This thesis presents a comprehensive exploration of the impact of EU battery regulations, Regulation (EU) 2023/1542, on end-of-life batteries, focusing on repurposing within the supply chain. We used both surveys and interviews to gather qualitative data from the stakeholders in the battery supply chain. These interviews dug deeper into aspects that the survey couldn´t fully capture, helping us better understand how EU regulations affect the supply chain. Results revealed a nuanced reality where EU regulations offer advantages by defining producer responsibilities, enhancing safety standards, and enabling data sharing. However, unintended consequences include competitive dynamics that may favor recycling over repurposing. Technical and organizational challenges, such as non-standardized battery designs and uncertainties regarding repurposed battery lifespans, also emerged. Various circular business models were explored under this environment, each requiring a functional value network and effective coordination among stakeholders. Overall this research contributes valuable insights as the EU seeks circularity in the battery supply chain. By addressing barriers, seizing opportunities, and fostering collaboration, it supports a sustainable and circular future in the EV battery chain, maximizing the value of initial investment and aligning with the goals of the energy transition. / Detta examensarbete presenterar en undersökning av effekten av EU:s batteriförordningar, förordning (EU) 2023/1542 som reglerar batterier vid livscykelns slut med fokus på återanvändning inom försörjningskedjan. Både enkäter och intervjuer använder för att samla in kvalitativa data från intressenter i batteriförsörjningskedjan. Intervjuerna gick djupare in på aspekter som enkäten inte kunde fånga fullt ut, vilket hjälpte oss att bättre förstå hur EU-förordningar påverkar försörjningskedjan. Resultaten avslöjade en nyanserad verklighet där EU-förordningarna erbjuder fördelar genom att definiera producentansvar, förbättra säkerhetsstandarder och möjliggöra datadelning. Dock uppstår oavsiktliga konsekvenser såsom konkurrensdynamik som kan främja återvinning framför återanvändning. Tekniska och organisatoriska utmaningar, såsom icke-standardiserade batteridesign och osäkerheter angående återanvända batteriers livslängd, framkom också. Olika cirkulära affärsmodeller utforskades i denna kontext, som alla förutsätter ett fungerade värdenätverk och effektiv samordning mellan intressenterna. Sammanfattningsvis bidrar denna forskning med värdefulla insikter i EU:s fortsatta strävan efter cirkularitet i batteriförsörjningskedjan. Genom att uppmärksamma hinder, utnyttja möjligheter och främja samarbete, stödjer forskningen en hållbar och cirkulär framtid i försörjningskedjan för elbilsbatterier. Detta maximerar värdskapandet från de ursprungliga investeringarna och ligger i linje med målen för energiövergången.

A mechanical industry company’s need for an effective and suitable business model is higher than ever before due to new emerging technologies, especially within digitalization and Industry 4.0. As the Internet of Things (IoT) trend is emerging, companies need to identify new value propositions and adapt their offerings and revenue models in order to meet the customers’ new demands. The current amount of studies that have been conducted in the area of new business models and product offerings with regards to the IoT technology are limited. Therefore, this study has examined and analyzed how a new business model should be designed and what kind of new product offerings a company in the mechanical industry should offer in the area of IoT and servitization. The literature study contains information about Industry 4.0, Internet of Things and Servitization while the theory study addresses theories regarding the business model canvas together with the KANO model. The study has been executed by conducting eleven semi-structured interviews, where nine of the interviewees were employees at our commissioner and the remaining two were customers of our commissioner. The internal interviews were held with executives and managers who represented eight different divisions as well as three different nationalities. The customer interviewees represented two different companies with different sizes and ownership structures. The results of the study indicate that the IoT technology contributes to several new possible product and service offerings, together with new revenue streams, as well as a need for implementing a new servitized business model. Conclusively, offerings such as predictive maintenance, remote assistance, and machine optimization among others, can be offered to the customers with the help of the IoT technology. Furthermore, new payment models such as upfront payments together with a service agreement with monthly payments, are vital parts of a new business model that has to be implemented. In addition, a closer customer relationship is required when moving towards servitization in the area of digitalization and IoT. / För ett bolag inom verkstadsindustrin finns behovet av en effektiv och passande affärsmodell på grund av de nya digitaliseringskoncepten Industri 4.0 och Internet of Things (IoT). Företag måste identifiera nya värdeskapande erbjudanden och anpassa sina affärsmodeller och intäktsströmmar för att möta kundernas nya behov. Antalet studier som genomförts inom området “nya affärsmodeller och produkterbjudanden baserade på IoT-teknik” är begränsat. Därför har denna studie undersökt och analyserat hur en ny affärsmodell bör kunna se ut med hänsyn till vilka typer av nya produkterbjudanden ett bolag inom verkstadsindustrin borde erbjuda inom området för IoT. I kombination med dessa digitaliseringskoncept, ses konceptet servitization som en möjlig väg för att kunna leverera dessa nya erbjudanden till kunderna. Litteraturstudien innehåller information om Industri 4.0, Internet of Things och servitization medan teoristudien adresserar teorier om business model canvas tillsammans med KANO-modellen. Vi har genomfört elva semistrukturerade intervjuer, där nio utav de intervjuade var anställda hos rapportens beställare och de resterande två var kunder till samma beställare. De interna intervjuerna hölls med chefer på ledande befattningar som representerade åtta olika affärsdivisioner och tre olika nationaliteter. Kunderna som intervjuades representerade två företag av olika storlek och olika ägarförhållanden. Studiens resultat visar på att IoT bidrar till ett antal nya produkt- och serviceerbjudanden, tillsammans med nya intäktsströmmar, och det visar även behovet av att implementera en ny serviceinriktad affärsmodell. Slutsatsen visar att erbjudanden som prediktivt underhåll, fjärråtkomst och maskinoptimering med flera, kan erbjudas till kunden med hjälp av IoT-tekniken. Vidare identifieras nya betalningsmodeller, till exempel direktbetalning för en maskin tillsammans med ett serviceavtal som inkluderar månadsvisa betalningar, som viktiga delar utav den föreslagna affärsmodellen. Slutligen visar studien att starkare kundrelationer måste etabler

The circular economy has become one of the most crucial business plans for organizations. There is rapid progress in using digital technologies, especially two-sided digital platforms as enablers for various businesses and start-ups to grow rapidly. However, these digital platforms are facing significant obstacles and barriers in advertising their products, growing sales, and improving profitability. There is not enough scientific research and scholarly work that has been undertaken or focused on the strategies to promote the circular economy from the aspect of information systems. The purpose of this research aims to explore the major possible contributing techniques that can be implemented to enhance the utilization of digital platforms as enablers for the circular economy. In this study, qualitative exploratory research has been considered as an adequate and suitable scheme for generating a contextual understanding of the phenomenon. 11 semi-structured interviews were conducted. The interviews were among individuals and within several organizations that are associated with the circular economy. According to the data collected from the survey, the most visible elements that affected the decision of the participants while using the digital platform are price, quality, sustainability, and location. Based on the findings, this study makes critical recommendations to tackle the problems that hinder the development of the circular economy among individuals, companies, and organizations. The recommended themes for circular economy strategies are to increase customer satisfaction, focus on opportunities, improve trustworthiness (online reviews), set up reliable return policies, and increase stakeholder engagement

Detta examensarbete är tillägnad att undersöka hur affärsmodellsinnovation kan skapa förutsättningar för att underlätta återanvändandet av elbilsbatterier samt analysering av möjliga värdeskapande utfall. Arbetet fokuserar på att samla data från större aktörer som hanterar begagnade elbilsbatterier. Kartläggning av deras affärsmodeller genom kvalitativa intervjuer ger läsaren och författarna en större inblick kring hur cirkulära affärsmodeller fungerar och vart de behöver innovation.  Elbilar har det senaste decenniet en större andel av nybilsförsäljningen och med direktiv från både EU och den svenska staten, kommer det ebdast vara möjligt att köpa eldrivna samt vissa gasdrivna fordon från 2035. Detta medför en större batteriproduktion vilket även leder till en större grad av exploatering av nuvarande litium- och molybden reserver. Dessa reserver kommer att räcka i ca 70 år om inte nya tillgångar upptäcks och större fokus på att kunna återanvända blir aktuellt.  Denna omfattande gröna omställning av bilindustrin sätter även press på batteri producenter till en mer hållbar tillverkning som tar hänsyn till behovet av att kunna återvinna/återanvända. Denna eftertraktade designförslag är däremot något nytt hos många producenter och resterande verkar inte kunna nå en optimal grad av återvinningsberhet. Kvar blir alternativet att kunna återanvända batterierna från den befintliga elbilsmarknaden. Denna studie inspireras av cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller som kan effektivt handskas med problemen dem begagnade elbilsbatterierna för med sig. Studiens forskningsfrågor grundar sig först och främst hur befintliga affärsmodeller ser ut, vad för innovation det krävs samt hur denna innovation kan skapa förutsättningar för återanvändning.  Kartlägning av affärsmodeller från större återanvändning/återvinnings aktörer såsom Northvolts dotterföretag Revolt samt Stena Recycling, BatteryLoop, visar på ett behov av en mer intergrerad spårning och distrubering av själva elbilsbatterierna. Studien visar att affärsmodellsinnovation behövs inom uppsamling av begagande elbilsbatterier där en digital plattform möjliggör interaktion mellan köpare och säljare. Dessutom kontrolleras varje begagnat batteri innan den når marknaden vilket skapar fler förutsättningar för cirkularitet och främjar återvinning. / This thesis is dedicated to investigating how business model innovation can create the conditions to facilitate the reuse of electric car batteries as well as analyzing possible value-creating outcomes. The work focuses on gathering data from major players who handle used electric car batteries. Mapping their business models through qualitative interviews gives the reader and the authors a greater insight into how circular business models work.  In the last decade, electric cars have taken larger share of the new car sale och with directives from both the EU and the Swedish state, it will only be possible to buy electric-powered abd sin gas-powered vehicles from 2035. This entails a greater battery production, which also leads to a greater degree of exploitation of current lithium and molybdenum reserves. These reserves will last for about 70 years unless new assets are discovered and a greater focus on being able to reuse and recycle becomes relevant.  This comprehensive green transformation of the car industry also puts pressure on battery producers to a more sustainable production that considers the need to be able to be recycled/reused.However, this sought-after design proposal is something new for many producers and the rest do not seem to be able to reach an optimal degree of recyclability. What remains is the option of being able to reuse the batteriers from the existing electric car market. This study is inspired by circular economy and circular business models that can effectively deal with the problems that used electric car batteries bring with them. The study's resarch questions are first and foremost based on what existing business models look like, what kind of innovation is required and how this innovation can create conditions for reuse. Mapping of business models from major reuse/recycling actors such as North Volts's subsidiary Revolt and Stena Recycling, Battery Loop, shows a need for more intergrated tracking and distribution of the electric car batteriers themselves.  This study shows that business model innovation is needed in the collection of used electric car batteries where a digital plattform enables interaction between buyers and sellers. In addition, every used battery is checked before it reaches the market, which creates more conditions for circularity and promotes recycling.

‘Nature-positive’ (NP) is emerging as an increasingly used term, intended to encompass goals aimed at reversing the global decline in biodiversity and the incessant destruction of ecosystems. The 1.5-degree goal of the Paris agreement has become a unifying target in the climate discourse, accompanied by the guiding concept of ‘net-zero’ emissions. Anequivalent, widely accepted target for biodiversity has been called for, with NP being named a contender to take this position. However, the concept NP, and net-zero alike, have been subject to criticism. Building on an extensive literature search, this study seeks to identify and analyse the most frequently employed definitions of NP, and who promotes them. It also aims to draw conclusions from a comparative analysis where definitions of NP are mapped onto the IPBES- promoted Nature Futures Framework (NFF). For this purpose, an assessment tool (‘the NFF Mixing Triangle’) is presented. The study finds that NP is frequently used without specifying its meaning, in scientific and non-scientific literature alike. While existing dominant definitions are largely aligned on the conceptual level, there is a lack of consensus on a common definition among stakeholders. The Global Goal for Nature (GG4N) stands out as the most referenced source for defining NP, and is found to have the strongest alignment with NFF. While problematising and discussing criticism, the study suggests a number of focus areas that could serve the future potential of NP. This includes converging NP definitions, balancing definitions across the NFF value dimensions, and considering applicability across multiple scales. An aspiration to consolidate guiding frameworks, use of the Mitigation Hierarchy to strengthen the robustness of NP, and focus on stewardship inside corporations as well as across sectors and value chains, is proposed. Meanwhile, the study suggests that the external drivers of legislation and regulation, and the current growth paradigm and consumption patterns, need to be addressed in concert if NP is to have a real contribution to sustainability transformation.

Modeindustrin har historiskt sett låtit människor uttrycka sin kreativitet och personlighet genom kläder, men den har också bidragit till överkonsumtion och negativa miljö- och sociala konsekvenser. För att skapa en mer hållbar modeindustri har cirkulära affärsmodeller utvecklats, där återanvändning och återvinning av kläder spelar en viktig roll. Second hand-försäljning möjliggör att kläder får ett nytt liv och minskar efterfrågan på nya produkter. Idag finns olika alternativ för second hand-försäljning, inklusive traditionella välgörenhetsorganisationer, second hand-butiker och digitala peer-to-peer plattformar. Studiens syfte är att fylla en viktig kunskapslucka genom att undersöka vilken varumärkesbyggande potential det finns med second hand-försäljning av sitt eget varumärke. I studien har både Aakers och Kellers varumärkesmodeller använts som en guide för den analysmodell som legat till grund för analys av resultatet. En tematisk analys har utförts för att analysera transkriberingen av de semistrukturerade intervjuerna som genomförts med både konsumenter samt medelstora svenska modeföretag. Resultatet av denna studie visar på att det finns betydande varumärkesbyggande potential med second hand-försäljning hos svenska modeföretag. Genom att fokusera på hållbarhet, kvalitet och bekvämlighet kan företagen skapa positiva varumärkesassociationer och attrahera olika kundsegment. Genom att involvera kunderna i cirkulära affärsmodeller kan företagen bygga och upprätthålla varumärkeslojalitet och skapa en stark gemenskap med sina kunder. / The fashion industry has historically allowed people to express their creativity and personality through clothing, but it has also contributed to overconsumption and negative environmental and social consequences. To create a more sustainable fashion industry, circular business models have emerged, where clothing reuse and recycling play a crucial role. Second hand sales give clothes a new life and reduce the demand for new products. Today, there are various options for second hand sales, including traditional charities, thrift stores, and digital peer-to-peer platforms. The purpose of the study is to fill a significant knowledge gap by investigating the brand building potential that could be achieved through second hand sales. Both Aaker's and Keller's brand models have been used as a guide for the analysis framework based on the thematic analysis of semi-structured interviews conducted with both consumers and medium-sized Swedish fashion companies. The results of this study demonstrate significant brand-building potential through second hand sales for Swedish fashion companies. By focusing on sustainability, quality, and convenience, companies can create positive brand associations and attract different customer segments. By involving customers in circular business models, companies can build and maintain brand loyalty and create a strong community with their customers.

Bakgrund: I takt med rådande klimatförändringar förväntas företag ta större ansvar för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. I linje med detta har EU utvecklat en handlingsplan för omställningen till en cirkulär ekonomi för att bidra till hållbar utveckling. Detta kräver att företag ställer om mot cirkulära affärsmodeller. Vidare bör styrsystemen anpassas för att en sådan omställning ska genomsyra hela verksamheten. Omställningen mot cirkulära affärsmodeller bör även vara lönsam för att företag ska ställa om, något som idag anses råda osäkerheter kring då det är ett framväxande område med få genomförda empiriska studier. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur styrningen ser ut inom börsnoterade industriföretag som ställer om mot cirkulära affärsmodeller, för att sedan bidra med kunskap om hur dessa företag kan hantera konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie med ett hermeneutiskt perspektiv. Studien har antagit en abduktiv ansats och ett målstyrt urval för val av fallföretag. Det empiriska materialet har inhämtats genom semi-strukturerade intervjuer hos 11 börsnoterade industriföretag. Slutsats: Studien visar att samtliga fallföretag bör anpassa sina styrsystem för att möjliggöra en omställning mot cirkulära affärsmodeller. Detta genom att planera med en längre tidshorisont, tillsätta hållbarhetskommittéer- eller nätverk, skapa gemensamma värderingar kring hållbarhet samt anpassa KPI:er till hållbarhetsmålen. Belöningssystem bör dock enbart anpassas till hållbarhetsmål om det kan säkerställas ett kausalt samband mellan medarbetarnas prestationer och cirkulära aktiviteter. Vidare anses majoriteten av fallföretagen använda hållbarhetsstyrning både proaktivt och reaktivt, där styrsystemen därmed bör vara delvis integrerade. För en lönsam omställning bör styrsystemen utformasenligt ovan för att minska konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. / Background: Due to current climate change, companies are expected to take greater responsibility for achieving the UN's global sustainability goals. Likewise, the EU has developed an action plan for the transition to a circular economy to contribute to sustainable development. This requires companies to move towards circular business models. Further, control systems should be adapted to ensure that such a transition permeates the entire business. The transition towards circular business models should also be profitable for companies to transition, which today is considered uncertain as it is an emerging area with few empirical studies. Purpose: The purpose of the study is to map how control systems are designed in listed industrial companies that are transitioning towards circular business models, to then contribute knowledge on how companies can manage the conflict between sustainability and short-term profitability.  Methodology: The study is a qualitative multiple-case study with a hermeneutic perspective. The study has adopted an abductive approach and a purposive sampling. The empirical material has been collected through semi-structured interviews at 11 listed industrial companies. Conclusion: The study shows that all case companies should adapt their control systemsto transition to circular business models. This by planning with a longer time horizon, appointing sustainability committees or networks, creating common values onsustainability and aligning KPIs with sustainability goals. However, reward systems should only be aligned with sustainability goals if a causal link between employee performance and circular activities can be ensured. Further, most case companies use sustainability control both proactively and reactively, thus control systems should be partially integrated. For a profitable transition, control systems should be designed as above to reduce the conflict between sustainability and short-term profitability.

Datadriven kultur har flitigt nämnts i litteraturen som en tydlig framgångsfaktor för stora verksamheter för att skapa konkurrenskraft på marknaden.  Genom att verksamheter kan ta strategiska beslut baserat på stora mängder data förankrad i verkligheten undviks beslut som tas på magkänsla, således leder till optimering av verksamheter. Dock har små och medelstora företag (SMFs) halkat efter i utvecklingen då verksamheterna ofta saknar resurser och kompetens för att möjliggöra en datadriven kultur. Syftet med forskningen är att identifiera framgångsfaktorer speciellt inriktade på SMFs och skapa en sammanställning som SMF kan ta del av för att skapa en datadriven kultur. Den primära datainsamlingen genomfördes genom en kvalitativa ansats och fallstudie som forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer inriktade mot IT-branschen inom SMF som besatt på relevant kunskap inom ämnesområdet. Respondenternas svar har analyserats i jämförelse med tidigare litteratur för att generera framgångsfaktorer som möjliggör en datadriven kultur hos SMFs. Resultatet av forskningen har genererat en sammanställning på totalt fyra bekräftade huvudkategorier och sexton bekräftade underkategorier varav åtta berikande underkategorier är nya framgångsfaktorer som uppkommit från intervjuerna. De identifierade framgångsfaktorerna kan anammas av SMF för att möjliggöra den digitala transformationen mot en datadriven kultur. Resultatet av forskningen illustrerar att SMFs har stora möjligheter att öka sin konkurrenskraft, affärsvärde och produktivitet genom att tillämpa framgångsfaktorerna inom SMF och att en datadriven kultur inte är begränsade till stora verksamheter. / Data-driven culture has frequently been mentioned in the literature as a clear success factor for large enterprises (LEs) creating competitive advantages in the market. As enterprises can make strategic decisions based on large amounts of data anchored in reality, decisions are based on gut feeling, thus leading to optimization of enterprises. However, small and medium-sized enterprises (SMEs) have fallen behind in development as the enterprises often lack resources and knowledge to enable a data-driven culture. The purpose of the research is to identify success factors specifically focused on SMEs and create a compilation of which SMEs can adopt to create a data-driven culture. The primary data collection was conducted with a qualitative approach carrying out a case study with semi-structured interviews focused on the IT industry within SMEs that are obsessed with relevant knowledge in the subject area. The interviewees' responses have been analyzed in comparison with previous literature to generate success factors that enable a data-driven culture in SMEs. The results of the research have generated a compilation of a total of four confirmed main categories and sixteen confirmed subcategories, of which eight enriching subcategories are new success factors that have emerged from the interviews. The identified success factors can be adopted by SMEs to enable the digital transformation towards a data-driven culture. The results of the research illustrates that SMEs have great opportunities to increase in competitive advantages, business value and productivity by applying the success factors within SMEs and that the data-driven culture is not limited to LE.

A telecom industry is constantly looking for new ways to generate revenues by offering new and innovative services. Segmentation of customers by offering premium services to premium customers is a one way which has immense potential of revenue generation. Also, network and service providers are keen to provide specialized services with high quality and faster speed, with more emphasis on Quality of Experience (QoE), in order to enhance business revenue. The QoE concept offers several benefits to telecom operators as well as end-users, as it constantly monitors customer feedback and modifies services in order to delight customers. However, Net Neutrality is a current issue all over world and defined/re-defined in many ways, but many definitions overlooks practical difficulties and market realities. This demands in-depth analysis of Net Neutrality concept from regulatory and business point of view. Current business models for specialized services like Machine to Machine (M2M) communication and video streaming are not adequately designed to tackle regulatory issues such as Net Neutrality. Also the QoE concept needs to be tested on the level of Net Neutrality principles. This thesis discusses the business models incorporating QoE concept, along with analysing implications of Net Neutrality principles. The rules and regulations regarding Net Neutrality in Sweden are studied thoroughly in comparison with same principles in other countries like USA, India and countries from EU. The business models of M2M communication and video streaming services are presented and discussed considering effect of Net Neutrality regulations. Implications of Net Neutrality rules on specialize services, customized services, and zero-rating is presented. In order to have practical knowledge of telecom market and business strategies, several activities including brainstorming sessions with industrial experts and market surveys are carried out to generate meaningful conclusions. According to EU Net Neutrality rules specialized services, customized services and zero-rating services are allowed in Sweden with incorporating QoE. / Telekomindustrin letar ständigt efter nya sätt att generera intäkter genom att erbjuda nya och innovativa tjänster. Segmentering av kunder genom att erbjuda tilläggstjänster till premiumkunder är ett sätt som har enorm potential för intäktsgenerering. Även nätverk och tjänsteleverantörer är angelägna om att ge specialiserade tjänster med hög kvalitet och snabbare hastighet, med mer betoning på kvalitet på erfarenhet (QoE) begreppet, i syfte att öka företagens intäkter. Konceptet med QoE erbjuder flera fördelar för teleoperatörer samt slutanvändare, eftersom det ständigt övervakar kunder och modifierar tjänster för att glädja kunderna. Dock är nätneutralitet en aktuell fråga över hela världen och definierade/åter definieras på många sätt, men många definitioner saknar praktiska svårigheter och realiteter. Detta kräver en djupgående analys av nätneutralitet koncept från reglerings- och kommersiell synvinkel. Nuvarande affärsmodeller för specialiserade tjänster som maskin till maskin (M2M) kommunikation och video är inte lämpligt utformade för att hantera regleringsfrågor som nätneutralitet. Även QoE konceptet behöver testas på graden av nätneutralitet principer. Denna avhandling diskuterar affärsmodeller som innehåller QoE koncept, tillsammans med analys av konsekvenserna av nätneutralitet principer. De regler och föreskrifter om nätneutralitet som finns i Sverige studeras noggrant i jämförelse med samma principer i andra länder som USA, Indien och länder från EU. Affärsmodellerna för maskin till maskin (M2M) kommunikation och videostreamingtjänster presenteras och diskuteras. Inblandning av nätneutralitet regler på specialiserade tjänster, kundanpassade tjänster och noll presenteras. För att få praktisk kunskap om telekommarknaden och affärsstrategier, utfördes flera aktiviteter inklusive brainstorming med industri experter och marknadsundersökningar genomförs för att generera meningsfulla slutsatser. Enligt Eus regler gällande nätneutralitet är specialiserade tjänster, kundanpassade tjänster och zero-rating tjänster är tillåtna i Sverige med integration av QoE.

This study is a part of the HITS-project at the Integrated Transport Research Lab at KTH. The demand for urban freight transportation has continued to grow during the last decades due to increased urbanization. Road-based freight transport contributes to air pollution, traffic congestion and noise pollution. The dependency of these services and because of their emissions of greenhouse gases there is a need for new sustainable initiatives.  To investigate the possibility of consolidating the delivery of parcels and collection of recycling materials, a pilot initiative called Älskade Stad has been implemented in Stockholm. Traditionally, similar initiatives have encountered problems when municipalities have stopped the funding and it has also been difficult to convince companies to cooperate. Therefore, the aim of this study is to investigate what values that are being created from an urban consolidation center (UCC), as these could be seen as incentives for joining. Furthermore, it will identify what value propositions that are being offered for the city and the involved companies and how these companies capture these values.  The thesis is conducted as a qualitative case study and uses the business model approach as a conceptual framework. The result from the study shows that four key resources and activities were related to value creation: a smaller truck which increased the filling rates, exemptions received from the municipality, new garage space utilization, and goods and waste flow consolidation. Furthermore, sustainable value propositions are offered to the companies and the city, such as, more attractive streets, higher profitability on trucks, increased publicity, improved work environment and finally green transportation solutions. This has entailed changes to the value capturing for the involved companies. Changes that are related to savings, revenue, and cost streams. The analysis from the study showed that the implementation of an UCC can help the city when facing urbanization challenges, and lead to a cleaner, safer, and more attractive city. / Denna studie är en del av HITS-projektet vid Integrated Transport Research Lab vid KTH. Efterfrågan på urbana varutransporter har fortsatt att öka under de senaste årtiondena på grund av en ökad urbanisering. Vägbaserad varutransport bidrar till luftföroreningar, köbildning och ljudföroreningar. Vikten av dess tjänster i kombination med dess stora utsläpp av växthusgaser skapar ett behov av nya hållbara initiativ.  För att utforska en lösning som konsoliderar varuleveranser och upphämtning av returmaterial, har en pilotstudie med namnet Älskade Stad genomförts i Stockholm. Historiskt sett har liknande initiativ mött problem när finansiering från offentlig sektor tagit slut och dessutom har det varit svårt att övertyga företag att delta i samarbeten. Därför ämnar denna studie att kartlägga vilka värden som faktiskt skapas med hjälp av en urban samlastningscentral, vilket skulle kunna ses som möjliga incitament. Vidare syftar denna studie till att kartlägga vilka värden som erbjuds för staden samt involverade företag och hur dessa värden fångas av företagen.  Denna uppsats är genomförd i form av en kvalitativ fallstudie och använder ett affärsmodellsperspektiv som teoretiskt ramverk. Genom semistrukturerade intervjuer med experter som är involverade i initiativet samt forskare insamlades data. Resultaten från studien påvisar fyra huvudsakliga aktiviteter och resurser kopplat till värdeskapande: en mindre lastbil som ökade fyllnadsgraden, dispenser utdelat från stadsförvaltningen, ny garageanvändning samt godskonsolidering. Utöver detta så uppstår ett hållbart värdeerbjudande till företagen och staden i form av en mer attraktiv gatumiljö, högre lönsamhet på sopbilar, ökad publicitet, förbättrad arbetsmiljö och en grön transportlösning. Detta har medfört förändringar när det gäller företagens värdefångst, förändringar kopplade till besparingar, intäkts- och kostnadsflöden. Analysen från studien visat att en implementering av en urban samlastningscentral kan hjälpa staden att bemöta urbaniseringsutmaningar och bidra till en renare, säkrare och attraktivare stadsmiljö.