Social sustainability is one of the three dimensions in the concept of sustainability and is seen as the weakest pillar of sustainable development. Previous literature concludes that social sustainability is a difficult concept to define and achieve. Therefore, the social dimension has not been addressed to the same extent and has been frequently avoided in research and practice. However the importance of the social dimension of sustainable development has been recognized from both the private and the public sector during the last decade. The social aspect of sustainability requires more attention and it is important to define the social sustainability processes that should be integrated during the planning phase of residential development projects. The purpose of this research is to contribute with knowledge about how social sustainability can be addressed in the housing industry and within the scientific fields of urban planning and project development. By looking deeper, from both the developer and municipality perspective, into how social sustainability aspects are addressed today, how cooperation regarding these aspects is working, what values a focus on social aspects can create for both parties as well as desires for the future, the research also aims to provide a recommendation of how residential developers can improve their working process. Four projects located both in Stockholm and Gothenburg have been used as a basis for the empirics in this research. Empirical information has been collected primarily through interviews but also from existing social sustainability tools. Interviews were conducted with representatives from JM AB and the municipalities of Stockholm and Gothenburg. The research has identified that concrete tools, cooperation, clear objectives, and an understanding of each other’s aims and goals are crucial for a good working process regarding social sustainability. A recommended working process has been developed with the aim of helping residential developers to address social sustainability in residential projects. The identified steps in the recommendation provide an understanding of how developers should work with social sustainability internally and in cooperation with the municipality. By working systematically with social sustainability in residential development, the research indicates that developers can become more attractive in the eyes of the municipality and thus gain a competitive advantage over their competitors as well as increase the possibility of creating shared values. / Social hållbarhet är en av tre dimensioner i begreppet hållbarhet och ses som den svagaste pelaren för hållbar utveckling. Tidigare litteratur drar slutsatsen att social hållbarhet är ett svårt begrepp att definiera och uppnå. Därför har den sociala dimensionen inte behandlats i samma utsträckning och har ofta undvikits i forskning och praktik. Däremot har betydelsen av den sociala dimensionen av hållbar utveckling uppmärksammats av både den privata och den offentliga sektorn under det senaste decenniet. Den sociala aspekten kräver mer uppmärksamhet och det är viktigt att fastställa de sociala hållbarhetsprocesser som bör integreras under planeringsfasen i bostadsutvecklingsprojekt. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur social hållbarhet kan hanteras i bostadsbranschen och inom de vetenskapliga områdena stadsplanering och  rojektutveckling. Genom att, från både bostadsutvecklarens och kommunens perspektiv, djupare undersöka hur sociala hållbarhetsaspekter behandlas i dag, hur samarbete kring dessa aspekter fungerar, vilka värden ett fokus på sociala aspekter kan skapa för båda parter samt önskemål för framtiden, syftar studien också till att ge en rekommendation för hur bostadsutvecklare kan förbättra sin arbetsprocess. Fyra projekt som ligger både i Stockholm och Göteborg har använts som underlag till empirin i denna undersökning Empirisk information har samlats in, främst genom intervjuer, men också utifrån befintliga sociala hållbarhetsverktyg. Intervjuerna genomfördes med representanter från JM AB och kommunerna Stockholm och Göteborg. Studien har identifierat att konkreta verktyg, samarbete, tydliga mål och en förståelse för varandras syften och mål är avgörande för en god arbetsprocess beträffande social hållbarhet. En rekommenderad arbetsprocess har utvecklats i syfte till att hjälpa bostadsutvecklare att adressera social hållbarhet i bostadsprojekt. De identifierade stegen i rekommendationen ger en förståelse för hur bostadsutvecklare ska arbeta med social hållbarhet internt och i samarbete med kommunen. Genom att arbeta systematiskt med social hållbarhet i bostadsutveckling, visar studien att bostadsutvecklare kan bli mer attraktiva i kommunens ögon och därmed få en konkurrensfördel gentemot sina konkurrenter, samt öka möjligheten att skapa gemensamma värden.

As the City of Stockholm continues to grow, there is a looming fear that there will not be enough housing for a growing population. Municipalities within Stockholm County are building up their housing stock to contribute solutions to the infamous housing crisis that is on the rise. With this increase of built development, there is also a faint shadow of the Million Homes Project problems that daunts new projects. The last time the city of Stockholm had built up so much new development, some of the Million Homes Project neighborhoods descended into segregated and vulnerable areas. This project looks at how Riksbyggen, a housing developer, can build housing developments that align with social sustainability practices for integrated neighborhoods, in order to avoid the process of segregation. The research focuses on the study area of Ursvik, a residential neighborhood that has plans to grow by 15,000 new residents in the next 10-15 years. This new neighborhood development will border more vulnerable neighborhoods, Rissne, Hallonbergen, and Rinkeby, which have reputations for being high in crime, immigrant dense, and segregated from neighboring areas. Riksbyggen has two existing housing developments in the area and has plans to build one more. Their recently established indicators for social sustainability can help make a long lasting impact on the social sustainability in the neighborhood. Through this project I hope to contribute knowledge on how social sustainability indicators can be used for planning for more integrated and open neighborhoods. The methods used were observations of Riksbyggen’s sustainability department, meetings with city planners from Stockholms and Sundbybergs stad, a survey of current Riksbyggen residents in Ursvik, talking with members of the housing boards, an analysis of indicators, and testing planning solutions. I found that the sustainability indicators are well focused on the needs of residents but could be improved through better communication of social sustainability goals throughout Riksbyggen and through a better follow-up measuring of indicators over time. More concrete measures, like including a diversity of services as well as tracking neighborhood progress over time can help ease residents’ biggest fear of integration: higher crime and lowered security. / Allt eftersom Stockholm stad fortsätter att växa finns det en hotande rädsla för att det inte kommer att finnas tillräckligt med bostäder för en växande befolkning. Kommuner runt om i Stockholms län försöker bidra till bostadskrisen genom att öka sitt bostadsbestånd. Men problemen från miljonprogrammets byggande, där en del stadsdelar över tiden blivit alltmer utsatta och segregerade, kastar en skugga och skapar rädsla bland beslutsfattare och planerare för att göra om samma misstag. Den här studien tittar på hur Riksbyggen, som är en stor byggaktör, kan bygga bostäder som ligger i linje med socialhållbarhetspraxis för integrerade grannskap och kan motverka segregation. Studien fokuserar på området Ursvik, ett bostadsområde som har planer på att växa med 15 000 nya invånare under de kommande 10-15 åren. Detta nya område kommer att angränsa mot mer utsatta områden som Rissne, Hallonbergen och Rinkeby, som har ryktet om sig att ha hög brottslighet, vara invandrartäta samt segregerade från omkringliggande områden. Riksbyggen har två befintliga bostadrättsföreningar i Ursvik och har planer att bygga en till. Deras nyligen etablerade indikatorer för social hållbarhet kan bidra till att långsiktigt påverkar den sociala hållbarheten i grannskapet. Genom det här projektet hoppas jag kunna bidra med ytterligare kunskap om hur sociala hållbarhetsindikatorer kan användas för planering för bättre integrerade och öppna grannskap. Metoderna som används är egna observationer av hur Riksbyggens enhet för hållbarhetsfrågor arbetar, möten med stadsplanerare från Stockholms stad och Sundbybergs stad, en enkät bland nuvarande boende i Riksbyggens bostadsrättföreningar i Ursvik, samtal med styrelsemedlemmar, en analys av indikatorer, samt tester av planeringslösningar. Resultatet visar att hållbarhetsindikatorerna är väl fokuserade på behoven hos men de sociala hållbarhetsmålen kan förbättras om de tydligare kommuniceras och implementeras i hela organisationen samt om Riksbyggen gör bättre uppföljningsstudier av indikatorerna över tid. Mer konkreta åtgärder såsom att Riksbyggen tillsammans med andra aktörer ser till att det blir ett större utbud och mångfaldav tjänster samtidigt som uppföljning av grannskapens framsteg över tid kan hjälpa lindra boendes rädsla inför att Ursviks integration med omgivande stadsdelar skall leda till högre brottslighet och försämrad trygghet.

För att möta den förväntade befolkningsökningen kommer bostadsbyggandet i Stockholmsregionen ställas inför utmaningar Om målet på 16 000 producerade bostäder per år fram till år 2030 ska uppnås krävs att samtliga kommuner i länet drar sitt strå till stacken. Lidingö stad är den kommun i länet som i dagsläget producerar minst antal bostäder i förhållande till invånarantalet. En av orsakerna beror på bevarandet av öns naturreservat och skyddade områden, vilket begränsar tillgången på byggbar mark. Enligt kommunens politiker är det viktigt att i största möjliga mån exploatera på redan ianspråktagen mark. På nordvästra delen av Lidingö ligger Trolldalstippen belägen, en plats med en idag verksam sten- och jordtipp. Marken är ianspråktagen och har goda förutsättningar för att utgöra ett framtida bostadsområde.      Detta arbete syftar till att ta fram ett realiserbart förslag för en framtida bostadsutveckling på platsen. I dagsläget finns varken detaljplan eller framtida exploateringsplaner för området. Kapaciteten för tippverksamheten närmar sig slutet och fastighetens framtida användning i är osäker.     I arbetet undersöks befintliga och framtida förutsättningar som kan ha inverkan på det föreslagna planområdet. Förekomsten av föroreningar i marken råder det tvivel om.  Misstankar om föroreningar finns, dock har inget ännu kunnat påvisas. De befintliga samhällsfunktionerna och infrastrukturen anses vara god och inga större åtgärder skulle behöva vidtas för att skapa ett hållbart samhälle på platsen.    Resultatet redovisar ett, av många tänkbara, förslag på hur exploateringen på Trolldalstippen skulle kunna utformas. En förkalkyl har tagits fram som grund för framtida kalkylarbeten. Syftet med kalkylen är att ge läsaren en inblick i projektets verkliga omfattning.    Vid planering av området har fokus legat på att behålla den befintliga terrängen i största möjliga mån. Huskropparna har placerats för att optimera havsutsikten från samtliga bostäder. Med varierande upplåtelseformer fås en mångfald i området vilket förväntas skapa ett tryggt och socialt hållbart samhälle. Förslaget omfattar ungefär 234 bostäder.      Även om flertalet frågor kvarstår innan det kan konstateras att tippen bör bebyggas, har Trolldalstippen goda förutsättningar för att i framtiden utgöra ett bostadsområde. / The Stockholm region will face challenges in order to meet the expected population growth and in order to achieve the target of 16,000 homes per year until 2030, all municipalities in the county are required to make an effort. Lidingö city is the municipality in the county which currently produces the least number of homes in relation to the population. This may depend on the conservation of the island's nature reserve and protected areas limits the availability of land. For the municipality's politicians, it is important to develop as much as possible on already utilized land. In the northwestern part of Lidingö is Trolldalstippen, a soil and stone waste facility. The land is utilized and has good conditions for forming a future residential area.    This work aims to produce an achievable proposal for future residential development on the site. At present there is no local plan for the area and there are either no plans for future exploitation in discussions with the municipality. The business capacity begins to approach the end and the property´s use are uncertain in the future.    The work examines the existing and the future conditions that may affect the proposed plan area. There is doubt about the presence of soil pollution. Suspicions of contamination exist, however, nothing has yet been proved. The existing social functions and infrastructure are considered good and no major measures would have to be taken to create a sustainable society on the location.     The result presents one, of potentially many, proposals on how the development at Trolldalstippen could evolve.  A pre-calculation has been done as a basis for future calculation work. The purpose of the calculation is to give the reader an insight into the extent of the project.    When planning the area, focus has been put on maintaining the existing terrain as far as possible. The houses have been positioned to optimize the ocean view from all homes. With varied forms of housing tenure, a diversity gets established in order to create a safe and socially sustainable society. The proposal covers approximately 234 residential units.    In summary, it can be seen that Trolldalstippen has very good conditions for future housing, although many questions remain to be answered before it can be determined that Trolldalstippen should be developed.

Sedan en tid tillbaka har utbudet och efterfrågan på bostäder varit väldigt debatterat. Detuppstod en bostads-politisk debatt där många kommuner blev kritiserade över hur dettahanteras. Örebromodellen har då blivit uppmärksammad på senare tid som ett effektivt ochtidsbesparande sätt att korta ner tiden från “idé” till färdig byggnad genom Örebrokommuns sätt att utföra markanvisningsprocessen på tillsammans med hur de utformardetaljplaner. Det har dock inte redovisats hur och varför denna modell fungerar samt omdessa påstådda förbättringar faktiskt stämmer. Därför har det visats sig vara intressant attundersöka detta.Detta examensarbete syftar till att undersöka vad Örebromodellen innebär från ettdetaljplanerings- och markanvisnings-perspektiv. Utöver detta syftar arbetet även till attutreda hur Örebro kommun arbetar efter en snabbare och effektivare process i dessa ovannämnda perspektiv samt om något efterföljande steg i processen har blivit påverkat avpåskyndandet från Örebromodellen. Arbetet syftar även till att belysa både för- ochnackdelar med den nämnda detaljplanerings- och markanvisnings-modellen.I uppsatsen har en kvalitativ fallstudie utförts som omfattar fyra bostadsprojekt i Örebro.Genom studien har det, till en början, konstaterats att Örebromodellen inte är en striktmodell som kommunen förhåller sig till utan istället en stark riktlinje som kan skilja sig någotmellan projekten. Denna modell använder sig av generella detaljplaner som kan ha storafördelar med sin flexibilitet men kan också anses vara osäkra i framtiden gällandekommunens ursprungliga avsikt med området. Utöver detta har det konstaterats attÖrebromodellens markanvisningar genomförs med förstudie- och reservations-avtal. Dessaavtal har både för- och nackdelar bland annat har det visat sig vara ett bra sätt att säkerställautformningen av byggnationen i genomförandeskedet samt att det är ett effektivt sätt attpåskynda processen på. Dock behövs det undersökas hur väl denna metod, som användsför markanvisningar, håller i bland annat konjunktursvängningar. I uppsatsen analyseras ochdiskuteras bland annat även hur Örebromodellen prissätter mark och hurreservationsavtalen kan ses som ett starkt styrmedel samt implikationer som kan följa avdetta.Vidare gällande studien om tidslinjen för projekten har det visats att genomsnittet för hurlång tid markanvisning och detaljplanering tar i verkligheten, för de projekt som studerats,stämmer i stort sett överens med det som Örebro kommun presenterat själva. Där tidslinjeninte följts har det funnits förklarliga skäl till detta. Det har till stor del berott på att  bostadsmarknaden stagnerade efter sommaren 2017 vilket gjorde det svårt förbyggaktörerna att sälja tillräckligt många bostäder innan de startade byggnationen. Dettaledde till att risken att fortsätta bygget blev för stor för byggaktörerna och de behövde dåförlänga antingen förstudien eller reservationen. Utöver detta har andra fall undersökts somhar påverkat processen. Dessa fall har visat på problem som uppstått på grund av denna typav markanvisningsmetod. / For some time now, supply and demand for housing have been very debated. There hasbeen a political debate about housing in which many municipalities have been criticized forhow this is being handled. The Örebro-model has recently been recognized as an efficientway to shorten the time period from an initial idea to a finished building through the Örebromunicipality's way of carrying out the municipal land allocations1 together with how theydesign plans2 for these areas. However, it has not been proven how or why this model worksand whether these alleged improvements are actually correct. Therefore, it has beennecessary to investigate this further.This thesis aims to investigate what the Örebro-model entails from a planning and municipalland allocations perspective. In addition, the thesis aims to investigate how the municipalityof Örebro works according to a faster and more efficient process in these previouslymentioned perspectives, and whether any subsequent steps in the process have beenaffected by the timesaving from the Örebro-model. This thesis also aims to highlight boththe advantages and disadvantages of the aforementioned planning and used method ofmunicipal land allocation.In this thesis, a qualitative case study has been carried out, which comprises four residentialprojects in Örebro. Through the study it has been found that the Örebro-model is not astrict model that the municipality of Örebro relies on, but instead a strong guideline thatmay differ slightly between projects. This model uses general plans that can have greatadvantages given their flexibility but can also be considered uncertain for the futureregarding the municipality's original intention with the area. In addition, it has beenestablished that the Örebro-model's land allocations are carried out with a pilot study3 andreservation agreements4. These studies and agreements have both advantages anddisadvantages. Among other things, it has proved to be a good way to ensure the design ofthe construction in the implementation stage and that it is an effective way to speed up theprocess. However, it is necessary to examine how well this method, which is used for landallocations, holds up in, among other things, economic cyclical fluctuations. This thesis alsoanalyzes and discusses, among other things, the Örebro-model’s pricing of land and howthe reservation agreements can be seen as a strong instrument for influencing constructioncompanies. The thesis also shows other implications that can follow from this.  Furthermore, regarding the study of the timeline of the projects, it has been shown that theaverage of how long the land allocation and planning takes in reality, for the projectsstudied, is broadly in line with what the municipality of Örebro presented themselves.Where the timeline was not followed, there have been explanatory reasons for this. This haslargely been due to the housing market stagnating after the summer of 2017, which made itdifficult for construction companies to sell enough housing units before they started theconstruction. This led to the risk of continuing the construction being too great for theconstruction companies and they then had to extend either the pilot study or thereservation agreements. In addition, other cases have been investigated that have beenshown to affect the process. These cases have shown problems that have arisen due to thistype of method used for land allocation.

Kunskap anses idag vara en av de mest betydelsefulla tillgångarna inom en organisation.Genom att hantera befintlig kunskap kan ett ökat lärande inom organisationen åstadkommasvilket kan bidra till effektivare arbetsprocesser och därmed konkurrensfördelar på marknaden.Hur väl en organisation hanterar befintlig kunskap i syfte att skapa värde inom organisationenär därmed av stor betydelse. Inom den svenska byggsektorn finns idag en stor mängd kunskapvilken riskerar att gå förlorad. Detta beror delvis på en fragmenterad organisationsstruktur,kulturen och den tekniska strukturen i branschen, där hög omsättning av personal i de oftatillfälliga projektorganisationerna bidrar till att kunskap går förlorad under projektets gång.Genom att implementera en tydlig strategi för att hantera kunskap kan organisationensäkerställa att rätt kunskap överförs till rätt personer vilket byggaktörer idag är medvetna ommen inte gör till fullo. Denna studie syftar till att kartlägga hur en svensk bostadsutvecklare i Stockholmsregionenarbetar för att hantera kunskap inom organisationen och under bostadsprojektens skeden, frånplanprocess till och med produktion. Studien undersöker även existerande och framtidaförutsättningar för att utveckla kunskapsåterföring inom organisationen. Studiens empiriskadel grundar sig i en intervjustudie där insamlad empiri analyseras utifrån koncept ochbakomliggande teorier beträffande Knowledge Management (KM) och SECI-modellen.Vidare diskussion förs i studiens slutsats där framtida rekommendationer förbostadsutvecklaren presenteras. Studien påvisar att bostadsutvecklaren har en tydlig strategi för kunskapsåterföring koppladtill de ingående processerna i KM. Organisationen använder sig idag av ett internt teknisktsystem för att lagra och sprida kunskap. Systemet är emellertid begränsat och bör utvecklasför att möjliggöra en effektivisering av organisationens kunskapsåterföring.Bostadsutvecklaren har en tydlig kommunikativ kunskapsåterföring genom formellamötesstrukturer. Vidare sker en stor del av kunskapsutbytet informellt vilket kan härledas tillen hälsosam företagskultur. Emellertid kan detta ge upphov till en lagringsosäkerhet inomorganisationen, en osäkerhet vilken kan leda till kunskapsförluster. Förutsättningar för enförbättrad kunskapsåterföring är trots uppmärksammade utmaningar stora. / Knowledge is considered one of the most valuable assets within an organization. Bymanaging existing knowledge, an increased learning in the organization could be achieved.This could potentially contribute to more efficient processes and, as a result, createcompetitive advantages. Thus, the way an organization manages existing knowledge is ofgreat importance to create organizational value. The Swedish construction industry holds alarge amount of knowledge which could be lost, because of a fragmented organizationalstructure, culture, and technical structure. Furthermore, construction projects often consist oftemporary project organizations with a high rate of employee turnover. This increases the riskof losing the knowledge gained during the projects. By implementing an organizationalstrategy of knowledge management, organizations can ensure that knowledge is transferredamong concerned parties. This study aims to explore how a Swedish housing developer manages knowledge within theorganization throughout a housing project and its different stages. From the planning processwith the municipality to the production phase. The study also examines the prerequisites todevelop knowledge feedback within the company. Furthermore, the empirical data of thestudy is collected through interviews and later analyzed using Knowledge Management (KM)concepts and theories, including the SECI-model. The analysis is followed by a discussionwith resulting conclusions and recommendations. The study indicates that the housing developer has a clear strategy to manage knowledgewithin the organization. A strategy with clear links to the processes within the concepts ofKM. To store and distribute knowledge, the organization is using technical systems. However,their current system is limited and should be further developed to enable an improvedknowledge feedback. Furthermore, the housing developer has well-structured meetings toachieve knowledge feedback. In spite of this, a large amount of the knowledge transfer takesplace informally which can cause storage insecurities as well as knowledge losses. However,despite the identified challenges, the prerequisites for an improved knowledge managementwithin the company are promising.

Residential real estate development is a capital-intensive business with a lot of risks involved, particularly according to Swedish banks. Since the price fall and decreased consumer confidence on the housing market in 2017, banks have become considerably more restrictive with regards to their approval of construction credit, especially towards smaller and medium sized actors on the residential real estate development market. Due to this restrictive lending environment, small and medium sized developers are often forced to utilize equity capital to an extent that is unlikely to be optimal with regards to modern capital structure theories. The aim of this research paper was, therefore, to explore the financing issues within the sector, examine the financing options available to Swedish medium sized residential developers, and conclude what could be conducted differently by both financiers and developers within the sector to potentially resolve the suggested issue.  The method chosen to explore and examine the selected subject area was semi-structured interviews with highly experienced employees of medium sized developers located in Stockholm, Sweden, Swedish commercial banks and other alternative financiers active within the sphere of residential real estate development financing. The rationale behind involving both developers and financiers was to gain an understanding of the issue from different perspectives, and thus hear arguments and counter arguments for and against the current financing structure in order to find the most suitable potential improvements. The collected data from the interviews was thematically analyzed and discussed from a perspective of modern and established financial theory, such as the trade off theory and the pecking order theory, along with other relevant theoretical frameworks, such as anchoring, game theory and risk. What was found was that developers primarily have an issue with early project financing and moving capital efficiently between finished and starting projects. Paradoxically, it seems unlikely that developers currently operate in accordance with aforementioned established financial optimization theories due to them being financially conservative in an effort to signal financial strength to banks and be approved construction credit as a reward. Also, what was found was that there exists a lack of effective communication between banks and developers with regards to the development process and accompanied risks, leading to an even more restrictive bank due to the effects of asymmetric information. A potential improvement to the way in which developers currently structure their capital was suggested to be an involvement of alternative financiers in the short term in order to gain access to capital in the more sensitive stages of the development process, later refinancing the debt when possible, through the means of the traditional banking system. / Bostadsutveckling är en kapitalintensiv verksamhet med stora risker, särskilt enligt de svenska bankerna. Sedan prisfallet och det minskade konsumentförtroende för bostadsmarknaden 2017 har banker blivit betydligt mer restriktiva när det gäller godkännande av byggkredit, särskilt gentemot mindre och medelstora aktörer på bostadsmarknaden. På grund av denna restriktiva kredit-miljö tvingas små och medelstora utvecklare ofta att använda eget kapital i en utsträckning som sannolikt inte är optimal med hänsyn till moderna teorier om kapitalstruktur. Syftet med denna uppsats var därför att utforska finansieringsproblemen inom sektorn, undersöka finansieringsalternativen för svenska medelstora bostadsutvecklare och dra slutsatser om vad som kan göras annorlunda av både finansiärer och utvecklare inom sektorn för att eventuellt lösa det föreslagna problemet. Metoden som valts för att utforska och undersöka det valda ämnesområdet var halvstrukturerade intervjuer med mycket erfarna anställda från medelstora utvecklare i Stockholm, Sverige, svenska affärsbanker och andra alternativa finansiärer som är aktiva inom finansiering av bostadsutveckling. Motivet bakom att involvera både utvecklare och finansiärer var att få en förståelse för frågan ur flera olika perspektiv och därmed höra argument och motargument för och emot den nuvarande finansieringsstrukturen för att hitta de mest lämpliga potentiella förbättringarna. Den insamlade informationen från intervjuerna analyserades tematiskt och diskuterades utifrån modern och etablerad finansiell teori, såsom trade-off theory och pecking order-teorin. Därutöver analyserades och diskuterades informationen utifrån ytterligare ett antal relevanta teoretiska ramar, såsom förankringsteorin, spelteori och risk. Vad som konstaterades var att utvecklare främst har ett problem med tidig projektfinansiering samt att flytta kapital effektivt mellan färdiga och startande projekt. Paradoxalt nog verkar det osannolikt att utvecklare för närvarande arbetar i enlighet med tidigare nämnda etablerade finansiella optimeringsteorier på grund av att de är finansiellt konservativa i ett försök att signalera finansiell styrka till banker och tilldelas byggkredit som belöning. Vad som också konstaterades var att det saknas en effektiv kommunikation mellan banker och utvecklare när det gäller utvecklingsprocessen och åtföljande risker, vilket leder till en ännu mer restriktiv bank på grund av effekterna av asymmetrisk information. En potentiell förbättring av hur utvecklare för närvarande strukturerar sitt kapital föreslogs vara ett kortsiktigt involverande av alternativa finansiärer för att få tillgång till kapital i de känsligare stadierna av utvecklingsprocessen, för att senare refinansiera skulden när det är möjligt genom det traditionella banksystemet.

The National Board of Housing, Building and Planning have been conducting housing needs assessments since 1995 (Boverket 2015). The latest assessment was conducted in 2015 and showed that 71,000 homes will need to be built annually by 2020. To be able to contribute to building more homes, Willhem AB is carrying out a project called ”Så bygger vi för alla”. As part of the work, this thesis will examine the building rules and how they can contribute to innovation. The purpose of this thesis is to investigate which rules, laws and norms we have to keep to in Sweden regarding housing construction. The aim of the work is to investigate whether the regulatory framework can create creativity amongst the players in the market. This thesis is limited to examining which laws, government policies and eventual municipal requirements that exist in Sweden. Therefore, industry rules, such as the AMA, and contracting regulations, such as AB and ABT, will not be taken into consideration. The survey is also limited to newly built multifamily houses only. Finally, the reference objects that are studied in the thesis will be in Sweden and be limited to being either construction-technical or plan-based innovative and have been recently executed. This thesis is based on the existing regulations and theories from previous studies. The data collected for this survey will be studied from a qualitative point of view. The survey aims to investigate a number of reference objects more thoroughly and conduct interviews with key people involved in the project, which means a qualitative approach is best suited. In 1987, Sweden received a new building legislation according to Örnhall (2017), which has resulted in a transition from specification requirements to functional requirements in order to increase the liberty in housing production. However, according to Örnhall (2017 the new legislation has contributed to a wider picture of the regulatory framework. The National Board of Housing, Building and Planning is the authority that has the overall responsibility for community planning, urban development, construction and housing (Nordstrand 2008). The most important laws and government policies that the social planning sector primarily have to obey are the Planning and Building Act (PBL), the Planning and Building Regulation (PBF) as well as and the Swedish National Board of Housing, Building and Planning (BBR) (Örnhall, Swedish Construction Service 2017a). The Planning and Building Act (SFS 2010:900), PBL, regulates the planning for land and water whilst the responsibility for maintaining the regulations lies with the municipalities. The purpose of PBL is to promote social development for long-term, equal, social and environmental sustainable development for today’s society and future generations (SFS 2010: 900). When creating new homes, special consideration should be given to long term use of the home (Boverket 2016). At the interview stage, six areas emerged that were considered to be particularly problematic or interesting for the development of innovative and cheap housing. These areas were; accessibility, municipal requirements, rules, advice and interpretations, energy, innovation and development, and the ability to build for everyone. I perceived the accessibility aspect as very complex. Several interviewees argue that the accessibility requirements entail an increased cost for new builds, in one case it was even expressed that today’s availability requirements means the housing becomes less accessible to a larger group. The rules for creating an inclusive society also emerged at the interview stage while another recurring opinion is the renewal of the legislation. Several interviewees stated that they consider the regulations to be outdated and need to be updated according to today’s society. Based on this, I found The National Board of Housing, Building and Planning requirements contradictory whilst providing support for innovation, many requirements inhibits the development of housing. Therefore, extensive research should be carried out on how people in Sweden want to live today; thereafter the regulations can be updated according to today’s needs. In one way or another, all reference objects have been at the forefront when it comes to housing development. A common factor for the various reference objects is that a major problem was identified in all projects, which led to a product or solution being developed. They show that there is not one solution to the problem, but that different solutions can be found to achieve the same goal: better housing for more people.

I dagsläget har samhällsutvecklingen en hög takt vilket innebär ständiga förändringar i omvärlden. Bostäder är något som bland annat förändras i takt med samhällsutvecklingen. I och med utvecklingen behövs planlösningar som är enkla att förändra. För att åstadkomma detta kan projektörer beakta framtida möjligheter för förändringar i planlösningar under projekteringsskedet. I arbetet har flexibilitet i planlösningar hos bostäder studerats. Flexibilitet innebär kortfattat att förändringar i planlösningar ska kunna göras enkelt och utan någon större kostnad. Fokus har varit på planlösningar i bostäder från två tidsperioder, därav miljonprogrammet (Bostadsbyggande i Sverige år 1965-1975) och nutid (år 2005-2015). Arbetet beskriver om typen av planlösning påverkar flexibiliteten, om flexibilitet är förändrat över tiden, varför flexibilitet i bostäder behövs och vad god flexibilitet i planlösningar ger möjlighet till. Lagstiftning om bostadsutformning har studerats för att förstå vad som styrt bostadsutformningen under respektive tidsperiod. En viktig skillnad mellan lagstiftningarna är att man gått från normkrav till funktionskrav. Det har även studerats om människans boendeförhållanden i bostaden från 1960-talet och framåt för att förstå bostadsutvecklingen. Arbetet är baserat på en kvalitativ metod där fakta främst insamlats från publicerade böcker som lästs textkritiskt. En analys av planlösningar från miljonprogrammet och nutiden har gjorts. Metoden blev framgångsrik genom att bra kriterier gjordes innan analysen som kunde indikera på om planlösningarna hade god flexibilitet eller inte. Analysen av planlösningarna från respektive period gjordes för att undersöka om flexibilitet är förändrat över tiden. I analysen jämfördes öppna och slutna planlösningar för att studera om planlösningstypen påverkar flexibiliteten, resultatet av arbetet tyder på att planlösningstypen påverkar flexibiliteten. Slutna planlösningar representerar miljonprogrammets tid och öppna planlösningar representerar nutid. / The development of Swedish society today is happening fast. With this comes that the surrounding enviroment of residental area is facing constant changes. The recidences change with the same speed as the social development. As a result floorplans of recidences have to be easy to change. To achieve easy transformable floorplans planners should pay attention to the possibility of transforming during the design stage. In this work flexible floorplans of residences have been studied. Flexible floorplans mean that changes can be made easily to the floorplan and at a low cost. The focus of this work have been to look at residential floorplans from two different periods. The first period is the time of the "million programme" (residential building programme during year 1965-1975 in Sweden) and the second period is the present time (year 2005-2015). The work describes why flexible floorplans are needed, which opportunities the flexibility gives, if flexibility is time-related or unchanged over time and if an open floorplan or closed floorplan affects the flexibility. Legislation regarding residential design has been studied to understand which rules have controlled the floorplannings during the different times. One essential difference between legislation and rules from the time periods is that in the first period, the law set the standard requirements and nowadays it sets functional requirements. The human way of life in the housing has been studied from the 1960´s until today to understand the requirements of housing development. The work is based on a qualitative method where facts mainly have been collected from published books that have been read critically. An analysis of floorplans from the "millione programme" and the present has been performed. The method has been successful due to having clear criteria set before the analysis to indicate if the floorplan had good flexibility or not. The analysis of the floorplans was made for each time period to examine if flexibility is time-related or unchanged over time. In the analysis open and closed floorplans were compared to see if the type of plan affects the flexibility. Closed floorplans represent the "million programme" period and open floorplans represent the present.

The last time Sweden did face a major housing shortage was during the 1960’s. As a solution to the housing shortage, The Million Homes Programme was initiated. The programme did manage to get rid of the housing shortage, but has received a lot of criticism concerning its architecture and environment since its completion. At the time for this study, Sweden is experiencing yet another housing crisis. In order to manage the housing shortage in a more successful way this time, it is important to not down-prioritise the exterior architecture. The exterior architecture plays an important role in creating both an aesthetical appealing and a social sustainable built environment. But the scarcity of housing makes it easy to sell the produced apartments, especially in the larger cities, which reduces the incentives for the developers to prioritise the aesthetics. There is an ongoing debate in Sweden concerning a dissatisfaction with the exterior architecture and there is an absence of research regarding the end-users preferences.  The identified problem that is addressed in this thesis concerns the down-prioritised aesthetics of the exterior architecture in multi-family residential areas in Sweden. The purpose with the study is to identify how housing developers can accomplish an exterior architectural design that is considered aesthetical attractive by its end-users. The study investigates preferences concerning exterior architecture, perceptions of the existing housing supply in Stockholm and how the housing developers can meet the identified preferences. A questionnaire was used as a method to identify peoples’ preferences and perceptions of four multifamily residential housing areas in Stockholm. Interviews were conducted with a housing developer to identify how housing developers can cost-effectively meet the preferences.  The majority of the housing supply, built in what is generally considered to represent a contemporary style, did not satisfy the identified preferences concerning exterior architecture. As the title of this report indicate, the questionnaire respondents considered contemporary areas in general to look more or less like identical boring boxes. It was only the supply built in traditional style that satisfied the identified preferences. That is, the studied housing supply does not meet the end-users demand fully satisfactory. However, the interviews revealed that housing developers can satisfy the identified preferences cost-effectively by accompanying some suggestions of improvements. / Senast Sverige upplevde en bostadskris var under 1960-talet och som en lösning initierades Miljonprogrammet. Miljonprogrammet reducerade bostadsbristen men har sedan det färdigställdes fått motta mycket kritik för sin exteriöra arkitektur och sin byggda miljö. Vid tiden för genomförandet av den här studien, genomgår Sverige ännu en bostadskris. För att hantera bostadsbristen på ett mer framgångsrikt sätt den här gången är det viktigt att den exteriöra arkitekturen inte nedprioriteras. Den exteriöra arkitekturen spelar en viktig roll i skapandet av en byggd miljö som är estetiskt tilltalande och socialt hållbar. Men den stora efterfrågan på bostäder gör det relativt enkelt att sälja de nyproducerade lägenheterna, särskilt i landets större städer, vilket reducerar initiativen för bostadsutvecklare att prioritera det estetiska. En pågående mediedebatt i Sverige vittnar om att det finns ett missnöje rörande dagens exteriöra arkitektur. Dessutom saknas det forskning om hur slutanvändarna faktiskt vill bo.  Problemet som behandlas i den här rapporten rör den nedprioriterade exteriöra arkitekturen i bostadsområden med flerfamiljshus i Sverige. Syftet med studien är att identifiera hur bostadsutvecklare kan uppnå en exteriör arkitektonisk design som anses vara estetiskt attraktiv av sina slutanvändare. Studien undersöker preferenser rörande exteriör arkitektur, hur det befintliga utbudet av bostadshus i Stockholm uppfattas och hur bostadsutvecklare kan möta de identifierade preferenserna. En enkätundersökning användes som metod för att identifiera människors preferenser och uppfattning gällande fyra olika bostadsområden i Stockholm. Intervjuer genomfördes med en bostadsutvecklare för att identifiera hur de kunde möta de identifierade preferenserna kostnadseffektivt.  Majoriteten av det undersöka bostadsutbudet, som är byggt i vad som generellt anses vara nutida stil, tillfredsställde inte de identifierade preferenserna rörande exteriör arkitektur. Precis som rapportens titel indikerar, ansåg enkätundersökningens respondenter att bebyggelsen i våra nutida bostadsområden generellt ser mer eller mindre ut som identiska tråkiga lådor. Det var endast bostadsutbudet byggt i en traditionell stil som tillfredsställde de identifierade preferenserna. Det betyder att den studerade bostadstillgången inte möter slutanvändarnas efterfrågan till fullo. Likväl, intervjuerna visade på att bostadsutvecklarna kan tillfredsställa de identifierade preferenserna kostnadseffektivt genom att följa ett antal förbättringsförslag.

I Sverige är behovet av bostäder stort och en utbredd bostadsbrist råder. Av den anledningen behövs det fram till år 2025 uppföras cirka 710 000 bostäder, där det största behovet finns i storstadsregionerna.  En förutsättning för att bostadsbristen ska kunna motverkas är att detaljplaner tas fram, vilka möjliggör ett ökat bostadsbyggande. Detaljplanerna tas fram i form av en detaljplaneprocess, vars syfte är att reglera mark- och vattenanvändningen. Under de senaste åren har denna process fått kritik för att vara ineffektiv och bromsa bostadsbyggandet, där en del av problemet är bristfälligt samarbete mellan kommun och byggherre. Av den anledningen har en undersökning kring relationen mellan parterna utförts i samverkan med Institutionen för Fastigheter och Byggande på KTH.  Denna undersökning syftar till att identifiera framgångsfaktorerna i relationen mellan kommunen och byggherren. Rapporten har avgränsats till detaljplaneläggning av bostäder i Stockholmsregionen, där kommunen och byggherren arbetar i samverkan. Aspekter som har undersökts är samarbete, kommunikation, tillit och lagprestationer.  Inledningsvis utfördes en litteraturstudie av tidigare forskning kring planprocessen och projektledning, där syftet var att skapa översiktlig kunskap kring ämnet samt utgöra underlag för frågemallar till intervjuer. Därefter genomfördes elva djupgående och semistrukturerade intervjuer med sakkunniga representanter från olika kommuner och byggherrar. Målet med intervjuerna var att inhämta empiri för att kunna besvara undersökningens frågeställning: Vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna i relationen mellan kommunen och byggherren vad gäller samarbete, kommunikation, tillit och lagprestationer?  Undersökningen påvisar att den enskilt största framgångsfaktorn i relationen mellan parterna är att ett kompetent projektledarskap finns representerat. I en projektledarroll ingår att skapa goda förutsättningar för samarbete, kommunikation, tillit och lagprestationer. Detta gör att relationen mellan parterna kommer att fungera bättre om en kompetent projektledare är ansvarig för processen. Kommunen verkar som planmyndighet och bör därför säkerställa att en kompetent projektledare finns representerad för att leda processen. För ett framgångsrikt samarbete krävs framförallt en gemensam och genomförbar målbild, samt att hålla fast vid det som är överenskommet för att motverka riktningsförändringar i processen vid hög personalomsättning. Dessutom bör parterna inneha förståelse för varandras roller och drivkrafter samt hur respektive organisation styrs, leds och verkar.  För att skapa goda förutsättningar för en bra kommunikation bör parterna sträva mot att ha en så öppen och rak dialog som möjligt, där ställningstaganden och beslut skall motiveras. Dessutom bör parterna vara lyhörda mot varandra och förebygga konflikter genom att i ett tidigt skede diskutera känsliga frågor som exempelvis exploateringsgrad, tidplan och detaljeringsnivå.  De största framgångsfaktorerna för att skapa tillit mellan parterna är att vara så transparenta som möjligt och undvika att dölja angelägenheter för varandra. Dessutom anses det vara viktigt att förvalta det förtroende som den andra parten har gett genom att utföra det som utlovats.  Framgångsfaktorer för att skapa lagprestationer är att involvera lösningsorienterade och engagerade individer, samt som ovan nämnts, involvera en kompetent projektledare. Dessutom bör byggherren bidra med kompetens kring genomförandet för att i ett tidigt skede säkerställa att det som planläggs är möjligt att bygga med en god arbetsmiljö.  Övriga framgångsfaktorer för att skapa en god relation mellan kommunen och byggherren är att tidseffektivisera processen, dock under förutsättningen att kvaliteten inte påverkas negativt av detta. Dessutom bör parterna genomföra en erfarenhetsåterföring efter avslutat projekt, för att dels dra lärdomar och utveckla processen men även för att förbättra relationen mellan varandra.  Om ovan nämnda framgångsfaktorer finns representerade i processen anses förutsättningarna finnas för att skapa en god relation mellan kommunen och byggherren. Detta är viktigt eftersom en god relation med tillfredställande samarbete parterna emellan anses skapa gynnsammare förutsättningar för planläggningen av bostäder. Detta underlättar framtagandet av fler detaljplaner, vilket leder till att fler bostäder kan byggas och motverka bostadsbristen som råder. / In Sweden the need for housing is extensive, with a widespread housing shortage as an outcome. There is a need of approximately 710 000 units to be built until year 2025, where the highest demand is in the metropolitan regions. A precondition for the ability to meet the housing demand is an increased number of detailed development plans, which is needed when developing housing. The detailed development plan’s purpose is to regulate the land and water usage. During the last years the process of developing the plans has been criticized for being ineffective and to decelerate the building of new housing. A part of the problem is an inadequate collaboration between the municipality and the housing developer. Due to this problem, the relationship between the municipality and the housing developer have been closer studied in this thesis in cooperation with the Department of Real Estate and Construction Management at the Royal Institute of Technology KTH.  The purpose of this study is to identify the success factors in the relationship between the municipality and housing developer. The report has been delimited to only include detailed development planning of housing in the Stockholm region, where the municipality and housing developer collaborate. The aspects which are studied closer are collaboration, communication, trust and team performance.  First of all, a literature review of previous research on the detail development planning process and project management was conducted. This to create broad and general knowledge of the subject. The purpose of the literature study was to gain knowledge of the subject and design question templates for upcoming interviews. As a next step, eleven in-depth and semi-structured interviews were conducted with experts from different municipalities and housing development companies. The goal was to collect empirical data in order to answer the research question: What are the most important success factors in the relationship between the municipality and the housing developer in terms of collaboration, communication, trust and team performance?  The findings reveal that the main success factor in the relationship between the parties is the presence of professional project management. The role of a project manager includes creating preconditions for collaboration, communication, trust and team performance. Meaning, that the relationship between the parties will work more adequate if an individual highly competent within these areas is leading the project. The municipality is the planning authority and should therefore ensure that a competent project manager is represented in the process.  For a successful collaboration, there need to be a common and buildable goal. Also, it is important that one sticks to what is agreed upon, especially when there is a change in management due to high staff turnover. Both parties also need to understand each other’s roles and drivers, and how the different organizations are structured. In order to create good conditions for communication, the parties should try to have an open and straightforward dialogue where all decisions are argued for. The parties should be responsive to each other and prevent conflicts by discussing sensitive issues such as the floor space index, schedules and the degree of details at an early stage of the process. Success factors for establishing trust between the parties are transparency and avoiding to hide things from each other. It is also considered of importance to keep the trust by delivering what is promised. Important factors for a good team performance are to involve solution-oriented and dedicated individuals, led by a competent project manager. The housing developer should also contribute with constructability skills in order to ensure that the detailed development plan is buildable with a safe working environment. Other success factors for establishing a good relationship between the municipality and the housing developer is to make the process more time-effective, without compromising the quality. In addition, the parties should implement experience feedback sessions at the end of the project in order to learn from the process and improve the relationship between the parties. If the above-mentioned success factors are taken into account in the process, the conditions for the relationship can be considered as good. A good relationship with satisfactory collaboration between the parties will benefit the planning process of housing. Hopefully this will result in more detailed development plans and increase the construction rate of housing in order to meet the high demands.