas och förtätas. De urbana områdena har redan stora utmaningar med att hantera riskerna med klimatförändringarna. Klimatanpassning är därför viktigt för att skapa mer resilienta och hållbara urbana områden, där dagvattenhanteringen är en av utmaningarna som behöver hanteras. Målet med denna studie är att besvara en övergripande forskningsfråga och tre underliggande forskningsfrågor om möjliggörare, barriärer och nyckelfaktorer gällande planering, design och implementering av hållbara urbana dagvattensystem i den bebyggda miljön.  Metoderna som användes var litteraturstudie och multipel fallstudie. Arbetet började med litteraturstudien och sedan genomfördes en fallstudie där fem områden som implementerat hållbara urbana dagvattensystem undersöktes. Lärdomar från varje område sammanställdes och kopplades samman med den andra litteraturen för att besvara forskningsfrågorna.  Utifrån litteraturen och fallstudierna sammanställdes rekommendationer för hur ett hållbart urbant dagvattensystem kan planeras och implementeras inom ett utvalt studieområde, vilket är Välsviken i Karlstad, Sverige.   För att åstadkomma ett hållbart och resilient urbant dagvattensystem, som kan hantera utmaningarna gällande klimatförändringar och urbanisering, är det viktigt att planeringsprocessen för dagvatten ändras. Det är viktigt att implementera anläggningar och system som är hållbara, multifunktionella och flexibla. Planeringsprocessen behöver använda planerings- och kostandsmetoder som inkluderar översvämningsanpassning och sidofördelar, både långsiktigt och kortsiktigt samtidigt. Man behöver också möjliggöra implementering av hållbara urbana dagvattensystem i nya områden eller anpassa områden som redan är bebyggda. Detta kan bidra till att skapa urbana områden som kan hantera klimatförändringarnas och urbaniseringens utmaningar, och skapa multifunktionella, hållbara och översvämningssäkrade områden.

Denna studie har analyserat hur polisen uppfattar att deras yrke framställs och representeras i tv-serien Tunna blå linjen som visas på SVT. Detta har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod som bygger på semistrukturerade forskningsintervjuer. I intervjuerna har sex poliser, som tagit del av de första sex avsnitten av Tunna blå linjen intervjuats med hjälp av en på förhand konstruerad intervjuguide. För att analysera intervjusvaren utgår studien från representationsteori, identitetsteori och teorier om polisjargong och polishumor. Syftet med studien var att undersöka hur polisen anser att deras yrke framställs i tv-serien, om denna ger en bild som enligt verksamma poliser stämmer överens med deras upplevelse av yrket.    Studien visar att poliserna som intervjuades anser att deras yrke representerades på ett mer övertygande sätt än vad polisyrket brukar göra i dramaserier. Dock finns det vissa invändningar mot att viktiga delar i deras yrke spetsas till en aning, eller inte skildras över huvud taget. Detta har dock intervjupersonerna översikt med då de anser att dessa delar inte passar in i dramaformatet. Intervjupersonerna väljer dock att fortsätta ta del av serien då de attraheras av dramat, men också för att de anser att skildringen i tv-serien är så pass bra att de kan relatera till många delar av yrket. Intervjupersonerna kan också relatera till den identitet som skildras i tv-serien, och kan se stora likheter på jargongen och gemenskapen som utspelar sig mellan kollegorna i Tunna blå linjen. / The purpose of this bachelor thesis is to examine how the police believe that their profession is portrayed in the tv series Tunna blå linjen that is shown on Sveriges Television, SVT. Does the show give a depiction that according to active police officers is consistent with their experience of the profession. To accomplish the results of this study it has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are active police officers and they all have consumed the first six episodes of the show Tunna blå linjen. The study relates to the representations theory, the identity theory and a theory about police jargon and humor.  The results of this bachelor thesis shows that the respondents believe that the tv series Tunna blå linjen represents their profession in a more convincing way than the police profession usually does in other tv drama series. But however, they did react to the fact that the series did not show, for example all the paperwork they need to handle every day, and aggrandize some aspects of their profession, like the emotions of the characters. However, the interviewees are aware that these aspects have to be compromised for a drama series, and therefore they are indulgent.

Syfte: Med ”Blue Ocean Strategy” avses skapandet av nya marknader utan konkurrens. Denna studie vill belysa hur fem svenska storföretag aktivt arbetar med att skapa nya marknader, stå emot konkurrens på befintlig marknad och slutligen om miljöarbete ses som en konkurrensfördel, vilket leder till en stärkt marknadsposition.   Metod: Studien angriper undersökningsproblemet med att anta en induktiv ansats med kvalitativa intervjuer. Arbetet baseras på djupintervjuer med företagsledare från fem svenska storföretag; Alfa Laval, Assa Abloy, Inwido, Lindab och Tetra Pak. Vidare antar studien ett hermeneutiskt förhållningssätt där tolkningen blir central. Resultat och konklusion: Resultatet av studien visar att få företag verkar för att inta en ny oetablerad marknad, så kallad ”blå ocean”. Fokus hos företagen i studien ligger på att bibehålla samt vinna nya marknadsandelar på befintliga marknader samt utöka till fler geografiska områden. Studien visar hur företagen arbetar både med kostnadsöverlägsenhet samtidigt som de arbetar med differentiering av sina produkter där samtliga företag idag arbetar med innovationsarbete vilket skapar möjligheter för att särskilja produkter från konkurrenters utbud. Detta till trots är företagen inte ”stuck in the middle” enligt Porters (1980) teori, utan stöder tesen om en hybridstrategi som visar på god konkurrenskraft om företaget är innovativt. Utöver det belyser studien digitaliseringens intåg på marknaden där både marknadsföring och handel i allt större utsträckning sker digitalt. Företagen i studien visar också på betydelsen av lokal närvaro, inträde på rätt geografiska marknader och värdet av goda kundrelationer. Slutligen belyses nödvändigheten att vara ledande avseende miljöfrågor och hållbara produkter. / Purpose: The “Blue Ocean Strategy” refers to the creation of new markets identified by no competition. This study highlights how five big Swedish corporations actively work to create new markets, resist competition on the existent market and if environmental work is seen as a competitive advantage, and thereby create a strengthened market position. Method: The study uses an inductive approach with qualitative interviews. The work is based on thorough interviews with corporate leaders from five big Swedish corporations; Alfa Laval, Assa Abloy, Inwido, Lindab and Tetra Pak. The study takes a hermeneutic approach in which interpretation becomes central. Result and conclusion: The result of the study shows that only few corporations work to create a new market or “Blue Ocean”. The focus of the studied corporations is to maintain their current market shares and to win new market shares on already existing markets. Their focus is also to expand into more geographical areas. The study describes how the corporations work with both overall cost leadership and at the same time with differentiation of their products. All corporations work with innovation, which creates possibilities to distinguish their products from competitors. Despite this, corporations are not “stuck in the middle” in accordance with Porter’s (1980) theories; instead they support the modification of a hybrid strategy, which shows strong competitiveness if the corporation is innovative. Further the study has identified the entry of digitalisation in which both marketing and trade more frequent occur digitally. The study also identifies the importance of local presence, the right geographical market entry and the value of good customer relationships. Finally the study illustrates the necessity to be in a leading position regarding environmental and sustainable products.

This essay attempts to listen to meaning in the borderland, and asks in between which faculties and senses, through which we see and/or listen to the world, do we seek sense? My writing is located on this border, or more precisely on the erased border that I call an interspace or an interval, the place where we look for sense in the relation between language, philosophy, politics, and music. I have done this through the reading of three contemporary philosophers: Jacques Derrida, Jean-Luc Nancy, and Angela Davis. Derrida and Nancy have provided me with a theoretical and philosophical background for my approach to Davis’s philosophic and political claims. My analysis sets out from Derrida’s différance and what it reveals in the sign system of language. This is continued through a discussion of Nancy’s question: Is philosophy capable of listening, in all senses of the word? Is the philosopher not someone who always hears? In my reading, this connection is established through the blue notes. Davis, finally, provides me with a support for my claim that we, in the political significance of blues, in the traces of meaning that it contains, might be able to listen to Derrida’s différance. Keywords: Listening, meaning, différance, blues, sonority, blue notes, in between, border, subject, Jacques Derrida, Angela Y Davis, Jean-Luc Nancy. / Denna uppsats syftar till att försöka lyssna till meningen i gränslandet – mellan vilka relationer i våra förmågor och sinnen, av att se och/eller lyssna till världen, söker vi mening? Jag vill skriva om den gränsen, eller mer kanske den utsuddade gränsen i platsen jag kallar mellansfär och mellanrum, som den plats där vi söker mening i relationen mellan språk, filosofi, politik och musik. När vi idag söker mening och talar om varat, om individen och subjektivitet, kan det vara så att vi inte längre kan göra det genom fasta tecken, system och former? Istället för att stanna kvar i ett tillstånd av upprepande och separerande som landar i uteslutande och förtryck, i värdeskalor och normer, istället för att endast höra klassiska notsystem, eller förstå språkliga regler hos fasta teckensystem; kan det vara så att vi idag får vända oss till lyssnandet och mellansfären i de blå tonernas différance för att förstå olika individer och subjektivitet i relation till världen? Genom att göra en analys av Derridas term différance i hans text med samma namn: ”Différance” ur boken Margins of philosophy, ska jag försöka närma mig Nancys bok Listening samt läsa hans text genom tanken på différance i Nancys teori och förståelse om lyssnandet.  För att undersöka hur lyssnande och musik kan få ett praktiskt uttryck, av de teoretiska meningarna vi söker i différance, vill jag använda musikgenrerna blues och jazz och de blå toner som bluesen förhåller sig i och mellan. Min teori är att bluesen kan ge en plats (av flera) för var skillnader möts mellan text, värld och musik; platsen där différance kan lyssnas till, synliggöras och hörs. I den teorin vänder jag mig till Angela Davis bok Blues Legacies and Black Feminism som stöd för bluesens utveckling. Det jag ämnar närma mig hos Davis är just bluesens meningssökande och plats i samhället

This essay aims to create a deeper understanding of how the meaning-making of the series Thin Blue Line contributes to the debate of culture, cultural representation and exclusion in contemporary Sweden. Through a popular cultural perspective based on the theory of representation and a survey through the method semiotic analysis answer the following two questions: How is Swedishness represented in the TV series? How does racialized swedes appear in the TV series? The material analyzed is limited to four environments, from four scenes from the series. The analysis of semiotic resources such as the environment and characters show a representation of Swedishness and racialized swedes, confirming Stuart Hall's (1997) theory that racialized swedes are often represented in contexts linked to crime and bad behavior. This is found above all in denotation and connotation which depicts racialized swedes as "the others" in relation to the concept of "Swedishness". In conclusion, I believe that the outcome is due to the creators attempts to present the reality of the population in the city, followed by the lack of swedish research that sheds light on the opposite representation of racialized swedes.