Sedan 1950-talet har konsumtions- och utvinningsekonomier accelererat vilketbidragit till ett samhälle präglat av exponentiell tillväxt och linjära ekonomiskasystem. Om trenderna fortsätter förväntas konsumtionsmängder år 2050 bli tre gångerså höga sett till vad planeten klarar av. Konsekvenser är utarmning av värdefullanaturresurser och ekosystem. För att uppfylla Parisavtalets 1,5 graders målidentifieras cirkulär ekonomi vara av vikt. Cirkulär ekonomi är en regenererandeekonomi på uppgång med syfte att bibehålla produkter och material i flöde under enså lång tid som möjligt. Studien tydliggör och jämför mönster i samband mednuvarande cirkulära tjänster, hinder, möjligheter och utvecklingsområden förcirkulära affärsmodeller inom outdoor-branschen. Syftet är att sammanställa kunskapför att bidra till utvecklig inom branschen. Metoden består av en dokumentanalys avhemsidor och hållbarhetsrapporter hos 18 outdoor-företag och 10 företag med cirkuläraffärsmodell kopplat till nuvarande cirkulära tjänster. Sedan semistruktureradeintervjuer med 9 outdoor-företag samt en enkätundersökning med 22 SOGmedlemsföretag för att samla in och analysera hinder, möjligheter ochutvecklingsområden. Studien visar att analyserade företag i olika hög grad har börjatatt implementera cirkulära tjänster utifrån produktkategori och vald affärsmodell.Vanligt upplevda hinder beskrivs som kostnader för vidareutveckling, politiskahinder, linjär affärsmodell, logistik samt ekonomisk lönsamhet. För traditionellaföretag beskrivs linjära affärsmodeller vara ett övergripande hinder som kan ligga tillgrund för andra identifierade hinder. För företag med cirkulär affärsmodell kopplashinder till kapitalanskaffning. Oavsett organisatorisk uppbyggnad eller affärsmodellför en verksamhet kan hinder för utveckling vara delade, t.ex. politiska faktorer ochsamhällsbeteenden. Identifierade möjligheter beskrivs som kundlojalitet ochsamarbete, följt av marknadsföring samt innovationer. För både traditionella företagoch företag med cirkulär affärsmodell beskrivs liknande uppfattningar kopplat tillmöjligheter. Verksamheterna kan få större möjlighet till kundkontakt i och medutveckling av produktstegen vid t.ex. uthyrning eller second-hand försäljning. Vidareidentifieras branschöverskridande samarbeten som en stor möjlighet. Vilket kan bidratill ett snabbare skifte sett till stora globala flöden och skapa incitament förvidareutveckling av återvinningssystem. Kopplat till utvecklingsmöjligheter anseshögre användning av återvunna material, samarbete samt upp-skalning vara viktigt.Det är tydligt att utvecklingsområden inom branschen skiljs åt utifrån olika faktorert.ex. verksamheternas inriktning, kategori, storlek samt typ av vald affärsmodell. Endel av slutsatsen är vikten av utveckling mot gemensamma materialströmmar samtinsamlingssystem för att möjliggöra värdeuppfyllnad av cirkulär ekonomi till enhögre grad. Samtidigt identifieras enskilda aktörers arbete och lösningar underutvecklingsfasen vara av stor vikt för att bygga vidare på utveckling och efterfrågan isamhället vilket kan bidra till överkommandet av externa barriärer så som politiskafaktorer och samhällsbeteenden. / Since the 1950s, consumption and extraction economies have accelerated, which hascreated a society characterized by exponential growth and linear economic systems. Iftrends continue, consumption volumes in 2050 are expected to be three times as highof what Earth can handle. Consequences are depletion of valuable natural resourcesand ecosystems. In order to meet the Paris Agreement’s 1.5-degree goal, circulareconomy is identified as important. Circular economy is a regenerating economy onthe rise with the aim of maintaining products and materials in flows for as long aspossible. This thesis clarifies and compares patterns in connection with currentcircular services, obstacles, opportunities and development areas for circular businessmodels in the outdoor-industry, with the aim to compile knowledge in contributionfor development. The method consists of a document analysis of websites andsustainability reports of 18 outdoor companies and 10 companies with a circularbusiness model linked to current circular services. Then semi-structured interviewswith 9 outdoor companies and a survey with 22 SOG member companies, to collectand analyze obstacles, opportunities and development areas. The thesis shows avarying degree of implementation of circular services by analyzed companies, basedon product category and current business model. These companies - describedobstacles as costs for further development, political barriers, linear business models,logistics and economic profitability. For traditional companies, linear business modelsare described as an overall obstacle that can form the basis for other commonlyperceived obstacles. For companies with a circular business model, obstacles arelinked to capital raising. Regardless of the organizational structure or business modelfor a business, obstacles for development can be shared, e.g. political factors andsocietal behaviors. Identified opportunities are described as customer loyalty andcollaboration, followed by marketing and innovations. For both traditional companiesand companies with a circular business model, similar opportunities are described.The businesses can have big opportunities regarding customer contact through thedevelopment of products steps at e.g. rental or second-hand sales. Furthermore, crossindustrycollaborations are identified as an important area of development. Whichalso can contribute to a faster shift in terms of large global flows and create incentivesregarding further development of for example recycling systems. Linked todevelopment opportunities, higher use of recycled materials, collaboration andupscaling are considered important. It is clear that development areas for the industryare distinguished on the basis of various factors, e.g. focus for the business, category,size and type of chosen business model. Part of the conclusion concerns theimportance of development towards common material flows and collection systems toenable fulfillment of circular economy to a higher degree. At the same time, the workand solutions from individual actors during the development phase are identified tobe of great importance to further develop and create a demand in the society, whichcan contribute to the overcoming of external barriers such as political factors andsocietal behavior. / <p>2021-06-04</p>

Att få en betald anställning inom tv-produktion kan vara svårt, även om du har en utbildning inom området. Det kan även vara problematiskt för de som anställer att finna personer med den kompetens, erfarenhet eller arbetsmoral som krävs. Därför är det vanligt med praktikarbete som en första väg in i yrkeslivet. Majoriteten av tidigare studier är gjorda utifrån praktikantens position och synvinkel, ofta ur ett kritiskt perspektiv, vilket öppnar upp för argumentation kring varför föreliggande studie behövs. Syftet med föreliggande studie är därför att bidra med kunskap och ökad förståelse kring praktikarbete inom den svenska tv-branschen utifrån två perspektiv; praktikanternas och arbetsgivarnas. Detta för att öppna upp för diskussion och öka utvecklingsmöjligheterna för tryggare anställningsformer. Kvalitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med praktikanter och arbetsgivare i tv-produktioner i Stockholm. För att få en tydligare bild över hur fenomenet praktikarbete inom tv-produktion arbete uppfattas av vardera urvalsgrupp, hur praktikarbete kan utveckla faktorer för betald anställning, samt för att definiera eventuella utvecklingsmöjligheter för tryggare anställningsformer har resultatet analyserats genom SWOT-modellen. Resultatet visar på att utbildning nästan inte spelar någon roll alls när det kommer till att få en betald anställning i tv-branschen idag. För att få en betald anställning är det istället kontakter, yrkeserfarenhet och personkemi som värderas högst, vilket i sin tur kan vara svårt att få om man inte tidigare har haft praktik inom tv-produktion. Däremot är utbildning en av de högsta prioriteringarna när det kommer till att få en praktikplats, vilket i sin tur ofta leder till att dessa tre krav eller prioriteringar utvecklas. / It can be difficult to get a paid employment in television production, even if you have an education in the field. It can also be problematic for those who hire people with the skills, experience or work ethic that are required. Therefore, it is common to work as an unpaid runner or intern as a first step into working life. The majority of previous studies are based on the point of view of the trainee, often from a critical perspective, which opens up for argumentation about why the present study is needed. The purpose of the present study is therefore to contribute knowledge and increased understanding of unpaid labor in the Swedish television industry from two different perspectives; interns and employers. This to open up for discussion and increase the development opportunities for safer forms of employment. Qualitative method has been used and the result has been collected through eight semi structured interviews with interns and employers in television production in Stockholm. In order to get a wider perspective of how the phenomenon of unpaid work and internships is perceived by each selection group, the result has been analyzed by using the SWOT-model. The result shows that education almost does not matter at all when it comes to getting a paid employment in the television industry today. In order to get a paid employment, contacts, professional experience and personal chemistry are highly valued, which in turn can be difficult without having had an internship. On the other hand, education is one of the top priorities when it comes to getting an internship, which in turn often leads to the development of these three requirements or priorities.

Complaints, due to broken products, are today mostly handled in two ways in the fast fashion industry. These two ways are replacement of goods or a refund. This paper investigates whether repair of the product would be an acceptable option for the consumer. This is investigated by analyzing consumer attitudes to garment repair instead of traditional complaint alternatives. Repair of the product includes repair in store, the consumers repairing the garment themselves for a compensation or the company offering a sewing kit to the consumer to repair the garment themself. Solomon, Bamossy, Askegaard and Hoggs (2013) ABC-model is applied to analyze consumer attitudes. The purpose is to investigate female consumers attitudes towards complaint alternatives in physical stores, as well as their attitudes to less occured options in the fast fashion industry. The empirical data consists of focus groups. In order to achieve the purpose of this paper, the empirical data has been analyzed with previous research and the theoretical model. The theory and the previous research addresses areas such as complaint, sustainability, behavior and attitudes. The study's conclusion is that shop repair is an option if the repair is done without waiting and a warranty of the garment is given. That the consumers themself should repair the garment for a compensation is only an option if the consumer has the knowledge and competence to repair. However, there is skepticism to this option because consumers perceive it as the company's responsibility to remedy. The alternative offering a sewing kit is not an acceptable option for the consumers. It will be a process to apply new complaint alternatives because the customer needs time to accept these alternatives. The consumer's responsibility lies in the choice making. In order for consumers to make alternative choices in complaint situations companies should offer the alternatives as well as encourage and inspire consumers to make the right choice for the environment. / I dagsläget hanteras reklamationer främst på två sätt i fast fashion-branschen, byte av vara eller återbetalning. Uppsatsen undersöker därför om lagning av produkten skulle vara ett acceptabelt alternativ för fast fashion-konsumenten. Detta undersöks genom att analysera konsumenters attityd till lagning av plagg istället för de traditionella reklamationsalternativen. Lagning av plagg innefattar lagning i butik, konsumenten får laga plagget själva mot ersättning eller erbjudande om sömnadskit för att laga varan själva. För att analysera konsumenters attityder tillämpas Solomon et als. (2013) ABC-modell. Uppsatsens syfte är att undersöka kvinnliga konsumenters attityder till reklamationer i fysisk butik, samt deras attityder till mindre förekommande reklamtionsalternativ inom fast fashion-branschen. Empirin består av resultatet från fokusgrupper. För att uppnå uppsatsens syfte har empirin analyserats med tidigare forskning och teori. Teorin och den tidigare forskningen behandlar områden som reklamation, hållbarhet, beteende och attityder. Studiens slutsatser är att lagning i butik är ett alternativ om reparationen sker utan väntetid och en garanti på plagget utlovas. Att konsumenten själv ska laga plagget mot en ersättning är endast ett alternativ om konsumenten innehar kunskap och kompetens att laga felet. Det finns dock en skepticism mot detta alternativ då konsumenterna uppfattar det som företagets ansvar att åtgärda felet. Alternativet erbjudande av sömnadskit är inget acceptabelt alternativ för konsumeterna. Det kommer att vara en process att tillämpa andra alternativ vid reklamation då konsumenten behöver tid att acceptera de mer hållbara alternativen. För att konsumenterna ska kunna göra alternativa val vid reklamation bör företagen erbjuda detta samt uppmana och inspirera konsumenterna att göra de hållbarhetsmässigt rätta valen.

Bakgrund: Enligt svensk lag ska arbetsgivare bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i yrkeslivet. Lagen säger även att större företag har en skyldighet att upprätta en hållbarhetsrapport innehållande upplysningar kring bland annat jämställdhet. Finns det skillnader i presentationen av jämställdhetsarbete beroende på branschtillhörighet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vad olika företag redovisar i sitt jämställdhetsarbete beroende på bransch. Uppsatsen avser vidare att identifiera och förklara skillnader i rapporteringen hos svenska börsnoterade bolag inom de tre olika branscherna; IT-, fastighets- och finansbranschen. Metod: I denna studie tillämpas en kombination av en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. För att undersöka forskningsfrågorna har studien antagit en innehållsanalytisk forskningsmetod, där ett kodschema ligger till grund för insamling av empirisk data från olika företags års- och hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Det framkommer skillnader i de studerade branschernas redovisning av jämställdhetsarbete. Några konkreta orsaker till detta kan inte förklaras med den empiriska data som har samlats in. Teorin kan dock förklara företags agerande och beslutsfattande, vilket kan ligga till grund för företagens synliggörande av jämställdhetsarbete. Studiens resultat visar på att finansbranschen redogör sitt jämställdhetsarbete i störst utsträckning, följt av fastighetsbranschen och därefter IT-branschen. / Background and problem: According to Swedish law, employers must actively work for promoting gender equality in the organization. The law also states that larger companies have an obligation to prepare a sustainability report containing information on, among other things, gender equality. Are there differences in the presentation of gender equality work depending on industry affiliation? Purpose: The purpose of this paper is to describe what different companies report in their activities for gender equality depending on industry. The thesis aims to identify and explain differences in the reporting of Swedish listed companies within the three different industries; IT, real estate and finance industry. Method: In this study, a combination of a quantitative and qualitative research method with an abductive approach is applied. In order to examine the research questions, the study has adopted a content analytical research method, where a code scheme forms the basis for collecting empirical data from various companies' annual and sustainability reports. Conclusion: The study has revealed differences in the reporting of gender equality in the studied industries. The empirical data cannot explain any concrete reasons for the differences. However, the theory can explain companies’ actions and decision-making, which can form the basis for companies' reporting of gender equality. The study's result show that the financial industry reports its gender equality work to the greatest extent, followed by the real estate industry and the IT industry.

Research questions:  How can the Aspvik model be useful for the traditionally functioning water and sewage industry? What are the main challenges for regime actors to implement systems similar to those derived from the Aspvik model? Purpose: The purpose of the study is two-fold. Firstly, we intend to investigate system development and entrepreneurship from below in a local project in the water and sewage industry and its business model. Secondly, the study aims to provide an understanding of how the organization and the development process differ between the local Aspvik project and the existing regime within the water and sewage industry. Method: The study was of a qualitative nature based on an abductive approach. The theoretical framework was based on scientific articles and publications as well as books. The empirical data collection consisted of the collection of primary and secondary data, of which primary data was obtained through a total of 13 semi-structured interviews and secondary data via web pages, public print (laws and regulations) and other sources. A thematic analysis was performed based on the theoretical framework and the empirical data. Conclusion: The Aspvik model can generate usefulness as it contributes by providing a businesslike approach with transparency and visualization of what opportunities the industry actors have and what it may cost. With transparency, the current problems and bottlenecks in the industry became more evident. There are major environmental benefits in increasing the rate of development of the municipal water and sewage grid. It is mainly the Water Services Act, section 6 in particular, which is the main challenge for achieving a more efficient expansion of the water and sewage grid, both in terms of resources and time. It may require organizational change at the regime level, this in order to handle several projects simultaneously, or to provide increased support for private initiatives similar to the Aspvik project. / Problemställning: Hur kan Aspviksmodellen generera nytta för den traditionellt fungerande VA-branschen? Vilka är de huvudsakliga utmaningarna för regimaktörer att implementera system liknande det som härrör från Aspviksmodellen? Syfte: Studiens syfte är tvådelat. För det första ämnar vi undersöka systemuppbyggnad och entreprenörskap från grunden i ett lokalt VA- projekt och dess affärsmodell. För det andra syftar studien till att ge förståelse för hur organisationen och VA-utbyggnadsprocessen skiljer sig mellan det lokala VA-projektet och den befintliga regimen. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen var baserad på vetenskapliga publikationer och böcker samt studentlitteratur. Den empiriska datainsamlingen utgjordes av insamling av primära och sekundära data, varav primärdata erhållits genom totalt 13 semistrukturerade intervjuer och sekundärdata via webbsidor, offentligt tryck (lagar och förordningar) och övriga källor. Utifrån den teoretiska referensramen och den empiriska data genomfördes en tematisk analys. Slutsats: Aspviksmodellen kan generera nytta då den bidrar med att tillhandahålla en affärsmässig strategi med ökad transparens och visualisering över vilka möjligheter branschaktörer har och vad det kan kosta. Med transparens blev rådande problem och flaskhalsar i branschen mer tydliga. Det finns stora miljömässiga fördelar med att öka utbyggnadstakten av det kommunala VA-nätet. Från regimens synvinkel är det huvudsakligen vattentjänstlagen i sig, 6 § i synnerhet som utgör en utmaning mot en effektivare utbyggnad av VA-nätet, både ekonomiskt och tidsmässigt. För att hantera det krävs någon organisatorisk förändring på regimnivå för att kunna hantera flera projekt samtidigt, alternativt att från regimens sida ge ett ökat stöd till privata initiativ i samma slag som Aspviksprojektet.

I Sverige ökar antalet kvinnor som är intresserade av ett jobb inom IT-branschen medan andelen kvinnor som arbetar i branschen minskar. Denna studie utforskar detta fenomen ur ett företagsekonomiskt och ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Genom intervjuer med tio kvinnor med erfarenheter från den svenska IT-branschen syftar denna studie till att förstå de huvudsakliga barriärerna som kvinnor upplever i branschen. Vi finner tre huvudsakliga barriärer: (i) Maskulin organisationskultur där vi upptäcker att kvinnor anpassar sig till de maskulina kulturerna, (ii) Sociala förväntningar på feminina och maskulina stereotyper där vi kan se att kvinnor förväntas ta ett mer socialt ansvar på arbetsplatsen och (iii) Ifrågasättande av kompetens där vi finner att kvinnors kompetenser ifrågasätts både av andra parter och av sig själva. Till skillnad från studier om samma fenomen i andra länder identifieras inte konflikter mellan privat- och arbetsliv som en framträdande barriär. / In Sweden the number of women who are interested in a job in the IT industry is increasing, however the existing portion of women working in the industry is decreasing. This study explores this phenomenon from the business studies perspective, and the media and communication studies perspective. Through interviews with ten women, with experiences from the Swedish IT industry, this study aims to reach an understanding of the main barriers that women experience in the industry. We find three main barriers: (i) Masculine organizational culture where we detect that women are adjusting to the masculine cultures, (ii) Social expectations of feminine and masculine stereotypes where we discover that women are expected to take on more social responsibility at the workplace and (iii) Questioning of competence where we find that women’s competences are being questioned both by other parties and by themselves. Unlike studies of the same phenomenon in other countries, conflicts between personal life and work life is not identified as a distinctive barrier.

Kvinnor i IT-branschen, Könsteori, Kvinnor inom Informationsteknologi, Inkludering, Underrepresentation av kvinnor inom IT Sammanfattning (kopiera från uppsats) *: IT-branschen har traditionellt varit mansdominerad under lång tid överallt i världen och behöver fler anställda som är kvinnor. Även om samhället är medvetet om detta faktum är det mindre klart hur verksamheter ska arbeta för att få in och behålla kvinnor inom IT-branschen. För att möjliggöra att fler kvinnor vill ge sig in och stanna kvar inom branschen är det viktigt att förstå de utmaningar kvinnor möter inom branschen och vad som motiverar dem till att arbeta inom IT. Denna förstudie syftar till att undersöka vilka utmaningar kvinnor inom den svenska IT-branschen möter. Det finns forskning inom området kring vilka motgångar kvinnor inom IT-branschen möter men det har identifierats ett gap i den svenska kontexten: vad kvinnor i Sverige möter för motgångar inom IT-branschen. Förstudien syftar även till att genom dessa utmaningar ta reda på vad kvinnor motiveras av för att förstå hur fler kvinnor kan vilja ta sig in i branschen i Sverige. Förstudien är av kvalitativt slag där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnor från varierande verksamheter och har olika roller inom IT-branschen. Utöver den empiriska förstudien har även en litteraturstudie genomförts för att identifiera eventuella luckor eller motsägelser i tidigare forskning inom området. Resultatet visar att det är skillnader på vad män och kvinnor motiveras av inom IT-branschen. Fler män än kvinnor har valt branschen vilket i sin tur lett till underrepresentation av kvinnor och negativ inverkan på IT-innovationer. Resultatet visar på utmaningar som är djupt förankrade i stereotyper, samhällets förväntningar, den mansdominerade miljön och brist på förebilder. Trots de många utmaningarna som kvinnor möter finns det mycket som motiverar dem till att arbeta inom IT-branschen. Motivation som att utveckla tekniska färdigheter inom olika områden, flexibiliteten som ger möjligheten till att lägga upp sin arbetsvecka och distansarbete samt att branschen är så pass bred att det finns något för alla. Resultatet av den empiriska förstudien och litteraturstudien är förstudiens bidrag till vidare forskning som visar på vilka utmaningar kvinnor kan möta och den motivation de kan ha inom att vilja arbeta inom IT-branschen. Förstudien kan användas som utgångspunkt för vidare forskning inom området. För att möjliggöra att få in fler kvinnor och få kvinnor att stanna kvar inom IT-branschen har förstudiens resultat påvisat att företag och organisationer bör lägga större vikt på att inkludera fler perspektiv. Resultatet av förstudien visar att kvinnor som arbetar på en mer inkluderande arbetsplats där mångfald på arbetsplatsen är centralt trivs bättre än på en arbetsplats som är mansdominerad inom alla nivåer. / The IT industry has traditionally been male-dominated for a long time worldwide and needs more female employees. Although society is aware of this fact it is less clear how companies can attract more women and want them to stay in the IT industry. To increase the possibility of bringing more women into the field it is important to understand the challenges women face in the industry and what motivates them to work with IT. This preliminary study aims to investigate the challenges faced by women in the Swedish IT industry. While there is existing research in this area there is a gap in the Swedish context regarding the obstacles and motivations specific to women in Sweden within the IT industry. The preliminary study also aims to identify what motivates women and understand how more women will be inclined to enter the industry based on this. The preliminary study is of a qualitative nature where empirical data has been collected through semi-structured interviews with six different women from various organizations and with different roles within the IT sector. In addition to the empirical preliminary study a literature review has been conducted to identify any gaps or contradictions in previous research in this area. The results show that there are differences in what motivates men and women in the IT industry. More men than women have chosen the industry which has led to female underrepresentation and a negative impact on IT innovations. The results highlight challenges which are deeply rooted in stereotypes, societal expectations, professional culture and lack of role models. Despite the many challenges women face there are many factors that motivate them to work in the IT industry. Motivations include developing technical skills in various areas, the flexibility that allows for planning your work, remote work and the broadness of the industry that offers something for everyone. The contribution of the preliminary study lies in identifying the challenges women can face and the motivation they may have in order to attract more women to the IT industry. To enable the inclusion and retention of more women in the IT industry, the preliminary study's results indicate that companies and organizations should place greater emphasis on including diverse perspectives. The preliminary study's findings have shown that women working in a more inclusive workplace where diversity is central at all levels thrive better than in a male-dominated workplace. The language of the essay will be Swedish.

All organizations, regardless of size, are affected by information security awareness. Information security awareness is an important component, especially for organizations in the IT industry, to be able to respond to new cyber threats but also comply with requirements and regulations for handling customer data. The purpose of the study is to improve awareness-raising measures used by Swedish micro and small companies in the IT industry to increase information security awareness among employees. The study is performed through semi-structured interviews and then analyzed using the Grounded theory-method. The study highlights the awareness measures used in the IT industry and how they are used among companies to make employees aware of information security. In addition, the companies' underlying motives for their choice of awareness measure and their perspective on adapting the measure are examined. The study's conclusions present recommendations that can be used by micro and small companies in the IT industry to improve their awareness-raising measures. The study highlights the importance of adapting training measures, but also that companies should present reality-based scenarios to employees. In addition, it is also emphasized that incentives should be used by information security officers for employees to ensure compliance. / Alla organisationer, oavsett storlek påverkas av informationssäkerhetsmedvetenhet. Medvetenhet om informationssäkerhet är en viktig komponent i synnerhet för organisationer inom IT-branschen för att kunna bemöta nya cyberhot men också efterleva krav och regleringar för hantering av kunddata. Syftet med studien är att förbättra medvetenhetshöjande åtgärder som används av svenska mikro- och småbolag inom IT-branschen för att öka informationssäkerhetsmedvetenheten bland anställda. Studien utförs genom semistrukturerade intervjuer och analyseras sedan med hjälp av Grundad teori-metoden. Studien synliggör vilka medvetenhetsåtgärder som används inom IT-branschen och hur de används bland bolagen för att göra anställda medvetna gällande informationssäkerhet. Dessutom framgår bolagens bakomliggande motiv för deras val av medvetenhetsåtgärd samt deras perspektiv på anpassning av åtgärd. Studiens slutsatser presenterar rekommendationer som kan användas av mikro- och småbolag inom IT-branschen för att förbättra deras medvetenhetshöjande åtgärder. Studien lyfter fram betydelsen av anpassning av utbildningsåtgärder, men även att bolagen bör presentera verklighetsförankrade scenarier till de anställda. Därtill framhävs även att incitament bör användas av informationssäkerhetsansvariga till anställda för att säkerställa efterlevnad.